Medlemstidningen - Kommunal

Lönegranskning gav 

Emelie 2800 kronor 

i påökt sidan 

sidan 14 

Personliga assistenters olika 

arbetsvillkor sidan 4-5 

Arbetsmarknadsåtgärder ersätter 

ordinarie arbetskraft sidan 8 

Nummer 

6 -12

LEDAREN 

Kommunals stora utmaning ligger i att 

bli synligare och mindre rädda 

Kommunal organiserar 

om sektioner och klubbar. 

Det är ett arbete som 

har pågått sen ett drygt år 

tillbaka. Nästa år i februari 

kommer alla nya sektionsstyrelser 

att väljas på 

årsmöten i de nya stora 

sektionerna. 

Det har varit ett omfattande arbete 

för de inblandade förtroendevalda 

att få till de nya sektionerna. Nu 

pågår nomineringsmöten inför nästa 

årsmöten i de olika sektionerna, 37 

sektioner blir 20. Kommunal har 

cirka 15 000 arbetsgivare hur många 

av de som ligger i Stockholms län 

vågar jag inte gissa men det blir en 

tuff uppgift för de förtroendevalda i 

sektionerna att försöka få en hygglig 

överblick över alla. 

Samtidigt som vi har fått fler arbetsgivare 

har medlemsantalet minskat. 

De förtroendevalda i sektionerna 

ska vara medlemmarna behjälpliga, 

förhandla och överlägga med arbetsgivare, 

sitta med som personalrepresentanter 

i nämnder och förvaltningar, 

interna möten och utbildningar. 

Jag har en känsla av att sektionerna 

blir alldeles för stora. Kommer man 

att mäkta med och ha överblick över 

alla verksamheter, kommer man ha 

koll på nya företag och kommer man 

kunna teckna kollektivavtal med 

dessa? Bara att kontrollera alla nya 

företag som poppar upp är tidskrävande 

och fordrar lite av ett granskande 

erfaret öga. 

Det är så många som 20 procent av 

vårdbolagen som inte har avtal och 

för företag med hunddagis är det 

bara två av 120 som har avtal. Här 

finns det mycket att göra, många 

skulle vilja vara med i facket men är 

det inte av olika anledningar. En av 

anledning är att det inte finns något 

arbetsplatsombud på arbetsplatsen. 

Hösten är här och skördetid råder, äppletavla från Kivik. 

2 - MT nummer 6/12 

Att ha förtroendeuppdrag i en 

sektion med hundra arbetsgivare, 

känns bara vid tanken övermäktigt. 

Hur många arbetsplatser de 100 

arbetsgivarna har törs jag inte ens 

gissa. Det blir en tuff utmaning för 

En annan anledning är att ledningen 

i vissa företag tydligt visar att det 

inte är bra om de anställda är med i 

facket. Vi tappar mark och vi omorganiserar 

oss men frågan är om vi 

blir vassare och mer offensiva ute på 

arbetsplatserna. 

Att ha förtroendeuppdrag i en sektion 

med hundra arbetsgivare, känns bara 

vid tanken övermäktigt. Hur många 

arbetsplatser de 100 arbetsgivarna 

har törs jag inte ens gissa. Det blir 

en tuff utmaning för Kommunal att 

försöka få alla arbetsplatser till att 

ha åtminstone ett arbetsplatsombud. 

Och det är här du som medlem kan 

göra stor nytta utan att egentligen 

göra så mycket. Lyft luren och säg 

var du jobbar, att ni vill ha besök 

av Kommunal och att ni behöver ett 

arbetsplatsombud. 

De närmaste åren blir även en tuff 

utmaning för alla arbetsplatsombud 

som också måste bli synligare, mer 

pålästa, orädda och framåt för att 

medlemmar och potentiella medlemmar 

ska se att facket är nära och att 

vår förening är nåt som angår mig 

som person. Det är på arbetsplatsen 

som vi som medlemmar och som 

ombud kan se om allt inte står rätt 

till. Det är på arbetsplatsen vi kan 

peppa varandra och informera varandra 

om nyttan med facket och att vi 

är så många så arbetsgivare tecknar 

kollektivavtal med oss. 

KERSTIN RIDDERSTEDT 

CHEFREDAKTÖR MT 

Har du bytt arbetsgivare 

under det gångna året? 

Om du bytt arbetsgivare under senare tid och 

inte kontaktat Kommunal är det viktigt att du 

meddelar det till din sektion. Inför den kommande 

nya sektionsindelningen är det viktigt att 

Kommunal vet var du arbetar och vilken arbetsgivare 

du har. 

Kontaktuppgifter till sektionerna finns 

på sidan 19 

Ansvarig utgivare för MT: Margareta Bohman Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt, telefon 010 - 442 89 04 / 070 - 629 22 06 

Redaktionen: Göte Axelsson, telefon 010 - 442 89 05 

Redaktionen tar tacksamt emot tips, uppslag, insändare m.m, för insänt icke beställt material ansvaras ej. 

Telefax: 08 - 618 55 53. Adress: MT - Kommunal Stockholms län, Box 300 27, 104 25 Stockholm. 

MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga 75.000 ex 

mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media: pgrmedia@hotmail.com

Osorterat 

Vad är fobi och hur ser 

verkligheten ut? 

Vad är värt att förbjuda och vad är 

värt att bevara? Frågan ställs på sin 

spets i samband med stadsbibliotekets 

konstnärliga ledares utspel om 

att förbjuda Tintin-böckerna i utbudet 

av barnlitteratur. 

Dessutom skulle hela utbudet gås 

igenom för att kunna fortsätta utrensningen 

med tanke på kränkande och 

fobiska formuleringar. 

Händelsen väckte många känslor 

och resulterade i en timeout av förslagställaren. 

Min fråga är om man från olika 

institutioner eller myndigheter ska 

ägna sig åt censurliknande åtgärder 

där någon påstår sig veta vad som är 

bäst för andra människor. Det finns 

Vi har våra regler... 

Ofta uppstår situationer som för 

utomstående tycks helt obegripligt 

omänskliga. Vanligen är det frågor 

på individnivå som gör att man får 

bilden av iskalla myndigheter. Om 

någon drabbas av en bedömning 

som synes svår att förstå så bir oftast 

svaret från bedömmaren: Vi har våra 

regler. 

Det är förståeligt, vissa regler måste 

det ju finnas så att det inte uppstår en 

orättvis subjektiv bedömning. 

Men en sak som förvånar är när 

någon som fått en bedömning som 

upplevs felaktig överklagar ärendet. 

Det blir då en rättslig process i olika 

instanser med åtföljande kostnader 

och besvär för den som överklagar. 

I flera fall händer det at den som 

överklagat får rätt. Bedömningen 

från myndigheten var fel och den 

som överklagat får rät. 

Dagsformen som avgör... 

Vad är demokratiska former egentligen? 

Vi i Sverige har av tradition 

en bredoch inrotad syn på hur 

demokrati ska se ut och genomföra. I 

Vitryssland och andra unga demokratier 

stämmer inte synsäten överens 

med vårt. Men beteckningen är den 

samma, demokrati. 

I en globaliserad och sekundsnabb 

värld finns det kanske inte tid för 

demokrati. Demokrati kräver enligt 

mitt sätt att se en del viktiga inslag. 

Bland annat information (korrekt), 

tid, diskussion, övervägande, samförstånd 

och efterlevnad. Du kan säkert 

både lägga till och dra ifrån begrepp 

från listan om du funderar på ordet 

många exempel ur världshistorien på 

hur den kulturella historien skrivits 

om efter utrensningsaktioner av litteratur. 

Inget av dessa kan ses som 

föredömliga ur yttrandefrihetssynpunkt. 

En frågeställning är hur skulle August 

Strindbergs och andra hyllade 

författares verk klara en granskning 

ur kränkande och fobisk vinkel. 

Att Fantomen och andra stereotypa 

seriefigurer skule förbjudas är väl 

upenbart. 

Men vad fanns kvar att läsa när 

utrensningen var klar, valda delar av 

telefonkatalogen? 

gote.axelsson@kommunal.se 

Så långt kan man tro at rättvisan 

segrat. 

Men... 

I de allra flesta fall överklagar 

myndigheten rättens beslut till nästa 

instans. I många fall kostar det betydligt 

mer att driva frågan vidare än de 

fattiga kronor som ärendet handlade 

om från början. 

Frågan är varför det blir så. Att ha fel 

är inte altid så kul. Men i många av 

dessa fall handlar det nog mer om att 

”vi har våra regler” som vi är bäst på. 

Att det sedan bereder många timmars 

arbetsuppgifter för anställda å myndigheten 

är nog bara en bisak. 

Ibland är det svårt att tro att det finns 

viktigare saker att syssla med. 


demokrat och dess former. 

Betänk sedan att det som händer i 

Sverige sägs ske under demokratiska 

former. Vi har en Alliansregering 

som inte ens representerar hälften av 

befolkningenröstmässigt. Men de beslut 

de antar är demokratiskt antagna. 

Det är den demokratiska formen som 

kallas representativ, ibland brukar 

jag fundera på hur långt det är mellan 

representativ demokrati och totalitärt 

styre. 

Men det är förstås bara dumma 

tankar... 


Sara Holm 

Charlotte Granberg 

SülemanYildrim 

Detta kan du läsa om i nummer 6-12 

Dokumentärfilm om 

funktionsnedsatt visade 

ett annorlunda jobb 

– De personliga assistenterna ska på 

bästa möjliga sätt uppfylla brukarens 

krav på att leva det som i lagen (LSS) 

betecknas som ett ”normalt liv”. Det 

innebär att man ska göra det som 

man blir ombedd att göra, säger Sara 

Holm. Men naturligtvis kan inte en 

brukare kräva att man begår lagbrott. 

sidan 5 

Lönebidragsanställning 

knäckte Charlotte 

Arbetsförmedlingen och cheferna 

kom överens om att Charlottes bidragsdel 

alltid skulle vara 75 procent 

och att bidragsdelen inte skulle sjunka 

som för de flesta andra personer 

med lönebidrag. Bidragets storlek 

påverkas av lönekostnaden för den 

anställda och arbetsförmågan. 

– Det var då helvetet började för 

mig. 

sidan 7 

Åtgärder används som 

gratis arbetskraft 

När anställda skulle ta semester på ett 

litet företag fick Süleman Yildirim 

hoppa in som en arbetsmarknadsåtgärd. 

– Folk tjänade miljoner på sin verksamhet 

och där skulle jag jobba gratis. 

– Du blir utnyttjad. Affärer vill ha 

gratis arbetskraft där arbetsförmedlingen 

betalar lönen, säger Osman 

Erdal. 

Tidigare hade Süleman ett Plusjobb 

i Fonminnesgruppen, idag har han 

fast jobb på Trafikkontoret. 

Läs Kommunal Stockholm läns ordförande 

Margareta Bohmans synpunkter på dagsläget 

på sidan 17 

sidan 9 

Första sidan: Emelie Lindqvist fick 2300 kronor mer i månadslön efter 

fackets lönegranskning. 

MT nummer 6/12 - 3

Therese Lagerman med sonen Isak är mycket glada över att ha Anas Abdi och Joel Höijer som personliga assistenter. 

Assistansen nödvändig för allas 

möjlighet till ett bra liv 

– Assistenterna är fantastiska, 

säger Therese Lagerman 

arbetsledare för personliga 

assistenter inom 

Kompis assistans. Det ska 

vara tryggt att arbeta som 

assistent, det ska vara fast 

anställda, jag undviker 

timanställningar. 

Therese Lagerman är både arbetsledare 

till assistenterna sedan fem år 

och mamma till Isak 13 år som har assistans 

dygnet runt. 

Therese berättar att hon och hennes 

make Mats Lagerman de första 

sex åren skötte om sonen själva, men 

med tillsyn dygnet runt med vakande 

nätter insåg de att de måste få hjälp. 

Sonen Isak som sedan födseln har en 

cp-skada och senare fick diagnosen 

cp athetos med dyskinetiska rörelser, 

behöver hjälp med allt då armar och 

ben inte lyder tanken. 

– Till en början hade vi kommunen 

som vårdgivare men det var så myck- 


et strul och det var svårt att komma 

överens med tjänstemännen där. Efter 

en tid beslutade vi om att låta Kompis 

Assistans ta över. 

och kommer bra överens med Isak. 

Jan Gustafsson arbetar också som assistent 

men har sin lediga dag idag. 

– Vi gör det Isak vill göra och han 

gillar bland annat musik och dataspel 

det gillar vi med så det funkar ju bra, 

säger Anas Abdi och ler. 

– De ger aldrig upp, de är så positiva 

och ser inga omöjligheter. Assistenterna 

backar upp varandra och är 

både mogna och lyhörda, säger Therese. 

Självklart med bra arbetsmiljö 

Nu är Therese arbetsledare på halvtid 

Kanske krav på medlemskap 

för assistenterna och hon tycker det 

Thereses man Mats är fackligt aktiv 

är självklart att de ska ha en bra ar- Kräver mycket kunskap och jag frågar henne om assistenterna 

betsmiljö och ha trygga anställnings- När MT kommer på besök skulle är med i facket och Therese ropar fråförhållanden. 

Hon är väldigt mån om Isak vara i skolan men under natten gande till dem. 

att assistenterna har schyssta scheman blev han sjuk och är hemma. Han Är ni med i facket eller? 

och helst heltider. Som arbetsledare har många åkommor som kan vara – Jag kanske ska ha det som nästa 

har hon har ansvar över budget, sche- jobbiga för den mest härdade vuxna krav, säger Therese med glimten i 

man, rekrytering och upplärning. men Isak är tapper och ler ofta. Hans ögat, att ska de jobba här måste de 

– Jag vet det finns assistenter som skada gör att han får svårt att andas, vara med i facket. 

har mastodontpass på 17 timmar och han får näring via en sond. Som sex- Med ett tydligt men lättsamt för- 

sen ska upp och jobba igen dagen efåring fick han epilepsi som han fick hållningssätt till assistenterna lyckas 

ter. Sånt vill jag inte ha, man måste se medicin för. En medicin som senare Therese hålla en god stämning i grup- 

att även assistenterna har ett privatliv gav biverkningar i form av kraftig pen. Nu efter sex månaders anställ- 

och måste kunna få ihop sina liv. viktminskning, som i somras höll på ning ska de få tillsvidare anställning. 

Trivs på jobbet 

att kosta honom livet. Det är ett stort 

ansvar och det krävs stor kunskap om 

Det är en bra start i arbetslivet de har 

fått Joel och Anas. 

De två assistentern Joel Höijer och 

Anas Abdi båda 20 år har arbetat ett 

Isaks alla sjukdomar av de som vårdar 

honom. Joel och Anas hetsar inte upp 

KERSTIN RIDDERSTEDT 

halvår som personliga assistenter hos sig i första taget, även om det krisar 

Isak. De trivs bra med sina arbeten till sig.

TV-dokumentär om personlig 

assistans väcker frågor 

Den 29 augusti visade 

SVT2 dokumentären Bad 

Mongo , den handlar om 

en funktionsnedsatt människas 

liv tillsammans 

med sina personliga assistenter. 

Filmen visade en 

annan sida av assistans 

än vad som är den vanliga 

bilden. 

– Jag blev djupt berörd, säger Sara 

Holm som är regionalt fackligt ombud 

för personliga assistenter. Jag vet 

att många assistenter har en annorlunda 

arbetsmiljö, men det här väckte 

många frågor hos mig. 

Dokumentärfilmen visar en funktionsnedsatt 

människa som lever sitt 

liv, nästan, fullt ut som vilken sökande 

och utåtagerande ungdom som 

helst. Han är spelberoende, använder 

alkohol i stor mängd och har en dröm 

att prova narkotika. Hans personliga 

assistenter får ställa upp på de mest 

uppseendeväckande uppgifter, dock 

vägrar de inköpa narkotika vilket irriterar 

brukaren. En brukares olika krav 

på assistans kan ställa assistenten i 

väldigt svåra valsituationer om vad 

som man bör ställa upp på. 

