VASA UNIVERSITET Filosofiska fakulteten ... - Vaasan yliopisto

VASA UNIVERSITET 

Filosofiska fakulteten 

Skrivanvisningar för studenter inom de humanistiska vetenskaperna 

Vasa 2010

INNEHÅLL 

1 

TABELLER 2 

SAMMANFATTNING: 3 

1 ANVÄNDNINGEN AV ANVISNINGARNA 5 

1.1 Kandidatavhandlingen 5 

1.2 Avhandlingen pro gradu 6 

2 AVHANDLINGENS UTSEENDE OCH UTFORMNING 7 

2.1 Pärm 7 

2.2 Sidnummer och innehållsförteckning samt andra förteckningar 8 

2.3 Sammanfattning 9 

2.4 Font, fontstorlek och stil 10 

2.5 Textens placering och radavstånd 10 

2.6 Kapitel, rubriker och stycken 11 

2.7 Figurer, bilder, tabeller och exempel 12 

2.8 Bilagor 15 

3 KÄLLHÄNVISNING I TEXTEN 16 

3.1 Allmänt om källhänvisning 16 

3.2 Placering av hänvisning 17 

3.3 Källhänvisningens innehåll 18 

3.4 Övriga källhänvisningar 24 

3.4.1 Elektroniska källor 24 

3.4.2 Intervjun som källa 25 

3.4.3 Statistik 25 

3.4.4 Författningar 26 

4 LITTERATURFÖRTECKNINGENS UTFORMNING 27 

4.1 Monografi (tryckt bok) 27 

4.2 Monografi (elektronisk utgåva) 30

2 

4.3 Seriepublikationer och verk i flera delar 32 

4.4 Artikel i samlingsverk 33 

4.5 Artikel i tryckt tidskrift eller dagstidning 34 

4.6 Artikel i elektronisk utgåva 35 

4.7 Filmer, musik, tv- och radioprogram 37 

4.8 Opublicerade verk: lärdomsprov, intervjuer och e-brev 38 

4.9 Kollektiva verk utan namngivna författare 39 

5 FINSLIPNING AV AVHANDLINGEN PRO GRADU 41 

LITTERATUR 42 

BILAGOR 

Bilaga 1. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (engelska språket) 47 

Bilaga 2. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (nykysuomi) 48 

Bilaga 3. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (modern finska) 49 

Bilaga 4. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (svenska språket) 50 

Bilaga 5. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (nordiska språk) 51 

Bilaga 6. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (modersmålet svenska) 52 

Bilaga 7. Modell för avhandlingen pro gradu (tyska språket och litteraturen) 53 

Bilaga 8. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (kommunikationsvetenskap) 54 

Bilaga 9. Modell för sammanfattningen (finskspråkig) 55 

Bilaga 10. Modell för sammanfattningen (svenskspråkig) 56 

Bilaga 11. Modell för sammanfattningen (engelskspråkig) 57 

TABELLER 

Tabell 1. Andra språks motsvarigheter till förkortningen jfr och uttrycket se 23 

Tabell 2. Andra språks motsvarigheter till uttrycket red. 30 

Tabell 3. Andra språks motsvarigheter till uttrycket citerat 31 

Tabell 4. Andra språks motsvarigheter till uttrycket tillgänglig 32 

Tabell 5. Andra språks motsvarigheter till förkortningen bl.a. 34 

Tabell 6. Andra språks motsvarigheter till uttrycket I 34

3 

______________________________________________________________________ 



Författare: Förnamn Efternamn 

Avhandling pro gradu: Huvudrubrik 

Underrubrik 

Examen: Filosofie magister 

Ämne: 

Årtal: 20XX 

Handledare: Förnamn Efternamn 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

SAMMANFATTNING: 

I sammanfattningen för avhandlingen pro gradu berättar skribenten om utgångspunkterna 

för forskningen, problemställningen och syftet, teorin, de centrala begreppen, metoden 

och materialet, de centrala resultaten samt slutsatserna. I sammanfattningen finns 

inga källhänvisningar. I sammanfattningen används fonten Times New Roman, fontstorlek 

12 och radavstånd 1. Avhandlingens nyckelord nämns i slutet av sammanfattningen. 

Nyckelorden skrivs på samma språk som avhandlingen och de kan diskuteras med 

handledaren. 

Om avhandlingen är skriven på engelska skrivs sammanfattningen på antingen finska 

eller svenska. Om skribentens modersmål är något annat än finska eller svenska skrivs 

sammanfattningen på engelska eller något annat språk som skribenten och handledaren 

kommer överens om. Sammanfattningen ska skrivas på samma språk som mognadsprovet. 

I engelska språket skrivs de allmänna uppgifterna i sammanfattningen alltid på engelska. 

I avhandlingen ska finnas en sammanfattning som är en sida lång och som har ensidig 

kopiering. Sammanfattningen placeras efter förteckningarna som en skild sida och sidnumreras. 

Detta innebär att sammanfattningens sidnummer alltid är udda. Eftersom kapitel 

1 också ska börja med ett udda sidnummer lämnas en sida blank mellan dessa. På 

blanka sidor skrivs inte sidnumret ut. Observera att udda sidnummer alltid står på högra 

sidan och jämna sidnummer på vänstra. 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

NYCKELORD:

1 ANVÄNDNINGEN AV ANVISNINGARNA 

5 

Syftet med dessa skrivanvisningar är att ge samordnade regler för hur avhandlingarna i 

humanistiska vetenskaper vid Vasa universitet ska se ut till form och uppbyggnad. Reg- 

lerna gäller för vart och ett av läroämnena inom de humanistiska vetenskaperna: undan- 

tag som gäller de enskilda vetenskapsområdena nämns skilt i anvisningarna eller så ger 

lärarna i läroämnet instruktioner om dem. Skrivanvisningarna finns på finska, svenska 

och engelska. 

I skrivanvisningarna får studenten råd gällande punkter som har att göra med avhand- 

lingens form, källhänvisning och sammanställning. Skrivanvisningarna kan dock till- 

lämpas i alla skriftliga arbeten redan från i början av studierna: på detta sätt är anvis- 

ningarna bekanta när det är dags för kandidatavhandling och avhandling pro gradu. 

Skrivanvisningarna täcker inte alla tänkbara fall. I osäkra fall kan studenten fråga 

råd av handledaren. 

1.1 Kandidatavhandlingen 

Kandidatavhandlingen skrivs i samband med kandidatseminariet. Under seminariet blir 

studenten bekant med vetenskaplig forskning, argumentation, informationssökning och 

vetenskapligt skrivande. 

När kandidatavhandlingen är färdigt sammanställd och har lämnats in, skriver studenten 

ett mognadsprov. Mognadsprovet är en begrundande essä på ungefär 4 sidor, 500 ord. 

Kandidatavhandlingens handledare ger 1–3 rubriker, varav studenten svarar på en. 

Mognadsprovet skrivs på antingen finska eller svenska i enlighet med studentens mo- 

dersmål. Om studenten har ett annat modersmål bestäms mognadsprovets språk med 

handledaren. Syftet med mognadsprovet är att visa att studenten behärskar sitt veten- 

skapsområde och sitt modersmål. Information om de praktiska omständigheterna för 

provet finns i studiehandboken för humanistiska vetenskaper.

1.2 Avhandlingen pro gradu 

6 

Avhandlingen pro gradu skrivs i samband med magisterseminariet. Under seminariet 

utvecklar studenten sin förmåga att genomföra en vetenskaplig undersökning, skriva 

vetenskaplig text och att söka information så att han eller hon klarar av att förhålla sig 

kritiskt till både sin egen och andras forskning. 

Dekanen godkänner avhandlingen pro gradu. Till studentens uppgift hör att se till att 

avhandlingen och uppgifter om denna finns tillgängliga på Tritonia för övriga forskare 

och studenter. Information om det praktiska förfarandet och mognadsprovet finns i stu- 

diehandboken.

2 AVHANDLINGENS UTSEENDE OCH UTFORMNING 

7 

I det här kapitlet behandlas avhandlingens utseende och utformande av kapitel, stycken 

och rubriker. Här ges också råd om figurer, bilder, tabeller och exempel. Avhandlingen 

pro gradu ska överensstämma med direktiven i fråga om färg på pärmsidan, textupp- 

ställning och hophäftning. En kandidatavhandling behöver främst följa textuppställ- 

ningen. 

2.1 Pärm 

På pärmen skrivs arbetets namn. Namnet ska vara koncist och motsvara innehållet. Ar- 

betets namn kan vara tudelat i en huvud- och underrubrik. Underrubrik kan vara nöd- 

vändig för att begränsa tolkningsmöjligheterna av forskningstemat. Pärmbladet för av- 

handlingen pro gradu ska vara ett 160 grams pastellgult (Xerox 003R92839) papper. 

Texten på pärmbladet skrivs utgående från mallen för respektive huvudämne (se bilaga 

1–8). Baksidan och ryggen på avhandlingens omslag ska vara vit papp och vid det fästs 

ett genomskinligt blad av plast, ovanpå omslagsbilden. På ryggen fästs sedan ett klis- 

termärke där det står studentens namn och årtalet då avhandlingen färdigställdes. Pär- 

men på övriga skriftliga arbeten får vara vit. 

Marginalerna på avhandlingens pärm ska vara desamma som i resten av arbetet (se ka- 

pitel 2.5). På pärmbladet används Times New Roman som font, fontstorlek 14 och rad- 

avstånd 1. Universitetets namn skrivs på rad 1, fakultetens på rad 3. Författarens namn 

skrivs på rad 19 och huvudrubriken på rad 21. Texten på pärmbladet börjar redan på 

översta raden och på den understa skrivs Vasa 200X. All text på pärmbladet ska centre- 

ras. I övriga skriftliga arbeten utformas pärmbladet i enlighet med vilken fakultet och 

vilket läroämne som ordnar kursen i fråga.

2.2 Sidnummer och innehållsförteckning samt andra förteckningar 

8 

Sidnumreringen börjar från innehållsförteckningen. Sidnumreringen fortlöper till sista 

sidan av eventuella bilagor. Sidnumret ska placeras i mitten, 2,5 cm från sidans övre 

kant. Fonten och fontstorleken på sidnumret ska vara desamma som i resten av texten. 

