Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet
Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet
Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Folkrepubliken Kina<br />
<strong>Studiehandledning</strong> till Utbildningsradions programserie om Kina 2012<br />
Grunden för Kina som ett sammmanhållet rike lades drygt två<br />
hundra år f.Kr, under den förste kejsarens tid. Det var då som<br />
andra puniska kriget pågick i Europa, mellan republiken Rom<br />
och Kartago. Det var då som Kartagos överbefälhavare, Hannibal<br />
Barca, var nära att krossa den blivande stormakten Rom.<br />
Varken Kartago eller Rom, eller för övrigt några av dåtidens<br />
andra stormakter, existerar idag – med undantag för Kina. Stora<br />
förändringar har skett sedan förste kejsarens tid, men i stort är<br />
dagens Kina samma rike som då. Och fortfarande kämpar man<br />
med samma avgörande fråga: hur få resurserna att räcka till<br />
den stora befolkningen?<br />
• Kina är världens folkrikaste land – men större delen av landet<br />
är mycket glest bebott eller helt obebott.<br />
• Kina har 20 procent av jordens befolkning – men bara sju<br />
procent av den odlingsbara marken i världen.<br />
• Kina har femtio tusen floder – men bara sju procent av jordens<br />
samlade tillgångar på sötvatten. I Sverige har vi mer än<br />
åtta gånger så mycket sötvatten per invånare som i Kina.<br />
1<br />
• Idag är Kina världens näst största ekonomi – men medelinkomsten<br />
per invånare är fortfarande bara en femtedel av den i<br />
Sverige.<br />
• Kina är det mest luftförorenande landet i världen – men en<br />
stor del av utsläppen kommer från fabriker som tillverkar varor<br />
för den europeiska och amerikanska marknaden.<br />
• Kina är en enpartistat, en parti-diktatur – men Kina är också<br />
en decentraliserad stat och den centrala partiledningen har<br />
begränsade möjligheter att i praktiken styra över lokala och<br />
regionala enheter.<br />
• Kina styrs av ett kommunistiskt parti med jämlikhetsideal<br />
– men de ekonomiska klyftorna är större än i de flesta andra<br />
länder.<br />
• Den egna familjen spelar i Kina en stor roll idag liksom förr<br />
– men kineserna har för deras överlevnad under tusentals år<br />
varit beroende av stora kollektiva arbetsinsatser för att tämja<br />
floderna m.m.
Under 2012 gör Utbildningsradion (UR) en större satsning på radio- och TV-program om Kina. Sammanlagt 36 radioprogram sänds<br />
från början av mars 2012 till årets slut. Under november och december sänds åtta TV-program.<br />
I ett samarbete mellan Utbildningsradion och <strong>Folkbildningsnätet</strong> erbjuds cirkeldeltagare, folkhögskoleelever och andra denna<br />
studiehandledning. Den utgår från de åtta TV-programmen, med radioprogrammen som fördjupningsmaterial. I slutet av handledningen<br />
hittar du också några tips på aktuella böcker om Kina.<br />
Läs de olika avsnitten i den här handledningen innan du tittar på de åtta TV-programmen. Då får du en kort bakgrund som gör det<br />
lättare att förstå det som tas upp i intervjuer etc. Lyssna på radioprogrammen som fördjupning.<br />
PROGRAMMEN<br />
INNEHÅLL<br />
Landet Kina 3<br />
Program 1: En dramatisk historia 4<br />
Program 2: Allting har ett pris 6<br />
Program 3: Partiet, makten och folket 8<br />
Program 4: Mer än halva himlen 9<br />
Program 5: En ny generation 11<br />
Program 6: Kultur för miljarder 12<br />
Program 7: Sol och vind men inget vatten 13<br />
Program 8: Återkomsten 14<br />
Avslutning 15<br />
Lästips 16<br />
URs TV- och radio-program, vardera på 30 minuter, hittar du på: www.ur.se (sök efter Kina).<br />
UR sänder även andra program om Kina, varav en del är inköpta och producerade utomlands, som till exempel Drakens Rättvisa<br />
(The Law of the Dragon), som preliminärt sänds den 14 november. Programmet handlar om vardagen för en lokal domare ute på<br />
landsbygden – ganska olikt hur det går till i Sverige, men desto mer likt de lokala ämbetsmännens arbete i det traditionella Kina.<br />
Om du har ett konto på <strong>Folkbildningsnätet</strong> har du även tillgång till URs program på <strong>Pedagogiska</strong> <strong>Resurser</strong>: www.resurs.folkbildning.net<br />
(du loggar in för att kunna se och lyssna på UR-programmen).<br />
Du hittar även information om UR-programmen på en temasida om Kina på <strong>Pedagogiska</strong> <strong>Resurser</strong> samt på www.folkbildning.<br />
net/kina > Studie-tips.<br />
Text & design: Tore Persson<br />
Folkbildningsrådet 2012<br />
Box 380 74, 100 64 Stockholm (Rosenlundsgatan 50)<br />
www.folkbildning.se<br />
2
Folkrepubliken Kina är världens till ytan fjärde största land.<br />
Kina är drygt 20 gånger större än Sverige och ungefär lika stort<br />
som Europa. Kina har den största befolkningen av alla länder,<br />
drygt 1 320 miljoner (ca 140 gånger större än Sveriges befolkning).<br />
Nästan var femte världsmedborgare är bosatt i Kina.<br />
Större delen av landet är obebott eller glest bebott därför<br />
att de områdena antingen ligger alltför högt över havsytan (ex:<br />
Tibet), är alltför torra (ex: Gobiöknen) eller är alltför bergiga.<br />
Dessa glest befolkade områden ligger främst i väst (provinserna<br />
Tibet, Qinghai och Xinjiang) och i norr (Inre Mongoliet).<br />
Dessa områden har historiskt utgjort en mäktig barriär mot mer<br />
omfattande landkontakter med folk och riken västerut.<br />
I kontrast till dessa mindre gästvänliga områden är de<br />
centrala och östra delarna av landet desto mer befolkade. Det<br />
gäller framför allt det område som sträcker sig från Inre Mongoliet<br />
i norr ner till Sydkinesiska sjön i söder. Stora områden av<br />
norra delen är nästan helt uppodlade jordbruksslätter kring<br />
Gula floden (Huang he) ner mot Långa floden (Yangtze). Söder<br />
om Långa floden, ner mot Sydkinesiska sjön, hittar man mer<br />
omväxlande landskap med dels slättmarker genomkorsade av<br />
otaliga kanaler, dels kuperade områden med mindre bergskedjor<br />
mellan otaliga dalgångar.<br />
Kina har sedan länge ett intensivt jordbruk för att försörja<br />
den stora befolkningen – men bara femton procent av landets<br />
yta är odlingsbar.<br />
De högst belägna delarna av Kina ligger i väster och därifrån<br />
sluttar landet ner österut och åt sydöst mot havet. De flesta<br />
större floder flyter därför i samma riktning.<br />
Hela Kina ligger på sydligare breddgrader än Sverige. Den<br />
nordligaste ändan av Kina, i nordöst, ligger på samma breddgrad<br />
som Hamburg i Tyskland. Beijing ligger på samma breddgrad<br />
som Madrid i Spanien. Shanghai, vid Långa flodens utlopp<br />
i Östkinesiska havet, ligger på samma höjd som Jerusalem.<br />
Södra spetsen av ön Hainan ligger på samma breddgrad som<br />
det inre av Sahara, ungefär i höjd med nordspetsen av Eritrea.<br />
Kina är en stor landmassa med relativt kort kustlinje. Kinas<br />
kustgräns är bara två tredjedelar så lång som dess landsgräns;<br />
för Sveriges del är det nästan tvärtom. Detta innebär, tillsam-<br />
3<br />
mans med landets storlek, att sjöfart och utrikeshandel i historisk<br />
tid inte varit lika viktig för Kina som för Sverige. Å andra<br />
sidan har den inre trafiken på floder och kanaler varit desto<br />
livligare. Idag är utrikeshandeln däremot viktigare än någonsin<br />
för detta land som bland annt kallas ”världens verkstad”.<br />
Större delen av landet har ett typiskt inlandsklimat med stora<br />
temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Klimatet varierar<br />
från subarktiskt längst i norr till tropiskt längst söderut.<br />
Monsunvindar dominerar med milda och fuktiga vindar från<br />
havet som sveper in över landet under sommartid. De kommer<br />
från söder och sydost och passerar först över det kuperade<br />
sydöstra Kina som får merparten av regnet. Provinserna norr<br />
och väster därom får det regn som blir över – och vissa år blir<br />
det inte mycket över.<br />
Vintertid, och stora delar av våren och hösten, kommer kalla<br />
och torra vindar från det inre av Asien. De flesta områden i Kina<br />
får minst hälften av den årliga mängden regn under sommarmånaderna<br />
(juni, juli och augusti).<br />
Folkrepubliken Kina domineras av han-kineser, vilka utgör ca<br />
92 procent av landets befolkning. Övriga åtta procent består av<br />
55 officiellt erkända etniska minoriteter (tibetaner, mongoler<br />
m.fl.). Dessutom finns ca en miljon medlemmar i ett otal andra<br />
små minoriteter.<br />
Under historiens gång har det varit åtskilliga konflikter<br />
mellan han-kineserna och olika minoritetsfolk. Idag är det<br />
framför allt ett i par minoriteter – tibetaner och uighurer – där<br />
stora grupper vill ha antingen betydande självstyre eller total<br />
självständighet.<br />
Nästan alla minoriteter har sina egna språk och i flera fall<br />
även egna skriftsystem. Men även han-kineserna är språkligt<br />
splittrade. Ca 70 procent av han-kineserna talar någon dialekt<br />
av mandarin, medan övriga talar andra kinesiska språk som skiljer<br />
sig lika mycket åt som till exempel svenska och tyska. Alla<br />
han-kineser använder dock samma skriftspråk, de kinesiska<br />
tecknen. Skriften är därför det kanske viktigaste sammanhållande<br />
kittet i den kinesiska civilisationen.