Ska uppfylla lagens krav 

– De personliga assistenterna ska på 

bästa möjliga sätt uppfylla brukarens 

krav på att leva det som i lagen (LSS) 

betecknas som ett ”normalt liv”. Det 

innebär att man ska göra det som 

man blir ombedd att göra, säger Sara 

Sara Holm har genom sitt fackliga uppdrag med många personliga assistener och stor kunskap om 

deras skiftande arbetsvillkor. 

Holm. Men naturligtvis kan inte en ra att man tyvärr får stå ut med vissa mentera, skriva ned de problem som vill leva ett destruktivt och kräver att 

brukare kräva att man begår lagbrott. händelser under en kortare period. finns och sedan ta upp dem på ett per- assistenterna ska ställa upp på det kan 

I sitt fackliga uppdrag möter Sara Att arbeta som personlig assistent sonalmöte eller med arbetsledare. Om det bli problem. 

många assistenter och får höra många 

uppskakande berättelser om vad de 

är för de allra flesta människor ett 

meningsfullt och bra arbete. Men här 

inte det hjälper går det bra att kontakta 

Kommunal s skyddsombud för Mycket som påverkar 

råkar ut för i sina jobb. Arbetet som liksom i andra yrken finns det sämre att få hjälp och råd. Något som man Hur det fungerar på arbetet påverkar 

personlig assistent kan i enstaka fall eller rent av dåliga arbetsgivare. De ska tänka på som drabbad av dålig ar- naturligtvis livet för de som blir ut- 

var fyllt av olika typer av kränkning- stora assistansbolagen har oftast polibetsmiljö är att göra en tillbuds- eller satta. Det systematiska arbetsmiljöar 

och andra personliga angrepp. I cydokument för både assistenter och arbetsskadeanmälan. 

arbetet är viktigt för alla som finns 

många av dessa fall behöver kanske 

assistenten hjälp med att lösa de pro- 

brukare. Det förekommer att företag 

säger upp assistansavtal med brukare Inga klara gränser 

omkring en brukare. 

– Som regionalt fackligt ombud har 

blem som kan uppstå. 

som förorsakar problem genom att Var gränser går för uppförande mel- jag flera gånger blivit kontaktad och 

En beroendeställning 

kränka personal eller på annat sätt inte 

kan samarbeta. 

lan en personlig assistentv och brukaren 

finns inte några egentliga regler 

inkopplad när det fins olika upfattningar 

som skapar motsättningar i ar- 

– En personlig assistent kan inte bara 

lämna en brukare om han eller hon Enskilda arbetsgivare 

för. Det är ofta personligt relaterat 

och alla människor har olika utgångsbetet, 

säger Sara Holm. Ibland krävs 

ett intensivt arbete för att reda ut hur 

blir kränkt eller råkar ut för andra Det förekommer även att enskilda punkter för sina bedömningar. en assistent ska agera för at uppfylla 

obehagligheter. För brukaren ser det brukare är egna arbetsgivare och då – Det enda som är tydligt är att man olika krav. 

lite annorlunda ut. Om assistenten kan arbetsmiljön påverkas negativt. som assistent kan neka att utföra kri- – Oftast handlar det om att våga 

inte passar eller gör fel riskerar man Arbetslagstiftningen och kollektivavminella handlingar och lagbrott i sitt lyfta på locket och och se till hur alla 

att bli uppsagd och i värsta fall arbetstalet, om sådant finns, är inte lätt att arbete, konstaterar Sara Holm. lagar och avtal kan skapa en garanti 

lös. 

ha all nödvändig kunskap kring. Ur en facklig synvinkel och sett som uppfyler båda parters rättigheter 

– Men en assistent får aldrig överge – De vanligaste problemen handlar från arbetsmiljölagen är det viktigt att och skyldigheter. 

sin brukare eftersom det handlar om 

en beroendeställning. Det kan innebä- 

om brister i arbetsmiljön, säger Sara 

Holm. För att lösa det bör man doku- 

de personliga assistenterna mår bra i 

sitt arbete. Om en assistansberättigad 

GÖTE AXELSSON 

MT nummer 6/12 - 5

Arbetsmarknad och åtgärder 

Helena strider för att få sin 

arbetsskada godkänd 

Undersköterskan Helena 

Haataja skadade sig svårt 

på sitt arbete för sex år 

sedan. Sedan dess har hon 

kämpat med Försäkringskassan 

med att få skadan 

godkänd som en arbetsskada. 

Ärendet är nu uppe i Kammarrätten 

för andra gången. 

Helena Haataja arbetade som extra 

resurs i Järfälla kommun 2006. När 

hon arbetade med personlig assistans 

skulle hon flytta en man från en vanlig 

rullstol till en elrullstol. Mannen 

var 190 cm lång och vägde 90-100 

kilo. När förflyttningen ska ske börjar 

mannen att skaka och faller bakåt. 

Helena tar tag i mannen om livet 

medan hela hans kropp ryckte. 

Kroppen lutar framåt och Helena 

håller emot bakifrån. Helena ropade 

på hjälp och mannens dotter hjälper 

henne att få upp mannen i en rullstol. 

Hon kände direkt att något hade hänt. 

Helena mådde illa och hade smärta i 

ryggen. 

Två dagar efter röntgades hon och 

man kunde se förändringar i nacke 

och ländrygg. 

Heltidssjuk sedan 2006 

Helena blev heltidssjukskriven i mars 

2006. Hon gick på rehabilitering och 

fick professionell hjälp. Hon fick lära 

sig att leva med smärtor. 

– Försäkringskassan har erkänt att 

jag ska ha sjukersättning till 50 procent, 

men de vill inte erkänna att jag 

är skadad i arbetet. 

Skillnaden mellan att ha sjukersättning 

till att ha en erkänd arbetsskada 

handlar om mycket pengar. För Helenas 

del om 3000 kronor i månaden. 

Med hjälp av LO-TCOs jurister 

överklagade Helena Försäkringskassans 

nej ända till Kammarrätten, som 

dock gick på Försäkringskassans 

linje. 

Långdragen kamp 

När ärendet var uppe i Kammarrätten 

hade det hunnit bli 2009. 2008 drabbades 

Helenas son av en hjärntumör. 

– Försäkringskassan tog fram det 

som en trolig orsak till min smärta i 

rygg och nacke. Min pojke blev sjuk 

två år efter olyckan! Jag bara stirrade 

på Försäkringskassans jurist - han 

kunde inte mena allvar. 

När ärendet var uppe i Kammarrätten 

började Helena känna sig sämre 


Helena fortsätter kampen mot Försäkringskassan för att få sin arbetsskada godkänd. Tusenlapparna rullar 

ut i rättegångskostnader, Försäkringskassan överklagar när Helena får rätt. 

fysiskt. Hon gjorde en ny magnetröntgen 

som visade på försämringar. 

– Jag pratade med Försäkringskassan 

igen och då säger min handläggare 

att vi ska anmäla denna skada 

från detta datum. 

Full snurr på karusellen 

Så nu var karusellen igång igen och 

i våras kom hennes ärende åter upp i 

Förvaltningsrätten där Helena vann. 

Men än en gång överklagade Försäkringskassan 

och ärenden ska upp i 

Kammarrätten i höst. 

– Ibland funderar jag på att strunta 

i allt, men det handlar inte enbart om 

3000 kronor i månaden. Det påverkar 

min pension och jag drivs av en 

enorm ilska att kvinnor i vården blir 

så orättvist behandlade. 

– Jag har också haft en enormt 

hjälp av fackets jurist Olov Östensson. 

Han har verkligen käm- 

pat för min sak. 

Det har gjorts en översyn av arbetsskadesystemet 

av Arbetsskadekommissionen, 

på uppdrag av branschorganisationen 

Svensk Försäkring. 

Kommissionen konstaterar stora 

brister i dagens arbetsskadeförsäkring: 

Försäkringen är inte rättssäker. 

För sex år sedan skadade 

undersköterskan Helena 

Haataja i ryggen i sitt arbete 

som personlig assistent. 

Men Försäkringskassan 

vill inte godkänna 

detta som en arbetsskada. 

De anser att skadan i 

stället kan vara en följd 

av att hennes son blev 

svårt sjuk. Trots att han 

insjuknade två år efter den 

inrapporterade olyckshändelsen. 

I februari visade Sveriges television 

dokumentären ’’De oförsäkrade’’ av 

Erik Sandberg. Här beskrivs hur Helena 

Haatajas ärende har behandlats 

och att det inte på något sätt är unikt 

för hur arbetsskadade i kvinnodominerade 

yrken behandlas. 

Erik Sandberg visar i sin dokumentär 

att det under 2010 bara var 

två personer av hundra sökande inom 

vård och omsorg som fick sina belastningsskador 

klassade som arbetssjukdom. 

Jämfört med att var tredje 

byggjobbare som söker för belastningsskador 

får dem godkända. 

Helena Haataja arbetade inom vakansen 

i Järfälla kommun 2006. Det 

betydde att hon hoppade in som extra 

resurs inom olika verksamheter. 

och ländrygg. Min räddning var att Efter att hon fått avslag från Försäk- När ärendet var uppe i Kammarrät- 

jag var väldigt vältränad. 

ringskassan om sin ansökan om arten började Helena känna sig sämre 

Mannen som hon skulle hjälpa vid Men trots att sex år har gått sedan betsskadeersättning överklagade hon fysiskt. Hon gjorde en ny magnetrönt- 

olyckan var 190 cm lång och vägde olyckan har värken inte släppt. själv till Förvaltningsrätten. 

gen som visade på försämringar. 

90-100 kilo. Helena skulle flytta över – Nej, jag tror inte att jag blir åter- – Jag bad om en muntlig förhand- – Jag pratade med Försäkringskas- 

mannen från en vanlig rullstol till en ställd. Idag arbetar jag halvtid och ling och beskrev själva olyckan. De san igen och där sa min handläggare 

elrullstol eftersom de skulle gå ut. måste ta en värktablett efter mitt ar- gav mig rätt, men Försäkringskas- att då börjar vi från början igen och 

– När jag gjorde förflyttningen börbetspass. Jag försöker planera mina sans jurist sa att de skulle överklaga anmäler denna skada från detta dajar 

han att skaka och faller bakåt. Jag dagar. Jag går hem och vilar efter job- domen. 

tum. 

tänkte då enbart på att han inte får slå bet och därefter känner jag efter om När hennes ärende kom upp i Så nu är karusellen igång igen och 

sig i huvudet och tog tag i honom om jag orkar träna. 

Kammarrätten bad Helena om hjälp hennes ärende ska åter upp i Förvalt- 

livet medan hela hans kropp ryckte. – Jag är inte längre samma person från fackets jurister. Denna gång fick ningsrätten. 

Hela mannens tunga kropp lu- som jag var före olyckan. 

hon inte själv berätta med egna ord – Ibland fund 

tar framåt och Helena håller emot 

vad som hänt. Kammarrätten gick på i 

bakifrån. Helena ropade på hjälp och 

Försäkringskassans linje 

mannens dotter kunde hjälpa henne Helena blev heltidssjukskriven i mars arbetsskad 

att få upp mannen i en rullstol. 2006. Hon gick på rehabilitering och 

– Jag kände direkt att något hade fick professionell hjäl 

hänt. Jag blev illamående och fick sig att l 

en enorm smärta i ryggen. Jag t 

Alvedon och trodd 

öv 

Lyft orsakade ryggsmärta 

Arbetsskadan godkänns inte av Försäkringskassan 

Ryggskadan beror på sonens 

sjukdom enligt FK 

– Jag blir inte av med värken, säger Helena Haataja. 

Fick rehabilitering 

Kvinnors och mäns arbetsskador 

bedöms olika. 

Alla arbetstagare har inte samma 

försäkringsskydd mot arbetsskador. 

Arbetsgivare har svaga ekonomiska 

drivkrafter att investera i arbetsmiljön. 

Arbetsskadekommissionen konstaterar 

att dagens arbetsskadeförsäkring 

måste blir mer rättssäker och jämställd. 

Helena Haataja väntar nu på 

domen i Kammarrätten. 

– Jag vågar inte längre hoppas 

på att jag ska få rätt, säger hon. 

JOHANNA STJERNA 

MT har skrivit tidigare om Helenas 

kamp, hon fortsätter enträget för 

sin rätt att få sin skada godkänd 

som arbetsskada.

Lönebidraget höll på att 

knäcka Charlotte 

Charlotte hade arbetat 

i många år inom hemtjänsten 

och personlig 

assistans. Men så blev 

hon arbetslös och arbetsförmedlingen 

föreslog att 

hennes dyslexi skulle utredas. 

Det ledde till att hon 

fick lönebidrag och placerades 

på ett hunddagis där 

hon höll på att knäckas av 

chefen. 

Charlotte Granberg, 36, har arbetat 

inom hemtjänst och personlig assistans 

sedan hon slutade skolan. Hon 

utstrålar glädje och entusiasm när hon 

berättar om arbetet i hemtjänsten. Om 

hur hon brukade skämta och lirka med 

de äldre för att få dem på gott humör. 

– Jag älskar att arbeta med äldre, 

säger hon. 

Efter att ha varit arbetslös ett par 

månader föreslog arbetsförmedlingen 

att hon skulle göra ett dyslexitest. 

Har delade känslor 

Charlotte hade dubbla känslor inför 

testet. Hon ville ha papper på att hon 

har dyslexi , men för övrigt kände hon 

sig tveksam till vad testet skulle leda 

till. 

– Jag fick utföra de olika delproven 

på tid vilket stressade mig. 

Svenskprovet visste Charlotte att 

hon skulle få problem med. 

– Matematiken klarade jag genom 

Charlotte har dyslexi och det gav arbetsförmedlingen en orsak at erbjuda henne en lönebidragsanställning som 

gav en arbetsgivare gratis arbetskraft. 

att lösa talen i huvudet. Eftersom jag ket är tufft för mig som är ensamståda och arbetsförmågan. 

kan inte hjälpa dig med ett nytt.” 

inte kunde redovisa hur jag kommit 

fram till lösningen fick jag underkänt 

ende mamma. 

Arbetsförmedlingen betalade till en 

Arbetsförmedlingen och hunddagiset 

kom överens. 

Kommunal hjälpte till 

på det. De trodde att jag hade fuskat. början 80 procent av hennes lön. För – Det var då helvetet började för Personalen kontaktade facket och 

Test gav en del svar 

Testet visade att Charlotte hade inlär- 

personer med lönebidrag sjunker bidragsdelen 

ju längre man har arbetat 

på företaget. 

mig. 

Kände sig nedtryckta 

fick hjälp. Charlotte fick nog av sina 

arbetsgivare. Hon sade upp sig och 

sökte ett vanligt arbete utan lönebinings- 

och koncentrationssvårigheter 

och därför föreslog arbetsförmed- Fick yttrandeförbud 

Stämningen bland personalen på 

hunddagiset var dålig. De kände sig 

drag inom hemtjänsten. Hon började 

dessutom plugga till undersköterska. 

lingen att hon skulle få lönebidrag. När bidragsdelen skulle förhand- illa behandlade av sina chefer. Kränk- – Jag var osäker om jag skulle klara 

Något som Charlotte aldrig tidigare las träffades Charlotte, cheferna på ningar och hot var vanligt förekom- av att studera. Jag hade inte fått några 

hade haft. 

hunddagiset och arbetsförmedlingen mande. 

hjälpmedel för min dyslexi när jag 

Dyslexiutredningen medförde inte i ett möte. Charlotte fick order av sina – Jag hämtade hundar med min gick i skolan. Därför tog jag kontakt 

att hon fick några hjälpmedel att ha chefer att vara tyst på mötet. egen bil och körde ungefär sex mil med en specialpedagog som informe- 

användning av i sin vardag. 

– Hon sa till mig att om jag yttra- i veckan. Jag fick hundra kronor i rade mig om vilken hjälp jag kan få. 

– Jag hade ingen hjälp alls av att de mig skulle jag bli av med jobbet. veckan i ersättning för det. 