Innehållsförteckningen ska, i alla skriftliga arbeten, utformas på samma sätt som inne- 

hållsförteckningen i dessa anvisningar (se s. 1–2). Radavståndet i innehållsförteckning- 

en är 1,5. Vad gäller indragning av underrubriker kommer andrarangens underrubriker 1 

cm och tredjerangens 2 cm från den vänstra kanten. I innehållsföreteckningen presente- 

ras arbetets rubriker och sidnummer i den ordning som de har i själva texten. Detta in- 

nebär att sammanfattningen, som följer på innehållsförteckningen, vanligtvis nämns 

först i innehållsförteckningen. Före sammanfattningen ska det dock finnas en hänvis- 

ning till eventuella förteckningar över figurer och tabeller. Efter dessa nämns arbetets 

alla huvud- och underrubriker. Om arbetet innehåller bilagor placeras de efter litteratur- 

förteckningen som ska finnas i slutet av arbetet. Huvudrubrikerna i innehållsförteck- 

ningen ska skrivas med versaler. Med undantag av arbeten inom tyska språket och litte- 

raturen, ska rubriken LITTERATUR inte kapitelnumreras. Inte heller rubriken 

BILAGOR ska kapitelnumreras. 

Med andra förteckningar menas här bild-, figur-, tabell- och förkortningsförteckningar. 

De placeras efter innehållsförteckningen före den egentliga texten. Bild-, figur- och ta- 

bellförteckningar är också innehållsförteckningar, där bilderna, figurerna och tabellerna 

presenteras i rätt ordning med rubrik och sidnummer. Om det finns endast några få bil- 

der, figurer eller tabeller behövs ingen skild förteckning. I förteckningen över förkort- 

ningar ska de vedertagna förkortningarna som används i arbetet presenteras, t.ex. för- 

kortningar för tidningar och ordböcker. Om det i arbetet finns endast några få förkort- 

ningar, behövs ingen skild förteckning utan förkortningarna kan förklaras i texten.

Exempel på vedertagna förkortningar: 

DUW = Deutsches Universalwörterbuch 

HS = Helsingin Sanomat 

NS = Nykysuomen sanakirja 

OED = The Oxford English Dictionary 

PS = Suomen kielen perussanakirja 

SAOL = Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 

2.3 Sammanfattning 

9 

I avhandlingen pro gradu ska det finnas en sammanfattning som är en sida lång och som 

skrivs på skribentens modersmål eller på ett annat språk som har beslutats om i samråd 

med handledaren. Sammanfattningen placeras efter förteckningarna och sidnumreras. 

Detta innebär att sammanfattningens sidnummer alltid är udda. Eftersom kapitel 1 också 

ska börja med ett udda sidnummer lämnas en sida blank mellan dessa. På blanka sidor 

skrivs inte sidnummer ut. Observera att udda sidnummer alltid står på högra sidan och 

jämna sidnummer på vänstra. 

Om avhandlingen är skriven på engelska, skrivs sammanfattningen på antingen finska 

eller svenska. Om modersmålet är ett annat språk än finska eller svenska, kan samman- 

fattningen skrivas på antingen engelska eller på ett annat språk som har beslutats om i 

samråd med handledaren. 

Sammanfattningen ska innehålla uppgifter om bakgrunden till avhandlingen, forsk- 

ningsproblem, teori, centrala begrepp, material och metod för undersökningen i fråga, 

centrala iakttagelser, resultat samt slutsatser och tolkning. I en sammanfattning ska det 

inte förekomma källhänvisningar. Texten ska skrivas med font Times New Roman, 

fontstorlek 12 och radavstånd 1. På sammanfattningsblanketten ska också nyckelorden i 

texten komma fram. Nyckelorden skrivs på samma språk som resten av arbetet. Handle- 

daren kan hjälpa till med nyckelorden (se bilaga 9–11).

2.4 Font, fontstorlek och stil 

10 

Fonten Times New Roman och fontstorlek 12 används i hela arbetet. Fonten och/eller 

fontstorleken kan ändras t.ex. i figurer. Fet stil och kursiv stil används enligt handleda- 

rens anvisningar. Inom språkvetenskapen avses med kursiv stil vanligtvis ett språkligt 

element av något slag. Att använda understrykning rekommenderas inte. För att inte 

försvåra läsbarheten ska de olika stilarna användas logiskt och konsekvent och endast en 

åt gången. 

2.5 Textens placering och radavstånd 

När arbetet lämnas in för granskning ska texten i avhandlingen finnas på båda sidorna. 

Av den anledningen ska papprets vänster- och högermarginaler vara av samma storlek, 

nämligen 3 cm. Båda kanterna ska vara jämna. Detta gäller även förteckningar, bilagor, 

exempel sant långa direkta citat. Den nedre marginalen ska vara 3 cm och den övre 3,5 

cm. I alla skriftliga arbeten används radavstånd 1,5 så att det ryms 32 rader på en sida. I 

direkta citat som är över tre rader långa används radavstånd 1. I texterna i tabeller, figu- 

rer, exempel, fotnoter och litteraturförteckningen används också radavstånd 1. 

Direkta citat märks ut med citationstecken, såvida de är högst tre rader långa. Ett citat- 

lån är en ordagrann återgivning av originaltexten. Detta innebär att framhävande drag 

märks ut i enlighet med originaltexten. I direkta citat som är över tre rader långa an- 

vänds radavstånd 1 och indragning (1,5 cm) och inga citationstecken. Långa direkta 

citat ska undvikas. 

______________________________________________________________________ 

Pääkirjoitus ”sisältää − − joskus ajanvietettä ja huvitustakin” (Teikari 1990: 57). 1 

1 I finska språket används två tankstreck - - för att visa att något har lämnats bort från citatet. I övriga 

språk visar man detsamma med hakparentes och tre punkter [...].

11 

Luukka (1995: 57−58) kuvaa sosiaalisen konstruktionismin mukaista lähestymistapaa yhteisöl- 

lisyyteen: 

Yhteisön jäsenillä on samansuuntaiset arvot, uskomukset ja toimintatavat, jotka johtavat 

esimerkiksi yhteisiin puhetapoihin ja normeihin. Näiden tapojen hallinta on edellytyksenä 

yhteisöön kuulumiselle. Käytänteet elävät ja syntyvät yhteisössä ja samalla 

myös muokkaavat yhteisöä. Yhteisö nähdään siis ennen kaikkea normatiivisena voimana. 

Tekstin tulkinta on kanonista ja diskurssi normaalia, jos se noudattaa yhteisön 

normeja. 

Yhteisön jäsenten kielellistä käyttäytymistä ohjaa tieto diskurssikäytänteistä, jotka eivät kuiten- 

kaan ole pysyviä normeja vaan neuvoteltavia (Luukka 1995: 60). 

______________________________________________________________________ 

2.6 Kapitel, rubriker och stycken 

Texten delas in i kapitel med egna rubriker som numreras. Huvudkapitlens rubriker (1) 

skrivs med stora bokstäver. I avhandlingen pro gradu och i kandidatavhandlingar börjar 

de på ny sida i arbetet. I andra skriftliga arbeten skiljs de olika huvudrubrikerna åt från 

varandra med två tomma rader. Underrubriker fortsätter alltid på samma sida som den 

föregående texten. Underrubriker av andra rang (1.1) skiljs åt från den föregående tex- 

ten med två tomma rader. Om en underrubrik av andra rang följer efter huvudkapitlets 

rubrik räcker det med en tom rad mellan. Underrubrik av tredje rang (1.1.1), fjärde rang 

(1.1.1.1) osv. skiljs åt från den föregående rubriken eller texten med en tom rad. Om 

underrubriker används bör det åtminstone finnas två sådana, vilket innebär att om 1.1 

finns bör också 1.2 finnas. I fråga om rang av rubrik är det skäl att inte använda för 

många; rekommendationen är underrubrik högst av tredje rang (1.1.1). Efter rubrik 

kommer det alltid en tom rad innan texten börjar. 

Texten delas även in i stycken som skiljs från varandra med en tom rad. Rekommenda- 

tionen är att styckena är ungefär lika långa. Ett stycke bör inte vara en hel sida långt, 

men inte heller endast en mening kort. Långa listor (t.ex. med punkter eller tankstreck) 

bör undvikas. De gör texten oenhetlig och ger läsaren intrycket att skribenten inte kan 

disponera över textens inbördes förhållanden.

2.7 Figurer, bilder, tabeller och exempel 

12 

Figurer, bilder och tabeller kompletterar texten. Innehållet i dem bör vara så klart att 

man kan granska och förstå dem även om man inte läser själva texten. I den egentliga 

texten ska det finnas hänvisning till varje figur, bild, tabell och exempel. Figurernas, 

bildernas och tabellernas utseende ska vara tydliga (t.ex. inte för ”luftiga”). De bör ock- 

så följa bestämmelserna om marginalerna. Det finns också skäl att undvika olika färger, 

eftersom de kan bli otydliga i kopieringen. 

Figur- och bildtexten placeras under figuren eller bilden, medan tabelltexten placeras 

ovanför. Figurerna, bilderna och tabellerna numreras. Texten Figur 1., Bild 1. och Ta- 

bell 1. skrivs med fet stil, men inte figurens, bildens eller tabellens rubriktext. Figurer- 

nas, bildernas och tabellernas rubriktext skrivs med samma font och fontstorlek som 

själva texten, men med radavstånd 1. I tabellerna används också radavstånd 1. I rubrik- 

texter, slutar inte figurernas, bildernas och tabellernas rubriktexter med punkt. Eventuel- 

la källhänvisningar skrivs inom parentes efter rubriktexten. Figurerna, bilderna och ta- 

bellerna skiljs åt från resten av texten med två tomma rader både under och ovanför. En 

rubriktext och en figur, en bild eller en tabell skiljs åt från varandra med en tom rad. Om 

rubriktexten fortsätter på följande rad görs en indragning så att meningen fortsätter på 

samma ställe som rubriktexten på första raden. Över figurerna, bilderna och tabellerna 

görs en egen förteckning som placeras efter innehållsförteckningen. 

Informationen som ska presenteras kan åskådliggöras och förenklas med hjälp av figu- 

rer och bilder. Då man ritar en bild ska man komma ihåg att även en liten symbol säger 

mycket, t.ex. riktningen på en pilspets kan ändra en figurs sakinnehåll avsevärt. Om 

studenten klarar av att på egen hand göra upp en figur tyder det enligt många på att han 

eller hon har förstått i vilket förhållande viss information är till en annan. Om figuren är 

ett lån från en annan källa används den ursprungliga rubriken och källhänvisningen. 

Ibland är det möjligt att låna endast en del av en bild/en tabell och även då hänvisar man 

till den ursprungliga källan.