Program 1: En dramatisk historia<br />
URs TV-program nr 1 tar bland annat upp följande: kampanjerna<br />
Stora språnget och Kulturrevolutionen, det moderna<br />
Kinas snabba ekonomiska utveckling, Himmelska fridens<br />
torg 1989 samt arvet efter Mao Zedong.<br />
Kina har varit utsatt för många omvälvande förändringar under<br />
historiens gång, särskilt under de senaste hundra åren. Trots<br />
det finns det stora likheter mellan Folkrepubliken Kina av idag<br />
och det Kina som i mer än två tusen år styrdes av kejsare.<br />
Bland det historiska arvet kan nämnas balansen mellan det<br />
privata och det kollektiva samt konfucianismen.<br />
Det privata och det kollektiva<br />
Den kinesiska civilisationen uppstod i den norra delen av det<br />
inre Kina. Det är den del av landet som ligger norr om Långa<br />
floden (Yangtze-floden), med centrum på de bördiga jordarna<br />
runt Gula floden. Senare spreds denna civilisation söderut från<br />
Långa floden ner mot Sydkinesiska havet.<br />
Fram till modern tid var Kina framför allt ett jordbrukssamhälle.<br />
Förhållandena på landsbygden har naturligtvis skiftat en<br />
del under tidens gång. Men framför allt har det varit påfallande<br />
stabilt. Det typiska för det kinesiska jordbruket har nästan alltid<br />
varit små jordlotter, privat ägda eller arrenderade. Dessa lotter<br />
har odlats intensivt och effektivt. De kan närmast jämföras<br />
med trädgårdsodling i Europa.<br />
Detta småskaliga jordbruk har sedan civilisationens begynnelse<br />
varit möjlig tack vare en storskalig och kollektiv infrastruktur<br />
i form av kanaler, fördämningar, skyddsvallar, slussar,<br />
beredskapsförråd etc. Syftet var att tillförsäkra en effektiv<br />
fördelning av vatten. Syftet var också att ha en beredskap mot<br />
de återkommande perioderna av för lite eller för mycket vatten.<br />
Det var framför allt kejsarens och hans ämbetsmäns ansvar<br />
att se till att dessa vittförgrenade system fungerade och underhölls.<br />
Och det var dessa system som gjorde det möjligt för<br />
Kina att ha ett så effektivt jordbruk samt att få en befolkning<br />
som i storlek vida överglänste alla andra civilisationer.<br />
För att denna stora befolkning skulle kunna överleva, även<br />
under torka eller översvämningar, krävdes ett nära samarbete<br />
under en stark ledning. Det är bakgrunden till att kinesiska tänkare<br />
sedan två och ett halvt tusen år ägnat sig åt två frågor:<br />
– Hur kan människor samarbeta och leva i harmoni med<br />
varandra?<br />
– Hur ska riken styras på ett effektivt och långsiktigt sätt?<br />
Konfucianismen<br />
Medan Sverige under ett halvt årtusende hade en statsreligion,<br />
4<br />
kristendomen, hade Kina under två tusen år en statsfilosofi,<br />
konfucianismen. Upphovsmannen till denna tankeskola var<br />
Konfucius (Kong-zi) som levde ungefär fem hundra år före vår<br />
tideräknings början. Det var under en period då Kina var splittrat<br />
mellan rivaliserande små kungadömen och då moraliska<br />
normer var under upplösning.<br />
I likhet med Jesus finns det inga bevarade texter som man<br />
vet var skrivna av Konfucius. Istället har hans tankar blivit<br />
kända genom vad hans lärjungar skrev. Efter Konfucius har<br />
dessa texter utökats med mängder av andra skrifter, författade<br />
av filosofer som ansett sig verka i hans anda. Som man kan förvänta<br />
sig finns det många olika tolkningar och utvikningar. Men<br />
det finns en kärna som i stort bevarats genom århundradena.<br />
Konfucius ansåg att människor var födda goda och att det<br />
var omständigheterna som gjorde dem onda. Det som kunde<br />
få människor att bli egoistiska var till exempel fattigdom.<br />
Därför hade härskaren en skyldighet att värna om alla familjers<br />
välfärd.<br />
Ett annat grundläggande fundament inom konfucianismen<br />
är övertygelsem om att alla män har förmåga att utöka deras<br />
kunskap och vishet, bara de studerar. Det innebär också att<br />
varje man, oavsett bakgrund, skulle kunna göra karriär och till<br />
exempel bli rådgivare till fursten. Liksom i andra länder ansåg<br />
man i Kina under denna tid att kvinnans plats var i hemmet och<br />
inte ute i samhället. Därför var det aldrig aktuellt att ens tänka<br />
sig möjligheten att kvinnor skulle kunna göra karriär.<br />
Konfucianismen – tillsammans med examinationssystemet<br />
och förvaltningen (se avslutningens-kapitlet) – utgjorde<br />
det kinesiska kejsardömets ryggrad fram till dess fall 1912.<br />
Orsaken till sammanbrottet var en kombination av ökande<br />
sociala motsättningar inom landet och attacker från europeiska<br />
kolonialmakter, vilket bland annat ledde till de två så kallade<br />
opiumkrigen i mitten av 1800-talet.<br />
Kina blev istället en republik. Därefter följde nästan fyrtio<br />
år av krig och inbördeskrig innan kommunisterna slutligen stod<br />
som segrare 1949 och Mao Zedong utropade Folkrepubliken<br />
Kina.<br />
Maostiska tiden med politiska kampanjer<br />
Tiden sedan 1949 kan delas in i två huvudperioder, den maoistiska<br />
tiden, då Mao Zedong var Kinas ledare (1949-76), och<br />
reformperioden (från 1978). Den maoistiska perioden karakteriserades<br />
bland annat av ett antal landsomfattande politiska<br />
kampanjer. De syftade dels till en snabb omvandling av Kina<br />
till ett kommunistiskt samhälle, dels till att forcera fram en<br />
snabb ekonomisk utveckling. De två mest kända kampanjerna
lev Stora språnget (1958-62) och Kulturrevolutionen (Stora<br />
proletära kulturrevolutionen, 1966-76).<br />
Stora språnget syftade till att inom några få år drastiskt öka<br />
produktionen av livsmedel och stål. På landsbygden organiserades<br />
stora folkkommuner där i stort sett allt ägdes gemensamt<br />
och där allt arbete genomfördes i arbetslag. Pådrivna uppifrån<br />
tvingade lokala partiledare, utan kunskaper om jordbruk eller<br />
metallurgi, bönderna att till exempel plantera grödor mycket<br />
tätare än brukligt samt att smälta ner järnredskap i enkla ugnar<br />
för att framställa stål. Resultatet blev att folk svalt på grund av<br />
missväxt och blev fattigare på grund av alla de kastruller och<br />
andra järnföremål som de till ingen nytta hade låtit smälta ned.<br />
Efter misslyckandet med Stora språnget tvingades Mao<br />
Zedong att dra sig tillbaka från det dagliga regeringsarbetet.<br />
Andra, som förespråkade en resultatinriktad politik baserad på<br />
erfarenheter, trädde istället i förgrunden. En av dem var Deng<br />
Xiaoping. Det som följde var vissa lättnader i kollektiviseringen.<br />
Bönder fick igen rätt att privat bruka små odlingslotter, vid<br />
sidan av det gemensamma arbetet i folkkommunerna.<br />
Samtidigt visade det sig att partiledare på olika nivåer gärna<br />
gynnade sina egna familjer och släktingar när det gällde att<br />
få tillträde till skolor m.m. Kina var ett fattigt land och antalet<br />
gymnasieplatser var till exempel mycket begränsat.<br />
Mao Zedong gillade inte vad han såg och satte 1966 igång<br />
Kulturrevolutionen. Syftet var att avslöja de partiledare som<br />
han ansåg vara på väg att förråda revolutionen. Eftersom han<br />
inte litade på partiledningen lät han mobilisera ungdomar som<br />
bildade s.k. röda garden, vilka angrep dels de i partiet som anklagades<br />
för att gå den ”kapitalistiska vägen”, dels symbolerna<br />
för gammalt tänkande. Röda gardenas angrepp begränsades<br />
inte bara till ord utan många partiledare, lärare, intellektuella<br />
och andra mördades eller fick sina liv förstörda. Angreppen<br />
mot gammalt tänkande ledde bland annat till att en stor del<br />
av Kinas historiska kulturarv – tempel, statyer etc – förstördes.<br />
Mängder av böcker brändes, de enda som man utan risk kunde<br />
visa upp var Mao Zedongs skrifter, speciellt Maos lilla röda, en<br />
samling citat ur Maos artiklar och tal.<br />
Upptakten till kulturrevolutionen blev för övrigt en opera<br />
som skildrade en händelse för fyra hundra år sedan. Den<br />
handlade om den historiske ämbetsmannen Hai Rui (1514-87)<br />
under Ming-dynastin. Hai Rui var känd som en av de konfucianska<br />
ämbetsmän som vågade kritisera till och med kejsaren. Han<br />
tjänade under tre Ming-kejsare och blev avsatt två gånger och<br />
dömd till döden en gång (men kejsaren avled innan dödsdomen<br />
hann verkställas). Mao tolkade operan som en indirekt kritik av<br />
honom själv eftersom han hade sett till att partiveteranen och<br />
militärbefälhavaren Peng Dehuai (1898-1974) blev avsatt som<br />
försvarsminister efter att han 1959 kritiserat Mao för misslyckandena<br />
med kampanjen Stora språnget. Operan gav Mao<br />
anledning att genom villiga ombud angripa dess upphovsmän<br />
för att vara kontrarevolutionära.<br />
Reformtiden med snabb ekonomisk utveckling<br />
Mao Zedong dog 1976 och därmed upphörde slutligen Kulturrevolutionen.<br />
Ett par år senare inleddes den s.k. reformperioden<br />
under ledning av Deng Xiaoping, som lyckades överleva de<br />
första våldsamma åren av Kulturrevolutionen (till skillnad från<br />
5<br />
exempelvis Kinas president 1959-68, Liu Shaoqi). Reformerna<br />
innebar att Kinas ekonomi under 1980- och 1990-talen radikalt<br />
förändrades, steg för steg, till att bli en kapitalistisk marknadsekonomi<br />
under ledning av kommunistpartiet. Folkkommunerna<br />
upplöstes, bönder fick arrendera egna jordbruk, privata<br />
företag tilläts (till en början med högst sju anställda) etc. Utländska<br />
investeringar välkomnades och kineser uppmuntrades<br />
att starta eget. Det kommunistiska jämlikhetssidealet tycktes<br />
slutligen ha hamnat på skräphögen när Deng Xiaoping 1992 lär<br />
ha sagt att ”det är ärorikt att bli rik” och att ”om alla ska bli rika<br />
måste några gå före”.<br />
Detta ledde till en snabb ekonomisk utveckling, med mängder<br />
av nya privata företag och snabbt ökande inkomster för allt<br />
fler. Det ledde också till att de gamla sociala skyddsnäten, som<br />
folkkommunerna och de stora statliga företagen garanterat,<br />
löstes upp. De tidigare livstidsgaranterade anställningarna,<br />