Hon visar upp en läslinjal, talpenna 

ha gjort testet. Det enda det medförde Chefen berättade hur värdelös jag var, De anställda blev oerhört nedtryck- och idag har hon även ett stavnings- 

var att ett företag fick billig arbets- de idiotförklarade mig och att jag i ta av arbetsledningen. 

program till datorn. 

kraft och arbetsförmedlingen blev av princip inte klarade av någonting. Det – Protesterade du fick du höra att: – Jag får göra mina prov muntligt 

med mig. 

kändes kränkande att höra detta. Det är bäst att du sköter dig. Du kom- och på längre tid än andra studerande. 

Arbetsförmedlingen skickade Arbetsförmedlingen och cheferna mer aldrig få ett annat jobb än det här. Nu är det inga problem med att plug- 

Charlotte Granberg till ett hunddagis kom överens om att Charlottes bi- Jag trodde på dem. 

ga. Jag vill visa dem att jag kan resa 

där all personal hade lönebidrag. dragsdel alltid skulle vara 75 procent Charlotte vantrivdes. Hon ringde mig upp igen, säger Charlotte Gran- 

– Jag ville inte alls hamna där ef- och att bidragsdelen inte skulle sjunka sin arbetsförmedlare och berättade att berg.tersom 

jag inte har någon erfarenhet 

av hundar. Jag fick provanställning 

som för de flesta andra personer med 

lönebidrag. Bidragets storlek påver- 

hon inte ville vara kvar. 

– Jag var helt förtvivlad. Men min 


utan lön de första tre månaderna, vilkas av lönekostnaden för den anställ- handläggare sa ” Du har ett jobb. Vi 

MT nummer 6/12 - 7


Arbetslösa placeras hos 

oseriösa företagare 

– Min uppfattning är att 

regeringen ligger på arbetsförmedlingen 

för att de 

ska få ut folk på fas 3-placeringar. 

Det menade Kommunals 

Benita Westin, ombudsman 

på Kommunals arbetsmarknadsenhet. 

I jobb- och utvecklingsgarantins fas 

ett och två finns det idag 94 000 arbetslösa. 

31 000 personer tillhör idag 

fas 3 eller sysselsättningsfasen som 

arbetsförmedlingen numer kallar den. 

Antalet långtidsarbetslösa ökar och 

fas 3 har blivit Sveriges största arbetsgivare. 

Företag och organisationer som tar 

emot en person i fas 3 får 225 kronor 

per person och dag. 165 miljoner kronor 

i månaden går till arbetsgivarna i 

fas 3. 


Arbetsförmedlingen har också skickat 

arbetssökande till arbetsgivare som 

saknar både F-skatt och kollektivavtal, 

berättar Lotta Joelsson, Kommunal 

Sundbyberg. 

Anders Hedström vid sektion 35 

fick ett samtal till sektionen. 

– Det var en handläggare från arbetsförmedlingen 

som berättade att 

han hade beviljat en person lönebidrag 

hos Nobina och nu undrade han 

om de hade kollektivavtal. 

Det är även vanligt att arbetsgivar- 

Kritik mot politiken 

Benita Westin är mycket kritisk till 

Anders Hedström 

regeringens politik. Hon menar att 

na inte hör av sig alls utan den person 

pengar flyttas från satsningar på ar- 

som ska placeras på ett företag kombetslösa 

och sjuka till dem som har 

arbete i form av jobbskatteavdrag. Fas 

3 är en helt bortkastad åtgärd. 

– Det är ingen aktiv arbetsmark- 

– Slarvar arvbetsförmedlingen med samråd när de placerar arbetsmarknadsåtgärder 

bryter de mot lagen, säger Benita Lindberg 

Enligt interna dokument från re- jobba med samråd när man ser det ena 

mer själv upp till en fackexpedition 

för att få en underskrift på blanketten. 

Samråden fungerar dåligt 

nadspolitik att låsa in folk i två år i geringskansliet vill Anders Borg (m) exemplet efter det andra hur arbets- Kommunal har gjort en enkät över 

en meningslös sysselsättning. Sam- pressa ned reservationslönen. förmedlingen struntar i vad vi säger, hela landet om hur samråden fungtidigt 

som du ska lära dig att skriva – Reservationslön betyder att det är Elisabeth Özdere Lycke, regionalt erar. 

cv hos någon av arbetsförmedlingens den lägsta lön som vi är villiga att ta fackligt ombud. 

– 75 procent av sektionerna är 

coachar, säger Benita Westin, när hon jobb för. Regeringen tror att ju lägre En annan deltagare berättar om att missnöjda med samråden, säger Be- 

talade vid en arbetsmarknadskonfe- löner vi har desto fler kan få jobb. det har hänt att sektionen enbart får nita Westin. 

rens för arbetsplatsanordnare i Stock- Forskningen visar att det inte förhål- ett mejl med information om att en Kritiken är framför allt mot att fackholms 

län. 

ler sig så. 

person har placeras av arbetsförmedet har för kort tid på sig att svara, det 

Självförtroendet stärks inte hos arbetslösa 

att ha ett onödigt arbete till 

en ersättning på 65 procent av tidigare 

Samråd krävs 

Arbetsförmedlingen ska ha skriftliga 

lingen på förskolan x. 

Fel kan förekomma 

står för lite information på blanketten 

och att arbetsförmedlingen skickar 

arbetslösa till företag som saknar kol- 

a-kasseersättning menar hon. samråd med fackliga organisationer I den blankett som skickas ut från arlektivavtal. – 40 procent av de med försörj- inför en anvisning till en arbetsmarkbetsförmedlingen till sektionen kan – Vi vet inte om dessa företag har 

ningsstöd är arbetslösa personer. nadspolitisk åtgärd. 

tecknat försäkringar till de anställda. 

Olika sorters arbetslöshet 

– Facket ska ta ställning till om 

arbetsplatsen är bra. Finns det hand- 

De kan säga att de har Fora, men det 

kan i praktiken betyda att de har en 

Benita Westin talar om tre olika sorledare? Övertalighet - har folk sagts 

försäkring för arbetsgivaren och inte 

ters arbetslöshet. 

upp? Stämmer grundbemanningen. 

de anställda. 

– Vi har efterfrågearbetslöshet som Kan man på ett bra sätt ta emot en ar- 

– Det är därför bra att ringa till Fora 

påverkas av konjunkturen, strukturbetsmarknadsåtgärd? och kontrollera detta. 

arbetslöshet som berör personer som – Slarvar arbetsförmedlingens med 

Idag är 65 000 personer utförsäk- 

saknar kvalifikationer och friktions- samråd bryter de mot lagen, säger Berade 

ur sjukförsäkringen. 

arbetslöshet som berör personer som nita Westin. 

– Av dessa hamnar hälften åter i 

byter jobb. 

Personer i sysselsättningsfasen (fas Många dåliga exempel 

sjukförsäkringen. 20-25 procent av de 

utförsäkrade hänvisas till kommuner 

3) tillhör ofta gruppen strukturarbets- De fackliga företrädarna på konfe- 

och landsting, säger Benita Westin. 

lösa.rensen 

ger många exempel på dåliga Lotta Joelsson 

– De behöver vidareutbildning. Det 

hjälper inte denna grupp att skriva hur 

samråd eller inga samråd alls. 

– Även om vi har flaggat för att ett felaktiga uppgifter förekomma. 


fina cv som helst om de saknar kom- företag inte sköter sig skickar arbets- – Vi har arbetsgivare som upppetens 

som matchar dagens arbetsförmedlingen dit folk. Handläggaren ger fel lön. Det står en annan lön på 

marknad. 

struntar i det. Det känns tröstlöst att blanketten än vad folk verkligen får.

Osman Erdal, Zuher Berwari och Süleman Yildrim har nu arbete på Trafikkontoret tack vare sina tidigare Plusjobb. 

Deras Plusjobb ledde till 

fasta anställningar 

För tre år sedan träffade 

MT Süleman Yildirim, 

Osman Erdal och Zuher 

Berwari när de arbetade 

med Fornminnesgruppen 

att röja sly i Hanstaskogen. 

Deras plusjobb hotades 

att läggas ned och alla var 

mycket oroliga att de återigen 

skulle bli arbetslösa. 

Det blev inte så. Idag har 

alla tre fast jobb och arbetar 

som arbetsledare. 

Fram till 2006 fanns plusjobben som 

en arbetsmarknadsåtgärd. Det handlade 

om arbeten med riktig lön där arbetsmarknadens 

parter gjorde upp om 

villkoren. Fornminnesgruppen bestod 

av sjutton personer som hade varit 

arbetslösa eller som hade något funktionshinder. 

De ägnade sig åt att hålla 

ordning på grönskan i kulturmiljöer. 

De vårdade fornminnen, röjde sly 

runt parkvägar och i naturområden. 

Parkvägarna blev därmed tryggare att 

passera kvällstid och deras arbete var 

uppskattat. 

– Vi fick gå flera utbildningar som 

att ta motorsågs- och traktorkort. Motorsågskortet 

innebär att du får sköta 

alla typer av maskiner, berättar Zuher 

Berwari. 

– Vi hade fin gemenskap och arbetet 

var som en dröm. 

Protesterna var många när gruppen 

tvingades läggas ned på grund av ekonomiska 

skäl. Stadsdelarna hade inte 

råd att köpa in deras tjänster. 

– Alla i Fornminnesgruppen har arbete 

idag. Fem har lönebidrag, berättar 

Osman Erdal. 

arbete i Fornminnesgruppen menar 

att arbetslöshet inte enbart handlar om 

dålig ekonomi. 

– Du blir ofta sjuk när du är arbetslös. 

Man tappar lusten. 

Knackade dörr 

Süleman Yildirim beskriver om hur 

han knackade dörr för att fråga efter 

arbete under åren utan jobb. Alla tre 

har erfarenheter av meningslösa åtgärder 

som i praktiken handlade om 

att arbeta gratis. 

– Det är frågan om rena slavarbeten 

Fick jobb direkt 

som arbetsförmedlingen skickar dig 

Süleman Yildirim, Osman Erdal och på. Redan när du kommer dit får du 

Zuher Berwari behövde inte vara ar- höra att detta inte kommer leda till ett 

betslösa en enda dag. 

riktigt arbete. 

Deras misstro mot arbetsförmed- När anställda skulle ta semester på 

lingen var stor när vi träffades se- ett litet företag fick Süleman Yildirim 

nast. De berättade att om hur de hade hoppa in som en arbetsmarknadsåt- 

tröttnat på arbetsförmedlingens kurgärd.ser som de ansåg bara var lek eller – Folk tjänade miljoner på sin verk- 

praktikjobb som handlade om att bli samhet och där skulle jag jobba gratis. 

utnyttjad. 

– Du blir utnyttjad. Affärer vill ha 

För Zuher Berwari innebar plusjob- gratis arbetskraft där arbetsförmedbet 

att han kunde ta ett lån för första lingen betalar lönen, säger Osman 

gången. Han kunde köpa lägenhet och Erdal. 

bil. 

Süleman Yildirim som hade varit Fornminnesgruppen var bra 

arbetslös i många år innan han fick De är tacksamma för arbetet i Forn- 

minnesgruppen för att det var på två 

år och att de fick vidareutbilda sig under 

tiden. 

– Tiden som arbetslös var svår. Idag 

vaknar jag varje söndag och vill gå till 

jobbet. Man är glad och nöjd med livet, 

säger Zuher Berwari. 

De är anställda på Trafikkontoret i 

olika områden som arbetsledare och 

tar själva emot arbetslösa. 

– Nystartjobben är på sex månader 

plus ytterligare tre månader. Jag hoppas 

att de som är här får förlängd tid. 

Nio månader är för kort tid att komma 

in i ett arbete. 

– Många är tveksamma till att jobba 

hos oss. Arbetet består mest av att städa, 

plocka fimpar etc. Men att komma 

från arbetslöshet med en ersättning 

på 3 500 kronor i månaden från det 

sociala till att få ut 13 500 kronor efter 

skatt är en stor skillnad. Alla som 

kommer hit vill vara kvar, säger Zuher 

Berwari. 

Vägen till fast anställning har gått 

via hårt slit. 

– Vi har skött vårt arbete - såväl när 

det har varit minus tjugo grader som 

när det har regnat, säger de. 


MT nummer 6/12 - 9


Fast personal ersätts med 

billigare arbetskraft 

– Vi känner till omkring 

400 personer i arbetsmarknadsåtgärder 

i Stockholms 

skolor. Utbildningsförvaltningen 

trodde att det handlade 

om ett tiotal personer. 

Samtidigt är mörkertalet 

stort, säger Håkan Brodén 

och Susanne Mörk i Kommunals 

grundskoleklubb. 

Facket reagerar på är hur fast anställda 

får gå från sina arbeten på grund 

av arbetsbrist för att skolan ett par 

veckor senare tar emot en person med 

lönebidrag, fas 3 etc. 

– Tendensen är att elevassistenter, 

kamratstödjare, skolmåltidsbiträden, 

barnskötare och vaktmästare är yrkesgrupper 

som det dras ned på i skolorna, 

säger Susanne Mörk. 

Minskat antal anställda 

Skolklubben har cirka 2 400 medlemmar. 

Vid lönerevisioner märker de att 

antalet medlemmar har minskat på 

skolorna samtidigt som barnantalet 

har ökat. Minskningen kan inte bero 

på färre personal. 

– Inom Kommunals yrkesgrupper 

tror arbetsförmedlingen att det inte 

behövs några kvalifikationer. Vi är 

också osäkra om arbetsförmedlingen 

kollar belastningsregistret. 

Arbetslösa som tillhör jobb- och 

utvecklingsgarantins tredje fas får 

enbart komma ifråga på tjänster som 

inte finns som exempelvis skolvärdinna, 

trädgårdsarbetare, friskvård för 

personalen etc. 

Inga ordinarie uppgifter 

De får inte ta ordinarie arbetsuppgifter. 

– När vi har sagt nej till arbetsförmedlingen 

om en arbetsmarknadsåtgärd 

för att den tränger undan ordinarie 

anställd blir vi uppringda av 

arbetsgivaren som anser att så inte är 

fallet. Detta arbete tar mycket av vår 

tid, säger Håkan Brodén 

Det är en svår balansgång mellan 

att hjälpa tillbaka arbetslösa till yrkeslivet 

samtidigt som man märker 

att medlemmar förlorar sina arbeten 

inom yrken där många arbetslösa blir 

placerade. 

– Våra yrkesgrupper måste få ha 

kvar sina jobb och inte bli undanträngda 

av folk från arbetsförmedlingen. 

– Medlemmar blir av med jobben 

och måste bli arbetslösa för att få till- 


Håkan Brodén och Susanne Mörk har sett att det blir fler arbetsmarknadsåtgärder som ersätter 

ordinarie personal inom skolvärlden. 

baka sina arbeten, men då med bidrag 

som gör det billigare för arbetsgivaren 

att anställa dem. 

Behandlas illa 

De upplever också att många i åtgär- 

Subventionerade 

anställningar: 

Jobb och utvecklingsgarantin Efter 

300 ersättningsdagar hamnar de arbetslösa 

i Fas1 och därefter Fas 2. 

Sysselsättningsfasen (Fas 3) Efter 

450 dagars arbetslöshet 

Instegsjobb nyanlända arbetssökande 

invandrare 

Nystartjobb personer som varit borta 

från arbetsmarknaden länge 

Särskilt nystartjobb Personer 20-25 

år som haft sjukpenning, rehabpeng, 

sjuk- eller aktivitetsersättning 

der är laglösa och blir illa behandlade. 