13 

______________________________________________________________________ 

Figur 1. Kontext och språk inom register- och genreteorin (Eggins & Martin 1997: 243) 

[översatt till finska av J. K.] 2 

______________________________________________________________________ 

Tabeller används oftast för statistik. Tabellen består av rader och kolumner, i vilka in- 

formationen presenteras förenklad. Statistiskt material placeras i tabeller antingen inne i 

texten eller som bilaga. Om sifferuppgifterna är mer anspråkslösa kan de också presen- 

teras i en sammanställning utan rubrik och numrering. Allt statistiskt material behöver 

man inte nödvändigtvis presentera var för sig eftersom de centrala iakttagelserna för 

forskningen är viktigast. Samma uppgifter ska inte presenteras både i tabeller och i figu- 

rer. Vid behov kan viktiga sifferuppgifter, som ligger till grund för bilden, presenteras 

som bilaga. 

ala 

ideationaalinen 

ideologia 

tekstilaji 

sävy 

interpersoonainen 

tekstuaalinen 

tapa 

ideologia 

tekstilaji 

rekisteri 

Alla figurer och tabeller ska ha samma grafiska utseende. Överdriven betoning av figu- 

rer och tabeller ska undvikas. Tabellerna och figurerna ska förklaras tillräckligt i texten, 

2 Den ursprungliga figuren är på engelska och den har översatts till finska av Johanna Kalja. 

kieli 

konteksti

14 

men inte nödvändigtvis ordagrant och för varje siffra. Figurer och tabeller kan också 

presenteras som bilaga. 

Hänvisning till figurer och tabeller kan se ut på följande sätt: 

___________________________________________________________________ 

Interpersonaalinen metafunktio jakautuu asemointiin ja modaalisuuteen (ks. kuvio 12). 

Händelser indelas i skeenden och agentrelaterade händelser. Se figur 9. 

Die folgende Abbildung (Abb. 5) veranschaulicht das Modell des Basis-Morphems [...] 3 . 

Taulukkoon 7 on koottu modaalisuutta ilmaisevien lauseiden kokonaismäärät. 

I tabell 3 presenterar jag de olika handlings- och händelsekategorierna. 

Tabell 4 visar hur definitionerna fördelas i materialet. 

Die folgende Tabelle (Tab. 2) veranschaulicht die Ergebnisse [...] 

______________________________________________________________________ 

Alla exempel som finns i arbetet ska ha fortlöpande numrering. Exemplen skiljs åt från 

den övriga texten genom indragning (1,5 cm: exemplets nummer, 2,5 cm: exempeltex- 

ten) och genom att man använder radavstånd 1. I allmänhet placeras exemplen inte sist i 

kapitlet utan efterföljs av text. 

______________________________________________________________________ 

Neutraaleilla verbeillä voi kuitenkin olla referointirakenteissa oma erityinen funktionsa viesti- 

misen ilmaisemisen ohella. Tämä näkyy esimerkissä (6). 

3 Hakparentes och tre punkter […] visar att något i ursprungstexten har lämnats bort. I finska språket 

används två tankstreck - - för att visa detsamma.

15 

(6) Puolueen eduskuntaryhmän varapuheenjohtaja Juha Korkeaoja sanoi: ”Kan- 

nattaisi kysyä asianomaisilta ensin. Se selvittäisi tilannetta huomattavasti.” 

Esimerkissä (6) se, että jotakin sanotaan, ei sinällään muodosta uutisen ydintä, vaan − −. (Ko- 

skela 2003: 231.) 

______________________________________________________________________ 

I texten bör det finnas hänvisning till alla exempel och de bör också förklaras tillräck- 

ligt. Tolkning av resultat ska inte lämnas till läsaren. 

2.8 Bilagor 

Om det förekommer bilagor i arbetet ska de placeras sist, efter litteraturförteckningen. 

De ska ha egen rubrik, fortlöpande sidnumrering och de ska också nämnas i innehålls- 

förteckningen. Enkäter och andra frågeformulär kan fungera som bilaga, men också 

andra skrifter som har att göra med materialinsamlingen samt eventuella exempel i ma- 

terialet. Figurer och tabeller som är för stora att placera inne i texten kan också placeras 

bland bilagorna. Om det finns endast en bilaga, märks den ut enligt följande: BILAGA. 

Bilagans rubrik.

3 KÄLLHÄNVISNING I TEXTEN 

16 

I detta kapitel behandlas källhänvisning i texten. Hur litteraturförteckningen utformas 

beskrivs i kapitel 4. Källuppgifterna till exemplen i dessa anvisningar finns i litteratur- 

förteckningen (se s. 43–47). 

3.1 Allmänt om källhänvisning 

Med hjälp av källhänvisningarna kan läsaren se vilken litteratur som har använts i arbe- 

tet och hur. Läsaren kan således kontrollera textens sakinnehåll. Med stöd av källhän- 

visningarna kan läsaren också se när författaren baserar sig på andra forskares texter och 

lätt hitta uppgifter om just dessa i litteraturförteckningen. Om man exempelvis använder 

ordboken DUW som källa i texten, måste det i litteraturförteckningen finnas källuppgif- 

ter under förkortningen DUW. 

När man lånar ur andra forskares arbeten kan man göra det genom referat eller genom 

direkta citat. När man refererar en text återger man de huvudsakliga tankarna, omskrivet 

med egna ord. Detta är det vanligaste sättet att hänvisa i vetenskapliga arbeten. Det är 

viktigt att skribenten har satt sig in i texten så att han med säkerhet återger textinnehållet 

rätt, när det används i hans egen text. I direkta citat återges ursprungstexten ordagrant 

och citationstecken används (se s. 10–11). 4 

Vid varje lån ska det finnas en hänvisning till det verk som har använts. Utgångspunk- 

ten är att studenten ska använda sig av ursprungskällor så att innehållet inte är förvans- 

kat. Det måste framgå av texten om man utgår från en sekundärkälla. I sådana fall där 

man använder sitt eget namn och inte ursprungskällan när någon annans text refereras 

eller citeras, är det fråga om plagiat. Av forskningsetiska skäl är det även förbjudet att 

kopiera idéer, forskningsupplägg eller motsvarande utan att nämna ursprungskällan. 

4 En citerad text ska inte ändras eller korrigeras utan den lånas med eventuella fel. Om det i ett direkt citat 

finns t.ex. ett skrivfel visar man det genom att efter det felstavade ordet skriva ut [sic]. Sic (lat.) = så. 

Används ofta vid citat för att visa på något som är besynnerligt eller fel.

17 

Källhänvisningarna placeras oftast inne i den egentliga texten. Om man önskar hänvisa 

på annat sätt bör detta först diskuteras med handledaren. I ett arbete ska endast ett hän- 

visningssätt användas. Eftersom hänvisning inne i texten används i huvudsak kan fotno- 

ter användas i specialfall 5 . Används båda hänvisningssätten är det viktigt att de används 

på klart skilda sätt. 

3.2 Placering av hänvisning 

Genom hänvisningarna bör det komma fram hur stor del av texten som baserar sig på 

andra källor. Vilka delar av texten som källhänvisningen hänförs till visas anges av dess 

placering. Om hänvisningen gäller en enda mening ska den placeras inne i meningen, 

före punkt. 

______________________________________________________________________ 

En sådan mening kan också kallas grafisk mening till skillnad från syntaktisk mening vilken kan 

användas t.ex. för en av två samordnade huvudsatser (Andersson 1994: 117). 

______________________________________________________________________ 

Om hänvisningen gäller hela stycket eller flera meningar placeras den efter stycket 

eller meningarna, efter punkt. Efter källhänvisningen kan man sätta ut ny punkt sist inne 

i parentesen. Samma princip ska följas i hela arbetet. 

______________________________________________________________________ 

Verkkokirjallisuus on hypertekstuaalista. Se käyttää hyväkseen verkkoympäristön lin- 

kitysmahdollisuuksia. (Koskimaa 1999: 123) 

ELLER 


kitysmahdollisuuksia. (Koskimaa 1999: 123.) 

______________________________________________________________________ 

5 Eftersom fotnoterna inte spjälkar upp resten av texten kan man med hjälp av dem presentera preciseringar, 

begränsningar, källkritik och annat motsvarande.

18 

Sätts hänvisningen ut inne i en mening, bör texten formuleras så att läsaren förstår vilka 

meningar som berörs av hänvisningen och vad som är eget. 

3.3 Källhänvisningens innehåll 

När källhänvisningen görs inne i texten ska följande information skrivas ut inom paren- 

tes: författarens namn, mellanslag, utgivningsår, kolon, mellanslag, sidan/sidorna som 

har använts. I fråga om samlingsverk ska hänvisningarna göras till artikelns författare 

och inte till redaktören (se även avsnitt 4.4 om hur man märker ut samlingsverk i littera- 

turförteckningen). För att åtskilja sidorna används tankstreck (–) och inte bindestreck 

(-). 

______________________________________________________________________ 

(Wiio 2003: 306–309) 

______________________________________________________________________ 

Då man i tyskspråkiga arbeten hänvisar till två på varandra följande sidor (t.ex. 10–11) 

kan man hänvisa till den senare sidnummern med bokstaven f (t.ex. 10f). 6 

Hänvisning till en hel publikation: 

Huvudregeln är att exakta sidnummer skrivs ut vid hänvisning. Då man presenterar tidi- 

gare litteratur kan det ändå finnas skäl att hänvisa till en hel publikation, och inte endast 

till enskilda sidor. Detta kan också gälla samlingsverk. Sidnummer kan då lämnas bort. 

Är källan en ordbok skrivs inte heller sidnumren ut. 

______________________________________________________________________ 

Tunneverbejä ei ole erityisen paljon fennistiikassa aiemmin tutkittu. Aiempia tunneverbejä(kin) 

koskettelevia julkaisuja ovat Leinonen (1985) ja Pajunen (1999). 

6 f = folgende

19 

Jutulla tarkoitetaan yleensä joko kertomusta, tarinaa tai kaskua ja toisaalta erikoismerkityksessä 

lehtikirjoitusta tai artikkelia (PS s.v. juttu) 7 . 

DUW (2001) gibt dafür die Bedeutung „schnell, flink u. mit einer gewissen Behändigkeit tätig, 

sich (auf ein Ziel) bewegend“ 8 an. 

______________________________________________________________________ 

Författarens namn i texten: 

Hänvisningen kan placeras i slutet av meningen eller stycket (se 3.2). Författarens namn 

kan emellertid förekomma redan i början eller i mitten av meningen och då sätts käll- 

hänvisningen ut genast efter namnet. Namnet bör då inte upprepas i slutet av meningen. 

______________________________________________________________________ 

Inkinen (1999: 57) on todennut, että digitalisaatio liittyy keskeisesti viimeaikaiseen kes- 

kusteluun kulttuurista. 

______________________________________________________________________ 

Alla tecken som används i hänvisningarna inom parentes används inte alltid då hänvis- 

ningen står inne i meningen, t.ex. tecknet & används inom parentes, men inte inne i tex- 

ten. 

______________________________________________________________________ 

Tekstilajia voi lähestyä myös tiedon sosiologian kannalta: Günthner ja Knoblauch (1995: 5) 

esittävät, että siellä missä on sosiaalisesti relevanttia tietoa ”siirrettävänä”, on myös konventioi- 

ta. 

Genret ovat konventionaalistuneita muotoja välittää tuota tietoa eteenpäin (Günthner & Knob- 

lauch 1995: 5). 

