VASA UNIVERSITET Filosofiska fakulteten ... - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

11 Luukka (1995: 57−58) kuvaa sosiaalisen konstruktionismin mukaista lähestymistapaa yhteisöl- lisyyteen: Yhteisön jäsenillä on samansuuntaiset arvot, uskomukset ja toimintatavat, jotka johtavat esimerkiksi yhteisiin puhetapoihin ja normeihin. Näiden tapojen hallinta on edellytyksenä yhteisöön kuulumiselle. Käytänteet elävät ja syntyvät yhteisössä ja samalla myös muokkaavat yhteisöä. Yhteisö nähdään siis ennen kaikkea normatiivisena voimana. Tekstin tulkinta on kanonista ja diskurssi normaalia, jos se noudattaa yhteisön normeja. Yhteisön jäsenten kielellistä käyttäytymistä ohjaa tieto diskurssikäytänteistä, jotka eivät kuiten- kaan ole pysyviä normeja vaan neuvoteltavia (Luukka 1995: 60). ______________________________________________________________________ 2.6 Kapitel, rubriker och stycken Texten delas in i kapitel med egna rubriker som numreras. Huvudkapitlens rubriker (1) skrivs med stora bokstäver. I avhandlingen pro gradu och i kandidatavhandlingar börjar de på ny sida i arbetet. I andra skriftliga arbeten skiljs de olika huvudrubrikerna åt från varandra med två tomma rader. Underrubriker fortsätter alltid på samma sida som den föregående texten. Underrubriker av andra rang (1.1) skiljs åt från den föregående texten med två tomma rader. Om en underrubrik av andra rang följer efter huvudkapitlets rubrik räcker det med en tom rad mellan. Underrubrik av tredje rang (1.1.1), fjärde rang (1.1.1.1) osv. skiljs åt från den föregående rubriken eller texten med en tom rad. Om underrubriker används bör det åtminstone finnas två sådana, vilket innebär att om 1.1 finns bör också 1.2 finnas. I fråga om rang av rubrik är det skäl att inte använda för många; rekommendationen är underrubrik högst av tredje rang (1.1.1). Efter rubrik kommer det alltid en tom rad innan texten börjar. Texten delas även in i stycken som skiljs från varandra med en tom rad. Rekommenda- tionen är att styckena är ungefär lika långa. Ett stycke bör inte vara en hel sida långt, men inte heller endast en mening kort. Långa listor (t.ex. med punkter eller tankstreck) bör undvikas. De gör texten oenhetlig och ger läsaren intrycket att skribenten inte kan disponera över textens inbördes förhållanden.
2.7 Figurer, bilder, tabeller och exempel 12 Figurer, bilder och tabeller kompletterar texten. Innehållet i dem bör vara så klart att man kan granska och förstå dem även om man inte läser själva texten. I den egentliga texten ska det finnas hänvisning till varje figur, bild, tabell och exempel. Figurernas, bildernas och tabellernas utseende ska vara tydliga (t.ex. inte för ”luftiga”). De bör ock- så följa bestämmelserna om marginalerna. Det finns också skäl att undvika olika färger, eftersom de kan bli otydliga i kopieringen. Figur- och bildtexten placeras under figuren eller bilden, medan tabelltexten placeras ovanför. Figurerna, bilderna och tabellerna numreras. Texten Figur 1., Bild 1. och Ta- bell 1. skrivs med fet stil, men inte figurens, bildens eller tabellens rubriktext. Figurer- nas, bildernas och tabellernas rubriktext skrivs med samma font och fontstorlek som själva texten, men med radavstånd 1. I tabellerna används också radavstånd 1. I rubriktexter, slutar inte figurernas, bildernas och tabellernas rubriktexter med punkt. Eventuel- la källhänvisningar skrivs inom parentes efter rubriktexten. Figurerna, bilderna och tabellerna skiljs åt från resten av texten med två tomma rader både under och ovanför. En rubriktext och en figur, en bild eller en tabell skiljs åt från varandra med en tom rad. Om rubriktexten fortsätter på följande rad görs en indragning så att meningen fortsätter på samma ställe som rubriktexten på första raden. Över figurerna, bilderna och tabellerna görs en egen förteckning som placeras efter innehållsförteckningen. Informationen som ska presenteras kan åskådliggöras och förenklas med hjälp av figurer och bilder. Då man ritar en bild ska man komma ihåg att även en liten symbol säger mycket, t.ex. riktningen på en pilspets kan ändra en figurs sakinnehåll avsevärt. Om studenten klarar av att på egen hand göra upp en figur tyder det enligt många på att han eller hon har förstått i vilket förhållande viss information är till en annan. Om figuren är ett lån från en annan källa används den ursprungliga rubriken och källhänvisningen. Ibland är det möjligt att låna endast en del av en bild/en tabell och även då hänvisar man till den ursprungliga källan.
Page 1 and 2: VASA UNIVERSITET Filosofiska fakult
Page 3 and 4: 2 4.3 Seriepublikationer och verk i
Page 6 and 7: 1 ANVÄNDNINGEN AV ANVISNINGARNA 5
Page 8 and 9: 2 AVHANDLINGENS UTSEENDE OCH UTFORM
Page 10 and 11: Exempel på vedertagna förkortning
Page 14 and 15: 13 ________________________________
Page 16 and 17: 15 (6) Puolueen eduskuntaryhmän va
Page 18 and 19: 17 Källhänvisningarna placeras of
Page 20 and 21: 19 Jutulla tarkoitetaan yleensä jo
Page 22 and 23: 21 ________________________________
Page 24 and 25: Ibid. 23 Förkortningen ibid. anvä
Page 26 and 27: 25 åt med små bokstäver (a, b, c
Page 28 and 29: 27 4 LITTERATURFÖRTECKNINGENS UTFO
Page 30 and 31: 29 och det ursprungliga utgivnings
Page 32 and 33: 31 line 12 , CD-ROM, videoföreläs
Page 34 and 35: 33 ________________________________
Page 36 and 37: 35 Om artikeln är en dagstidning s
Page 38 and 39: 37 Efternamn, Förnamn (utgivnings
Page 40 and 41: 39 Koskela, Merja (2009), professor
Page 42 and 43: 41 5 FINSLIPNING AV AVHANDLINGEN PR
Page 44 and 45: 43 opisto [Lainattu 10.3.2009]. 77
Page 46 and 47: 45 Piitulainen, Marja-Leena/Lehmus,
Page 48 and 49: Bilaga 1. Modell för pärmen för
Page 54 and 55: Bilaga 7. Modell för avhandlingen
Page 56 and 57: 55 Bilaga 9. Modell för sammanfatt
Page 58: 57 Bilaga 11. Modell för sammanfat

VASA UNIVERSITET Filosofiska fakulteten ... - Vaasan yliopisto

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?