– De kan skickas hem på en dag utan 

att rektorn har informerat dem. Skolledningen 

tror inte att de har ett arbetsgivaransvar 

för dessa personer 

utan att det är arbetsförmedlingens 

Lotsa rätt bland åtgärder 

Kulturarvslyftet vänder sig till utförsäkrade 

från sjukförsäkringen 

Riktat till personer med 

funktionsnedsättning 

Utvecklingsanställning Personer 

med funktionsnedsättning som behöver 

utveckla sin arbetsförmåga 

Trygghetsanställning Personer med 

funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga 

som inte kan tillgodoses 

av annan anställning 

Lönebidrag Personer med funktionsnedsättning 

med nedsatt arbetsför- 

ansvar. De hamnar också utanför vid 

lönerevisionen, säger Håkan Brodén 

och Susanne Mörk. 


måga som bedöms inte kunna få eller 

behålla ett arbete om inte stödet ges 

Osa (skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare) 

Personer med funktionsnedsättning 

som har socialt handikapp, 

svåra psykiska problem eller är 

berättigad till insatser enligt lag 

Sektionerna ska också ha samråd med 

arbetsförmedlingen om: 

Migrerad arbetskraft 

Praktik - fyra sorter olika praktik

Ökad stress i ambulanserna 

Förra våren kunde MT 

berätta om hur antalet 

ambulansresor mer än 

fördubblats sedan 1997 

trots att personalstyrkan 

är den samma. För ambulanspersonalen 

innebär 

det långa arbetspass, 

ingen lunchrast och svårt 

att hinna med att rengöra 

ambulansen. Trots kritiken 

fortsätter antalet resor att 

öka och utryckningstiden 

blir längre. 

Orsaken till ambulansresorna ökar 

handlar om något som landstinget 

kallar gränslös dirigering. Ambulanserna 

ska inte åka tillbaka till sin station 

utan ska hela tiden befinna sig 

på väg. 

– Jag arbetar på Ekerö och över 

hälften av våra körningar är i andra 

distrikt, säger Tomas Buxbaum, ambulanssjukvårdare. 

– Vi åker på larm härifrån till exempelvis 

Jakobsberg om Ekerö är den 

närmaste bilen. 

Snabbheten är viktig 

Ju snabbare hjälpen är på plats desto 

bättre för patienten. Brandbilar är oftare 

snabbare på plats än ambulansen. 

– Anledningen till det är att de står 

still på stationen och inte är ute och 

rullar på vägarna som vi. 

Kravet på inställelsetider för ambulanserna 

har tagits bort i upphandlingarna. 

– Nu har man en målsättning i stället 

för krav. Lovar man måste man 

tillsätta resurser. Därför lovar man 

Ambulanssjukvårdaren Tomas Buxbaum oroas av utvecklingen inom ambulansverksamheten. 

ingenting. 

får du den sista körningen på ditt ar- de ska ta en taxi utan måste köra per- 

En stor olycka kan bli en katastrof 

betspass till St Göran åker vi och gör 

förarbytet där. Annars riskerar du att 

sonen. Det borde ändras, säger Tomas 

Buxbaum. 

FAKTA 

Stockholms befolkning växer , befolkningen 

blir äldre och de som vår- 

få en ny körning , arbeta övertid och 

inte alls veta när du kan sluta. 

Analysgrupp för åtgärder 

Antal resor på ett år med samma personalstyrka 

: 

das hemma är sjukare. Stockholms Ambulanspersonalen har ingen tid Landstinget vill att utryckningsti- 1997 837 resor 

län har 61 ambulanser - varav två en- avsatt till lunch. 

derna ska bli kortare och hälso- och 2006 1300 resor 

bart är akutbilar och inte tar med sig – Samariten har en lunchavlösarbil, sjukvårdsförvaltningen tillsätter nu 2010 1929 resor 

patienter. 

men den används inte sommartid. An- en särskild analysgrupp för att föreslå 2011 2267 resor 

– Såväl Göteborg och Malmö har nars är det ett problem hos alla ambu- åtgärder. 

2012 1632 (fram t o m 19/9) 

fler bilar än oss per invånare lansföretag. 

I juli användes ambulanserna i snitt 

För två år sedan välte en buss med 

pensionärer i låg fart ned i ett dike på Städning hinns inte med 

50 procent av drifttiden. Behovet av 

ambulanser varierar stort över dygnet 

Varje resa tar i genomsnitt en timme. 

I Stockholms län går det en ambulans 

Ekerö. 

Genom att ambulanserna inte körs och geografiskt i länet. 

per 34 000 invånare, i Skåne är 23 000 

– Bussen hade 27 passagerare varav tillbaka till stationen blir det mindre – Om bilarna utnyttjas så lite varför invånare per 

en avled. Olyckan skedde vid tvåtiden tid till att städa dem. 

får folk inte gå hem när arbetspasset ambulans och Västra Götaland 19 000 

på en lördag och först halv sju hade – Det är viktigt att ambulanserna är slut? Varför får inte personalen äta? invånare per ambulans. 

alla skadade körts in till sjukhus. rengörs, saneras och att det fylls på Ambulansresorna bokas inte till skill- Jobb för Ekerös ambulanser i andra 

Inte tid till lunch 

med material. 

Ett annat problem är att det finns 

nad mot hur det fungerar i en tandläkarmottagning 

som kan planera och 

distrikt: 

2010 40 procent i andra distrikt 

Den pressade arbetssituationen påver- personer som ringer efter ambulansen fördela patienterna över dagen, säger 2011 54 procent i andra distrikt 

kar stämningen bland personalen. trots att de egentligen inte är sjuka. Tomas Buxbaum . 

– De är uppgivna, en del slutar och – Det finns personer som använ- 

folk är stressade av all övertid. 

– Vår station har en löparbil så 

der ambulansen som taxi. De är inte 

sjuka, men vi har inte rätt att säga att 


MT nummer 6/12 -11

Hovrätten avgör skuldfrågan när 

För snart tre år sedan dog 

en åttaårig pojke i en gymnastiksal 

när han var där 

med sitt fritidshem för att 

spela fotboll. Tingsrätten 

ansåg att barnskötarens 

hade brustit i sin tillsyn. 

Domen överklagades till 

Svea hovrätt som nu ska 

döma i ansvarsfrågan. 


barnen ska hjälpa till att ta fram och 

ställa undan redskap i pedagogiskt 

syfte. Peter går iväg för att lämna 

ifrån sig sin mobil och tar av sig tröjan. 

Då ropar barnen att målet har vält 

över en annan pojke. Målställningen 

vägde 70 kilo och pojken avled. Målen 

var svårhanterliga och användes 

inte av gymnastiklärarna eller de 

klubbar som hyrde salen på kvällarna. 

Men den informationen hade ingen av 

personalen på fritidshemmet fått. 

måste ha varit uppenbart för en person 

med sunt förnuft att målen var 

farliga även om man bara ser dem på 

avstånd’’. 

– Det räcker med att titta på dem, 

menade åklagaren. 

Åtalet mot biträdande rektor lades 

ned. Under tiden för olyckan var det 

turbulent i skolledningen och arbetsmiljöarbetet 

blev eftersatt. Arbetsmiljöverket 

inspekterade den nya 

gymnastiksalen och hade inga anmärkningar 

mot handbollsmålen. Det 

hade också gjorts en skyddsrond på 

skolan. 

– Barnskötaren är den sista i ledet 

och det är hans ansvar som ska prövas 

här i hovrätten. Vad gör en normalt 

aktsam person? frågar Gunnar Jonasson. 

– Barnskötaren beger sig ensam 

med 18 barn till gymnastiksalen. När 

barnen frågar om de får ta fram målen 

låter han dem göra det. Det är skrämmande. 

Barnskötarens ansvar är att 

stoppa att målen tas fram, menar han. 

Det går inte att säga att ’’det är rektorns 

ansvar. Gör vad ni vill!’’ 

Advokat Anton Strand företräder 

den avlidne åttaåringens familj. Han 

menar att det vilar ett tungt ansvar för 

fler personer. Han pekar bland annat 

på ett ickedelegerat arbetsmiljöansvar 

och otillräcklig information. 

– Vilka handlingsalternativ hade 

barnskötaren? Han går med 18 barn, 

ett med särskilda behov, till en miljö 

som han inte känner till. Man kan välja 

att inte gå alls. Eller att som vuxen 

först gå dit och kontrollera hallen. 

Annan personal på skolan skulle ha 

agerat annorlunda tror han. 

- Att gå till en gymnastiksal är mer 

riskfyllt än att vara på skolgården. 

Ökade risker kräver ökat krav på aktsamhet. 

I januari 2009 tar en barnskötare med Borde undersökt först 

sig 18 barn från fritids för att spela Solna tingsrätt ansåg att barnskötaren 

fotboll i en gymnastiksal på Sundby- skulle ha undersökt målen innan han 

skolan i Spånga. Det var första gång- gav barnen tillstånd att hantera dem. 

en de skulle få låna den nybyggda Då hade han insett att det fanns risk 

gymnastiksalen. 

för att barnen kunde skadas. 

I gymnastiksalen var bollar inlåsta, Eftersom han inte hade någon in- 

innebandymålen hade hänglås men 

handbollsmålen gick att haka loss 

formation om eventuella risker i den 

nya gymnastiksalen fanns det än stör- 

Försvaret har en annan linje 

med en vajer. Handbollsmålen lutade re anledning att vara försiktig, resone- 

Barnskötarens försvarare Bo Villner 

lätt mot väggen och skolan hade satt rade tingsrätten. Barnskötaren borde 

från LO-TCO Rättsskydd anser att 

på hjul för att de skulle vara lätta att ha övervakat och hjälpt barnen. 

tingsrättens dom står i konflikt med 

flytta. 

Barnskötaren dömdes till villkorlig 

arbetsmiljölagen. 

Stora förväntningar 

dom och 50 dagsböter. Med hjälp av 

Kommunal och LO-TCO Rättsskydd Ansvaret i sista ledet 

– Man har ett synnerligen farligt 

redskap i de egna lokalerna utan att 

Stämningen var förväntansfull och överklagade barnskötaren domen till Åklagaren Gunnar Jonasson menar att informera personalen. Skolan var 

barnen satt på golvet och väntade på hovrätten. 

skolan har haft brister i sin arbetsmil- skyldiga att riskbedöma det nya må- 

att lagen skulle delas upp. Barnskötaren 

får en fråga från en pojke om Brister i arbetsmiljöskyddet 

jöhantering. 

– Men det förringar inte barnskölen, 

men gjorde inte det. 

– Rektorn berättar att de satte på 

han får ta fram målen. Barnskötaren I hovrätten konstaterar åklagare Guntarens ansvar. Han har ansvar för hjul utan att kontakta tillverkaren. 

frågar om han vet hur man gör det nar Jonasson i sin slutplädering att ar- skyddslösa barn som är helt i hän- Målen borde ha haft särskilda hjul 

och pojken svarar att det vet han. På betsmiljöskyddet inte har fungerat på derna på den som har ansvaret. Det med speciell upphängning. Skolan 

fritidshemmet har man alltid velat att någon nivå. Men han anser att ’’det är hans ansvar att målen inte tas fram. har inte följt en enda säkerhetsföre- 

Faktaruta 

Barngrupperna har blivit större på fritidshemmen i Stockholm. 

1990 var antalet barn per årsanställd 8,3, 1997 12,4 

och 2007 19,5 barn. Åldern på barnen som får vara på 

fritids har också sjunkit. 

I rapporten ’’Genomlysning av Stockholms kommunala 

fritidshem skolår F-3’’ som gjordes på uppdrag av utbildningsförvaltningen 

2008 skriver Elisabeth Sjöberg 

om denna utveckling: 

– Orsaken är bland annat att Stockholm haft en nästan 

stillastående skolbarnsomsorgsschablon de senaste 12 

åren. Fritidshemschablonen har ökat med 19 procent 

medan skolschablonen höjts med 78 procent under samma 

period. 

Fakta: Arbetsmiljölagens föreskrifter: 

Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att 

förebygga olycksfall 

Arbetsgivaren måste göra en seriös riskbedömning innan 

ett farligt redskap placeras i arbetslokalerna 

Redskap ska vara beskaffade så att betryggande säkerhet 

mot olycksfall ges. 

Arbetsgivaren måste upplysa arbetstagaren om eventuella 

risker för olycksfall.

en pojke dog i gymnastiksal 

Försvarsadvokat Bo Villner. 

skift. Skolan har inte heller följt lagen. 

Tidigare ofarliga mål ersattes 

med nya farliga. 

– Det är orimligt att göra riskbedömningar 

på något man inte känner 

till. I dess förlängning kan man fråga 

sig om barnskötaren också ska riskbedöma 

alla elskåp etc innan en aktivitet 

kan påbörjas? 

– Vilka möjligheter och kompetens 

har anställda överhuvud taget att göra 

riskbedömningar? Lagen säger att det 

nader för denna risk innan olyckan 

inträffade. 

Barnskötaren har haft i uppgift 

att gå till gymnastiksalen en gång i 

veckan. 

– Vad var hans alternativ? Skulle 

han arbetsvägrat? Han har följt gällande 

rutiner i gymnastiksalen. 

Besiktningsmannen från arbetsmiljöverket 

tillbringade två dagar i 

gymnastiksalen utan att upptäcka att 

målen var farliga. 

Försvaret påpekar också att de berörda 

rektorerna har behandlats med 

välvilja. 

– De har samma arbetsuppgifter eller 

har avancerat. 

Lagen lägger ansvaret högst upp 

där inflytandet finns. 

– Det är vanligt att den som befinner 

sig närmast olyckan blir utpekad. 

Barnskötaren pekas ut och man glömmer 

att det är skolan som har köpt 

är arbetsgivarens ansvar. 

in farliga mål. Om inte barnskötaren 

frikänns har arbetsmiljöintresset tagit 

Farliga redskap ska låsas flera steg tillbaka, säger Bo Villner. 

Bo Villner anser att det råder efterklokhet 

från rättens sida. 

Är ingen slarve 

– Det som är farligt ska vara låst. Barnskötaren får yttra sig innan rät- 

Hur skulle barnskötaren veta att det tegången i hovrätten avslutas efter 

var en farlig risksituation? Domstolen 

lägger förpliktelser på barnskötaren - 

lagen säger tvärtom. 

– Olåsta redskap ska vara ofarliga. 

Personal och barn utsattes i åtta må- 

Skuldfrågan för den tragiska händelsen på Sundbyskolan avgörs 

nu i Svea hovrätt, åklagaren konstaterar stora brister i arbetsmiljötillsynen. 

Men anser att skulden vilar på den som var närvarande 

vid olyckshändelsen. 

Barnskötaren gick iväg 

till gymnastiksalen ensam 

med 18 barn. 

– Så ser fritidspersonalens 

vardag ser ut. Skolborgarrådet 

Lotta Edholm i Stockholm 

är till och med stolt 

över att personalen har 

tjugo barn per vuxen att 

ta hand om. Det är något 

bättre än i övriga landet, 

säger Susanne Mörk, som 

är ordförande för Kommunals 

grundskoleklubb. 

Både åklagare Gunnar Jonasson och 

advokat Anton Strand påpekar att 

barnskötaren går iväg till gymnastiksalen 

med 18 barn, varav ett med särskilda 

behov. 

Till skillnad från skolan får fritidshemmen 

inga extra resurser för barn 

med särskilda problem. 

– Det är konstigt att alla barn med 

en diagnos inte behöver extra resurser 

efter klockan två då de ska gå till fritids, 

säger Susanne Mörk. 

Hon menar också att på ett fritidshem 

med omkring hundra barn finns 

det ingen möjlighet för de vuxna att 

fem dagar. Han är upprörd och ledsen 

över beskrivningen av sig själv som 

en slarver. 

– Jag har arbetat med detta i 35 år, 

jag har fyra barn och har alltid brunnit 

för barnens fysiska och psykiska 

välmående. Jag har arbetat med säkerhetsfrågor 

och skulle aldrig ta en 

risk med ett barn. De mål som fanns 

i skolan vid olyckan ska inte finnas i 

en skolgymnastiksal. Skillnaden mot 

vanliga mål är inte uppenbar vid ett 

ögonkast, säger han. 

Åklagare Gunnar Jonasson yrkar 

på villkorlig dom med ett kännbart 

bötesstraff. 

Advokat Anton Strand begär att 

barnskötaren ska betala ett skadestånd 

på 150 000 kronor till åttaåringens 

familj. 

– Hovrätten behöver skicka en tydlig 

signal till personal i skolor och på 

fritidshem. Barn ska vara trygga. Personalen 

har ett tillsynsansvar, säger 

Anton Strand. 

Domen faller den 9 oktober. 

Stora barngrupper är 

vardag på fritids 

Susanne Mörk 


gå ifrån verksamheten för att inspektera 

en gymnastiksal. 

– Gymnastiksalen är skolledningen 

ytterst ansvarig för och även idrottslärarna 

har det som ansvarsområde 

eftersom de har kunskap om utrustningen. 