______________________________________________________________________ 

Publikation av flera författare: 

7 PS = Suomen kielen perussanakirja, s.v. sanaviite = referensord och juttu = uppslagsord. 

8 Obs! I olika språk används olika citationstecken.

20 

Om en källa har flera författare (fler än två), skiljs dessa åt med kommatecken, förutom 

de två sista namnen. Mellan de två sista namnen sätts tecknet & ut om hänvisningen står 

inom parentes. I tyskspråkiga arbeten används inte tecknet & utan det ersätts i text av 

snedstreck eller ordet und. När hänvisningen görs första gången skrivs varje författares 

namn ut. De följande gångerna som hänvisningen görs till samma verk skrivs endast 

den första författarens namn ut och beroende på språk m.fl., ym., eller et al. Namnet på 

författarna ska komma i den ordning som de har i det ursprungliga verket; de får alltså 

inte ändras om i alfabetisk ordning. 

______________________________________________________________________ 

Hänvisning första gången: 

Puuronen, Koskela, Laurén och Nordman (1993: 238) har fått meningslängder mellan 20 och 23 

i vetenskapliga och populärvetenskapliga texter. 

Hänvisning de följande gångerna: 

Puuronen m.fl. (1993: 231) skiljer populärvetenskapen från forskningsjournalistiken eftersom 

de har delvis olika mottagargrupper. 

______________________________________________________________________ 

Flera källor i samma hänvisning: 

Flera källor kan ibland förekomma i samma meningar eller stycken. 9 Alla källor skrivs 

då inom samma parentes, där de ordnas enligt utgivningsår (äldsta först). Om flera verk 

har publicerats samma år ordnas de i alfabetisk ordning enligt författarnas namn. De 

olika hänvisningarna åtskiljs med semikolon. 

9 Obs! Alla namn som nämns i hänvisningen behöver inte nödvändigtvis stå bakom allt som står skrivet i 

stycket. Det kan därför vara anledning att överväga att göra skilda källhänvisningar av flera källor som 

nämns i samma hänvisning.

21 

______________________________________________________________________ 

Lernersprachen unterliegen ständiger Entwicklung und können sich viel schneller verändern, 

obwohl auch natürliche Sprachen dynamische Systeme sind, die sich entwickeln (Vogel 1990: 

13; Bußmann 2002: 399; Düwell 2003: 349). 

______________________________________________________________________ 

Samma författare, olika publikationer: 

Publikationer av samma författare skiljs åt genom det årtal då verket publicerades. Om 

en författare har två verk från samma år skiljs de åt, både i källhänvisningen och i litte- 

raturförteckningen, med små bokstäver a, b, c (t.ex. Niemikorpi 1991a; Niemikorpi 

1991b). Publikationerna bokstaveras i den ordning som de förekommer i texten: den 

som nämns först är källa a, den andra b osv. (se även avsnitt 3.4.1). 

______________________________________________________________________ 

Viskurilain mukaan lauseen tai virkkeen loppu on joka suhteessa raskaampi kuin alku ja raskaat 

rakenneosat, kuten pitkät saneet, monisaneiset sanaryhmät ja sivulauseet, todennäköisimmin 

sijoittuvat lauseen tai virkkeen loppuun (Niemikorpi 1991a: 221; 1991b: 38). 

______________________________________________________________________ 

Om två författare har samma efternamn används även förnamnets bokstav/bokstäver. I 

avhandlingar på engelska används hela förnamnet för att specificera hänvisningen. 

______________________________________________________________________ 

Lagrum, lagfart och lagsökning kan klassificeras som termer medan lagenlig och laglydig inte 

på samma sätt är nya begrepp och därför inte heller termer (Ch. Laurén 1993: 98). 

Enligt U. Lauréns (1994: 129) undersökning är felen inom verbböjningen fler än inom substan- 

tivböjningen. 

______________________________________________________________________

22 

Hänvisning till dagstidningar och tidskrifter: 

I hänvisningar till dagstidningar och tidskrifter ska författarens namn, utgivningsår och 

sidnummer skrivas ut: 

______________________________________________________________________ 

Useisiin maihin on syntynyt yrityksiä, jotka arvioivat oppilaitoksia (Liiten 2003: A6). 

______________________________________________________________________ 

Om författaren till artikeln är okänd görs hänvisningen till dagstidningen eller tidskrif- 

ten så att även utgivningsåret framgår. 

______________________________________________________________________ 

Työministeriön asettamassa komiteassa ovat työnantajien, palkansaajien, yrittäjien ja työminis- 

teriön edustajat (HS 2003a). 

Jyväskylän kaupunkiseurakunta on Suomen suurin seurakunta (HS 2003b). 

______________________________________________________________________ 

Publikationer utan egentlig författare: 

Alla verk har inte någon egentlig författare. I sådana fall görs hänvisningen till verkets 

utgivare eller verkets namn. Valet styrs av vad som är mest ändamålsenligt. I samma 

arbete används konsekvent endera tillvägagångssättet. 

______________________________________________________________________ 

Oikeusministeriöstä (1997: 129) neuvotaan, että laeissa virkkeet esitettäisiin siten, että virke on 

jaettu erillisiin kohtiin. 

Lakikielen sanasto koostuu Lainlaatijan oppaan (1997: 131) mukaan lähinnä latinalaisista ja 

suomalaisista oppi- ja uudissanoista. 

____________________________________________________________________

Ibid. 

23 

Förkortningen ibid. används om hänvisningar görs till samma verk flera gånger i rad på 

samma sida. Efter förkortningen skrivs endast de sidnummer man hänvisar till ut. För- 

kortningen kan användas först efter att en fullständig hänvisning gjorts. Vid sidbyte och 

efter rubrik och underrubrik ska namn och årtal skrivas ut igen. Förkortningen ibid. an- 

vänds även på engelska, men på finska används förkortningen emt. istället. Inom tyska 

språket och litteraturen finns ingen motsvarande förkortning att använda. 

______________________________________________________________________ 

Lakikielen sanasto koostuu lähinnä latinalaisista ja suomalaisista oppi- ja uudissanoista (emt. 

131). 


kitysmahdollisuuksia. (Emt. 123.) 

ELLER 


kitysmahdollisuuksia. (Emt. 123) 

______________________________________________________________________ 

Jfr och se 

Vid behov kan hänvisningens karaktär ändras genom förkortningarna jfr (jämför) och 

se. Förkortningen jfr betonar skillnaden i synvinklar och förkortningen se uppmanar 

läsaren att fördjupa sig i frågan genom andra källor. I tabell 1 finns andra språks mot- 

svarigheter till uttrycken. 

______________________________________________________________________ 

Tabell 1. Andra språks motsvarigheter till förkortningen jfr och uttrycket se 

svenska finska engelska tyska 

jfr vrt. cf. vgl. 

se ks. see s. tai siehe 

______________________________________________________________________

24 

______________________________________________________________________ 

Die Literaturkritik war lange eine „Männersache“, aber der Anteil der Frauen ist gewachsen und 

zwar besonders im Bereich der Kritik von Kinder- und Jugendliteratur (Albrecht 2001: 18; vgl. 

auch Jokinen 1988: 14). 

______________________________________________________________________ 

3.4 Övriga källhänvisningar 

Utöver tryckta publikationer kan man grunda sin text på bl.a. elektroniska källor, inter- 

vjuer, statistik och författningar. Hänvisning till dessa källor ser så långt som möjligt ut 

som hänvisningen till tryckta publikationer. 

3.4.1 Elektroniska källor 

Elektroniska källor är t.ex. www-sidor, e-brev, CD-ROM-skivor och olika databaser. 

Hänvisningar till elektroniska källor görs inne i texten, som övriga hänvisningar. I hän- 

visningen ska upphovsmannen/upphovsmännens namn och utgivningsår framkomma. 

Sidnummer finns inte alltid med i elektroniska källor och sidnumrering i texten är därför 

inte av avgörande betydelse. 

______________________________________________________________________ 

Käytettävyydellä tarkoitetaan sitä, kuinka hyvin jonkin tuotteen käyttäjät osaavat käyttää kyseis- 

tä tuotetta tarkoituksenmukaisesti (Kokkonen & Ahtinen 2000). 

Lindström och Fremer (2003) har undersökt vad som händer under den första minuten av en 

föreläsning. 

______________________________________________________________________ 

Om det är svårt att veta vem som är upphovsman till källan görs hänvisningen till utgi- 

varen eller rubriken. Som utgivningsår används antingen årtalet då informationen utkom 

eller då den uppdaterades. Om detta inte finns angivet används det årtal då texten cite- 

rades. Om man hänvisar flera gånger till sidor med samma upphovsman, skiljs sidorna

25 

åt med små bokstäver (a, b, c osv.) så att de ordnas alfabetiskt i den ordning som de 

nämns i texten. 

______________________________________________________________________ 

YLE:n (2007a) internetsivujen mukaan YLE toimii Suomessa sähköisen viestinnän suunnan- 

näyttäjänä. Kanavan toiminta perustuu lainsäädäntöön ja toimintaa rahoitetaan pääasiassa televi- 

siolupamaksuilla (YLE 2007b). YLE:n (2007a) mukaan YLE:n tavoitteena on olla Euroopan 

paras julkisten palvelujen tarjoaja. YLE arvostaa myös suomalaisuutta, mitä todistaa se, että 

YLE TV1:n ohjelmista yli kaksi kolmasosaa on alkuperältään kotimaisia (YLE 2007c). 

______________________________________________________________________ 

3.4.2 Intervjun som källa 

Samlas information in genom intervju med enskilda experter kan det vara viktigt att 

berätta vem som står för informationen. Detta förutsätter att det som sägs i intervjun inte 

är sagt i förtroende eftersom den intervjuades namn och årtal för intervjun ska komma 

fram i källhänvisningen. Mer utförliga uppgifter ges i litteraturförteckningen. 

______________________________________________________________________ 

Multimediaviestinnän kollokviossa opiskelijat perehtyvät tieteellisiin artikkeleihin (Koskela 

2009). 

______________________________________________________________________ 

3.4.3 Statistik 

Vid hänvisning till statistik ska upphovsmannen/upphovsmännen till statistiken, utgiv- 

ningsår och sidnummer skrivas ut. 

______________________________________________________________________ 

Vuonna 2002 suomalaisista 74 % käytti sähköpostia (Tilastokeskus 2002: 15). 

______________________________________________________________________

3.4.4 Författningar 

26 

Aktuell information om författningar finns i Finlands författningssamling eller Finlex 

databas (www.finlex.fi). När det gäller lagböcker är det viktigt att komma ihåg att de 

kan vara föråldrade. Vid hänvisning till författningar ska dessa också skrivas ut inom 

parentes inne i texten. Om hänvisningen gäller en hel lag ska lagens fullständiga namn 

och årtalet då den trädde i kraft skrivas ut. 