med minimala hyror och andra förmåner försvann. Skolor började<br />
kräva terminsavgifter etc. Och de blygsamma pensionerna<br />
kom inte att räcka långt efter den inflation som följde på den<br />
ekonomiska tillväxten.<br />
Följden blev ett allt mer utbrett missnöje, vid sidan av den<br />
tillfredsställelse som de som tjänade på utvecklingen kände.<br />
De som tog steget att protestera offentligt var universitetsstudenter<br />
i de större städerna.<br />
Torget vid Himmelska fridens port 1989<br />
I Beijing samlades demonstranterna våren 1989 på torget vid<br />
Himmelska fridens port (Tiananmen) framför Förbjudna staden,<br />
det gamla kejsarpalatset. Man krävde demokratiska reformer<br />
och ett slut på korruptionen. Efter drygt en och en halv månad<br />
beordrade partiledningen under Deng Xiaoping armén att driva<br />
bort demonstranterna och arrestera deras ledare.<br />
Aktionen ägde rum natten till den 4 juni, då ett antal demonstranter<br />
sköts; uppskattningarna över antalet döda varierar<br />
från några hundra till några tusen. Ett antal av de som sågs<br />
som ledare fängslades, medan några lyckades fly till väst.<br />
Tusentals lokala folkliga protester äger idag rum varje<br />
vecka runt om i landet. Men de handlar om korruption bland<br />
lokala ledare o.dyl. och inte om krav på demokratiska reformer.<br />
Tiananmen-massakern är tabu och bland unga kineser är det<br />
många som inte känner till den. Det kanske kommer en dag då<br />
partiledningen beslutar sig för att göra upp med den historien<br />
– men det lär knappast ske innan hela ledningen består av<br />
personer som inte haft någon del i vad som hände 1989.<br />
Arvet efter Mao?<br />
Efter Mao Zedongs död 1976 deklarerade ledningen för<br />
kommunistpartiet att Mao var den högste ansvarige för de<br />
övergrepp som skedde under Kulturrevolutionen. Men Mao var<br />
också en av grundarna av partiet och dess ledare efter Långa<br />
marschen 1934-35 och det var under Maos ledning som partiet<br />
lyckades erövra makten och grunda Folkrepubliken Kina 1949.<br />
Partiledningen konstaterade att Mao Zedong hade till 70 procent<br />
haft rätt och till 30 procent haft fel och med det eftermälet<br />
vilar han i mausoléet på torget vid Himmelska fridens port.<br />
Mao är inte glömd, långt därifrån, men under senare år har<br />
arvet efter honom fått viss konkurrens med arvet efter Konfu-
cius. Under lång tid förtalades och förtrycktes det konfucianska<br />
arvet i folkrepubliken, men sedan några år har kommunistpartiet<br />
gjort vissa trevande försök att rehabilitera denna lära – i<br />
alla fall valda delar av den. Man har till exempel inte påmint<br />
det kinesiska folket om den konfucianska definitionen på en<br />
lojal minister som den ”...som konsekvent kritiserar härskaren”<br />
(bland annat enligt en grav i Guodian, provinsen Hubei, från<br />
trehundratalet f.Kr.).<br />
I det konfucianska Kina betonades den enskildes skyldigheter<br />
mer än hans rättigheter. Det gällde skyldigheterna dels<br />
mot det lilla kollektivet (familjen), dels mot det stora kollektivet<br />
(kejsardömet). Följaktligen betraktades ämbetsmännens plikt<br />
att vid behov kritisera kejsaren som en skyldighet och inte som<br />
en rättighet.<br />
Försöken att återuppliva Konfucius har dock icke skett utan<br />
viss förvirring. Femtio år av anti-konfuciansk propaganda i<br />
skolorna har inte gått obemärkt förbi.<br />
ATT REFLEKTERA ÖVER:<br />
• Stora språnget blev ett fatalt misslyckande. Hur kunde det<br />
Program 2: Allting har ett pris<br />
URs TV-program nr 2 tar bland annat upp följande: de<br />
ekonomiska klyftorna mellan människor, migrantarbetare,<br />
klassresor.<br />
Kinas ekonomiska utveckling under de senaste decennierna har<br />
varit sensationell, jämfört med hur Kinas ekonomiska ställning<br />
var före åttiotalet. Kinas ekonomi är nu den andra största i<br />
världen och Kina har en stor och växande medelklass. Men om<br />
man ser på bruttonationalprodukten per invånare har Kina en<br />
lång väg att gå innan man är ikapp Europa.<br />
Före 1800-talet var Kina världens rikaste land, med en<br />
statskontrollerad marknadsekonomi utan kapitalism, då en del<br />
av handeln till exempelvis reglerades genom statliga monopol.<br />
Efter två hundra år av ekonomisk tillbakagång, krig och inbördeskrig,<br />
en begynnande kapitalism samt maoistisk kollektivism<br />
blev Kina på 1980-talet igen en statskontrollerad marknadsekonomi<br />
utan kapitalism. Därefter, i början av 1990-talet, tog<br />
man det slutliga steget över till dagens statskontrollerade<br />
kapitalistiska system.<br />
Med denna förändring har folkrepubliken Kina också fått ett<br />
stort klassiskt proletariat, dvs en egendomslös samhällsklass<br />
som utför kroppsarbete. Före kommunisternas seger 1949<br />
6<br />
hända och varför dröjde det innan de fulla konsekvenserna blev<br />
uppenbara?<br />
• Kulturrevolutionen var en annan kampanj. Vad handlade den<br />
om? Hur och varför startade den? Vilka följder fick den?<br />
• Deng Xiaoping lanserade ett reformprogram 1978 som kom<br />
att innebära en radikal förändring för Kina. På vilka sätt skiljde<br />
sig reformprogrammet från Mao Zedongs idéer?<br />
• Vad hände på torget vid Himmelska fridens port (Tiananmen)<br />
i Beijing 1989 och vad ledde det till?<br />
• Hur har de senaste tjugo årens snabba ekonomiska utveckling<br />
varit möjlig?<br />
• Vad är arvet efter Mao Zedong? Vad var bra respektive dåligt<br />
av det han åstadkom?<br />
• Vad är det historiska arvet efter det kejserliga och konfucianska<br />
Kina?<br />
• Etc…<br />
Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis:<br />
Konfucius, Rapport från kinesisk by – 50 år senare, Shanghais<br />
historia...<br />
var de kinesiska industriarbetarna alltför få för att kunna bära<br />
upp en kommunistisk revolution. Det insåg Mao Zedong och<br />
därför vände han sig istället till de många småjordbrukarna och<br />
lantarbetarna på Kinas landsbygd. Efter revolutionen satsade<br />
den kommunistiska ledningen på att bygga upp en omfattande<br />
tung industri – vars arbetare visserligen arbetade för mycket<br />
låga löner men som samtidigt garanterades livstids anställning<br />
på tilldelade arbetsplatser, minimala hyror, bashälsovård,<br />
pensioner etc.<br />
Världens verkstad?<br />
Världens verkstad brukar Folkrepubliken Kina kallas. Idag är<br />
denna verkstad inne i en övergångsperiod, från produktion av<br />
enkla och billiga varor till produktion av högteknologiska produkter.<br />
Den enkla produktionen – med dess låglönejobb – har<br />
börjat söka sig bort från de moderna storstäderna vid kusten.<br />
En del söker sig till mindre utvecklade områden i det inre av<br />
Kina. Andra flyttar till länder i sydöstra Asien eller Afrika med<br />
ännu lägre löner än i Kina.<br />
Samtidigt är inte Kina lika beroende av utländskt kapital<br />
som tidigare. Man har gott om kapital själv och gott om<br />
tekniskt kunnande – men fortfarande är det andra länder, som
USA, vilka dominerar när det gäller innovationsrikedom. Det är<br />
dessutom de länderna som köper en stor del av Kinas billiga<br />
och massproducerade varor. Om den industrin flyttar till andra<br />
länder förlorar Kina en del av dess exportinkomster samtidigt<br />
som man förlorar ett antal arbetstillfällen.<br />
Vidgade klyftor<br />
Med privatiseringen, kapitaliseringen, proletariseringen och<br />
den snabba tillväxten har inkomstklyftorna vidgats allt mer under<br />
de senaste decennierna. Medan Kinas snabba ekonomiska<br />
utveckling har bidragit till en utjämning mellan de rika länderna<br />
och de fattiga, har den samtidigt skapat allt större samhällsklyftor<br />
inom landet.<br />
Det finns i huvudsak fem slags ekonomiska klyftor: mellan<br />
städerna och landsbygden, mellan det mer utvecklade östra<br />
och södra Kinas kustregioner och det mindre utvecklade västra<br />
inlandet, mellan de rika och de fattiga inom framför allt städerna,<br />
mellan fast bosatta och migrantarbetare samt mellan de<br />
som har sådana positioner i samhället att de kan låta sig mutas<br />
och alla andra.<br />
Man kan till exempel jämföra skillnaderna mellan den rikaste<br />
femtedelen och den fattigaste femtedelen av hushållen i städerna.<br />
Enligt Kinas statistiska byrå var den rikaste delen 1985<br />
tre gånger så rik som den fattigaste; år 2006 var den rikaste<br />
delen tio gånger så rik som den fattigaste.<br />
Dessutom är det så att statistiken anger löner och andra<br />
mätbara inkomster och därmed ser det ut som om de fattigaste<br />
trots allt ändå fått det bättre. Men vad statistiken inte tar med<br />
är de förmåner som de tidigare statligt anställda hade i form<br />
av billiga bostäder m.m. Vad statistiken inte heller tar med är<br />
okända inkomster, såsom mutor.<br />
Mot den bakgrunden är det inte självklart att alla fått det<br />
bättre. Och mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt<br />
att en del kineser nostalgiskt ser tillbaka till Mao Zedongs tid.<br />
Migrantarbetarna<br />
Omkring 200 miljoner utgör den stora gruppen migrantarbetare.<br />
Det är lågutbildade och fattiga unga från landsbygden som<br />
tar sig till storstäderna för att arbeta. Många av dessa unga<br />
män jobbar på byggen av olika slag medan många av kvinnorna<br />
arbetar på sammansättningsfabriker som förser västerlandet<br />
med mängder av billiga konsumtionsvaror.<br />
Till skillnad mot hur det var före åttiotalet är det numera<br />
tillåtet att flytta och arbeta på annan plats än på hemorten.<br />
Däremot är det inte lika enkelt att folkbokföra sig på annan<br />
plats. Det innebär att dessa unga har svårt att till exempel få<br />
in sina barn på skolor. Därför väljer många unga par med barn<br />
att lämna barnet kvar i hembyn hos dess mor- eller farföräldrar.<br />
Som regel kommer de att ses bara under det kinesiska nyåret.<br />
Ett annat skäl att lämna kvar barnet i hembyn är att föräldrarna<br />
då kan jobba långa dagar i förhoppning om att tjäna<br />
tillräckligt för att senare kunna ge barnet en god utbildning.<br />