Föräldrarna vill att barnen ska komma 

utomhus och inte enbart vara på 

fritids. 

– Hur ska vi agera om barnen inte 

lyssnar på personalen? Vågar vi överhuvudtaget 

lämna fritids? 

– Åklagaren borde ha praktiserat på 

fritids för att förstå hur vår vardag ser 

ut, säger Susanne Mörk. 


MT nummer 6/12 - 13

Trädgårdsföretaget gav Emelie fel lön, men Ann Gunarsson var snabb att rätta til felet. 

Lönegranskning ser till 

att lönen blir rätt 

– Jag fick nästan en chock 

när jag fick beskedet om 

min nya lön, säger trädgårdsarbetaren 

Emelie 

Lindqvist. Att få 2800 

kronor i månaden i påökt 

känns fantastiskt. 

För Emelie var Jaddi Dalawis granskning* 

av lönerna hos företaget en 

vinstlott. Arbetsgivaren hade missat 

den avtalsenliga lönesättningen och 

rättade till det utan problem. 

– Det lönar sig verkligen att vara 

medlem när sådant här händer, säger 

Emelie Lindqvist. Jaddi som är Kommunal 

Stockholms lönegranskare har 

väldigt bra kontakt med oss här på 

firman. Förutom lönehöjningen fick 

jag en massa pengar retroaktivt och 


en ursäkt med från chefen. Det känns 

jättebra. 

uppskattning från kunderna att vi håller 

fint i deras bostadsområden. 

– I vintras spolade vi isbanor och 

det var mycket uppskattat. Arbetet är 

mycket omväxlande och skiftar hela 

tiden med årstiderna, säger Emilie 

Lindqvist. 

Läsa avtal är svårt 

– Det är inte lätt att läsa avtalen rätt, 

konstaterar Ann Gunnarsson som 

sköter lönerna och andra arbetsuppgifter 

på företaget. Men jag har jobbat 

på Försäkringskassan tidigare och an- Bra med granskning 

ser att det är viktigt att reglerna följs Både Emelie och Ann är överens att 

och att allt sköts korrekt. 

det är bra att facket granskar lönerna 

Företaget som Emelie arbetar åt så att det blir rätt. De känner att blir 

sköter grönytor i Täby kommun och lättare att sköta lönesättningen när det 

ett antal bostadsrättsföreningar. Eme- finns ett bollplank som kan visa tilllie 

är områdesansvarig i Täby kyrkby rätta när det blir fel. 

och lär även ut till andra hur man ska – Man måste vara lyhörd, positiv 

sköta arbetsuppgifterna. 

och att rätt ska vara rätt, säger Ann 

– Jag trivs jättebra med mitt jobb, Gunnarsson med ett leende när vi 

säger Emelie Lindqvist. Men jag hoppas 

att jag ska få fler kvinnliga arbets- 

skiljs åt. 

kamrater i framtiden. Vi får mycket 


Fakta om lönegranskning* 

I kollektivavtalet för anläggnings- 

och trädgårdsarbetare är det inskrivet 

att lönelistorna skall granskas hos de 

olika företagen. Jaddi Dalawi som är 

anställd hos Kommunal Stockholms 

län besöker arbetsgivarna och går 

igenom lönelistorna och ser till at alla 

medlemmar får avtalsenlig lön och 

rätt ersättningar. Som regel genomförs 

lönegranskningen två gånger per 

år. 

Under år 2011 fann man fel i lönelistorna 

som motsvarade totalt 459 000 

kronor.

Den visuella dialogen ger 

medlemmen inflytande 

I Botkyrka kommun har 

Kommunal arbetet med 

nulägesanalyser inom 

barnomsorgen. 

– Vi har lyckats skapa 

en dialog om ansvar och 

förändring på arbetsplatserna, 

säger Ann Wiktorsson 

som varit en av handledarna. 

Det handlar om att 

skapa en god arbetsmiljö 

och inflytande. 

Arbetet bygger på Kommunals modell 

”Arbeta rätt” där man genom 

att använda och samordna de olika 

arbetsmarknadslagarna ska få mer 

demokrati och bättre arbetsmiljö på 

arbetsplatserna. 

– När vi gör kartläggningarna här i 

Botkyrka så är det vanligt att arbetsgivaren 

har ett intresse av att vi gör 

jobbet, säger Ann Wiktorsson. Chefen 

deltar i arbetet som observatör och 

sköter dokumentationen. De andra på 

arbetsplatsen deltar i en visuell dialog 

som väcker diskussion. 

Visuell dialog 

Den visuella dialogen bygger på att 

alla deltagare skriver ner sina synpunkter 

inom olika områden på lappar 

som sedan klistras upp för diskussionens 

utveckling. Det gäller för 

personalen att sätta namn på och finna 

de styrkor och svagheter som de kan 

identifiera, 

– Det är lätt att tro att alla ser samma 

sak som jag själv gör, säger Ann 

Wiktorsson. Men när alla skrivit ned – Uppgiften är tuff men rolig, säger AnnWiktorsson när hon berättar om det arbete som hon gör med nuläges- 

sina synpunkter på en fråga visar det 

analyser och visuell dialog i samband med det. 

sig att nästan alla har en egen syn på börjas. 

vinsterna med arbetet och det är inga finns i verksamheterna på en arbets- 

vad olika värdeord betyder och hur de 

ska kunna bemötas. 

Varje grupp är olika 

svårigheter att göra arbetet trots att 

det tar tid från det ordinarie arbetet. 

plats. De sex olika arbetsområdena 

är: jämställdhet, mångfald, anställ- 

Inte en färdig lösning 

Under året har Ann genomfört fem 

nulägesanalyser på olika arbetsplat- 

Idén kommer från Kommunal och 

det är Kommunal som introducerar 

ningsformer, kompetensutveckling, 

arbetstider och lokalt lönearbete. Me- 

När Ann och hennes handledarkomser. Varje analys tar 4 X 3-4 timmar och leder arbetet. Det presenteras diningen med arbetet är att uppnå det 

pisar kommer till en arbetsplats tror och alla på arbetsplatsen deltar. rekt på arbetsplatsen och kommunals som kallats mönsterarbetsplatser. I 

många att de kommer med en färdig – Det är ett tufft jobb, säger Ann medlemmar kan känna delaktighet grunden handlar det om gammalt vant 

lösning. Man förväntar sig att de ska Wiktorsson. Man vet aldrig vart vilka och trygghet när det är deras eget fack fackligt arbete direkt på arbetsplatser- 

tala om hur man löser ett problem el- frågor som kommer fram och om det som håller i utvecklingen. 

na tillsammans med medlemmarna. 

ler en situation som omfattar arbets- finns konflikterunder ytan i gruppen. – Det här är ett jättekliv för att åter- Arbetet bedrivs i flera kommuner runt 

platsen. 

Som handledare så leder vi bara grupföra det fackliga arbetet till arbets- omkring i länet. Kommunal Stock- 

– Sanningen är inte så enkel. Vi har pen, var de ska landa någonstans med platserna, säger Ann Wiktorsson och holms län har fyra utbildade samtals- 

inte någon enkel metod som löser upp sitt arbete vet de bara själva efter att ser nöjd ut. Vi visar att man genom ledare för att göra nulägesanalyser 

knutar eller talar om hr det ska vara. de startat resan. 

att ta eget ansvar och se helheten i å arbetsplatserna. Nulägesanalysen 

– Det handlar mer om att visa alla 

på en arbetsplats att de faktiskt äger Bra för Kommunal 

arbetet kan få inflytande och bättre 

arbetsmiljö. 

leder sedan till handlingsplaner med 

klara ansvarsområden. 

en del av ansvaret själva. De kan påverka 

och förändra om de bara kan 

Ann ser väldigt positivt på arbetet 

med nulägesanalyser, inflytandet 

Arbeta rätt 


enas om vad som behöver förändras. ökar och alla ser att de har ett ansvar Kommunal har arbetat fram ett mate- 

Då brukar idéerna komma och arbetet för hur det fungerar på jobbet. I Botrial som tar hänsyn till och använder 

på väg mot en bättre arbetsplats påkyrka kommun har arbetsgivaren sett alla de olika avtalen och lagarna som 

MT nummer 6/12 -15

Medlemsträffar utan 

dagordning ger bra möten 

Kommunal Norrtälje anstränger 

sig verkligen för 

att få bättre medlemskontakt. 

Som ett led i arbetet 

anordnar de dagordningsfria 

möten på kvällstid runt 

omkring i kommunen. 

– Vi försöker vara i olika kommundelar 

med mötena under året, säger 

Lotta Svenander som är sektionsordförande. 

Kommunen är stor till ytan 

och vi hoppas få fler delaktiga medlemmar 

om vi kommer till dem istället 

för tvärsom. 

Långa resor i kommunen 

Senaste mötet hölls i Norrtälje stad 

och det kom bara fyra besökare till 

det mötet. Men Norrtälje kommun är 

stor till ytan och när man hade möte i 

Rimbo kom över tjugo personer. 

– Vi har jobbat med den här formen 

ett tag nu och det tar nog en stund att 

få medlemmarna att upptäcka det positiva 

vad vi gör. Alla som varit på 

de möten vi haft tycker det är toppen, 

säger Lotta Svenander. 

– Man uppskattar den fria formen 

med ett möte på deras villkor med deras 

egna frågor. Det är många frågor 

som ställs om arbetstid, rättigheter 

men framför allt om orättvisor på arbetet. 

Lotta Svenander som är ordförande i Kommunal Norrtälje försöker få igång fler informella möten med medlemmarna 

Otvungna former behövs 

Lotta tror att otvungna formen av 

möten är nödvändiga för att visa att 

facket inte är helt fyrkantigt och styrt 

av olika beslutspunkter. 

§ Frågan jag har ställt mig är hur 

många medlemmar som egentligen 

är intresserade av vår budget och 

verksamhetsplan, säger Lotta eftertänksamt. 

De vill nog hellre se oss på 

arbetsplatserna och nå oss när de behöver 

svar på sina frågor. Då är de här 

träffarna ett medel. 

Förutom träffarna på kvällstid har 

sektionen även yrkesträffar för olika 

yrkesgrupper. Då bjuder man in alla 

anställda så att det finns möjlighet för 

dem som inte är medlemmar att bli 

det. 

– Vi har haft träffar för bland annat 

personliga assistenter och det var 

mycket uppskattat. De behöver verkligen 

Kommunal med tanke på hur 

deras arbete är. 

Besöker alla arbetsplatser 

Sektionen har även gjort något som de 

kallar för ”pepparkasrace” till jul och 

”påskäggsrace”. Då besöker de alla 


arbetsplatser där de har medlemmar 

och lämnar pepparkakor och godis. 

– Vi träffar förstås inte alla medlemmar 

vid de tillfällena men vi visar 

att vi vet var vi har medlemmar, säger 

Lotta Svenander. 

Ett problem förutom stora avstånd 

i Norrtälje är att medlemmarna har så 

mycket annat att välja före att gå på 

ett fackligt möte. Arbetsbelastningen 

är ofta hög och sysslorna i hemmet tar 

sin tid och då är det lätt att välja av- 

koppling eller annat före ett fackmöte. 

Att möta medlemmarna ett måste 

– Men vi måste möta våra medlemmar 

och visa att de kan påverka sin 

arbetssituation själva, säger Lotta 

Svenander. Vi är inte någon myndighet 

som kan bestämma saker. Vi kan 

bara visa vilka möjligheter som finns 

att förändra och ge stöd i det arbetet. 

Men tiden för medlemskontakt begränsas 

av allt annat som måste skötas 

på en facklig administration. Trots 

den begränsningen har Kommunal 

Norrtälje lyckats genomföra omkring 

400 arbetsplatsbesök i år. 

– Förhoppningsvis lyckas vi fånga 

någons intresse vid mötena. Det intresset 

kanske sprider sig som något 

positivt för Kommunal. 


Har du bytt arbetsgivare 

under det gångna året? 

Om du bytt arbetsgivare under senare tid och inte kontaktat Kommunal 

är det viktigt att du meddelar det till din sektion. Inför den kommande nya 

sektionsindelningen är det viktigt att Kommunal vet var du arbetar och 

vilken arbetsgivare du har. 

Kontaktinformation på sida19.

ordförande har ordet 

Margareta Bohman 

ordförande 

Kommunal 

Stockholms län 

margareta.bohman@kommunal.se 

Ordförande har ordet 

Kärleken ska få Kommunal 

att nå nya höjder 

Kommunals förbundsmöte 

har antagit en ny vision. 

VIKTIGA JOBB VÄRDA 

ATT ÄLSKA - DYGNETS 

ALLA TIMMAR 

Nu ska det bli tydligare att förmedla 

vart Kommunal vill nå och vad Kommunal 

strävar efter. Många medlemmar 

har i intervjuer och kontakter 

sagt att de älskar sitt jobb och är 

stolta över sitt yrkesval. Men arbetsvillkoren 

på jobbet är inte de bästa på 

många håll, där brister kärleken när 

det gäller den uppskattning man får. 

Det kan kännas lite starkt att 

använda ordet älska i samma mening 

som man pratar om jobbet och det 

kanske är meningen att det mer ska 

väcka tankar än känslor. I varje fall 

när det handlar om de yrken som 

finns inom Kommunal, för många 

yrkesgrupper utanför LO-kollektivet 

kan begreppet vara vanligare. Men 

varför inte ruska om lite i ordningarna 

och låta kommunals medlemmar 

slå sig för bröstet. Vi förtroendevalda 

vet att det görs ett sjusärdeles bra 

jobb i våra olika verksamheter inom 

välfärden. Vi vet att det finns ett 

stolt, bultande, hjärta i varje kommunalare 

som både känner och 

förmedlar glädje när de man tar hand 

om trivs. 

Välj vilket som helst; sjukvård, 

brandförsvar, äldreomsorg, förskolor 

eller vilken annan verksamhet som 

håller samhället igång och tryggt så 

kvittar det, om kommunalarna går 

hem stannar Sverige! Vi har viktiga 

jobb som är värda att älska, men nu 

kan vi kanske ställa krav på att få lite 

kärlek tillbaka från de som beslutar 

om våra verksamheter. 

En förutsättning för att våra visioner 

och mål ska hållas levande är att 

Kommunal syns, märks och sätter 

avtryck på arbetsplatserna. För att nå 

det finns det ett stort antal fackliga 

vardagshjältar. Det är alla förtroendevalda 

som är arbetsplatsombud och 

skyddsombud på våra arbetsplatser. 

Vi som är medlemmar i Kommunal 

Stockholm kan känna stolthet 

över alla välutbildade kämpande 

företrädare som bär organisationens 

kunskap och framtid på sina axlar. 

Nu pågår ett stort arbete med 

frenesi och glöd i sektionerna för att 

ytterligare förbättra vår organisation. 

Vi arbetar med att effektivisera 

och möjliggöra ett starkare fack på 

arbetsplatserna genom att förändra 

medlemmarnas sektionstillhörighet. 

Med sammanslagen och effektiviserad 

administration ska de bli mer 

facklig verkstad på alla arbetsplatserna 

direkt bland alla medlemmar. Fler 

förtroendevalda ska bli synliga och 

aktiva både hos privata och offentliga 

arbetsgivare. Kommunal ska bli det 

självklara valet av fackförbund för 

alla som arbetar i den skattefinansierade 

sektorn. 

Kommunal Stockholms län ska 

tydliggöras genom att samla medlemmarna 

i tydligare grupper som 

är lokalt och yrkesmässigt sammansatta. 

Vägen fram till det är krokig 

och ibland känns den lite lång och 

krånglig med alla möten som krävs 

för att uppfylla demokratins krav. 

Under september har alla sektioner 

genomflört ett stort antal möten där 

medlemmar bjudits in för att delta 

i beslut kring de nya som sjösätts i 

början av nästa år. Under november 

genomförs nomineringsmöten som 

ska förslå vilka representanter som 

ska ro denna vindlande flod fram mot 

våra mål. 

Det är viktigt att så många som 

möjligt erbjuds att vara med att 

forma framtiden, det är även viktigt 

att så många som möjligt deltar i processen. 