______________________________________________________________________ 

Lakitekstin diskurssikäytännön konventionaalisuus on määrätty Suomen perustuslaissa (1999). 

______________________________________________________________________ 

Om hänvisningen gäller ett speciellt moment i lagen skrivs lagens namn, paragraf och 

moment ut i hänvisningen. 

______________________________________________________________________ 

Suomen perustuslain 6 § 2 mom. mukaan Suomessa ei ketään saa asettaa eri asemaan muun 

muassa sukupuolen tai kielen perusteella. 

Suomessa ei ketään saa asettaa eri asemaan muun muassa sukupuolen tai kielen perusteella 

(Suomen perustuslaki 6 § 2 mom.). 

______________________________________________________________________

27 

4 LITTERATURFÖRTECKNINGENS UTFORMNING 

Litteraturförteckningens uppgift är att informera läsaren om vilka källor som har an- 

vänts i arbetet. Alla källor som det hänvisas till i texten bör finnas med i litteraturför- 

teckningen och alla källor som finns med i litteraturförteckningen bör finnas i texten. 

Hänvisningarna i litteraturförteckningen ska börja på samma sätt som källhänvisningar- 

na i texten. I litteraturförteckningen ska källorna skrivas så utförligt att det är lätt för 

läsaren att hitta dem om han vill. Litteraturförteckningen placeras efter den sista textsi- 

dan före bilagorna. I litteraturförteckningen används radavstånd 1. I arbeten inom tyska 

språket och litteraturen har litteraturen ett eget numrerat kapitel (t.ex. 7 LITERATUR- 

VERZEICHNIS). Där delas källorna in i undersökningsmaterial (t.ex. 7.1 Primärlitera- 

tur) och litteratur (7.2 Sekundärliteratur). 

Källorna i litteraturförteckningen ordnas i alfabetisk ordning enligt upphovsmannens 

efternamn. Om det förekommer flera verk av samma författare skrivs författarens namn 

ut varje gång, eller så används citationstecken (”). Verk av samma författare ordnas i 

tidsordning, från den äldsta till den nyaste. Om en hänvisning är längre än en rad an- 

vänds indragning (1, 5 cm) på raderna som följer efter den första. Litteraturförteckning- 

en kan vid behov delas in i olika undergrupper, som t.ex. undersökningsmaterial och 

litteratur. 

I detta kapitel ges exempel på hur olika källor skrivs ut i litteraturförteckningen. Anvis- 

ningarna som här ges grundar sig på Vasa universitets skrivanvisningar för publika- 

tionsserier (Viertola & Mäkinen 2008). 

4.1 Monografi (tryckt bok) 

Monografi är en nerskriven forskning om ett specifikt, enhetligt ämnesområde av en 

eller flera författare. Den är vanligtvis inbunden som en bok i ett band. En monografi 

skiljer sig från exempelvis en artikelsamling på basis av sin enhetlighet. Uppgifterna om 

monografin skrivs i litteraturförteckningen ut på följande sätt.

28 

Efternamn, Förnamn (utgivningsår). Verkets huvudrubrik. Underrubrik. Upplaga. 

Förlagsort: Förlag. 

______________________________________________________________________ 

Laurén, Christer (1993). Fackspråk. Form, innehåll, funktion. Lund: Studentlitteratur. 

Liljestrand, Birger & Mats Arwidson (1989). Skrivstrategi. Göteborg: Esselte Studium. 

______________________________________________________________________ 

I litteraturförteckningen ska alltså följande uppgifter framkomma i följande ordning: 

Först skrivs författarens efternamn och sedan förnamn. Författarens efternamn och 

förnamn skiljs åt med kommatecken. Förnamnen skrivs i den ordning som anges i käl- 

lan. Om ett verk har flera författare, anges förnamn före efternamn för de andra förfat- 

tarna. De olika författarnas namn skiljs åt med kommatecken, förutom de två sista då 

tecknet & används. Om det endast finns två författare används alltså inga kommatecken 

utan bara tecknet &. OBS! I tyskspråkiga arbeten används inte tecknet & utan namnen 

skiljs åt med snedstreck eller ordet und. Av dessa alternativ ska i samma arbete endast 

ett sätt användas konsekvent. Följande exempel rör ENDAST tyskspråkiga arbeten. 

______________________________________________________________________ 

Piitulainen, Marja-Leena/Ursula Lehmus/Irma Sarkola (1998). Saksan kielioppi. Keuruu: Otava. 

ELLER 

Piitulainen, Marja-Leena/Lehmus, Ursula/Sarkola, Irma (1998). Saksan kielioppi. Keuruu: Ota- 

ELLER 

va. 

Piitulainen, Marja-Leena, Ursula Lehmus und Irma Sarkola (1998). Saksan kielioppi. Keuruu: 

Otava. 

______________________________________________________________________ 

Efter författarens namn (eller utgivarens/källans) namn skrivs utgivningsåret inom pa- 

rentes och denna följs av punkt. Om det är fråga om ett gammalt verk i en ny upplaga

29 

och det ursprungliga utgivningsåret är av betydelse för texten ska det ursprungliga ut- 

givningsåret finnas med i hänvisningen, efter årtalet för upplagan som har använts i ar- 

betet. Utgivningsåren skiljs åt med snedstreck, t.ex. (1995/1849). 

Därefter skrivs namnet på verket ut i sin helhet. Huvudrubrik och underrubrik skiljs åt 

med punkt och båda kursiveras. 

Efter namnet uppges vilken upplaga det är fråga om, om det inte är första upplagan. 

Slutligen skrivs förlagsort och förlag ut, varefter punkt följer. Förlagsort och förlag 

skiljs åt från varandra med kolon. I synnerhet i verk skrivna på främmande språk kan 

det vara svårt att skilja på uppgifterna om förlag och platsen där verket har tryckts. 

Uppgifterna om förlag går emellertid vanligtvis att finna på bokens pärmblad. 

Adelsnamn 10 placeras i litteraturförteckningen enligt det egentliga namnet, inte namn- 

partikeln, i alfabetisk ordning. Namnpartiklen placeras efter förnamnet: 

______________________________________________________________________ 

Witzleben, Brigitte von (2002). Aus der alten in die neue Heimat. Bedeutende Deutsche und 

Schweizer im finnischen Wirtschaftsleben. Mit kulturgeschichtlichen Ausblicken. 

SAXA Sonderband 6. Vaasa/Germersheim. 

______________________________________________________________________ 

Om källan är en översättning ska dess ursprungliga namn och översättarens namn skri- 

vas inom parentes efter namnet på verket. 11 

______________________________________________________________________ 

Derrida, Jacques (1976). Of Grammatology. (De la Grammatologie, översatt av Gayatri Chak- 

ravorty Spivak). Baltimore: The Johns Hopkins University Press. 

______________________________________________________________________ 

10 På finska skrivs namnpartiklarna i adelsnamn (von, de, af m.fl.) på vanligt sätt med stor begynnelsebokstav 

i början av en mening. På svenska och tyska skrivs de med liten begynnelsebokstav även i början 

av en mening om det är nödvändigt att inleda en mening med namnpartikel. 

11 Övriga språks motsvarigheter till uttrycket översättning av: translated by (en), kääntänyt (su), übersetzt 

von (ty).

30 

Uppgifterna om upplaga och redaktör skrivs i samma form och på samma språk som i 

källan. I finskspråkiga arbeten översätts dessa uppgifter: t.ex. 2nd edition är 2. painos. 

I tabell 2 finns andra språks motsvarigheter till uttrycket red. 

______________________________________________________________________ 

Tabell 2. Andra språks motsvarigheter till uttrycket red. 

______________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________ 

Andersson, Erik (1994). Grammatik från grunden. 2:a upplagan. Uppsala: Hallgren & Fallgren. 

DUW (2001) = Deutsches Universalwörterbuch. 4., neu bearb. u. erw. Aufl. Hrsg. von der Du- 

denredaktion. Mannheim u. a.: Dudenverlag. 

______________________________________________________________________ 

Om verk som skrivits av samma författare och som utkommit samma år har skiljts åt 

med små bokstäver inne i texten, ordnas verken i litteraturförteckningen enligt bok- 

stavsordningen i texten. 

4.2 Monografi (elektronisk utgåva) 

finska engelska tyska 

toim. Ed./Eds. Hrsg. 

Elektroniska källor ska inte ha en egen underrubrik i litteraturförteckningen. Om det 

finns en tryckt utgåva av den elektroniska källan, hänvisar man till den version som man 

har använt. I hänvisningen till elektroniska källor skrivs samma uppgifter som vid tryck- 

ta källor ut. Riktlinjerna för hur utgivningsåret skrivs ut, ges i avsnittet om elektroniska 

källor (se avsnitt 3.4.1). Efter namnet på den elektroniska källan skrivs formatet ut (on

31 

line 12 , CD-ROM, videoföreläsning) där det ses som nödvändig tilläggsinformation för 

att beskriva källans kvalitet. Efter uppgifterna om förlag skriver man ut datum när in- 

formationen lånades. Efter tidsangivelsen skrivs adressen där källan finns tillgänglig ut. 

Om åtkomsten är begränsad kan detta skrivas ut vid den här punkten. Av de elektronis- 

ka källorna ska inte www-källor sluta med punkt. Grundmodellen för elektroniska käl- 

lor är följande: 

Efternamn, Förnamn & 13 Förnamn Efternamn (utgivningsår). Verkets huvudrubrik. 

Underrubrik [format]. Förlagsort: Förlag, [Citerat]. Tillgänglig: 

adress 

______________________________________________________________________ 

Katajamäki, Heli (2009). Tieteellinen teksti ja argumentaatio [videoföreläsning]. [Citerat 

1.2.2009]. Begränsad tillgänglighet på plattformen Moodle för kursen i hur man skriver 

vetenskapligt på finska. 

Kokkonen, Antti & Aino Ahtinen (2000). Käytettävyyden merkitys verkko-oppimisessa [online]. 

[Citerat 11.3.2009]. Tillgänglig: http://www.cs.uta.fi/~ak60389/ IPOPP2000/ kaytettavyys.html 

_____________________________________________________________________ 

I tabell 3 finns andra språks motsvarigheter till uttrycket citerat. 

______________________________________________________________________ 

Tabell 3. Andra språks motsvarigheter till uttrycket citerat 

______________________________________________________________________ 

I tabell 4 finns andra språks motsvarigheter till uttrycket tillgänglig. 

12 Med ordet online hänvisar man till vilket elektroniskt tillgängligt material som helst. Det är även möjligt 

att istället för ordet online skriva ut en mer specifik benämning på formatet, bara man är konsekvent i 

sitt tillvägagångssätt. 