En annan aspekt av migrantarbetarnas situation är att de<br />
vid arbetslöshet kan återvända till sina hembyar. Detta är<br />
möjligt tack vare att Kinas jordbruk i stort består av en mängd<br />
små familje-jordbruk. Där blir de visserligen en del av den stora<br />
7<br />
gruppen ”undersysselsatta” – men de blir vanligen inte helt<br />
blottställda och kan överleva tills situationen på arbetsmarknaden<br />
lättar.<br />
Vilka hot finns?<br />
Kinas kommunistiska parti är beroende av en både snabb och<br />
stadig ekonomiska tillväxt. Det ingår så att säga i det underförstådda<br />
”samhällskontrakt” som partiets maktposition grundas<br />
på. Så länge som folket gradvis får det materiellt bättre, och<br />
så länge som drömmen att bli rik överskuggar de uppenbara<br />
orättvisorna – så länge accepteras partiets roll i samhället.<br />
Det som kan hota denna balans är bland annat:<br />
• om inflationen stiger snabbare än inkomsterna eller tär för<br />
mycket på besparingarna för vanligt folk,<br />
• om fastighetsbubblan brister och leder till personliga<br />
ruiner för alltför många inom den nya medelklassen,<br />
• om låglönejobben försvinner till andra länder och leder till<br />
väsentligt ökad arbetslöshet och om västvärlden i allt högre<br />
utsträckning väljer att importera billiga massproducerade varor<br />
från andra länder än Kina innan Kina hunnit bygga upp en<br />
tillräckligt stor högteknologisk industri,<br />
• om det sociala skyddsnätet (pensioner m.m.) inte förstärks<br />
tillräckligt för att förmå folk i allmänhet att börja satsa mer på<br />
konsumtion än på sparande,<br />
• om de allra rikaste börjar tro att det kommer att gå bakåt<br />
för Kina och därför beslutar sig för att med deras förmögenheter<br />
lämna landet,<br />
• om korruptionen tillåts växa än mer och leda till ännu fler<br />
protester från exempelvis bönder som förlorar både mark och<br />
utlovade ersättningar eller att dessa lokala protester sprider<br />
sig och blir regionala.<br />
ATT REFLEKTERA ÖVER:<br />
• Arbetsförhållandena i Kinas stora sammansättningsfabriker<br />
är allt annat än avundsvärda. Det förekommer protester, men<br />
ändå ganska sällan med tanke på antalet sådana fabriker. Vad<br />
kan det bero på?<br />
• De som flyttar från landsbygden till storstäderna för att<br />
arbeta är diskriminerade och har till exempel svårt att få sina<br />
barn i skolor. För- och nackdelar med detta system?<br />
• Vad kan det innebära för migrantarbetarnas barn att bara<br />
träffa föräldrarna under en eller ett par veckor per år? Dessa<br />
barn växer således upp på landsbygden och uppfostras av äldre<br />
som inte bara geografiskt utan också mentalt befinner sig<br />
långt från de dynamiska storstäder där föräldrarna arbetar.<br />
• Hur länge kommer den snabbt växande gruppen av välutbildade<br />
kineser med efter kinesiska förhållanden goda löner att<br />
nöja sig med giriga företag och korrupta politiska ledare?<br />
• Hur kan ett av de mest ojämlika länderna i världen styras av<br />
ett kommunistiskt parti, som borde ha just jämlikheten som<br />
högsta mål?<br />
• Hur stor ojämlikhet klarar ett samhälle av innan det kollapsar?<br />
• Etc…<br />
Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis:<br />
Växtvärk, Mellan höghus och soptipp, Strumpstaden...
Program 3: Partiet, makten och folket<br />
URs TV-program nr 3 tar bland annat upp följande: folkkongressen<br />
och makten, massprotester, korruptionen, internet<br />
och censuren.<br />
Mycket har hänt i Folkrepubliken Kina sedan Mao Zedongs dagar.<br />
Något envälde för kommunistpartiets högsta ledare råder<br />
inte längre. Istället är det politbyråns ständiga utskott i kommunistpartiet<br />
som är det högsta beslutande organet. Bytet av<br />
de högsta posterna – såsom partiledare, president och premiärminister<br />
– ska numera ske genom en långsiktig och planerad<br />
urvalsprocess. Dock, fortfarande är det en sluten process som<br />
bara den högsta partiledningen har insyn i och inflytande över.<br />
Kommunistpartiet makt utövas främst genom:<br />
– att partiet godkänner alla viktiga utnämningar på alla<br />
nivåer i den offentliga förvaltningen, inklusive i de statliga<br />
företagen och institutionerna, såsom universitet m.fl.,<br />
– att partiet är uppbyggt som en parallellorganisation till den<br />
offentliga förvaltningen och att det är partiinstansen på varje<br />
nivå som har sista ordet.<br />
Reformer<br />
Trots att kommunistpartiet fortfarande har den absoluta makten<br />
i Folkrepubliken Kina har stora förändringar skett under de<br />
senaste decennierna, som exempelvis:<br />
Decentralisering: Reformpolitiken har inneburit en decentralisering<br />
av främst ekonomiska beslut, vilket bland annat<br />
innebär att den centrala regeringen och partiledningen idag har<br />
mycket mindre koll på vad som dagligen sker i samhället. Men<br />
partiet är fortfarande involverat i alla strategiska beslut.<br />
Privatisering: Ett stort antal tidigare statligt ägda bolag har<br />
privatiserats. Idag kan kineser utan större besvär ”starta eget”.<br />
Liberaliseringen av ekonomin har åtföljts av en liberalisering<br />
på andra områden. Till exempel kan kineser nu resa omkring i<br />
landet som de vill. Mängder av kineser utnyttjar också möjligheterna<br />
att resa utomlands på studieresor och på semester.<br />
Det är också lättare att bosätta sig var man vill, men det finns<br />
fortfarande begränsningar för att förhindra en okontrollerad<br />
inflyttning till de stora och ekonomiskt expansiva städerna.<br />
Därför hittar man i Kina inga vidsträckta slumområden av det<br />
slag som är så vanliga i andra utvecklingsländer.<br />
Yttrandefriheten är betydligt större än för några decennier<br />
sedan, men långt från total. Det är idag accepterat att kritisera<br />
kommunistpartiet och enskilda ledare för hanteringen av enskilda<br />
ärenden – men inte att ifrågasätta partiets ställning.<br />
Lagen: En gradvis förstärkning av lagen sker också. Till<br />
exempel har Nationella folkkongressen (Kinas ”parlament”) fått<br />
8<br />
en starkare roll i lagstiftningen. Rättssäkerheten förbättras,<br />
men det är en långsam process och den praktiska tillämpningen<br />
släpar efter lagstiftningen. Men när tillämpningen av lagarna<br />
kommer i konflikt med partiets intressen då anpassar man<br />
tillämpningen. Något självständigt domstolsväsende som i<br />
västländerna existerar inte.<br />
Beroende rättsväsende<br />
En grundbult i alla länder som anses demokratiska är ett<br />
oberoende rättsväsende, att domstolar ska följa lagen och<br />
inget annat. Regeringen ska till exempel inte kunna styra hur<br />
domstolar dömer.<br />
I Folkrepubliken Kina fungerar det inte så. Alla offentliga<br />
institutioner, inklusive rättsväsendet, ska följa politiken. Det<br />
innebär att Kinas kommunistiska parti alltid har sista ordet,<br />
dels genom att det är partiet som godkänner alla tillsättningar<br />
till högre tjänster, dels genom att partiet har representanter på<br />
plats för att se till att beslut och domslut blir de ”rätta”.<br />
Partiet lägger sig inte i alla rättsfall, som till exempel trafikolyckor,<br />
men partiets ständiga närvaro, dess inflytande över<br />
alla viktiga tillsättningar och över juristutbildningarna innebär<br />
i praktiken en garanti för att åklagare och domstolar verkar för<br />
partiets intressen. Det gäller också polisen.<br />
Massprotester<br />
Däremot innebär det inte att lokala domstolar alltid agerar<br />
enligt den högsta partiledningens önskemål. Som man sade i<br />
det gamla Kina: ”Himlen är hög och kejsaren långt borta”. Det<br />
är normalt viktigare att hålla sig väl med lokala partipampar än<br />
med politbyrån i Beijing – och de lokala pamparna har ofta egna<br />
intressen att bevaka och skydda.<br />
En vanlig lokal konflikt är att ledningen för kommunen säljer<br />
mark till ett företag som vill sätta upp en fabrik; det är en viktig<br />
inkomstkälla för kommunerna. De bönder som tidigare odlade<br />
marken ska få ersättning. Men de är ofta mycket låga och det<br />
är inte ovanligt att de som ansvarar för att dela ut ersättningen<br />
passar på att stoppa en del av den i sina egna fickor.<br />
Om de drabbade bönderna går till domstol för att få rätt har<br />
ledningen olika sätt att stoppa dem: genom trakasserier från<br />
polisens sida, genom arresteringar för påstådda brott, genom<br />
påtryckningar på den lokala domaren, hot etc. Ofta leder detta<br />
till demonstrationer mot lokala partipampar. Det beräknas att<br />
ungefär fem hundra sådana massprotester äger rum varje dag.<br />
Det kan vara lätt för ledningens anhängare att provocera de<br />
protesterande att ta till våld, varpå polisen får en anledning att<br />
arrestera dem. Räcker inte det finns det andra medel. Ett exem-
pel är Qian Yunhui, en vald ledare i byn Zhaiqiao i Zhejiang-provinsen.<br />
Qian Yunhui protesterade mot ett kraftverksbygge på<br />
byns traditionella marker. Trots påtryckningar gav han inte upp.<br />
På morgon den 25 december 2010 fick han ett telefonsamtal<br />
och gick ut från hemmet för att möta någon. Strax efter fann<br />
några byinvånare honom ligga på vägen, med huvudet krossat<br />
av en truck. De lokala myndigheterna slog fast att han omkommit<br />
i en trafikolycka, men omständigheterna, bland annat<br />
vittnen som arresterats, tyder på att Qian Yunhui mördats.<br />
Korruption<br />
Korruptionen leder inte bara till rättsövergrepp utan också till<br />
att övergripande planer inte följs och till sämre effektivitet.<br />
Korruptionen förvärrar dessutom de redan tidigare skrämmande<br />
sociala klyftorna i landet och den leder till rovdrift av natur<br />
och människor.<br />
Korruptionen är också självgenererande. Om en person<br />
genom mutor fått en åtråvärd tjänst har han intresse av att få<br />
tillbaka sin ”investering” så snart som möjligt, gärna med ränta.<br />
Det enklaste sättet blir då att själv kräva mutor för tillsättningar,<br />
tillstånd m.m.<br />
Censur<br />
Internet är populärt i Kina och anses som en viktig resurs i<br />
Kinas ekonomiska utveckling. Men alla försök att använda<br />