Ett tydligare arbetssätt håller 

på att utformas för regionala skyddsombud 

och regionala fackliga ombud 

och min förhoppning är att vi snart 

ska komma i läget att vi pratar om 

medlemmar kort o gott, utan att skilja 

på privat och offentligt anställda. 

Tydlighet beträffande vem som har 

mandat att förhandla på olika nivåer 

ligger redan klar i stora delar, med 

redan genomförda utbildningar och 

fullmakter. 

Välj vilket som helst; sjukvård, brandförsvar, 

äldreomsorg, förskolor eller vilken annan verksamhet 

som håller samhället igång och tryggt så 

kvittar det, om kommunalarna går hem stannar 

Sverige! 

Vi har viktiga jobb som är värda att älska, men 

nu kan vi kanske ställa krav på att få lite kärlek 

tillbaka från de som beslutar om våra verksamheter. 

Att vara förtroendevald och få 

träda före är stort och ni ska alla ha 

en stor eloge för det utomordentligt 

skickliga sätt ni manövrerar sektionerna 

i det nästan övermäktiga arbete 

ni nu hanterar, samtidigt som den 

dagliga verksamheten löper på. 

Vi har nu ett beslut från förbundsmötet 

som givit oss en ny vision. 

Visioner är som bekant inte något 

direkt konkret som mål. Men det 

är något som ska leda till en bättre 

verklighet om alla enas om att dra åt 

det hållet. 

VIKTIGA JOBB VÄRDA ATT 

ÄLSKA - DYGNETS ALLA TIM- 

MAR 

MARGARETA BOHMAN 

ORDFÖRANDE 

KOMMUNAL 

STOCKHOLMS LÄN 

MT nummer 6/12 - 17 

KOMMUNAL.se

Nu blir det Nomineringsmöten 

till de nya sektionerna 

Under november månad 

ska de nya sektionsindelningarna 

genomföra nomineringsmöten 

för att utse 

kanditdater till styrelseuppdrag 

och andra uppdrag i 

de nya sektionerna. 

Några sektioner har sina kallelser 

med i det här numret av MT, i nästa 

nummer kommer alla möteskallelser 

att finnas med. 

Viktiga möten 

De här mötena är väldigt viktiga för 

at kunna få med de kandidater som du 

tycker ska vara med och representera 

dig. Antalet kunniga mäniskor som 

arbetar med fackliga uppdrag i dag 

är stort och det är den gruppen som 

SEKTION 1 

Tyresö, Haninge, Nynäshamn, Städ 

syd 

SEKTION 2 

Huddinge, Botkyrka, Salem 

SEKTION 3 

Nacka, Värmdö, Personlig assistans 

syd. 

SEKTION 4 

Järfälla, Upplands Bro, Städ norr. 

Städ mitt 

SEKTION 5 

Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, 

Vallentuna 

SEKTION 6 

Sundbyberg, Ekerö, jordbruk, Attendo, 

Golfbanor, odling, hästverksamhet 


kanske de mest kända namnen finns. 

Men självklart är det öppet att föreslå 

vilka fackliga kamrater som helst som 

du vill se i styrelsen. 

Det här är vad som sker på nomineringsmötet 

och hur det går till innan 

mötet. 

På nomineringsmöte nominerar = föreslår 

du som medlem kandidater till 

olika fackliga uppdrag, till exempel: 

Vem som ska ingå i sektionsstyrelsen 

– ordförande, ordinarie ledamöter och 

ersättare 

Flera Ombud 

Ordinarie ledamöter och ersättare, 

som ska företräda medlemmarna i 

sektionen vid avdelningens representantskap 

= Kommunal Stockholms 

SEKTION 7 

Täby, Vaxholm, Danderyd, Lidingö, 

Österåker 

SEKTION 8 

Stockholm stad Västra, privat äldreomsorg 

SEKTION 9 

Stockholm stad Skärholmen med privat 

äldreomsorg. 

SEKTION 10 

Stockholm stad Skolor, privata förskolor. 

SEKTION 11 

Stockholm stad Gullmarsplan, Personlig 

assistans mitt, anläggning, bemanning, 

hushållsnära tjänster. Aleris, 

hunddagis 

läns högst beslutande organ. 

Ombud i andra organisationer där vi 

som Kommunal kan vara med att påverka 

t. ex ABF och LO-sektioner. 

Vilka olika uppdrag det ska nominera 

till ska framgå av kallelsen till mötet 

Sektionens Valberedning = personer 

som väljs för att sammanställa förslag 

på namn/personer som ska väljas till 

de olika uppdragen. 

OBS! Person som man föreslår till ett 

uppdrag måste alltid tillfrågas. 

Nomineringar kan göras skriftligt till 

sektionen – då måste namn och personnr 

på den/de som nominerar stå 

med, så sektionen kan kontrollera att 

det är medlemmar som nominerar. 

Vilken sektion i Kommunal 

blir din i mars 2013 

Så här ska sektioner och yrkesgrupper förenas från den 1 mars 2013. 

Sektionsnumreringen är arbetsnamn, innan 1 mars kommer de nya sektionerna att få namn som knyter an till deras verksamhetsområden. 

Under sektionsnumret framgår vilka medlemmar i kommuner, sjukhus och yrkesgrupper som ingår i den nya indelningen. 

SEKTION 12 

Carema, Solna, Personlig assistans 

norr, Räddningstjänst, Sotarna 

SEKTION 13 

Södertälje, Nykvarn, Södertälje sjukhus 

SEKTION 14 

Karolinska Solna/Huddinge sjukhus. 

SEKTION 15 

Norrtälje med tiohundra 

SEKTION 16 

Landstinget norra länet, SLSO 

Till vilka uppdrag och på hur lång tid 

uppdraget är framgår i inbjudan till 

mötet. 

De som nominerats ska sedan diskuteras 

i valberedningen för att vaska 

fram de som bäst kan re´presentera 

Kommunal. Valberedningen består 

som regel av personer som är insatta 

i Kommunals verksamhet och har god 

kännedom om förtroendevalda och 

medlemmar. 

Valberedningenpresenterar sitt förslag 

på vilka de anser skall väljas på 

årsmötet. 

På årsmötet är alla nominerade valbara, 

dock får inga nya namn tillföras 

efter avslutad nominering. 

Det är på nomineringsmötet du har 

möjlighet att påverka vilka som kan 

väljas på årsmötet. 

SEKTION 17 

Landstinget södra länet, ambulans, 

djursjukvård, Södersjukhuset, ideella 

föreningar 

Sektionerna 18 - 20 är inte berörda av 

organisationsförändringarna i detta 

skede. De arbetar för en egen och gemensam 

lösning för kollektivtrafiken. 

SEKTION 18 

Länstrafiken/ Arriva 

SEKTION 19 

Keolis 

SEKTION 20 

Nobina

Webbar, mailadresser och 

telefonnummer till sektionerna 

Har du kollat in din sektions hemsida på internet? 

Webbadresser Mailadresserna Telefon 

Sektionernas hemsidor på WWW Mailadress Telefon 

Nynäshamn www.kommunal.se/stockholm/nynashamn nynashamn.stockholm@kommunal.se 010-442 90 01 

Nacka www.kommunal.se/stockholm/nacka nacka.stockholm@kommunal.se 010-442 90 02 

Värmdö www.kommunal.se/stockholm/varmdo varmdo.stockholm@kommunal.se 010-442 90 03 

Haninge www.kommunal.se/stockholm/haninge haninge.stockholm@kommunal.se 010-442 90 04 

Tyresö www.kommunal.se/stockholm/tyreso tyreso.stockholm@kommunal.se 010-442 90 05 

Huddinge www.kommunal.se/stockholm/huddinge huddinge.stockholm@kommunal.se 010-442 90 06 

Botkyrka www.kommunal.se/stockholm/botkyrka botkyrka.stockholm@kommunal.se 010-442 90 07 

Södertälje www.kommunal.se/stockholm/sodertalje sodertalje.stockholm@kommunal.se 010-442 90 08 

Danderyds sjukhus www.kommunal.se/stockholm/danderydssjukhus danderydssjukhus.stockholm@kommunal.se 010-442 90 09 

Ekerö www.kommunal.se/stockholm/ekero ekero.stockholm@kommunal.se 010-442 90 10 

Solna www.kommunal.se/stockholm/solna solna.stockholm@kommunal.se 010-442 90 11 

Sundbyberg www.kommunal.se/stockholm/sundbyberg sundbyberg.stockholm@kommunal.se 010-442 90 12 

Järfälla www.kommunal.se/stockholm/jarfalla jarfalla.stockholm@kommunal.se 010-442 90 13 

Sollentuna www.kommunal.se/stockholm/sollentuna sollentuna.stockholm@kommunal.se 010-442 90 14 

Upplands-Väsby www.kommunal.se/stockholm/upplandsvasby upplandsvasby.stockholm@kommunal.se 010-442 90 15 

Sigtuna www.kommunal.se/stockholm/sigtuna sigtuna.stockholm@kommunal.se 010-442 90 16 

Vallentuna www.kommunal.se/stockholm/vallentuna vallentuna.stockholm@kommunal.se 010-442 90 17 

Täby www.kommunal.se/stockholm/taby taby.stockholm@kommunal.se 010-442 90 18 

Norrtälje www.kommunal.se/stockholm/norrtalje norrtalje.stockholm@kommunal.se 010-442 90 19 

Lidingö www.kommunal.se/stockholm/lidingo lidingo.stockholm@kommunal.se 010-442 90 20 

Österåker www.kommunal.se/stockholm/osteraker osteraker.stockholm@kommunal.se 010-442 90 21 

Upplands Bro www.kommunal.se/stockholm/upplandsbro upplandsbro.stockholm@kommunal.se 010-442 90 22 

Gullmarsplan www.kommunal.se/stockholm/gullmarsplan gullmarsplan.stockholm@kommunal.se 010-442 90 23 

Skärholmen www.kommunal.se/stockholm/skarholmen skarholmen.stockholm@kommunal.se 010-442 90 24 

Stockholm västra www.kommunal.se/stockholm/vastrastockholm vastra.stockholm@kommunal.se 010-442 90 25 

Centrala länet www.kommunal.se/stockholm/centralalanet centralalanet.stockholm@kommunal.se 010-442 90 26 

Keolistrafiken www.kommunal.se/stockholm/keolistrafiken keolistrafiken.stockholm@kommunal.se 010-442 90 27 

Nobinatrafiken www.kommunal.se/stockholm/nobinatrafiken nobinatrafiken.stockholm@kommunal.se 010-442 90 28 

Länstrafiken www.kommunal.se/stockholm/lanstrafiken lanstrafiken.stockholm@kommunal.se 010-442 90 29 

Tekniska www.kommunal.se/stockholm/tekniska tekniska.stockholm@kommunal.se 010-442 90 30 

Räddningstjänsten www.kommunal.se/stockholm/raddningstjansten raddningstjansten.stockholm@kommunal.se 010-442 90 31 

Carema www.kommunal.se/stockholm/carema carema.stockholm@kommunal.se 010-442 90 32 

HS/Södra länet www.kommunal.se/stockholm/hs-sodralanet hssodralanet.stockholm@kommunal.se 010-442 90 33 

Södertälje sjukhus - -ingen hemsida- - - sodertaljesjukhus.stockholm@kommunal.se 010-442 90 34 

Karolinska sjukhuset www.kommunal.se/stockholm/karolinskasjukhuset karolinskasjukhuset.stockholm@kommunal.se 010-442 90 35 

Södersjukhuset www.kommunal.se/stockholm/sodersjukhuset sodersjukhuset.stockholm@kommunal.se 010-442 90 36 

Attendo www.kommunal.se/stockholm/attendo attendo.stockholm@kommunal.se 010-442 90 37 

MT nummer 6/12 -19 

KOMMUNAL.se

KOMMUNAL.se 

Arbetsmiljön i fokus för bättre 

arbetsförhållanden 

I år är det 100 år sedan 

anställda fick lagstadgad 

rätt att utse skyddsombud. 

Sedan dess har arbetet 

med att skapa en trygg 

och säker arbetsmiljö för 

arbetstagare i Sverige 

pågått. 

Trots det så skadas eller dör ett stort 

antal människor varje år på sina arbetsplatser. 

Det så anmäldes över 

100 000 arbetsskador under 2010. 

Jämfört med 2009 har antalet anmälningar 

gällande arbetsolyckor med 

frånvaro ökat med 11 procent och arbetssjukdomar 

med 3 procent. 

Ett skadefritt arbetsliv 

Den viktigaste uppgiften med arbetsmiljöarbetet 

är att förhindra skador av 

arbetet. En förutsättning för ett resultatinriktat 

arbetsmiljöarbete är att det 

finns samverkan mellan arbetsgivare, 

skyddsombud och anställda på arbetsplatsen. 

Det förebyggande arbetet är 

en facklig kamp där rätten till en god 

arbetsmiljö bygger på allas rätt till 

inflytande och delaktighet i det som 

händer på arbetsplatsen. Tillsammans 

kan vi ställa krav på en långsiktigt tjänstarbetet har startats på ett större 

hållbar arbetsmiljö som inte skadar antal arbetsplatser inom avdelningens 

vår hälsa. 

geografiska område. Ett flertal av arbetsgivarna 

har svarat att de kommer 

Risker har kartlagts att förse samtlig hemtjänstpersonal 

Kommunal Stockholms län har under med arbetskläder i dubbel uppsätt- 

2012 genomfört riktade arbetsmiljöning samt ansvara för tvätt. Flera av 

aktiviteter inom flera av Kommunals dessa arbetsgivare har dessutom sva- 

bransch- och yrkesområden. Aktiviterat att de betraktar införskaffandet av 

ter har kartlagt risker och utvecklings- arbetskläder som en naturlig del av 

möjligheter inom olika yrkes- och arbetsgivarnas kvalitets- och certifie- 

branschområden. 

ringsarbete. 

Förhoppningsvis har aktiviteterna 

bidragit till ett bättre arbetsmiljöar- Det måste bli fler skyddsombud 

bete inom de utvalda valda områdena. Det finns idag cirka 100 000 skydds- 

En del av arbetsmiljöaktiviteterna har ombud i Sverige varav drygt 4000 ut- 

varit frågeformuläret ”Tre frågor” där sedda av Kommunal Stockholms läns 

medlemmar på varje arbetsplats fått sektioner. Trots detta så saknas det lo- 

möjligheten att säga vilka frågor som kala skyddsombud på många arbets- 

är viktigast på just deras arbetsplats. platser inom Kommunal Stockholms 

Kommunal Stockholms län har del- läns område. Kommunal genomförde 

tagit i Kommunals arbetsmiljöaktivi- i början av 1990-talet en sammanslagtet 

för rätten till arbetskläder för hemning av uppdragen, kontaktombud 

tjänstpersonal inom kommuner och och skyddsombud, och Kommunal 

privata företag. Totalt kontaktades utser sedan dess arbetsplatsombud 

119 arbetsgivare och drygt häften av tillika skyddsombud. 

dessa arbetsgivare har skriftligen fått 

en om krav på arbetskläder för hem- Kommunal ställer upp 

tjänstpersonalen. 

Om det saknas skyddsombud och 

skyddsomkommitté på din arbets- 

Positiva effekter 

plats eller om det lokala skyddsom- 

Detta har redan medfört flera positiva budet behöver stöd så kan Kommunal 

effekter och en aktualisering av frå- Stockholms läns regionala skyddsomgan 

om arbetskläder. Samverkanprobud träda in. Det regionala skyddsomcesser 

angående smittorisker i hembudet har som huvudsaklig uppgift att 


aktivera och stödja arbetsmiljöarbetet, 

fram för allt på mindre företag. De har 

också i uppgift att utse lokala skyddsombud. 

Om det inte är möjligt att utse 

ett lokalt skyddsombud, tar det regionala 

skyddsombudet över den rollen. 

De regionala skyddsombuden har ofta 

erfarenhet från flera olika arbetsplatser, 

något som gör dem till en mycket 

viktig resurs i arbetsmiljöarbetet. 