13 I tyskspråkiga arbeten används inte tecknet & utan namnen skiljs åt från varandra med snedstreck eller 

ordet und. 


lainattu cited zitiert am

32 

______________________________________________________________________ 

Tabell 4. Andra språks motsvarigheter till uttrycket tillgänglig 

______________________________________________________________________ 

4.3 Seriepublikationer och verk i flera delar 

Vetenskapliga undersökningar kan förekomma i olika seriepublikationer. Vasa universi- 

tets seriepublikationer är bl.a. Acta Wasaensia och seriepublikationen SAXA som ges ut 

av Enheten för tyska språket och litteraturen. 

I hänvisningen ska seriepublikationens namn, del och andra motsvarande uppgifter fin- 

nas med, i samma form som i publikationen. Till publikationens nummer hänvisar man 

så som det är skrivet i publikationen eller med endast en nummer, utan förkortningen 

No framför. Om förlagets namn finns i seriepublikationens namn behöver det inte upp- 

repas. 

______________________________________________________________________ 

Laurén, Ulla (1994). Tvåspråkiga och enspråkiga skolelevers skriftliga produktion. Performans 

och kreativitet. Acta Wasaensia No 37. Språkvetenskap 4. Vasa: Universitas Wasaensis. 

Mäntynen, Anne (2003). Miten kielestä kerrotaan. Kielijuttujen retoriikkaa. Suomalaisen Kirjallisuuden 

Seuran Toimituksia 926. Helsinki. 

______________________________________________________________________ 

Vid hänvisning till ett visst band i ett verk i flera delar skrivs bandets namn eller num- 

mer ut efter namnet på verket. 


saatavilla available at abrufbar 

unter

33 

______________________________________________________________________ 

SAG (1999) = Svenska Akademiens grammatik. Ord. Utgiven av Ulf Teleman, Staffan Hellberg, 

Erik Andersson under medverkan av Lisa Christensen et al. Bd 2. Stockholm: Norstedts 

ordbok. 

______________________________________________________________________ 

4.4 Artikel i samlingsverk 

För artiklar som publicerats i samlingsverk ska följande information ges i litteraturför- 

teckningen: 

Efternamn, Förnamn & Förnamn Efternamn (utgivningsår). Artikelns huvudrubrik. 

Underrubrik. I: Redaktörens Förnamn Efternamn & redaktörens 

Förnamn Efternamn (red.). Samlingsverkets huvudrubrik. Underrubrik. 

Förlagsort: Förlag. Artikelns sidnummer. 

______________________________________________________________________ 

Inkinen, Sam (1999). Globalisaatio, digitalisaatio ja ”ajan henki”. Lähtökohtia vuosituhannen 

vaihteen aikalaisdiagnoosille. I: Aki Järvinen & Ilkka Mäyrä (toim.). Johdatus digitaaliseen 

kulttuuriin. Tampere: Vastapaino. 51−72. 

Puuronen, Nina, Merja Koskela, Christer Laurén & Marianne Nordman (1993). Forskningsinformation 

– ett mångdimensionellt spektrum. I: Detlef Wilske (toim.). Erikoiskielet 

ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XIII. Vaasan yliopiston käännösteorian ja 

ammattikielten tutkijaryhmän julkaisut 18. Vaasa. 228–240. 

Spillner, Bernd (1995). Zum methodischen und terminologischen Standort der Lexiko-logie. In: 

Ulrich Hoinkes (Hrsg.). Panorama der lexikalischen Semantik. Thematische Festschrift 

aus Anlaß des 60. Geburtstags von Horst Geckeler. Tübingen: Narr. 613–617. 

______________________________________________________________________ 

Om förlagsorterna är flera är det möjligt att nämna endast första och sedan använda för- 

kortningen bl.a. Andra språks motsvarigheter till förkortningen bl.a. finns samlade i 

tabell 5 och i tabell 6 finns andra språkliga motsvarigheter till uttrycket I.

34 

______________________________________________________________________ 

Tabell 5. Andra språks motsvarigheter till förkortningen bl.a. 

______________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________ 

Tabell 6. Andra språks motsvarigheter till uttrycket I 

______________________________________________________________________ 

4.5 Artikel i tryckt tidskrift eller dagstidning 

Vetenskapliga undersökningar kan förekomma i olika tidskrifter. För artiklar som publi- 

cerats i tidskrifter ska följande information ges i litteraturförteckningen: 


Underrubrik. Tidskriftens namn volym: del, sidnummer. 

Efter författarens eller författarnas namn, utgivningsår och artikelns namn skrivs tid- 

skriftens namn oförkortat ut. Namnet på tidskriften kursiveras. Därefter följer volym, 

d.v.s. årgång som med hjälp av kolon skiljs åt från del, som i sin tur skiljs åt från sidor- 

na med ett kommatecken. 


jne. etc. u. a. 


Teoksessa In In 

______________________________________________________________________ 

Günthner, Susanne & Hubert Knoblauch (1995). Culturally Patterned Speaking Practices. The 

Analysis on Communicative Genres. Pragmatics 5: 5, 1−32. 

Luukka, Minna-Riitta (2000). Sinulle on postia! Kielikello 1, 24–28. 

Zimmerman, Beverly B. (1998). Linda Flower and Social Cognition. Constructing a View of the 

Writing Process. The Journal of Computer Documentation 22: 3, 25–37. 

______________________________________________________________________

35 

Om artikeln är en dagstidning skrivs författarens/författarnas namn ut liksom utgiv- 

ningsår och artikelns namn. Efter namnet på artikeln kommer dagstidningens namn och 

datum, som skiljs åt med kommatecken från artikelns sidnummer: 

______________________________________________________________________ 

Jansen, Hans (1983). Schwellenangst im Karfreitagszauber. Westdeutsche Allgemeine 

16.12.1983, 12. 

Liiten, Marjukka (2003). Korkeakoulutuksen laatu puntariin. HS 27.10.2003, A6. 

______________________________________________________________________ 

Om artikelns författare är okänd sätter man istället ut dagstidningens eller tidskriftens 

namn, årtal, artikelns rubrik och datum, som skiljs åt från artikelns sidnummer: 

______________________________________________________________________ 

HS (2003a). Komitea luonnostelee uuden yt-lain. 31.10.2003, A6. 

______________________________________________________________________ 

4.6 Artikel i elektronisk utgåva 

En elektronisk utgåva är oftast en ordagrann kopia (pdf) av en tryckt publikation. Då 

ska hänvisningen till en elektronisk utgåva se likadan ut som vid hänvisning till en 

tryckt publikation. Om den elektroniska utgåvan har uppdaterats eller ändrats skrivs det 

ut i litteraturförteckningen så här: 


Underrubrik. Tidningens namn [format]. Volym d.v.s. årgångsnummer: 

tidningens nummer [citerat], sidnummer. Tillgänglig: adress 

Vid hänvisning till ett samlingsverk ska även redaktörens/redaktörernas namn skrivas 

ut.

36 


Underrubrik. I: Förnamn Efternamn & redaktörens Förnamn Efternamn 

(red.). Samlingsverkets huvudrubrik [format]. Förlagsort: Förlag 

[Citerat]. Artikelns sidnummer. Tillgänglig: adress 

______________________________________________________________________ 

Huvila, Isto (2008). Entä informaatiokirjoitustaito? I: Heli Katajamäki, Merja Koskela & Suvi 

Isohella (toim.). Lukija- ja käyttäjälähtöinen viestintä. Viestinnän tutkimuksen päivät 

2007. Selvityksiä ja raportteja 152 [online]. Vasa: Vaasan yliopisto [Citerat 

10.3.2009]. 77−88. Tillgänglig: http://www.uwasa.fi/ materiaali/pdf/isbn_978-952- 

476-233-5.pdf 

______________________________________________________________________ 

Om det i den elektroniska källan inte finns uppgifter om författaren kan man istället 

hänvisa till utgivaren eller rubriken: 

Utgivare (utgivningsår). Sidans subrik [format]. [Citerat]. Tillgänglig: adress 

Rubrik (utgivningsår) [format]. [Citerat]. Tillgänglig: adress 

______________________________________________________________________ 

Electronic Writing (2003) [online]. [Citerat 18.11.2003]. Tillgänglig: http://www.ld. 

swin.edu.au/writing/document/lpw703.pdf 

Iso suomen kielioppi (2005) [online]. [Citerat 10.3.2008]. Tillgänglig: http://scripta. kotus.fi/visk/ 

etusivu.php 

Opetusministeriö (2000). Tiede [online]. [Citerat 7.4.2003]. Tillgänglig: http://www.minedu.fi 

______________________________________________________________________ 

För CD-ROM uppges följande uppgifter: 

Efternamn, Förnamn & Förnamn Efternamn (utgivningsår). Verkets huvudrubrik. 

Underrubrik [CD-ROM]. Förlagsort: Förlag. 

______________________________________________________________________ 

Kolb, David (1994). Socrates in the Labyrinth. Hypertext, Argument, Philosophy [CD-ROM]. 

Watertown: Eastgate Systems. 

______________________________________________________________________ 

För intranät uppges följande uppgifter:

37 

Efternamn, Förnamn (utgivningsår). Sidans rubrik [format]. [Citerat]. Tillgänglig: 

adress 

______________________________________________________________________ 

Honko, Marko (2009). Verkkoviestintä [online]. [Citerat 28.4.2009]. Begränsad tillgänglighet på 

intranätet för Vasa universitets personal: https://port.uwasa.fi/viestintä/ verkkoviestinta/ 

______________________________________________________________________ 

Om all ovanstående information inte finns tillgänglig för de elektroniska källorna upp- 

ges endast de uppgifter som finns. Informationen kan också ändras (uppdateras) och 

därför är det viktigt att skriva ut datumet då informationen lånades. I fråga om elektro- 

niska källor är det viktigt att tänka på vad som används eftersom allt som finns på Inter- 

net inte är tillförlitligt. Rekommenderade källor är bl.a. sidor som upprätthålls av myn- 

digheter och experter som t.ex. ministerier, forskningsinstitutioner och universitet samt 

vetenskapliga artiklar i elektronisk form. 

4.7 Filmer, musik, tv- och radioprogram 

I t.ex. filmanalyser hänvisar man, utgående från dessa anvisningar, till lite ovanligare 

källtyper. Om analysen grundar sig på flera filmer, tv- eller radioprogram ska dessa ha 

en egen materialförteckning. Då kan man även dra nytta av dessa anvisningar. 

Till film hänvisar man på följande sätt: 

Filmens rubrik. Regissör eller producent. Övriga filmskapare, t.ex. författare (ifall 

betydelse). Huvudrollsinnehavare (ifall betydelse). Studio eller namn på 

filmbolag, (produktionstid eller ursprungligt utgivningsdatum). [format] 

Distributör. (Distributionstid). 