Internet för att sprida tabubelagda uppgifter eller tvivel på<br />
partiets överhöghet motas av en armé av kontrollanter. Inlägg<br />
som på ett av de många diskussionsforumena tar upp någon<br />
förbjuden fråga raderas till exempel snabbt.<br />
Till och med premiärministern, Wen Jiaobao, har censurerats i<br />
kinesiska media, när han för utländska medier mer öppenhjärtligt<br />
har påtalat behovet av demokratisering i Kina.<br />
Partiet utfärdar regelbundet nya instruktioner till dessa<br />
Program 4: Mer än halva himlen<br />
URs TV-program nr 4 tar bland annat upp följande: framgångsrika<br />
kvinnor och kvinnor som begår självmord, ettbarns-politiken<br />
och en ovanlig yrkesskola för unga kvinnor.<br />
Kvinnan i det traditionella Kina hade ingen avundsvärd ställning.<br />
Hon skulle lyda fadern så länge hon var kvar i föräldrahemmet,<br />
mannen när hon gift sig, äldste sonen om hon blev<br />
änka samt svärmodern så länge som hon levde. Detta var i alla<br />
fall den norm man förväntades följa.<br />
Kvinnor arbetade förr vanligen hemma, där svärmodern<br />
regerade. Relationerna mellan dem var naturligtvis ofta goda,<br />
men det finns en hel del berättelser om elaka svärmödrar som<br />
9<br />
kontrollanter och till medierna om vad som inte får omnämnas.<br />
Omvälvande händelser i världen, som den arabiska våren, leder<br />
ofelbart till nya order om förbjudna ord.<br />
I början av år 2010 skrev kinesiska media om en buddhistisk<br />
nunna som upptäckt en oansenlig vit blomma under hennes<br />
tvättmaskin. Blomman troddes vara den mytiska youtan poluo,<br />
som enligt en buddhistisk legend bara blommar en gång på<br />
tre tusen år. Enligt New York Times (21 mars 2010) utfärdade<br />
kinesiska regeringen i mars 2010 ett antal riktlinjer för censuren<br />
inför den Nationella folkkongressens möte. Bland annat<br />
beordrades media i punkt sju att radera nyheter relaterade<br />
till youtan poluo, med motiveringen att ”...myndigheterna är<br />
bekymrade över spridandet av vidskepligheter”.<br />
Att censuren oroar sig för en liten vit blomma kan verka<br />
märkligt. Men vad som inte nämndes i dessa direktiv var att<br />
den blommande youtan poluo enligt legenden ska förebåda<br />
ankomsten av en ny kung...<br />
ATT REFLEKTERA ÖVER:<br />
• Xie Chuntao från partiskolan talar i programmet om partiets<br />
styrka i att kunna förändra sig och anpassa sig till nya förhållanden.<br />
Hur har partiets förändrats sedan Mao Zedongs tid?<br />
• Varför tycks inte partiet oroa sig för att det sker kanske fem<br />
hundra massprotester varje dag?<br />
• Kommunistpartiet har den absoluta makten, men trots det<br />
verkar man inte kunna begränsa korruptionen. Hur kan detta<br />
hänga ihop?<br />
• Vore det möjligt med ett oberoende rättsväsende och rättssäkerhet<br />
i en diktatur?<br />
• Etc…<br />
Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis:<br />
Den kinesiska muren...<br />
drev unga hustrur till att begå självmord eller söka skydd i<br />
något buddhistiskt kloster.<br />
Men det fanns kvinnor som tog ansvar för familjens ekonomi<br />
och till och med gjorde livet surt för ogina svärmödrar. Det<br />
fanns även kvinnor som blev sektledare eller rövarhövdingar.<br />
Ett exempel är Madame Ching, som förmodligen var den mäktigaste<br />
sjörövarhövdingen någonsin. På höjden av sin karriär,<br />
i början av 1800-talet, kommenderade hon en flotta på två<br />
tusen fartyg och minst femtio tusen män.<br />
Fotbindningen<br />
Fotbindningen var ett särskilt uttryck för kvinnornas underord-
nade ställning. Mödrarna band sina döttrars fötter för att de<br />
skulle bli så små som möjligt. Det var en smärtsam och deformerande<br />
sedvänja som började spridas inom överklassen under<br />
Song-dynastin för tusen år sedan och som efterhand spreds<br />
till allt vidare kretsar. Den allmänna moralen krävde dessutom<br />
att kvinnor skulle hålla sig hemma och inomhus och syssla med<br />
hushållsarbete. Bara de fattigaste syntes utomhus. Det var<br />
också de som bara har lätt bundna eller helt obundna fötter.<br />
I en bok av Anna Magdalena Johannsen, Everlasting Pearl<br />
(1913), berättas till exempel om den sex-åriga Eviga pärlan.<br />
Någon gång i mitten av 1800-talet såg hon sin mor tillverka ett<br />
par små skor och undrade för vem de gjordes. Modern svarade<br />
att de var för henne och att det var dags att binda hennes fötter,<br />
därför att de började bli för stora och klumpiga. Dessutom<br />
sprang hon omkring alldeles för mycket för att vara en flicka.<br />
Eviga pärlan protesterade inte, hon visste att alla flickor måste<br />
få fötterna bundna och hon kunde inte vara annorlunda. Efter<br />
flera smärtsamma år blev hon beundrad för sina små fötter,<br />
som var ett tecken på hur mycket hennes mor brydde sig om<br />
henne och planerade för ett gott giftermål.<br />
Seglivade traditioner<br />
Efter kejsardömets fall 1912 ifrågasattes många av de gamla<br />
traditionerna. En verklig kulturrevolution började gradvis att<br />
förändra samhället. Fotbindningen förbjöds och 1930 fick kvinnor<br />
rätt att själva välja äktenskapspartners, att äga egendomar<br />
och de fick arvsrätt. Men första hälften av 1900-talet var en<br />
orolig tid på grund av inre och yttre motsättningar, krig och<br />
inbördeskrig. De nya lagarna trängde därför bara långsamt ut i<br />
landet.<br />
Efter kommunisternas seger 1949 förbjöds tvångsgifte<br />
igen och Kinas kvinnor blev formellt jämställda med männen.<br />
Åren 1950-53 genomfördes en nationell kampanj för att driva<br />
igenom den nya äktenskapslagen, som inte bara förbjöd arrangerade<br />
äktenskap utan också gjorde det lättare för kvinnor<br />
att begära skiljsmässa. Men kampanjen blev ett misslyckande<br />
och avbröts efter tre år. Kampanjen möttes av våldsamma protester<br />
som framför allt gick ut över de kvinnor som ville skiljas.<br />
Ett stort antal mördades eller tvingades till självmord. Lagen<br />
förverkligades så småningom, men det tog längre tid än bara<br />
några få år.<br />
Ett-barns-politiken<br />
Ett-barns-politiken genomfördes omkring 1980 som en tillfällig<br />
lag för att begränsa befolkningstillväxten. Regeln om högst<br />
ett barn per familj gäller främst i städerna. Bland bönderna<br />
kan man få tillåtelse att skaffa ett barn till om det första är en<br />
dotter – vilket för övrigt lett till att många bönder önskar att<br />
första barnet blir en flicka. Bland de etniska minoriteterna är<br />
det också tillåtet med fler än ett barn, vilket har inneburit att<br />
minoriteternas andel av Kinas totala befolkning har ökat något<br />
under de senaste decennierna.<br />
Man kan också skaffa fler barn om man är villig att betala<br />
särskilda böter. Å andra sidan har det blivit så dyrt att ha barn<br />
att många familjer ändå avstår från att skaffa fler. Det gäller<br />
framför allt skolor och universitet – och utbildning är högprioterat<br />
för nästan alla föräldrar.<br />
10<br />
Tillämpningen av lagen skiftar en del från område till<br />
område, därför dyker det då och då upp fall på till exempel<br />
tvångsaborter som sprids via Internet.<br />
Trots ett-barns-politiken fortsätter Kinas befolkning att öka.<br />
Anledningen är att det finns en högre andel unga familjer i jämförelse<br />
med exempelvis Sverige och att medellivslängden ökar.<br />
Befolkningstillväxten avtar gradvis men kommer att fortsätta<br />
ytterligare femton, tjugo år innan det vänder och Kinas befolkning<br />
börjar minska.<br />
Det påstås ibland att ett-barns-politiken lett till att Kina<br />
idag har fyra hundra miljoner färre invånare än vad man annars<br />
hade haft. Det är tveksamt, eftersom ett-barns-politiken inte<br />
var den första åtgärden för att begränsa barnafödandet. Redan<br />
1971 genomfördes en kampanj som kallades ”Sent – Glest<br />
– Få” och som syftade till att man skulle gifta sig senare, dröja<br />
längre innan man skaffade nästa barn och få totalt färre barn.<br />
Den kampanjen ledde till att antalet barn per kvinna minskade<br />
drastiskt under sjuttiotalet. Vad ett-barns-politiken åstadkom<br />
var att ytterligare förstärka en trend som redan startat.<br />
Favoriserade söner<br />
I det traditionella jordbrukande Kina var söner favoriserade,<br />
vilket ledde till att fler pojkar överlevde de riskabla första åren.<br />
Man fick ett underskott av kvinnor, vilket gjorde det svårt för<br />
många föräldrar att hitta äktenskapspartners till sina omhuldade<br />
söner.<br />
Kina är fortfarande till stor del ett jordbrukande samhälle<br />
och även idag favoriseras söner på bekostnad av döttrar – i alla<br />
fall på landsbygden. Därför har Kina också idag ett underskott<br />
av kvinnor – och många män har fortfarande svårt att hitta en<br />
livskamrat. Visserligen är det enligt lag förbjudet att genom<br />
fosterdiagnostik ta reda på fostrets kön, men lagar spelar i<br />
praktiken inte så stor roll.<br />
Å andra sidan är det en hel del flickebarn som inte registreras<br />
när de föds och därför inte kommer med i statistiken. När<br />
det sju år senare är dags att börja skolan kan de plötsligt dyka<br />
upp.<br />
ATT REFLEKTERA ÖVER:<br />
• Emancipationen av de kinesiska kvinnorna gick inte lätt, motståndet<br />
var stort bland män, speciellt på landsbygden. Hur gick<br />
det till i till exempel Sverige?<br />
• Självmord blev en utväg för många kvinnor i hopplösa situationer<br />
i det traditionella Kina. Så verkar det också vara idag.<br />
Vad kan det bero på?<br />
• Är underskottet på kvinnor en fördel eller en nackdel för kvinnor?<br />
Vad kan det leda till?<br />
• Ett-barns-politiken, för- och nackdelar?<br />
• Wu Qing, rektorn för yrkesskolan för unga kvinnor, säger i<br />
programmet: ”Om man vill förändra landsbygden, börja med<br />
kvinnorna. Då förändrar man hela familjen och kommande<br />
generationer. Man måste förändra deras tänkesätt. Först och<br />
främst kommer utbildning.” Hur tänker hon?<br />
• Etc…<br />
Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis:<br />
Bli vuxen och känna sig fri, Drömmar med förhinder...
