Verktyg för vattenplanering - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...

More documents

Recommendations

Info

PM 5:2005 Verktyg för vattenplanering – Översyn av metoder för kartläggning av kustvatten och stränder samt beslutsstöd för vattenvård Figur 5: Kartläggning av Djurö enligt Värmdös metod. Styrkor och svagheter, förslag till utveckling En styrka är att man får information över hela strandskyddsområdet. Inga bedömningar eller värderingar finns med i metoden utan neutral information genereras som kan användas i olika analyser. Det gör att modellen fungerar som ett bra underlag till kommunal strandplanering. En svaghet är att modellen ger begränsad information om vattenområdet. 45
PM 5:2005 Verktyg för vattenplanering – Översyn av metoder för kartläggning av kustvatten och stränder samt beslutsstöd för vattenvård Tyresåsamarbetet och Länsstyrelsen i Stockholms län: Markanvändningsmodell längs Tyresån Beskrivning och syfte med metoden Under de senaste åren har olika metoder tagits fram med syftet att spegla markanvändning och störning längs stränder, både längs kusterna och utefter sjöar och vattendrag. Exempel på sådana metoder är ”Biotopkartering – vattendrag och Biotopkartering – sjöstränder” som tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköping (Meddelande 2000:20 och 2000:24), ”Biologisk mångfald och fysisk planering. Landskapsekologisk planering i stadsmiljö med hjälp av flygbildsbaserad fjärranalys – metodstudie i Stockholm” (Löfvenhaft, Ihse. 1998.), ”System Aqua” (Naturvårdsverket. 2001) samt ”Fysisk störning av stränder” (Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2001:22). För att med begränsade resurser ändå få en regional kartering med rimlig upplösning fanns behov av en vidareutveckling av metoderna ovan då dessa för Tyresåsamarbetets syften antingen är alltför översiktliga eller alltför detaljerade och kostsamma att utföra. Här har dessa metoder använts som utgångspunkt för en ny metod. Syftet med detta arbete är att ta fram en god syntes av befintliga metoder för att med en rimlig upplösning kunna inventera fysisk exploatering samt utbredning av biotoper med ett minimum av resurskrävande fältinventeringar. Det är meningen att kartorna ska kunna utgöra underlag för bland annat fysisk planering och vattenvårdsåtgärder som syftar till att uppfylla miljömål. Användningsområde Metoden är mest användbar i ett regionalt perspektiv. Att med flygbilder som underlag avgränsa sträckor vid strandnära ytor kräver vissa generaliseringar. Den här metoden kan användas för att få ta fram underlag för översiktsplaner vid kommunal planering eller t.ex. för att på en länsstyrelse beskriva ett sjösystems stränder på en regional nivå. Metoden ger en övergripande bild på generell nivå som visar t.ex. hur exploaterade stränderna är eller för att söka fram känsliga biotoper. Metoden kan också användas som en del för att komma fram till beskrivningen av vattensystem enligt det nya vattendirektivet. Det är också ett sätt att styra och beskriva förändringar i strandmiljöns utveckling genom att jämföra flygbilder från t ex. 1970-talet med nytagna bilder. Beskrivning av valda teckenförklaringar eller motsvarande parametrar till antal och innehåll. Nödvändiga indata och metod för datafångst. Metoden behandlar klasser för närmiljö och omgivning (27 stycken), klasser för vattenvegetation (8 stycken), klasser för vattendragets lopp (4 stycken) och en beskrivning av punktobjekt (14 stycken). Underlaget till metoden består av existerande digitalt material och flygbilder. Det befintliga digitala materialet tas fram från t.ex. fastighetskartan, röda kartan, gröna kartan, nyckelbiotoper i sumpskogar, ängs- och betesmarker och ängs- och hagmarker i Stockholms län. De infraröda flygbilderna som har använts är tagna 1999 på uppdrag av Länsstyrelsen med delfinansiering från Stockholms läns Landsting. 46
Page 1 and 2: Nr 5 September 2005 Verktyg för va
Page 3 and 4: PM 5:2005 Verktyg för vattenplaner
Page 31 and 32: Utdata, slutprodukt. Hur ser result
Page 45: PM 5:2005 Verktyg för vattenplaner
Page 49 and 50: Utdata, slutprodukt. Hur ser result
Page 53 and 54: antartx2 220 200 180 160 140 120 10
Page 75 and 76: Styrkor och svagheter En styrka är
Page 83 and 84: Naturvärden kopplade till vatten 1
Page 97 and 98:
PM 5:2005 Verktyg för vattenplaner
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129:
I RUFS påpekas behovet av att stä
show all

Verktyg för vattenplanering - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?