______________________________________________________________________ 

Breathless (à bout de souffle). Regisserad av Jean-Luc Godard. I huvudrollerna Jean-Paul Belmondo, 

Jean Seberg, Liliane David. (1960). [DVD] Criterion Collection. (2007). 

Twelfth Night. Regisserad av Trevor Nunn. Skriven av William Shakespeare. I huvudrollerna 

Helena Bonham Carter, Ben Kingsley, Mel Smith. [DVD] Summit entertainment. 

(1996). 

______________________________________________________________________

Till ett musikstycke eller -framträdande hänvisar man på följande sätt: 

38 

______________________________________________________________________ 

The Four Seasons. Kapellimestarina Tim Slade. Säveltänyt Antonio Vivaldi. [DVD] Special 

Broadcasting Service Corporation (2007). 

______________________________________________________________________ 

Till ett tv- eller radioprogram hänvisar man på följande sätt: 

Avsnittets rubrik. Seriens namn. Producent, regissör, författare, medverkande. 

Produktionsbolag. Kanal och eventuell inspelningsplats, (sändningsdatum). 

4.8 Opublicerade verk: lärdomsprov, intervjuer och e-brev 

Opublicerade källor, som avhandlingar pro gradu och licentiatavhandlingar tas upp i 

litteraturförteckningen tillsammans med publicerade källor. Också namnet på ett opubli- 

cerat verk kursiveras. Efter namnet på källan ska det framkomma att källan är opublice- 

rad samt vid vilket universitet den har tillkommit. Ett publicerat verk känns igen på sin 

ISBN- eller ISSN-kod. 

______________________________________________________________________ 

Lehtiniemi, Tarleena (2010). Referaatti todisteena päihderiippuvuudesta. Alkoholistin läheisen 

tehtävänä sairauden kieltämisen murtaminen. Opublicerad avhandling pro gradu i 

modern finska och översättning. Vaasan yliopisto. 

______________________________________________________________________ 

Den intervjuades namn ska uppges i litteraturförteckningen om det inte är fråga om en 

intervju som gjorts i förtroende. I sådana fall lämnas namnet bort. Uppgifterna om in- 

tervjun skrivs på följande sätt: 

Den intervjuades Efternamn, Förnamn (år), grad eller titel. Verksamhetsort. Materialinsamlingssätt, 

plats och tid för materialinsamlingen. 

______________________________________________________________________

39 

Koskela, Merja (2009), professor i tillämpad språkvetenskap. Vasa. Intervju, Enheten för kommunikationsvetenskap 

vid Vasa universitet 5.6.2009. 

______________________________________________________________________ 

Om det finns åtskilliga intervjuade får de en egen undergrupp i litteraturförteckningen. 

Ordet intervju behöver då inte upprepas. 

I fråga om e-brev ska följande uppgifter framkomma: 

Avsändarens Efternamn, Förnamn (år). Meddelandets rubrik. E-post till N.N. 

XX.XX.20XX. 

____________________________________________________________________ 

Lundh, Bengt (2000). Illustrationer i fackordlistor. E-post till Nina Pilke 23.1.2000. 

______________________________________________________________________ 

4.9 Kollektiva verk utan namngivna författare 

En källa kan vara kollektiv utan namngivna författare. Om källan inte har en namngiven 

författare placeras den i litteraturförteckningen utgående från utgivaren eller namnet. 

______________________________________________________________________ 

Lainlaatijan opas (1997). 2. painos. Helsinki: Oikeusministeriö. 

Oikeusministeriö (1997). Lainlaatijan opas. 2. painos. Helsinki. 

Opetus- ja tutkimushenkilöstön neliportainen urarakenne (2008) [online]. [Citerat 11.3.2009]. 

Begränsad tillgänglighet på intranätet för Vasa universitets personal: https://intra. 

uwasa.fi/fi/ajankohtaista/uutisia/urarakenne.html 

Suomen kielen perussanakirja 1–3 (1990–1994). Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 

55. Helsinki: Valtion painatuskeskus, Kotimaisten kielten tutkimuskeskus & Painatuskeskus. 

______________________________________________________________________

Statistik 

40 

Om källhänvisningen har gjorts till statistisk information ska följande uppgifter finnas 

med i litteraturförteckningen: Statistikens upphovsman (utgivningsår). Statistikens 

namn. Förlagsort. Namnet på statistiken kursiveras. Om källhänvisningen inne i texten 

har gjorts endast till huvudrubriken skrivs eventuell underrubrik ut efter utgivningsåret, 

före uppgifterna om förlag. 

______________________________________________________________________ 

Tilastokeskus (2002). Eräiden laitteiden yleisyys kotitalouksissa 1994–2001. Helsinki. 

______________________________________________________________________ 

Författningar 

I litteraturförteckningen ska författningens hela namn, utgivningsdag, snedstreck och 

författningsnummer skrivas ut: 

______________________________________________________________________ 

Suomen perustuslaki 11.6.1999/731. 

______________________________________________________________________ 

Även protokoll, rapportserier och utlåtanden från kommittéer är verk av en kollektiv 

upphovsman. Fler exempel på den här typen av verk finns hos Viertola och Mäkinen 

(2008: 39–40).

41 

5 FINSLIPNING AV AVHANDLINGEN PRO GRADU 

Avhandlingen pro gradu ska ha dubbelsidig kopiering med undantag av sidan med 

sammandraget som ska ha text på endast en sida. Alla sidor ska numreras, även de sidor 

där sidnummer inte ska synas (se kapitel 2.2). Studentkårens bokhandel eller universi- 

tetstryckeriet bl.a., kopierar upp avhandlingar. 

Om inte handledaren ger andra instruktioner lämnas två hophäftade exemplar av av- 

handlingen in för granskning. Båda exemplaren och en lös sammandragssida lämnas åt 

amanuens Hanna Korpela. 

Studenten ska ladda upp sammandraget av avhandlingen pro gradu och hela avhand- 

lingen i pdf-format på Tritonias databas. Ytterligare information om det praktiska till- 

vägagångssättet fås av amanuens Hanna Korpela.

LITTERATUR 

Albrecht, Wolfgang (2001). Literaturkritik. Stuttgart/Weimar: Verlag J. B. Metzler. 

42 

Andersson, Erik (1994). Grammatik från grunden. 2:a upplagan. Uppsala: Hallgren & 

Fallgren. 

Breathless (à bout de souffle). Regisserad av Jean-Luc Godard. I huvudrollerna Jean- 

Paul Belmondo, Jean Seberg, Liliane David. (1960). [DVD] Criterion Collection. 

(2007). 

Bußmann, Hadumod (2002). Lexikon der Sprachwissenschaft. 3., aktual. und erw. Aufl. 

Stuttgart: Kröner. 

Derrida, Jacques (1976). Of Grammatology. (De la Grammatologie, översatt av Gayatri 

Chakravorty Spivak). Baltimore: The Johns Hopkins University Press. 

DUW (2001) = Deutsches Universalwörterbuch. 4., neu bearb. u. erw. Aufl. Hrsg. von 

der Dudenredaktion. Mannheim u. a.: Dudenverlag. 

Düwell, Henning (2003). Fremdsprachenlerner. I: Bausch, Karl-Richard/Christ, Herbert/Krumm, 

Hans-Jürgen (Hrsg.). Handbuch Fremdsprachenunterricht. 4., 

vollst. neu bearb. Aufl. Tübingen/Basel: A. Francke Verlag. 347–352. 

Eggins, Suzanne & James R. Martin (1997). Genres and Registers of Discourse. In: 

Teun A. van Dijk (Ed.). Discourse as Structure and Process. Discourse Studies 

1. London: SAGE Publications. 230–256. 

Electronic Writing (2003) [online]. [Citerat 18.11.2003]. Tillgänglig: http://www.ld. 

swin.edu.au/writing/document/lpw703.pdf 

Eräiden laitteiden yleisyys kotitalouksissa 1994–2001 (2002). Helsinki: Tilastokeskus. 

Günthner, Susanne & Hubert Knoblauch (1995). Culturally Patterned Speaking Practices. 

The Analysis on Communicative Genres. Pragmatics 5: 5, 1−32. 

Honko, Marko (2009). Verkkoviestintä [online]. [Citerat 28.4.2009]. Begränsad tillgänglighet 

på intranätet för Vasa universitets personal: https://port.uwasa.fi/ viestintä/verkkoviestinta/ 

HS (2003a). Komitea luonnostelee uuden yt-lain. 31.10.2003, A6. 

HS (2003b). Suomen suurin seurakunta saa 2004 uuden kirkkoherran. 29.10.2003, A10. 

Huvila, Isto (2008). Entä informaatiokirjoitustaito? I: Heli Katajamäki, Merja Koskela 

& Suvi Isohella (toim.). Lukija- ja käyttäjälähtöinen viestintä. Viestinnän tutkimuksen 

päivät 2007. Selvityksiä ja raportteja 152 [online]. Vasa: Vaasan yli-

43 

opisto [Lainattu 10.3.2009]. 77−88. Tillgänglig: http://www.uwasa.fi/ materiaali/pdf/isbn_978-952-476-233-5.pdf 

Inkinen, Sam (1999). Globalisaatio, digitalisaatio ja ”ajan henki”. Lähtökohtia vuosituhannen 

vaihteen aikalaisdiagnoosille. I: Aki Järvinen & Ilkka Mäyrä (toim.). 

Johdatus digitaaliseen kulttuuriin. Tampere: Vastapaino. 51−72. 

Iso suomen kielioppi (2005) [online]. [Citerat 10.3.2008]. Tillgänglig: http://scripta. 

kotus.fi/visk/ etusivu.php 

Jansen, Hans (1983). Schwellenangst im Karfreitagszauber. Westdeutsche Allgemeine 

16.12.1983, 12. 

Jokinen, Kimmo (1988). Arvostelijat. Suomalaiset kriitikot ja heidän työnsä. Nykykulttuurin 

tutkimusyksikön julkaisuja 12. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto. 

Katajamäki, Heli (2009). Tieteellinen teksti ja argumentaatio [videoföreläsning]. [Citerat 

1.2.2009]. Begränsad tillgänglighet på plattformen Moodle för kursen i hur 

man skriver vetenskapligt 

på finska. 

Kokkonen, Antti & Aino Ahtinen (2000). Käytettävyyden merkitys verkko-oppimisessa 

[online]. [Citerat 11.3.2009]. Tillgänglig: http://www.cs.uta.fi/~ak60389/ 

IPOPP2000/ kaytettavyys.html 

Kolb, David (1994). Socrates in the Labyrinth. Hypertext, Argument, Philosophy [CD- 

ROM]. Watertown: Eastgate Systems. 

Koskela, Merja (2003). Suora esitys ja sen kehystäminen tiedejournalismissa ja poliittisessa 

journalismissa. I: Merja Koskela & Nina Pilke (toim.). Kieli ja asiantuntijuus. 

