Verktyg för vattenplanering - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...

More documents

Recommendations

Info

PM 5:2005 Verktyg för vattenplanering – Översyn av metoder för kartläggning av kustvatten och stränder samt beslutsstöd för vattenvård Figur 2. Byggnadsindikatorn i del av Stockholms län. Kostar det något att få metoden från upphovsmännen? Nej, metoden är fritt tillgänglig. Styrkor och svagheter, förslag till utveckling Länsstyrelsen rekommenderar att man anpassar val av metod efter egna förutsättningarna. Alla typer av exploateringar ingår inte i metoden. Det är också viktigt att tänka på att det digitala underlaget inte alltid är korrekt, tolkningen kan ha blivit fel eller påverkan består av andra exploateringar än de som tas hänsyn till i metoden. Klassningen i den föreslagna metoden bör ses som ett första steg som sannolikt behöver kvalitetsgranskas och justeras. I framtiden kommer det förhoppningsvis gå att knyta effekterna av exploateringarna närmare till klassindelningarna. Utveckling av en vägbaserad indikator är relevant. Även retroaktiva studier kunde ge en bild av hur exploateringsutvecklingen har sett ut över tiden. 31
PM 5:2005 Verktyg för vattenplanering – Översyn av metoder för kartläggning av kustvatten och stränder samt beslutsstöd för vattenvård Länsstyrelsen i Västmanland: Systematisk kartläggning av värdefulla vattenmiljöer Beskrivning och syfte med metoden Västmanlands länsstyrelse har tagit fram en arbetsmetod som ska kunna användas för insamlande av ny kunskap beträffande skyddsvärden i vatten och restaureringsbehov i vattendrag. Arbetssättet är anpassat till om kartläggningen avser vattendragsmiljöer eller sjöar, källor och småvatten. Här ingår såväl metoder för att samla och utvärdera befintlig information som ett systematiskt sätt för att samla in ny information i fält. I metoden ingår bl.a. en vandringshindersinventering. Protokoll för att dokumentera fem specifika biotoper har tagits fram och en metod för att utvärdera var de värdefulla vattendragsbiotoperna finns har utvecklats. För vattendrag utgår arbetsmetoden från naturvärdesbedömning av avrinningsområden enligt System Aqua och biotopkartering av vattendrag sker enligt Handboken för miljöövervakning. Syftet med projektet ”Värdefulla vattenmiljöer i Västmanland” är att på ett systematiskt, effektiv och resurssnålt sätt dels kartlägga värdefulla vattenmiljöer, dels samla information om behovet av restaureringsåtgärder i vattendrag. Målet är ta fram underlag för att kunna uppnå delmål 1 och 2 i miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag” och få ett bra underlag för bedömning av restaureringsbehovet. Arbetssättet är så utformat att det ska ge det kunskapsunderlag som krävs för att med en lagom ambitionsnivå kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet enligt ovan. Användningsområde Kartläggningen ska utgöra ett planeringsunderlag för bevarandearbetet för vattenmiljöer och för restaureringsåtgärder i vattendrag. Arbetssättet har anpassats till förutsättningar för kartläggning inom Västmanlands län. Beskrivning av valda teckenförklaringar eller motsvarande parametrar till antal och innehåll. Nödvändiga indata och metod för datafångst Kunskapsbehovet om naturvärden är störst för limniska vattenmiljöer varför dessa har fått en högre kartläggningsprioritet än de semiakvatiska. System Aqua används för att bedöma naturlighet i avrinningsområden för vattendragsbiotoper. För att kunna kartlägga och utvärdera övriga biotoper har arbetssättet anpassats till förhållandena i länet. Biotopmiljöerna Sjöar, källor och småvatten har indelats i fem delbiotoper. Dessa är: fisktomma sjöar, skogssjöar med kalkhaltig berggrund, åsgropssjöar, källor och utströmningsområden samt småvatten och temporära vatten. Vid den fortsatta kartläggningen av hela länet kan antalet sjöbiotoper behöva utökas. För sjöarna är det inte helt klart hur bedömning av påverkan eller kvaliteten hos de enskilda objekten ska hanteras men naturvärdesbedömning av sjöarna enligt System Aqua kan vara ett sätt att klargöra vilka sjöar som är värdefulla i länet. Digitalisering och avgränsning av avrinningsområden sker utifrån SMHI:s delavrinningsområden som delas in i mindre delar för att representera vattendragen. Avgränsningen görs framförallt med hjälp av höjdkurvor och topografiska kartan används som stöd vid digitaliseringen. För att samla befintlig information används även fastighetskartor, data om markanvändning, dammregister, vattenkemiska mätningar, sjödatabasen, berggrundskartor, SGU:s källregister mm. Före inventeringen av vandringshinder görs ett punktskikt i GIS med misstänkta hinder såsom väg, järnväg, sjöutlopp, damm och fornlämning (ofta 32
Page 1 and 2: Nr 5 September 2005 Verktyg för va
Page 3 and 4: PM 5:2005 Verktyg för vattenplaner
Page 31: Utdata, slutprodukt. Hur ser result
Page 49 and 50: Utdata, slutprodukt. Hur ser result
Page 53 and 54: antartx2 220 200 180 160 140 120 10
Page 75 and 76: Styrkor och svagheter En styrka är
Page 83 and 84:
Naturvärden kopplade till vatten 1
Page 85 and 86:
PM 5:2005 Verktyg för vattenplaner
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
I RUFS påpekas behovet av att stä
show all

Verktyg för vattenplanering - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?