Även psykiska skador 

Arbetsmiljölagstiftningen omfattar 

även arbetstagarnas psykiska hälsa 

och välmående, så kallad psykosocial 

arbetsmiljö. Idag handlar arbetsmiljö 

alltså om allt som påverkar människor 

på jobbet. Luft, ljud, kemikalier, maskiner, 

arbetsmängd, arbetsinnehåll, 

arbetsorganisation, stress och möjlighet 

till återhämtning. Även de sociala 

behoven ingår som en del i arbetsmiljön, 

arbetet ska ge tillfälle till utveckling, 

ny kunskap och gemenskap med 

arbetskamrater. Trivseln på arbetet är 

viktig för arbetstagarnas hälsa och till 

exempel samarbetsproblem och mobbing 

kan påverka den psykosociala 

arbetsmiljön negativt. 

Stressen ökar 

Skadlig stress är ett av vår tids snabbast 

växande arbetsmiljöproblem och 

den ökande stressen beror till stor del 

på nedskärningarna inom välfärds- 

området som framför allt har lett till 

ökad stress och arbetsbelastning för 

anställda inom Kommunals yrkes- 

och branschområden. Arbetsmiljöverket 

har i en forskningsrapport från 

konstaterat att skadlig stress är vanligt 

förekommande bland kvinnor inom 

välfärdssektorn. Drygt 40 procent av 

alla arbetstagare inom äldreomsorgen 

drabbas av skadlig stress. Skadlig 

stress är en konsekvens av orimligt 

höga krav i arbetet i kombination med 

liten möjlighet att påverka sin arbetssituation. 

Arbetsgivarna behöver ta 

stressrelaterade frågor på allvar och 

i samverkan med skyddsombud och 

övriga arbetstagare göra riskbedömningar 

inför planerade förändringar. 

Mässan Gilla Jobbet 

Arbetsmarknadens parter kommer 

att uppmärksamma detta genom att 

arrangera arbetsmiljömässan Gilla 

jobbet den 24-25 oktober på Stockholmsmässan 

i Älvsjö. De tre fackliga 

centralorganisationerna LO, TCO och 

Saco har tidigare tillsammans med 

medlemsförbunden utlyst en årlig 

Skyddsombudsdag i syfte att uppmärksamma 

skyddsombudsuppdraget 

och som ett led i arbetet med att förebygga 

arbetsolyckor och förbättra 

säkerhetskulturen. Skyddsombudsdagen 

kommer att infalla varje onsdag 

under EU:s arbetsmiljövecka (v. 43) 

och första gången blir onsdagen den 

24 oktober 2012. 

Kommunal Stockholms läns tusentals 

skyddsombud är inbjudna att delta 

vid Skyddsombudsdagen och för mer 

information och hjälp med anmälan 

finns att hitta på länken www.gillajobbet.se/skyddsombudsdagen. 

BJÖRN AHLSTRÖM 

ANSVARIG FÖR 

REGIONALA SKYDDSOMBUDSVERK- 

SAMHETEN 

KOMMUNAL STOCKHOLM

MÖTESPLATSEN 

KALLELSE TILL 

MEDLEMSMÖTE 

Kommunal HS Södra länet 

och Kommunal Karolinska 

kallar till ett gemensamt 

nomineringsmöte 

Onsdagen den 14 nuvember 

Kl. 18.00. 

Mötet äger rum i Årsta Aula på Södersjukhuset 

i Stockholm 

Ingång genom Södersjukhusets huvudentré 

eller via ingång från Jägargatan 

20 

(från ringvägen sväng in på Tantogatan, 

Jägargatan är andra gatan till 

vänster) 

Observera! Möteskallelsen vänder 

sig till medlemmar hos följande arbetsgivare: 

Karolinska universitetssjukhuset 

i Solna och Huddinge, Aquaria 

vattenmuseum AB, 

Berga naturbruksgymnasium, 

Djurgymnasiet, 

EF Medical AB, Fjärilshuset 

Haga Trädgård AB, Folktandvården 

Stockholms län AB, Huvudsta 

Vårdcentral AB, Kliniken Plastikkirurgi 

GS AB, Knutpunkt Skärgård 

AB, Kungsholmsdoktorn 

AB, Mando AB, Rehab station 

Stockholm AB ,Skansen Akvariet 

Stockholm, Skillebyholms utbildnings 

centrum, 

Skärgårdsstiftelsen i Stockholms 

län, Sodexo AB, S:t Eriks Vårdbolag 

AB, Stiftelsen Röda 

Korshemmet, Säbyholms friskola 

AB, Yit Sverige AB. 

På dagordningen: 

Nomineringar till sektionsstyrelse 

med flera updrag. 

Varmt Välkomna! 

Har du några frågor, ring Kommunal 

HS Södra länet på, 08-58580390 

eller Kommunal Karolinska 08- 

51772886.08 - 58580390 

KOMMUNAL KALL- 

LAR TILL NOMINE- 

RINGSMÖTE 

För dig som är anställd 

på bl.a.: Södersjukhuset, 

Capio-företagen, Ersta/ 

Sköndal, ambulanssjukvården, 

djursjukvård och 

veterinärstationer, Legevisitten, 

ideella föreningar, 

eller MediCarrier - är du 

osäker kontakta oss på 

telefon: 08-616 16 83 

Tisdagen den 20 november 2012, kl 

18:00 

I Södersjukhusets aula, hiss C, plan 

6, Sjukhusbacken 10, Stockholm 

Ur dagordningen: 

Nomineringar till nya sektionsstyrelsen: 

Sektionens ordförande 

Ordinarie styrelseledamöter 

Suppleanter 

Nomineringar ordinarie ledamöter 

och suppleanter till Kommunal 

Stockholms Läns representantskap 

Nomineringarna skickas/faxas till: 

Kommunals expedition 

Capio St Göran sjukhus 

112 81 Stockholm 

Fax: 08-587 019 19 senast fredagen 

den 16 november kl. 12 eller lämnas 

personligen på mötet. 


KALLELSE TILL 

NOMINERINGSMÖTE 

Alla Kommunals medlemmar 

i Järfälla, Upplands- 

Bro, Städ mitt och Städ 

norr kallas till gemensamt 

nomineringsmöte 

Datum: 6:e november 

Klockan: 18.30 

Plats: Källtorpskolans matsal i Kallhäll 

På dagordningen bland annat: 

Nomineringar till nya styrelsen 

Rapporter 

Övrig information 

Väldigt viktigt att alla medlemmar 

kommer! 

Alla är hjärtligt välkomna 

Styrelserna i Järfälla/Upplands-Bro 

KALLELSE TILL 

MEDLEMSMÖTE 

Kommunals sektioner 

Sundbyberg, Ekerö och 

Attendo 

kallar alla sina medlemmar 

till Nomineringsmöte! 

Datum: Onsdagen den 28 November 

2012 

Tid: kl. 18.30 

Plats: Kommunals Avdelningsexpedition, 

Franzéngatan 4, rum A+B. 

(Tunnelbanestation, Stadshagen.) 


Nomineringar till ordförande och 

ledamöter till den nya sektionsstyrelsen. 

Då vi bjuder på fika, ser vi helst att 

ni föranmäler er närvaro till sektionen 

på mailadress: 

Sundbyberg.stockholm@kommunal.se 

Ekerö.stockholm@kommunal.se 

Attendo.stockholm@kommunal.se 


KALLELSE TILL 

NOMINERINGSMÖTE 

Kommunal Sollentuna, 

Vallentuna, Sigtuna, 

Upplands Väsby, kallar till 

nomineringsmöte. 

Datum: Tisdag den 13 november 

Klockan: 18.30 

Plats: Sätunaskolans matsal, Märsta 


Nomineringar till vår nya gemensamma 

styrelse (det är viktigt att ni 

nominerar så att alla 4 sektionerna 

blir representerade) och övriga frågor 

Vi bjuder på enklare förtäring. Anmälan 

dig till sektionen senast onsdag 

7 november. 

Vi utlyser en tävling med fina priser: 

Lämna in namnförslag på nya sektionen, 

antingen på nomineringsmötet 

eller maila till sektionen. 

Vi hälsar er välkomna 

Sollentuna 08-579 213 61 Mail: 

sollentuna.stockholm@kommunal.se 

Vallentuna 08-587 856 93Mail: 

vallentuna.stockholm@kommunal.se 

Sigtuna 08-591 265 83 Mail: 

sigtuna.stockholm@kommunal.se 

Upplands-Väsby 08-590 974 85 

Mail: upplandsvasby.stockholm@ 

kommunal.se 

KOMMUNAL 

VÄSTRA 

STOCKHOLM 

Kallar medlemmar anställda 

inom stadsdelsförvaltningarna 

Norrmalm, 

Östermalm, Kungsholmen, 

Bromma, Hässelby- 

Vällingby, Spånga-Tensta, 

Rinkeby-Kista. Anställda 

inom Samhall och Peab 

samt i privat äldreomsorg 

i norra Stockholms stad 

till medlemsmöte 

Tisdagen den 6 november kl 18.00 

Rinkeby Folkets Hus 

Skårbygränd 1, T-station Rinkeby 

Ur dagordningen 

Presentation av valberedningen 

Nominering (förslag) 

Sju ledamöter till styrelsen 

Fem ersättare (suppleanter) till styrelsen 

Ledamöter och ersättare till Kommunal 

Stockholms läns representantskap 

Om du vill föreslå personer så skall 

de helst vara tillfrågade och ha tackat 

ja till att bli nominerade. 

För att kunna väljas på årsmötet 

måste man vara nominerad (=föreslagen)på 

mötet den 6 november. De 

namn som fastställs på mötet kommer 

valberedningen att arbeta med 

för att sammanställa sitt förslag till 

vilka som skall väljas till styrelsen 

på årsmötet den 7 februari 2013. 

Om du inte kan komma till mötet 

kan du skicka dina förslag till valberedningen 

senast den 2 november. 

Ange ditt namn och personnummer. 

Adress: Valberedningen sektion 8, 

Kommunal, Kristinebergs Slottsväg 

8, 11252 Stockholm 

E-post : marie.sterneborg@stockholm.se 

Skriv Till valberedningen 

i ämnesraden. 

Välkomna 

Har du frågor om mötet? Ring Olof 

Tappert mobil 070-5331734, Åke 

Hagström mobil 076-1290901 eller 

Maria Enryd mobil 076-1203551 


KOMMUNAL.se

KOMMUNAL.se 

Sociala medier - 

råd till dig som är medlem 

Här hittar du några råd från 

oss om vad du bör tänka 

på när du använder dig av 

sociala medier. Tänk alltid 

på att allt du skriver är offentligt 

för alla - även dina 

inlägg på Facebook. 

När du använder dig av sociala 

medier som Facebook, Twitter och 

Linked in kan det kännas som att det 

är din privata mötesplats där du håller 

kontakt med vänner och bekanta. 

Men sociala medier är lika offentliga 

som en anslagstavla på stan - även om 

du själv kan välja vilka vänner eller 

följare du har. 

Dina vänner och följare kan nämligen 

sprida allt du säger med en enkel 

knapptryckning. De kan dessutom kopiera 

det du har skrivit och använda 

det som bevismaterial i en eventuell 

konflikt. Mycket av det du skriver är 

också enkelt att hitta i sökmotorer. 

Därför gäller det att agera där med 

samma sunda förnuft som du agerar 

på andra offentliga platser. Det du 

inte skulle kunna säga öppet på ett 

stormöte ska du heller inte skriva på 

webben. 

Inkomstförsäkring 

Genom inkomstförsäkringen, som 

ingår i Kommunals medlemsavgift, 

kompletteras din a-kassa så att även 

du som tjänar mer än 18 700 kronor 

alltid får 80 procent av din inkomst 

om du blir arbetslös. 

Inkomstförsäkringen är en medlemsförmån, 

men du måste själv ansöka 

om ersättning. Så här gör du. 

1. Anmäl arbetslöshet direkt 

Kommunals inkomstförsäkring betalar 

en kompletterande ersättning till 

arbetslösa medlemmar med en ersättningsgrundande 

inkomst över 18 700 

kronor (och under 35 000 kronor) i 

månaden. Det är a-kassan som avgör 

din ersättningsgrundade inkomst. 

A-kassans beslut är också en förutsättning 

för att du ska få ersättning 

från inkomstförsäkringen. Därför är 

det viktigt att du anmäler dig till akassan 

så fort du blivit arbetslös. 

2. Ansök själv om ersättning 

När a-kassans beslut om att du har 

rätt till ersättning har kommit ska du 

själv ansöka om ersättning från inkomstförsäkringen. 

A-kassan skickar 

hem en ansökningsblankett där du 

fyller i de uppgifter som krävs. 

Skicka den ifyllda blanketten till 

Kommunals inkomstförsäkring. 

Adressen står på blanketten. 


Genom att vara medveten om effekten 

av sociala medier kan du också 

använda det till din fördel. Förmedlar 

du en bra bild av dig själv på webben 

kan det gynna dig om du till exempel 

söker nytt jobb. De flesta arbetsgivare 

söker på webben med namnet 

på sökande till nya tjänster. Testa att 

googla ditt namn så får du se vilken 

bild du ger utåt. 

Lägg i kuvertet: 

Ansökningsblanketten för Inkomstförsäkring 

Kopia på a-kassans beslutsbrev 

Kopia på första utbetalningsbeskedet 

från a-kassan 

3. Vänta i två månader 

Kommunal skickar dina uppgifter 

vidare till Förenade Liv, som administrerar 

inkomstförsäkringen. Handläggningstiden 

är för nuvarande cirka 

fem veckor, så vänta i två månader 

innan du hör av dig med frågor till din 

sektion. 

4. När du får ersättning 

Förenade Liv meddelar dig om du 

har blivit beviljad ersättning från inkomstförsäkringen. 

Du får då ersättning 

i högst 100 dagar. Om du skulle 

få arbete och bli arbetslös igen inom 

ett år kan du fortsätta få ut ersättning 

från inkomstförsäkringen - men sammanlagt 

högst 100 dagar. 

Vartefter som du sedan får nya utbetalningsbesked 

från a-kassan ska 

du själv skicka kopior av dem direkt 

till Förenade Liv Gruppförsäkring 

AB, 106 60 Stockholm. Använder du 

Internetkassan så kan du sända utbetalningsbeskeden 

med e-post till Förenade 

Liv. 

Vikarie, tillfälligt anställd eller inhyrd? 

Du som har ett vikariat och vill ha 

möjlighet att få en ny tjänst efter vikariatets 

slut, eller som är tillfälligt 

anställd eller inhyrd via bemanningsföretag 

måste vara extra försiktig. Tyvärr 

har vi sett fall där anställda inte 

fått någon ny tjänst eller slutat bli inhyrd 

på grund av statusuppdateringar 

eller bilder de lagt ut i sociala medier. 

Nästa nummer av MT kommer vecka 45 - 2012 

Krysslösning MT 5 /2012 

1:a pris: 

Gunilla Uddén 

Edsbro 

2:a pris: 

Inger Johansson 

Sköndal 

3:e pris: 

Riitta Kiema 

Huddinge 

I 

I 

der från Hawaii, bland andra kung Kamehameha som etablerade kungadömet Hawaii år 1810 och ölänningen Abraham Fornander som blev domare och skolgeneralinspektör på Hawaii. 

GASAR OCH KÖR 

SÄGS GRUPPEN 

PÅ VÄNSTER- 

KANTEN VARA 

STORA 

STEN- 

ÖLAND 

BLOCK 

EUROPA 

BLECK- KAN MAN PÅ 

DOSA ACKORD 

FÖR MAT BRUKAR DE UNGA 

M.M. TU SÄTTA 

TORR 

KAN SOL- FISK 

KAKA 

OCH HAR MAN 

TILL VIN 

VÅRARE PACKAD 

LÄTT PÅ KROG 

A1432 © PROPRES / info@propres.se 

på webben i privata syften under arbetstid. 

Följ regler 

Bryt inte mot IT-policyn på din arbetsplats. 

IT-policyn gäller även på 

din fritid om du använder jobbets 

verktyg, till exempel en bärbar dator. 

Avslöja inte företagshemligheter 

(skriv aldrig om något som du är osäker 

på om det är hemligt eller inte). 