Program 5: En ny generation<br />
URs TV-program nr 5 tar bland annat upp följande: unga<br />
företagare, migrantarbetare och universitetsstuderande.<br />
I Kina pågår en folkomflyttning, urbanisering, som är utan dess<br />
like i världshistorien. Flera hundra miljoner väntas flytta in<br />
till städerna under de närmaste decennierna. De som lämnar<br />
landsbygden är framför allt de unga som lockas av möjligheterna<br />
att tjäna mångdubbelt mer i städerna än inom jordbruket.<br />
Många av dem tar sig till storstäderna för att snabbt få<br />
ihop tillräckligt med pengar för att kosta på deras barn en bra<br />
utbildning och kanske ett nytt hus till familjen. De jobbar gärna<br />
dubbla skift för att snabbare spara ihop det de behöver.<br />
Många unga startar eget och i det dynamiska Kina är möjligheterna<br />
att lyckas relativt stora.<br />
Inträdesprov<br />
I juni varje år deltar miljontals unga kineser i de årliga inträdesproven<br />
till universiteten (gao kao). Det är en nervös tid för<br />
kandidaterna och deras familjer. Under två dagar avgörs om<br />
de ska kunna komma in på något universitet och om de till och<br />
med får möjlighet att söka till något av prestige-universiteten.<br />
Det är under detta prov som varje kandidat förväntar sig att få<br />
utdelning av de långa skoldagarna i gymnasieskolan, läxor som<br />
skulle få svenska elever att baxna och dessutom extra stödkurser<br />
under kvällar, helger och sommarlov.<br />
Det är inte bara kandidaternas familjer som engagerar<br />
sig. Byggarbetsplatser i närheten av examinationsplatserna<br />
tar paus de dagarna för att inte störa koncentrationen och<br />
flygavgångar omdirigeras för att inte störa proven i engelsk<br />
hörförståelse.<br />
Konkurrensen är hård. Visserligen bygger Kina allt fler<br />
universitet, men efterfrågan tycks man inte komma ikapp.<br />
Idag studerar ungefär 23 miljoner kineser på universitet och<br />
högskolor, vilket är ca 1,7 procent av den totala befolkningen (i<br />
Sverige är motsvarande andel ca 4,5 procent).<br />
Studiearvet<br />
Studier står högt i kurs i Kina – och har gjort så åtminstone<br />
sedan 900-talet. Det var då som statliga examinationer blev<br />
obligatoriska för alla som strävade efter att göra karriär som<br />
kejserliga ämbetsmän – och den drömmen var det många som<br />
hade. De examinationerna var ännu mer krävande än dagens<br />
och förutsatte många års studier. Det finns åtskilliga historier<br />
om flitiga studenter, som den om han som band fast sitt hår i<br />
en takbjälke för att förhindra att han föll i sömn över böckerna.<br />
I boken Ancestors skriver Frank Ching om Qin Guan som tret-<br />
11<br />
tio år gammal år 1078 deltog i examensprovet på provinsnivå.<br />
Examineringen ägde rum i ett särskilt inhägnat område; bestod<br />
av tre sessioner och pågick under åtta dagar.<br />
När alla kandidater samlats i anläggningen stängdes portarna<br />
och förseglades så att de inte skulle kunna öppnas förrän<br />
efter varje session. Kandidaterna kroppsvisiterades för att<br />
garantera att inget otillåtet smugglades in.<br />
Tidigt nästa dag fick kandidaterna första sessionens frågor.<br />
Under hela dagen och större delen av påföljande natt jobbade<br />
Qin Guan och de andra med uppgifterna, som handlade dels om<br />
att utveckla avsnitt ur klassiska texter, dels om att kommentera<br />
regeringspolitiken. Nästa morgon lämnade Qin Guan in sina<br />
papper och fick lämna området. Första sessionen var över.<br />
Efter en dags vila återkom Qin Guan för andra sessionen,<br />
som också varade en dag och en natt, liksom tredje sessionen.<br />
Åtta dagar efter att han anlänt var prövningen över och nu<br />
återstod bara att vänta på resultatet, vilket tog en månad.<br />
Det var få som klarade ämbetsmannaexamen, men man<br />
kunde prova hur många gånger som helst. I sin bok skriver<br />
Frank Ching också om Li Changning som år 1088, efter trettio<br />
års fruktlösa försök, inte bara blev godkänd i examen utan till<br />
och med blev den bäste av alla i hela landet. Han blev genast<br />
utnämnd till assisterande sekreterare i den littetära akademin<br />
och även till en hög militär position – bara för att avlida några<br />
månader senare.<br />
ATT REFLEKTERA ÖVER:<br />
• Vad kan anledningen vara att just unga kvinnor ofta startar<br />
eget?<br />
• Idag gäller ett-barns-politiken, vilket innebär att det enda<br />
barnet – pojke eller flicka – är favoriserat och föremål för en<br />
uppmärksamhet som aldrig förr, från föräldrarna och från far-<br />
och morföräldrar. Hur ska det gå för dessa barn i framtiden?<br />
• Hur ska det gå för de barn till migrantfamiljer som växer upp i<br />
byar hos deras mor- eller farföräldrar?<br />
• Unga kineser får allt mer av intryck och personliga erfarenheter<br />
av andra länder – genom resor, studier utomlands, Internet<br />
etc. Vad kan detta betyda för deras syn på samhället, politiken<br />
etc?<br />
• Etc…<br />
Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis:<br />
Bli vuxen och känna sig fri, Drömmar med förhinder, Ett annat<br />
liv, Den unga och mycket rika generationen, Ingen lek i den<br />
kinesiska skolan, Skola i förändring, Den unga och mycket rika<br />
generationen...
Program 6: Kultur för miljarder<br />
URs TV-program nr 6 tar bland annat upp följande: Kinas<br />
filmindustri, moderna författare, bokhandeln etc.<br />
Inom loppet av hundra år har Kina, sedan 1912, gått igenom<br />
inte bara en utan fyra ”kulturrevolutioner”. Den första startade<br />
direkt efter kejsardömets fall 1912 då man ifrågasatte många<br />
gamla traditioner. Man ville modernisera Kina och befria folket<br />
från vissa traditioner, bland annat fotbindning och tvångsäktenskap.<br />
Det var framför allt unga studenter och andra intellektuella<br />
i de större städerna som var de drivande i den revolutionen<br />
och de inspirerades även av västerländsk kultur.<br />
Andra kulturrevolutionen genomfördes av kommunistpartiet<br />
i de områden som man kontrollerade före 1949 och därefter i<br />
hela folkrepubliken. Mao Zedong var den ledande kraften och<br />
syftet var att använda kulturen som ett verktyg i den politiska<br />
propagandan. Det fanns visst utrymme för traditionell kultur,<br />
men all masskultur ställdes i partiets tjänst. Författaren Lu Xun<br />
(1881-1936) hyllades till exempel av Mao Zedong för hans<br />
progressiva texter, men Mao sa också att om Lu Xun hade levat<br />
efter 1949 hade han fått välja mellan tystnad eller fängelse.<br />
Tredje kulturrevolutionen, Stora proletära kulturrevolutionen,<br />
sattes igång 1966 av Mao Zedong och pågick under tio år,<br />
men mest intensivt under de första åren (se s. 5).<br />
Fjärde kulturrevolutionen har lett fram till det kulturliv Kina<br />
har idag och är en följd av den ekonomiska reformpolitiken.<br />
Den har frigjort intern kreativitet och öppnat Kina gentemot<br />
omvärlden. Det har lett till ett öppet och livligt kulturliv, som<br />
Kina aldrig haft (utom en ansats åt det hållet i städerna mellan<br />
1912 och 1949). Det har också lett till en viss ”invasion” av<br />
global masskultur, som i andra länder.<br />
Pressfrihet?<br />
Kulturlivet, liksom medierna, är idag avsevärt mycket mer öppet<br />
och fritt jämfört med hur det var under Mao Zedongs dagar.<br />
Men det finns gränser och censuren har inte avskaffats. Ofta<br />
går det att kritisera enskilda ärenden, men även det kan vara<br />
riskabelt. År 2003 rapporterade till exempel en sydkinesisk<br />
dagstidning om ett flagrant fall av rättsövergrepp då en man<br />
misshandlats till döds av polisen. Fallet uppmärksammades<br />
även på Internet och ledde till en snabb lagändring om hur<br />
häktade ska behandlas. Det ledde också till att tidningens<br />
chefredaktör arresterades för påstådd korruption.<br />
Utbudet av medier har ökat dramatiskt sedan 1978. Då<br />
fanns det i hela landet 69 nyhetstidningar och 38 TV-kanaler.<br />
Trettio år senare, 2008, fanns det 1 938 nyhetstidningar och 3<br />
700 TV-kanaler. Dessutom har Internet m.m. tillkommit.<br />
12<br />
I dagens Kina kontrolleras inte innehållet i medierna innan<br />
de produceras eller sänds – utom för en handfull medier av officiell<br />
karaktär. Alla medier får emellertid regelbundet instruktioner<br />
av den centrala censurmyndigheten om vilka nyheter<br />
som inte får rapporteras – och om vilka som ska rapporteras. I<br />
utrymmet mellan dessa ytterligheter är medierna i princip fria<br />
att ta upp vad de vill.<br />
Hur står sig då censuren i Kina i internationell jämförelse?<br />
”Journalister utan gränser” har sammanställt ett pressfrihetsindex<br />
och enligt det ligger Kina av 179 länder på sjätte plats<br />
– från botten. De länder som har ännu sämre pressfrihet är Iran,<br />
Syrien, Turkmenistan, Nordkorea och Eritrea.<br />
Oberoende kultur<br />
Det finns en hel del oberoende kultur som ofta rör sig nära<br />
censurens gränser. Den utanför Kina mest kände företrädaren<br />
för denna kritiska kultur är konstnären Ai Weiwei. Det görs<br />
även kritisk film. Vid sidan av den storskaliga filmproduktionen<br />
i Kina, den som jämförs med Hollywood, finns oberoende<br />
regissörer och producenter. Den i väst förmodligen mest kände<br />
av de regissörerna är Jia Zhangke, som bland annat kallats ”den<br />
mest betydande aktiva filmskaparen i världen idag”. Hans kanske<br />
mest kända film är den som på engelska heter Still Life.<br />
En annan oberoende regissör är Lou Ye, som kan skryta med<br />
att han av Kinas censur fått yrkes-förbud två gånger – första<br />
gången på två år efter att han gjort filmen Suzhou-floden<br />
(2000), andra gången på fem år efter att han utan tillstånd<br />
anmälde filmen Sommarpalatset till Cannes filmfestival 2006.<br />
ATT REFLEKTERA ÖVER:<br />
• Vad kan de fyra kulturrevolutionerna under 1900-talet ha<br />
betytt för Kina och för kineserna?<br />
• Fyra kulturrevolutioner på hundra år är ett mått på hur Kina<br />
förändrats. Hur har svenskt kulturliv förändrats sedan 1900?<br />
• Kinas kulturliv är idag mycket mer öppet och tillåtande än<br />
före reformperioden. Man kan till exempel producera filmer<br />
och skriva böcker utan att fråga om lov. Däremot kan censuren<br />
förbjuda filmer och böcker när de getts ut. Vad innebär det för<br />
de som abetar inom den kulturella sektorn?<br />
• Yttrandefrihet och kontroll i dagens IT-värld? Är det möjligt<br />
att kontrollera tillgången till information?<br />
Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis:<br />
Innanför konstnären Ai Weiweis höga mur, Den kinesiska<br />
muren, Konstdistrikt 798, Både innanför och utanför, Poesin i<br />
blodet...
