Verktyg för vattenplanering - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering ...

PM 5:2005 Verktyg för vattenplanering – Översyn av metoder för kartläggning av kustvatten
och stränder samt beslutsstöd för vattenvård
hyttområden). Fältbesök för biotopkartering och vandringshindersobservation genomförs.
Egna protokoll för att dokumentera fem specifika biotoper har utarbetats.
Metod vid användning av modellen. Bedömning av arbetsinsats samt
nödvändiga kvalifikationer och resurser
Av resursmässiga skäl har en viss prioritering skett av vilka värdefulla vattenmiljöer som
ska kartläggas. Arbetssättet är något olika beroende på om det är vattendragsbiotoper eller
sjöar, källor och småvatten som ska kartläggas. I huvudsak följs dock samma fyra arbetssteg:
1. Urval av möjliga objekt
2. Fältbesök
3. Datalagring
4. Utvärdering
Figuren på nästa sida visar hur urvalet av objekt för fältbesök av vattendragsbiotoperna
och vandringshindersinventeringen genomförs.
Vid fältbesöken görs biotopkarteringen. Fokus ligger vid fältbesöket på strukturer och
egenskaper hos biotopen. Samtidigt är det viktigt att insamla så mycket relevant artinformation
som möjligt, eftersom det är genom ökad kunskap om arternas förekomst,
som kunskapen ökar om vattenmiljöerna och därmed kan biotopens betydelse för den
biologiska mångfalden bättre bedömas. Ökad kunskap behövs exempelvis avseende vad
som är en bra signalart för respektive biotop.
Vid fältbesöket sker biotopkarteringen av enskilda vattendrag enligt metoden i handboken
för miljöövervakning och de protokoll som där finns. För biotopkartering av ”Mynningar
och deltan”, ”Sjöutlopp” och ”Sammanflöden” har egna protokoll framtagits då dessa inte
ingår i dokumentationen av ett enskilt vattendrag.
För datalagring används den Accessdatabas som Länsstyrelsen i Jönköpings län
utvecklat.
För utvärdering har Länsstyrelsen i Västmanlands län försökt utveckla en tydlig metod
för att peka ut värdefulla vattendragsbiotoper med hjälp av biotopkarteringsdatabasen och
indikatorer för naturlighet enligt System Aqua. Metoden innehåller tre moment;
identifiering, avgränsning av objekt och kvalitetsbedömning. Vid kvalitetsbedömningen
används följande åtta kravparametrar; vattenvegetation, skuggning, rensning/påverkan,
närmiljö, översvämningsskydd, flödesdynamik, främmande arter, förändring av växt- och
djursamhälle.
Resultaten från System Aqua-bedömningen av avrinningsområdena kan användas för att
framförallt identifiera två olika typer av restaureringsåtgärder d.v.s. åtgärder av
vandringshinder och åtgärder för att begränsa näringsläckage.
För sjöar, källor och småvatten sker kartläggningen inte vattensystemvis eftersom
naturligheten i avrinningsområdet saknar betydelse för urvalet. Val av fisktomma sjöar
sker bland annat utifrån Länsstyrelsens sjödatabas och länets kalkningsprogram. Berggrundskartor
används för att välja ut skogssjöar med kalkhaltig berggrund. Åsgropssjöar
väljs ut med hjälp av jordartskartor och Naturvårdsplanen. SGU:s källarkiv används som
underlagsmaterial för val av källor och fastighetskartan utgör en grund för identifiering av
småvatten. Fältbesöken genomförs för att kartlägga påverkan och kvaliteter hos den
enskilda biotopen samt för att bedöma om ett objekt lever upp till de krav som ställs på
biotopen. För närvarande sker datalagring för källor och utströmningsområden samt för
33