Skyldigheter som anställd 

Du som anställd är bunden av en loja- Att tänka på i sociala medier: 

Bilder som du lägger ut representerar 

den du är och går att hitta i sökmolitetsplikt 

gentemot din arbetsgivare, Det är när du skyltar med ditt namn torer – tänk därför igenom vilka bilder 

vilket innebär att du som anställd inte eller en bild på dig själv, till exempel du lägger ut (och ta bort ditt namn på 

får skada din arbetsgivare. Kanske på Facebook, som du behöver tänka bilder som du inte vill kopplas till). 

finns det en policy för hur du som efter vad du skriver. Att exempelvis Tänk dig för innan du lägger till 

anställd ska agera på sociala medier? blogga anonymt är ett säkrare sätt att din chef som din vän (givetvis är det 

Följ isåfall den policyn. 

föra fram sina tankar. 

valfritt, och oavsett om du har chefen 

Din arbetsgivare äger dina arbets- Undvik alltså att kritisera din ar- som vän eller inte ska du alltid tänka 

verktyg, som till exempel en dator betsgivare i sociala medier i ditt eget efter före innan du skriver något eller 

eller mobiltelefon. Därför kan din ar- namn (det är bättre att gå via facket lägger ut bilder). 

betsgivare bestämma hur datorer och så blir du inte ensam om att föra fram Om du stöter på problem, tveka inte 

mobiler ska användas, det vill säga kritik). 

att kontakta din sektion! 

om man får använda dem för privat Uttala dig inte negativt i ditt eget 

bruk, gå in på Facebook på arbetstid, namn om ditt arbete, dina kollegor 

lägga upp filmer eller blogga. Du som eller om andra du kommer i kontakt 

anställd måste ta reda på vad som gäl- med i ditt arbete (till exempel bruler. 

Det brukar till exempel stå i en kare). 

IT-policy. 

Lägg inte ned stor tid på att surfa 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

HASTIGT 

VEDER- 

KVICK- 

BÖR MAN 

HAR 

MUSIKEN 

ANDE 

JU ARTIG 

MÅNGA 

PERIOD 

FRÅGA 

PÅ B FILMEN 

VILDSINT 

GREKISK 

GUD A R E S 

DROGER 

ÄR EN 

STÄVAR 

PÅ HAV L A S T 

FRÅGA 

GJORDE 

DÖDER- Å L HULTARN V A 

F K A N E K A T 

D R Ö M M A R 

JOBBAR 

ÖVER 

VATTEN B R O B Y G G A R E 

LÄGGS 

GÖR DE 

TILL 

SES OFTA 

GRUND 

HAVS- 

FÖR 

MUSIK 

BANDET 

HYRAN A R E A N K O B B E MATRÄTT A R R A R 

ÄR 

MÅNGA 

AVISOR 

PRYTTS D A G L I 

VERKLIGT 

DET 

SVÅRT 

KAN MAN 

TEST 

SE VÄGAR 

G A MUNTLIG E L D P R O V OCH ÅAR A 

S I 

JURIST 

BOR 

ÖST- R A T S EUROPA N O T A R I 

KOL- 

SKISS 

GÅR RE- E TUREN A K T 

HAR DET 

HONA 

OFTA 

FÄST- 

VALT 

VASSEN 

ÄR BÅDE 

MANS- 

BORT 

MED 

KÄRT 

SOFFA K E L A T S R A T A T KOLSYRA Å D A ÅTER- 

SEENDE 

BLIR 

OCH 

MAN 

REGE- 

NAPO- 

VISAS MED ARMAR 

SLAGET 

UR OCH 

MENTS- 

LEONS 

OCH HÄNDER 

STÄLLE 

SKUR 

CHEF 

FÄNG- A I 

GÖR OFTA EN SOM 

ELSEÖ E L B A SITTER PÅ TOFTEN G E S T E R 

FÅGEL 

VÅTMARK 

B L Ö T ÄR UTAN 

KURVOR R A L 

SLAG 

LIGGER HAR YR 

KAN 

PÅ EN ETT 

SJUK 

DEL GLAS FÖR 

L BEHÖVA R A P P ÖTAK MYCKET T Ö 

PRÄGLAR 

ENTUSI- 

ASTER I 

VARFÖR 

STAD V E R BERGS- 

LAGEN V 

ÅSK- 

STOR 

STOR- 

GUDEN 

FÅGEL 

TÄVLING 

I KASKELOT 

LITET 

BE- 

ÄR EN T O RUM A R A SITTA V M 

VINGADE 

VÄSEN 

GÅR 

VID GUDS 

FÖRBI; 

TRON S E R A F E HÄNDER V E R K L I G H E T 

ERITREA FISKAR – 

INFINITIV- 

EXV. IDAR 

MÄRKE 

F ÄR 

N 

VILD- 

TÄCKER 

VUXEN E R DYRKAN K A R P A R BOCK A T 

DET KAN 

HAR DEN 

BLI EN 

SOM 

BOK 

LEVT T FLICKA A R FLOTT 

NÖDSIGNAL 

EXV. 

DEN MÅ 

ÖPPNADE 

KARRÉ 

NÅGON 

MUN 

U R S K O G 

BERGS- 

STÅ FÖR A L A R M S A PLATÅ K Ö 

GÅR FRÅN 

HAMN TILL 

N A T U R E N S HAMN P A M P I G H E T 

AN- 

BITEN 

FRÄTTA 

ÄR EN D E L ENKLA 

TYGSKOR R O S T I 

POLERAT 

KAN 

TRÄD MED G A G N O T T 

T E S T E R 

GÖRS VID 

BILPROV- 

NING 

FÅGLAR S T A R 

G 

S P A N A P R 

GJORDE 

BLEV 

DEN 

DECKARE 

SÄKERT 

GRÖN- 

GÅVAN 

SKAR A 

DET R A N S A T R E 

HA 

LOCKAR 

FÖR 

LÄXAT 

MÅNGEN 

AVSIKT D I N 

UPP 

BE- P L A T S P Å N 

SÖKARE 

ÖPPNAS 

JULTID 

FÖR ATT 

TYP AV 

TA FRÖN 

Ä R N A STJÄRNA O T T A UR B A L J A 

FLOTT – 

BUSKAR 

RENSADES 

GOTT 

OCH KAN ULL MED 

MED 

HAN 

STYRDE 

KRYDDOR I S T E R HETA T RYSSAR K A R D O R 

KAN ROA 

KAN MAN 

VIRKE 

DET SOM 

TILL 

LIGGER I L L U S T E R T TRÄSKOR N A R R LUFTEN 

MYCKET 

DEN KAN 

FRAM- 

FÅ EN ATT 

FLICKA 

STÅENDE 

RODNA 

OCH 

BERG 

KILLE L A R S VOLJÄRER N E S A N I D A 

GRUND- 

BYGGS 

LÄGG- 

UPP AV 

D E G E ANDE B A S A L A DNA G E N 

DEN 

KANSKE 

RENAR 

LÅNG- 

STÅR OCH 

BLOD 

BENT 

JÄSER R N J U R A R FÅGEL T R A N A 

ANNAN 

GREN 

ANLAG 

DIN OCH 

DIN 

RINNER KAN 

VILAR PÅ 

LED 

I VARA 

R FAKTISK 

UNDER 

NATUREN RUSKOR 

GRUND G Y JORD E R 

BE- 

SPETSADE A R SIG PÅ E M O T S Å 

GÖR DE 

KAN GÅ I NATT- 

I SOV- MÖSSAN D E VAGN 

IVÄG R A T A 

SKÖTT 

ORDNA GÖR DE 

BANKAR 

MED MED 

FILTER 

BESÖKARE 

AV- BLIR VI 

PÅ ? 

KOMMA MED ÅREN

MT-krysset MT-krysset MT-krysset MT-krysset MT-krysset 

GJORDE KAPARE 

ANNAN BÅT MED 

STORT BULLER 

HUVUDBONAD 

SAKNAR 

EN DEL 

DÄR- 

UPPE 

GAS OCH 

OLJA 

TALAR 

BLOTT 

GOTT OM 

FÖRETAG 

TYG – 

ATLAS 

KAN BILDAS AV 

AVGASER 

OTIDSENLIG MEN 

FIN ÄNDÅ 

BRÄNN- 

ANDE 

MANET, 

GREKISKT 

MONSTER 

SÅDAN 

SVÄNG 

KAN 

GÖRAS 

RINNER 

SAKTA 

BRUKAR 

FIN VY 

PIPPIS 

BÄSTIS 

STYRDE EN 

FJÄRDEDEL AV 

OMRÅDE I 

GAMLA ROM 

KRÄVS 

VID 

VINTRIGT 

FISKE 

ÖKAR 

UPP- 

LYS- 

NING 

1/1OO 

PUND I 

ENGLAND 

RÅKAR JÄMNT 

BUSAR STYCKE 

UT FÖR? MARK 

ELAKT 

ANSIKTS- 

UTTRYCK 

GLANAR 

TVÄTTADE 

OCH 

BADADE 

MAN I 

NOAS 

SON 

BONDEN 

ODLAR 

PÅ SIN 

RENSA 

TALANG 

MISS- 

TÄNKA 

LÄGGER STOR 

UPP JORD LAND- 

VID ROT MASSA 

SKILJER 

SATSER 

ÄR VISST 

EMINENS 

EMBLAS 

PARTNER 

STÄLLER 

UPP MED 

BISTÅND 

OFTA EN 

VILLA 

GAVS 

DÄR BAK 

50 

KONST- 

SPRÅK 

KÖR- 

INSLAG 

GÖR DET 

FRAMÅT 

VÅREN 

SMILADE 

ÄR DET 

BORT- 

TAGNA 

KANSKE 

A 1435 © PROPRES / info@propres.se 

STYR 

OCH 

STÄLLER 

DÅ 

HYLLOR 

TÖMS 

SES I 

STORM- 

FÄLLD 

SKOG 

CHEF 

FÖR 

KOMPANI 

NATRIUM 

HANS’ 

FÖLJE- 

SLAGARE 

ENAR 

SAKLIG 

BETALD 

STÅR EN 

DEL PÅ EN 

VISS TID 

FLÄCKIGA 

KATT- 

DJUR 

KAN MAN 

PÅ SANN 

VÄN 

SPECIES 

SKÅNE 

LÄN 

RÖJS I 

VINTER- 

TID 

DET 

LILLA 

SOM ÄR 

KVAR 

INGET 

ATT 

GLÄDJAS 

ÖVER 

1:a Pris 6 Trisslotter - 2:a Pris 4 Trisslotter - 3:e Pris 2 Trislotter Lösningen skall vara redaktionen 

Namn 

tillhanda senast den 26 oktober för 

att deltaga i dragningen. 

Lösningen sändes till: 

Adress 

Medlemstidningen MT 

box 300 27 

Postadress 

104 25 Stockholm 


HADE 

PRIVI- 

LEGIER 

BAKVERK 

ORKAN 

HAR SITT 

BISTÅND 

ÄR EN 

ÄR 

FÖRTAL 

GÖR DE 

I DINGEN 

ÄR VÄL 

ALLTID 

BRAND- 

MÄN 

500 

INTRÄFFA 

GJORDE SVEN 

DUFVA EJ FÖR 

FIENDEN 

DRIFTIG 

VALUTA I 

CANADA 

LIST 

SPELAS 

VID NÄT 

MÅ MAN 

IGEN SIG 

IBLAND 

ETT 

GAMMALT SPEGEL- 

FINT FÄKTERI 

BETYG 

INGEN 

PLATS 

FÖR VARG 

PRÄST- 

INNOR 

HJÄLTAR 

O. HALV- 

GUDAR 

FLER- 

TAL 

SPRICKA 

I ISEN 

LIRAR 

BRITTER 

MED FÖR- 

KÄRLEK 

ÄR AV 

VIKT FÖR 

HYRAN 

KOBBE 

GOTISK 

KUNG, IN- 

TOG ROM 

RÖKS 

FORM AV 

DAMRUM 

STOD PÅ 

SNISKAN 

SLÅR 

ALLT 

BE- 

RÄTTAR- 

KONST 

HAR 

VERBAL 

FÖRMÅGA 

VATTNET 

VILL VÄL 

INGEN 

VARA 

KLÄDD I 

SÄGS 

VAR- 

DAGLIGT 

VARA 

KYNNE, 

EGEN- 

SKAP 

VAPEN- 

SLAG 

SOM 

BLEV AMF 

LADE 

MAN 

SALT 

SILL I 

GÖR 

LIVET 

ROLIGARE 

LÄSNING 

FÖR TRO- 

ENDE 

GUD I 

EGYPTEN 

VARIANT 

FOND 

TON 

PRÄST I 

SILO 

OMGER 

HELGON 

MÅNGA 

HÅLLS 

FÖRE VAL 

FEM 

FALSA 

SKJUTS 

FRÅN 

BÅGAR 

OKLAR 

GÖR 

VACKERT 

HAN OCH 

HON 

BRUKAR 

TÅRTAN 

ÄR 

KVICK I 

BENEN 

SANERAT 

KAN HA 

PLÖS 

REST I 

NATUREN 

BEHÖVS 

I 

TEGEL- 

BRUK 

FORN 

GERMAN 

FÄRG- 

NYANS 

FICK 

STUT 

FLICKA 

SÄGS HAR MAN 

VÄNTE- FÖR 

KVARTEN SÄMRE 

VARA TIDER 

SES 

STÅ 

EMOT 

TJUR 

UTLOPP 

FÖR 

AV- 

GASER

Box 30027, 10425 Stockholm 

Presslagd 5 oktober 2012 

B 

Posttidning 

GILLA JOBBET - ARBETSLIVETS MÖTESPLATS 

24–25 oktober på Stockholmsmässan 

VÄLKOMMEN TILL ÖVER 5 000 

KVM FYLLDA AV INSPIRATION, 

ÅSIKTER OCH INSIKTER! 

Under två dagar kommer Stockholmsmässan att förvandlas till Sveriges 

största mötesplats för dig som engageras av arbetsmiljöfrågor. Kom och 

inspireras av över 100 seminarier, forskning, praktik, åsikter och insikter! 

Gilla Jobbet är en ny form av mötesplats och ett unikt tillfälle att utbyta 

erfarenheter, uppleva olika arbetsmiljöer och få nya idéer. 

LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson inleder Skyddsombudens dag 

tillsammans med TCO och Saco. Läs mer och anmäl dig nu på 

www.gillajobbet.se. 

STEN GELLERSTEDT, UTREDARE 

PÅ LO, PRESENTERAR SKYDDS- 

OMBUDSUNDERSÖKNINGEN 

DEN 24 OKTOBER KL. 09:15. 

ARBETSMILJÖ A 

FÖR ETT 

HÅLLBART H 

ARBETSLIV 

Journalisten J 

Lennart Ekdahl leder en 

paneldebatt p om hur forskning och utbildning 

nin inom arbetsmiljöområdet kan stärkas. 

KONFERENCIER 

K 

JJOHANNA 

KOLJONEN 

Författaren F och journalisten Johanna 

Koljonen K är konferencier under Gilla 

Jobbet. Job 

24–25 OKTOBER PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN. 

LÄS MER OCH ANMÄL DIG PÅ WWW.GILLAJOBBET.SE 

DU 

KOMMER 

VÄL? L? 

ANMÄL 

DIG PÅ 

GILLAJOBBET.SE 

SKYDDSOM- 

BUDENS DAG 

Onsdagen den 24 oktober 

De fackliga organisationerna LO, 

TCO och Saco arrangerar för första 

gången Skyddsombudens dag. 

I år är det 100 år sedan arbetstagarna 

fick lagstadgad rätt att utse 

skyddsombud. I samband med jubileet 

inrättar LO, TCO och Saco en 

Skyddsombudens dag som ska firas 

varje år under EUs arbetsmiljövecka. 

På programmet finns skyddsombudens 

roll i den fackliga organisationen 

och skyddsombudens rättigheter där 

LO-TCO Rättsskydd ger svar. Det 

bjuds även på musik med svängiga 

Andra Generationen. 

Anmäl dig idag!

Medlemstidningen - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?