Program 7: Sol och vind men inget vatten<br />
URs TV-program nr 7 tar bland annat upp följande: den ekonomiska<br />
tillväxtens baksida i form av miljöförstöring, lokala<br />
protester mot luft- och vattenföroreningar, miljöaktivister,<br />
vattenbristen samt solstads-projektet i staden Dezhou.<br />
Före den ekonomiska reformperioden dominerades Folkrepubliken<br />
Kina av tung industri. Det typiska var stora, omoderna<br />
fabriker som generöst släppte ut alla slags föroreningar i luft<br />
och vatten. Å andra sidan hade de ett ansvar för arbetarnas<br />
grundläggande välfärd. Industrierna var stora, men totalt sett<br />
inte så många att de hade någon nämnvärd global påverkan.<br />
Med den snabba ekonomiska utvecklingen har flertalet<br />
gamla industrier ersatts av betydligt modernare, men samtidigt<br />
har antalet ökat så mycket att Kina nu svarar för en stor del<br />
av världens samlade utsläpp av luft- och vattenföroreningar,<br />
inklusive rena gifter. Man släpper till exempel ut mer koldioxid<br />
än något annat land, med Förenta Staterna som god tvåa.<br />
En stor del av dessa utsläpp sker från fabriker som tillverkar<br />
produkter som säljs i Västeuropa och Nordamerika. Tidigare tillverkades<br />
dessa produkter av otaliga fabriker i den rika världen,<br />
som där släppte ut stora mängder föroreningar. Nu har produktionen<br />
flyttat till Kina och varorna transporteras till västvärlden<br />
på mängder av oljedrivna lastfartyg. Dessutom, eftersom lönerna<br />
i Kina är så låga, har dessa varor blivit så mycket billigare<br />
att vi här kan köpa många fler av dem.<br />
Och vi i väst kan skryta med att vi har minskat våra utsläpp<br />
av koldioxid och andra föroreningar. Kina tjänar stort på att ha<br />
blivit ”världens verkstad”, men Kinas befolkning får också ta<br />
kostnaderna.<br />
Miljö-tryck<br />
Kinas inhemska ekonomiska utveckling utgör ett starkt tryck<br />
på miljön. Framför allt hungrar Kina efter energi i alla dess former<br />
– för att driva alla nya industrier, bygga all ny infrastruktur<br />
och alla nya bostäder för de hundratals miljoner kineser som<br />
har flyttat in eller kommer att flytta in till städerna, för alla nya<br />
bilar som dessa hundratals miljoner planerar att köpa etc, etc.<br />
Man har energikällor inom landets gränser, framför allt<br />
mängder av kol som är jämförelsevis billigt att ta fram och<br />
använda – om man slipper ta hand om den koldioxid som<br />
kolförbränningen genererar. Och det har man hittills sluppit och<br />
lär fortsätta med att slippa ett bra tag till. Den ekonomiska utvecklingen<br />
är viktig för landet – och för kommunistpartiet som<br />
får sin legitimitet av förmågan att se till att allt fler kineser<br />
ständigt får det allt bättre materiellt sett.<br />
Samtidigt satsar Kina mer än något annat land på förnyelse-<br />
13<br />
bara energikällor. Exempelvis har man sedan flera år elektriska<br />
mopeder som ljudlöst och smidigt transporterar ägarna mellan<br />
bostäder och arbetsplatser. Samtidigt som mängden bensindrivna<br />
bilar ökar i rasande takt.<br />
Riskabelt att försvara miljön<br />
Den lokala konkurrensen om att erbjuda företag goda villkor<br />
att etablera sig är förödande. När kommuner desperat behöver<br />
intäkter och arbetstillfällen är det få som försvarar naturen. De<br />
som ändå gör det löper stor risk att råka illa ut.<br />
År 2007 drabbades till exempel sjön Taihu, nordväst om<br />
Shanghai, av en algblomning som fick hela sjön att stinka av<br />
förruttnelse. Sjön förser runt trettio miljoner människor med<br />
dricksvatten. Regeringen beordrade stängning av drygt 1 300<br />
fabriker runt sjön. Det visade sig att föroreningen pågått under<br />
flera år, men att de lokala bolagen trots det fått tillstånd av de<br />
lokala myndigheterna att fortsätta med utsläppen.<br />
I denna konkurrens om företag får även miljölagstiftningar,<br />
arbetarskydd, lagar om arbetstid etc komma i andra hand. Om<br />
ett företag anses viktigt för kommunen lär ingen domstol stoppa<br />
det, oavsett vilka lagar det bryter mot. Som då en advokat,<br />
specialiserad på industri-fall, av en domare fick följande besked<br />
efter en rättegångsförhandling:<br />
”Advokat Zhou, om en domstol troget följer alla lagar och<br />
regleringar från provinsregeringen då kommer alla dessa<br />
fabriker att flytta till något annat ställe och den lokala ekonomin<br />
skulle kollapsa” (Ching Kwan Lee (red.), Working in China,<br />
2007).<br />
Det är oklart hur många av företagen runt sjön Taihu som<br />
tvingades slå igen. Vad som däremot hände var att en miljöaktivist,<br />
Wu Lihong, som under flera år varnat för vad som var på<br />
väg att hända, blev dömd till tre års fängelse i augusti 2007 för<br />
påstådd utpressning av ett av de förorenande företagen.<br />
Vattnet?<br />
Färskvattnet är Kinas verkligt stora problem. Kina har tillgång<br />
till lite vatten per invånare, bara en fjärdedel av genomsnittet<br />
för hela världen. Man har 20 procent av jordens befolkning,<br />
men bara sju procent av dess tillgångar på sötvatten.<br />
Slöseriet med vatten är anmärkningsvärt. Trots den dåliga<br />
tillgången är förbrukningen av vatten hög per invånare i Kina,<br />
nästan hälften till så stor som i Sverige. En stor del av vattnet<br />
slösas på grund av låga avgifter, dåligt underhållna rör etc.<br />
Bara omkring hälften av det vatten som ska gå till jordbruket<br />
når enligt Världsbanken ut till åkrarna. Resten försvinner genom<br />
läckage, avdunstning etc.