AFinLAn vuosikirja. Suomen soveltavan kielitieteen yhdistyksen julkaisuja 

no 61. Jyväskylä. 221–238. 

Koskela, Merja (2009), professor i tillämpad språkvetenskap. Vasa. Intervju, Enheten 

för kommuniaktionsvetenskap vid Vasa universitet 5.6.2009. 

Koskimaa, Raine (1999). Digitaaliset tekstit ja kirjallisuus. I: Aki Järvinen & Ilkka 

Mäyrä (toim.). Johdatus digitaaliseen kulttuuriin. Tampere: Vastapaino. 

113−128. 

Lainlaatijan opas (1997). 2. painos. Helsinki: Oikeusministeriö. 

Laurén, Christer (1993). Fackspråk. Form, innehåll, funktion. Lund: Studentlitteratur.

44 

Laurén, Ulla (1994). Tvåspråkiga och enspråkiga skolelevers skriftliga produktion. Performans 

och kreativitet. Acta Wasaensia No 37. Språkvetenskap 4. Vasa: Universitas 

Wasaensis. 

Lehtiniemi, Tarleena (2010). Referaatti todisteena päihderiippuvuudesta. Alkoholistin 

läheisen tehtävänä sairauden kieltämisen murtaminen. Opublicerad avhandling 

pro gradu för modern finska och översättning. Vaasan yliopisto. 

Leinonen, Marja (1985). Impersonal Sentences in Finnish and Russian. Slavica Helsingiensia 

3. Helsinki: Helsingin yliopisto. 

Liiten, Marjukka (2003). Korkeakoulutuksen laatu puntariin. HS 27.10.2003, A6. 

Liljestrand, Birger & Mats Arwidson (1989). Skrivstrategi. Göteborg: Esselte Studium. 

Lindström, Jan & Maria Fremer (2003). God morron alla nordister. Den första minuten 

under föreläsningar. Nordiska Språk [online]. [Citerat 16.9.2003]. Tillgänglig: 

http://www.uwasa.fi/hut/svenska/nords/2003/lindstromfremer.php3 

Luukka, Minna-Riitta (1995). Puhuttua ja kirjoitettua tiedettä. Funktionaalinen ja yhteisöllinen 

näkökulma tieteen kielen interpersonaalisiin piirteisiin. Jyväskylä 

Studies in Communication 4. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto. 

Luukka, Minna-Riitta (2000). Sinulle on postia! Kielikello 1, 24–28. 

Mäntynen, Anne (2003). Miten kielestä kerrotaan. Kielijuttujen retoriikkaa. Suomalaisen 

Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 926. Helsinki. 

Niemikorpi, Antero (1991a). Ilmausten pituudet ja lait. I: Detlef Wilske (toim.). Erikoiskielet 

ja käännösteoria. VAKKI-seminaari XI. Vaasan yliopiston käännösteorian 

ja ammattikielten tutkijaryhmän julkaisut 16. Vaasa. 220–233. 

Niemikorpi, Antero (1991b). Suomen kielen sanaston dynamiikkaa. Acta Wasaensia No 

26. Kielitiede 2. Vaasa: Acta Wasaensia. 

Oikeusministeriö (1997). Lainlaatijan opas. 2. painos. Helsinki. 

Opetus- ja tutkimushenkilöstön neliportainen urarakenne (2008) [online]. [Citerat 

11.3.2009]. Begränsad tillgänglighet på intranätet för Vasa universitets personal: 

https://intra.uwasa.fi/fi/ajankohtaista/uutisia/urarakenne.html 

Opetusministeriö (2000). Tiede [online]. [Citerat 7.4.2003]. Tillgänglig: 

http://www.minedu.fi 

Pajunen, Anneli (1999). Suomen verbirektiosta. Yleisen kielitieteen julkaisuja 1. Turku: 

Turun yliopisto.

45 

Piitulainen, Marja-Leena/Lehmus, Ursula/Sarkola, Irma (1998). Saksan kielioppi. Keuruu: 

Otava. 

PS = Suomen kielen perussanakirja 1–3 (1990–1994). Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen 

julkaisuja 55. Helsinki: Valtion painatuskeskus, Kotimaisten kielten 

tutkimuskeskus & Painatuskeskus. 

Puuronen, Nina, Merja Koskela, Christer Laurén & Marianne Nordman (1993). Forskningsinformation 

– ett mångdimensionellt spektrum. I: Detlef Wilske (toim.). 

Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XIII. Vaasan yliopiston 

käännösteorian ja ammattikielten tutkijaryhmän julkaisut 18. Vaasa. 228–240. 

SAG (1999) = Svenska Akademiens grammatik. Ord. Utgiven av Ulf Teleman, Staffan 

Hellberg, Erik Andersson under medverkan av Lisa Christensen et al. Bd 2. 

Stockholm: Norstedts ordbok. 

Suomen kielen perussanakirja 1–3 (1990–1994). Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen 

julkaisuja 55. Helsinki: Valtion painatuskeskus, Kotimaisten kielten tutkimuskeskus 

& Painatuskeskus. 

Suomen perustuslaki 11.6.1999/731. 

Teikari, Erkki (1990). Suomalainen sanomalehti varovainen kannanottaja. Tiedotustutkimus 

3, 56–63. 

The Four Seasons. Kapellimestarina Tim Slade. Säveltänyt Antonio Vivaldi. [DVD] 

Special Broadcasting Service Corporation (2007). 

Tilastokeskus (2002). Eräiden laitteiden yleisyys kotitalouksissa 1994–2001. Helsinki. 

Twelfth Night. Regisserad avTrevor Nunn. Skriven av William Shakespeare. I huvudrollerna 

Helena Bonham Carter, Ben Kingsley, Mel Smith. [DVD] Summit entertainment. 

(1996). 

Viertola, Virpi & Olli Mäkinen (2008). Ohjeet Vaasan yliopiston julkaisusarjoihin kirjoittaville. 

Vaasan yliopiston julkaisuja. Opetusjulkaisuja 57. Pedagogiikka 1. 

Vaasa: Vaasan yliopisto. 

Vogel, Klaus (1990). Lernersprache. Linguistische und psycholinguistische Grundfragen 

zu ihrer Erforschung. Tübingen: Narr. 

Wiio, Osmo A. (2003). Silloin kauan sitten… I: Nando Malmelin (toim.). Välittämisen 

tiede. Viestinnän näkökulmia yhteiskuntaan, kulttuuriin ja kansalaisuuteen. 

Professori Ullamaija Kivikurun juhlakirja. Helsinki: Helsingin yliopiston 

viestinnän laitos. 306–309.

46 

Witzleben, Brigitte von (2002). Aus der alten in die neue Heimat. Bedeutende Deutsche 

und Schweizer im finnischen Wirtschaftsleben. Mit kulturgeschichtlichen Ausblicken. 

SAXA Sonderband 6. Vaasa/Germersheim. 

YLE (2007a). Yleisradio Oy (YLE) [online]. [Citerat 5.3.2007] Tillgänglig: 

http://www.yle.fi/yleista/ lyhyesti.shtml 

YLE (2007b). YLE:n arvot [online]. [Citerat 5.3.2007] Tillgänglig: http://www.yle.fi/ 

yleista/arvot.shtml 

YLE (2007c). Tietoa YLE TV1:stä [online]. [Citerat 5.3.2007] Tillgänglig: http://www. 

yle.fi/tv1/ tietoatv1sta.php 

Zimmerman, Beverly B. (1998). Linda Flower and Social Cognition. Constructing a 

View of the Writing Process. The Journal of Computer Documentation 22: 3, 

25–37.

Bilaga 1. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (engelska språket) 

47 

UNIVERSITY OF VAASA 

Faculty of Philosophy 

English Studies 

First name Last name 

Main Title 

Subtitle 

Master’s Thesis 

Vaasa 20XX

Bilaga 2. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (nykysuomi) 

48 

VAASAN YLIOPISTO 

Filosofinen tiedekunta 

Etunimi Sukunimi 

Pro gradu -tutkielman pääotsikko 

Mahdollinen alaotsikko 

Nykysuomen pro gradu -tutkielma 

Vaasa 20XX

Bilaga 3. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (modern finska) 

49 




Pro gadu -tutkielman pääotsikko 


Nykysuomen (modern finska) pro gradu -tutkielma 

Vaasa 20XX

Bilaga 4. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (svenska språket) 

50 



Förnamn Efternamn 

Huvudrubrik 

Eventuell underrubrik 

Avhandling pro gradu i svenska språket 

Vasa 20XX

Bilaga 5. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (nordiska språk) 

51 




Huvudrubrik 


Avhandling pro gradu i nordiska språk 

Vasa 20XX

Bilaga 6. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (modersmålet svenska) 

52 




Huvudrubrik 


Avhandling pro gradu i modersmålet svenska 

Vasa 20XX

Bilaga 7. Modell för avhandlingen pro gradu (tyska språket och litteraturen) 

53 

UNIVERSITÄT VAASA 

Philosophische Fakultät 

Deutsche Sprache und Literatur 

Vorname Nachname 

Haupttitel 

Eventueller Untertitel 

Magisterarbeit 

Vaasa 20XX

54 

Bilaga 8. Modell för pärmen för avhandlingen pro gradu (kommunikationsvetenskap) 




Pro gradu -tutkielman pääotsikko 


Viestintätieteiden pro gradu -tutkielma 

Vaasa 20XX

55 

Bilaga 9. Modell för sammanfattningen (finskspråkig) 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 



Tekijä: Etunimi Sukunimi 

Pro gradu -tutkielma: Pääotsikko 

Alaotsikko 

Tutkinto: Filosofian maisteri 

Oppiaine: 

Valmistumisvuosi: 20XX 

Työn ohjaaja: Etunimi Sukunimi 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

TIIVISTELMÄ: 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

AVAINSANAT:

56 

Bilaga 10. Modell för sammanfattningen (svenskspråkig) 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 



Författare: Förnamn Efternamn 

Avhandling pro gradu: Huvudrubrik 

Underrubrik 

Examen: Filosofie magister 

Ämne: 

Årtal: 20XX 

Handledare: Förnamn Efternamn 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

SAMMANFATTNING: 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

NYCKELORD:

57 

Bilaga 11. Modell för sammanfattningen (engelskspråkig) 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

UNIVERSITY OF VAASA 

Faculty of Philosophy 

Department: English Studies 

Author: First name Last name 

Master’s Thesis: Main Title 

Subtitle 

Degree: Master of Arts 

Subject: Applied linguistics / Literature etc. 

Date: 20XX 

Supervisor: First name Last name 

ABSTRACT: 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

KEY WORDS:

VASA UNIVERSITET Filosofiska fakulteten ... - Vaasan yliopisto

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?