Av den fjärdedel av vattnet som går till industrin återvinns<br />
bara en mindre del, medan ca 85 procent av industrins vatten<br />
återvinns i Europa. Ett annat mått på ineffektiviteten är hur<br />
mycket vatten som konsumeras i förhållande till BNP. Under<br />
2003 använde Kina fyra gånger så mycket vatten som världsgenomsnittet<br />
för att producera en viss mängd av BNP.<br />
På grund av den stora folkmängden, som fortfarande ökar,<br />
och den snabba ekonomiska tillväxten ligger uttaget av vatten<br />
per år långt över det årliga tillskottet av vatten. Resultatet blir<br />
framför allt en ständigt sjunkande grundvattennivå. År 1950<br />
låg grundvattennivån i Beijing fem meter under markytan.<br />
Drygt fyrtio år senare låg den femtio meter under och nivån<br />
sjunker med en halv till en meter per år. I andra delar av landet<br />
kan nivån sjunka ännu snabbare. I norra Hebei-provinsen, dvs i<br />
området runt det snabbt växande Stor-Beijing, måste man idag<br />
borra brunnar på upp till 200 meters djup för att få rent vatten.<br />
För tio år sedan räckte det med att borra 30-40 meter (The<br />
World’s Water 2008-2009, publicerad av Pacific Institute).<br />
Storskaliga lösningar<br />
I Kina finns en tendens till storskaliga lösningar, som till exempel<br />
byggandet av världens största dammbyggnad över Långa<br />
floden (Yangtze-floden), där den bryter fram genom Sichuans<br />
berg. Dammen, Tre Raviner, stod klar för några år sedan. Utöver<br />
kostnaderna för själva bygget och för förflyttningen av minst<br />
fyra miljoner människor har dammen haft ett antal oförutsedda<br />
konsekvenser. Det handlar bland annat om förstörelsen av<br />
ekosystemet i den dalgång som nu täcks av vatten och om ett<br />
Program 8: Återkomsten<br />
URs TV-program nr 8 tar bland annat upp följande: Kinas<br />
investeringar i Afrika och andra världsdelar, Kinas betydelse<br />
för Europa och USA – och oron över vad Kina kan göra, Kinas<br />
försvarsmakt, det planerade maktskiftet i Kina etc.<br />
Napoleon, den franske kejsaren, lär ha sagt att ”...den dagen<br />
Kina vaknar kommer världen att darra”.<br />
Under nästan ett och ett halvt årtusende, fram till för två<br />
hundra år sedan, var Kina inte bara den folkrikaste utan även<br />
den ekonomiskt starkaste makten i världen. Kina hade en<br />
stabil och avancerad administration, baserad på en välutbildad<br />
ämbetsmannakår samt ett rikt kulturliv.<br />
Kina bedrev en del handel med omgivande folk och ibland<br />
även med fjärran länder som med Romarriket längs Sidenvägen.<br />
Men i stort var Kina ett inåtvänt rike som hade allt det behövde<br />
inom dess gränser.<br />
14<br />
antal jordskred på de branta bergväggarna runt magasinet.<br />
För att avhjälpa bristen på vatten i norra delen av landet har<br />
man påbörjat bygget av den första av sammanlagt tre planerade<br />
kanaler för att förse norra Kina med vatten från Långa<br />
floden. Varningarna för oförutsedda miljökonsekvenser är<br />
många och projektet har försenats ett antal år. Men liksom när<br />
det gällde Tre raviner tycks inget kunna stoppa planerna.<br />
Miljöförstöringen är för övrigt en av de vanligaste anledningarna<br />
till lokala s.k. massprotester. Det är också en av anledningarna<br />
till bildandet av lokala aktionsgrupper.<br />
ATT REFLEKTERA ÖVER:<br />
• Om lokala myndigheter i Kina ökar kraven på lokala industrier<br />
riskerar de att företagen flyttar till andra delar av Kina. Om Kina<br />
ökar kraven på utländska företag riskerar man att de flyttar till<br />
andra länder. Hur löser man detta dilemma?<br />
• Hur skulle vardagen vara här i Sverige om vi hade lika ont<br />
om färskvatten som Kina och det vattnet dessutom var lika<br />
förorenat som där?<br />
• Vad kan anledningen vara till att miljöaktivister ofta fängslas<br />
trots att de uppenbarligen haft rätt i deras kritik?<br />
• Hur kan man lösa vattenbristen i norra Kina?<br />
• Vad kan det finnas för risker med att avleda vatten från<br />
Långa floden till storstäderna i norr?<br />
• Etc…<br />
Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis:<br />
Peking på hjul, Sopor – en miljöbov och resurs...<br />
Med länderna runt Kina hade kejsardynastierna under långa<br />
perioder en relation som innebar att Kinas kejsare symboliskt<br />
erkändes som kejsare över ”allt under himlen”. Detta bekräftades<br />
formellt årligen genom särskilda ceremonier i den kinesiska<br />
huvudstaden, då sändebud för dessa länder – Japan, Korea,<br />
Vietnam m.fl. – högtidligen överlämnade tributer till Kinas<br />
kejsaren. I gengäld fick de gåvor som vanligen vida översteg<br />
tributerna i värde plus rätt att bedriva handel med Kina.<br />
I övrigt skötte dessa folk sig själva – utan någon erövring,<br />
kolonisering eller exploatering från Kinas sida. Istället påtog sig<br />
den kinesiske kejsaren ett beskyddaransvar för dessa riken, så<br />
som en storebror enligt konfuciansk tradition tar hand om och<br />
skyddar de mindre bröderna och i gengäld får deras respekt<br />
och lojalitet.<br />
Denna världsordning varade fram till 1800-talet då Kina<br />
konfronterades med aggressiva västmakter, med England i
spetsen, som varken var intresserade av gamla spelregler eller<br />
av Konfucius.<br />
Dessa konfrontationer – med bland annat de så kallade opiumkrigen<br />
i mitten av 1800-talet – ledde för Kinas del till militär<br />
och politisk förödmjukelse, till ekonomisk tillbakagång och kris<br />
samt till två revolutioner under 1900-talet.<br />
Till sist, efter en omvälvande reformperiod efter 1978, är<br />
Kina numera åter en världsmakt.<br />
Har världen nu anledning att darra eller...? Kommer Kina att<br />
välja den politik som man under den kejserliga tiden ofta valde,<br />
dvs att prioritera harmoniska relationer med omgivande länder?<br />
Eller kommer Kina att uppträda som en självsvåldig översittare<br />
som behandlar de små grannländerna med arrogans och enbart<br />
med egna kortsiktiga ekonomiska intressen för ögonen? De<br />
länder som Kina befinner sig i konflikt med om de små öarna i<br />
Sydkinesiska havet har til exempel anledning att om inte darra<br />
så i alla fall att oroa sig.<br />
Sedan åttiotalet har allt fler västerländska företag investerat<br />
allt mer i Kina eller helt flyttat produktionen dit. Men under det<br />
senaste decenniet har också allt fler kinesiska företag investerat<br />
i andra länder. Man har till exempel satsat stort i Afrika<br />
som lockar med dess naturresurser. Det har bland annat lett till<br />
en snabbare ekonomisk utveckling i stora delar av Afrika. Det<br />
finns en del misstro mot Kinas avsikter, men den misstron tycks<br />
vara mer spridd bland de tidigare kolonialmakterna i Europa än<br />
i Afrika.<br />
Avslutning<br />
Det finns en tendens i väst att betrakta Kina som exotiskt. Som<br />
regel skiljer sig dock inte kinesiska traditioner i grunden från<br />
till exempel svenska. Som det står i inledningen till Tre Teckens<br />
Klassiker (En läsebok för barn om det konfucianska tänkandet.<br />
Den skrevs på 1200-talet och användes fram till slutet av<br />
1800-talet. Texten är uppställd i rader om tre tecken för att<br />
lätt kunna memoreras):<br />
Människor vid födseln<br />
är naturligen goda,<br />
deras natur är liknande<br />
deras vanor gör dem olika.<br />
Det finns förstås skillnader, men i flera fall är det inte Kina som<br />
skiljer ut sig från mängden utan Sverige eller Västeuropa. Dock,<br />
det finns några företeelser som varit om inte unika så i alla fall<br />
speciella för Kina, som exempelvis:<br />
• Arvsreglerna, som innebar att alla söner delade på arvet.<br />
En familj som levde gott på den mark de ägde, kunde efter<br />
föräldrarnas död förvandlas till två eller fler fattiga familjer.<br />
Därför hade man till exempel inte några stora gods som intakta<br />
stannade i familjens ägo, generation efter generation.<br />
• Konfucianismen som en grundläggande morallära både<br />
för relationerna inom familjens ram och för relationerna mellan<br />
kejsaren och folket.. Enligt konfucianerna skulle riket styras av<br />
15<br />
I Europa och Nordamerika finns det också en hel del misstro<br />
mot Kinas avsikter i västvärlden – samtidigt som beroendet<br />
av Kina ökar. Det är, som det sägs i åttonde programmet, som<br />
relationen mellan missbrukaren och langaren. Den rika världen<br />
har blivit allt mer beroende av en ständigt ökad konsumtion<br />
och Kina tillhandahåller villigt varorna till ett överkomligt pris.<br />
ATT REFLEKTERA ÖVER:<br />
• Sedan landet enades under förste kejsarens tid, för mer än<br />
två tusen år sedan, har Kina dominerat och varit ett föredöme i<br />
östra Asien – genom kulturen, filosofin, den kejserliga administrationen<br />
etc. Trots denna dominans har Kina under långa<br />
perioder strävat efter att lösa eventuella konflikter med omgivande<br />
länder utan att använda våld. Hur kan man förklara det?<br />
• Vad kan Kinas stora investeringar utomlands innebära för<br />
afrikanerna – och för européerna?<br />
• Vilka vägar kan Kina gå när det gäller relationerna till övriga<br />
världen?<br />
• Vad kan Kina bidra med för att skapa en värld byggd på harmoniska<br />
relationer?<br />
• Hur skulle situationen vara här i Europa om vi inte haft<br />
tillgång till alla de billiga varor – från leksaker till datorer – som<br />
tillverkas i Kina?<br />
• Har världen anledning att darra inför ett allt starkare Kina?<br />
• Etc…<br />
Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien.<br />
upplysta, välvilliga och oegennyttiga furstar och ämbetsmän.<br />
Fursten skulle vara det främsta moraliska föredömet för allt<br />
folk, speciellt för hans ämbetsmän.<br />
• Examinationer: Under en tid, då europeiska riken vanligen<br />
styrdes av en ärftlig aristokrati, var tanken att vem som helst<br />
skulle kunna avancera och bli en del av eliten en revolutionerande<br />
idé. För ca tusen år sedan utformades ett obligatoriskt<br />
examinationssystem, som var öppet för nästan alla män. Den<br />
som ville bli kejserlig ämbetsman måste bli godkänd i en serie<br />
av ytterst krävande examinationer. Det som testades var kandidaternas<br />
kunskaper om de konfucianska skrifterna och den<br />
konfucianska etiken (se s. 11).<br />
• Den kejserliga förvaltningen, baserad på examinationer.<br />
Det innebar bland annat att i stort sett vilken man som helst,<br />
oavsett hur fattig han var, hade möjlighet att göra karriär som<br />
ämbetsman. Det innebar också att inga obegåvade eller lata<br />
söner kunde bli ämbetsmän, oavsett hur rika deras föräldrar<br />
än var. Dessa ämbetsmän hade privilegier, men de hade inte<br />
fått dem genom födsel utan förtjänat dem genom mångåriga<br />
studier och krävande examinationer. Tack vare den respekt som<br />
dessa ämbetsmän åtnjöt kunde Kina styras av en relativt liten<br />
förvaltning. En av de främsta Kina-kännarna, John King Fairbank,<br />
skrev till exempel: ”Aldrig har så få styrt så länge över så<br />
många” (China – A New History).
Lästips<br />
Några fakta-böcker på svenska:<br />
• Johan Björkstén: I mittens rike – det historiska och moderna<br />
Kina (2011). Ca 200 sidor. Lättläst och insiktsfull, bra nybörjarbok<br />
om Kinas historia, kultur, traditioner etc.<br />
• Klas Eklund: Kina – den nygamla supermakten (2011).<br />
Knappt 300 sidor. Författaren, ekonom, skriver framför allt om<br />
Kinas ekonomiska utveckling och dess växande globala ekonomiska<br />
betydelse.<br />
• Marcus Haraldsson. En linje över Kina (2007). Drygt 300<br />
sidor med många fotografier. 1999 gjorde författaren en<br />
cykeltur tvärs över Kina, från Tibets högplatå till Hongkong. Sju<br />
år senare gör han om samma tur – med bättre cykel – och söker<br />
upp personer och platser som han mött på den första turen.<br />
• Hans Hägerdal: Kinas historia (2008). Ca 400 sidor. En<br />
grundligare skildring av den kinesiska historien. Knappt hälften<br />
av boken handlar om Kinas moderna och turbulenta historia,<br />
som tog sin början 1912 med kejsardömets fall och utropandet<br />
av den nya republiken.<br />
• Hans Hägerdal: Kinas ledare 1912-2012 (2012). Drygt 300<br />
sidor. De senaste hundra årens historia, sedan kejsardömets<br />
fall 1912, med särskilt fokus på de främsta ledarna: Sun<br />
Zhongshan (Sun Yat-sen), Jiang Jieshi (Chiang Kai-shek), Mao<br />
Zedong och Deng Xiaoping.<br />
• Björn Kjellgren: Kinakunskap (2000). Knappt 300 sidor. En<br />
bred och insiktsfull grundbok om historia, statssystem, ekonomi,<br />
minoritetsfolk, filosofi och religion, det kinesiska språket<br />
och skrivtecknen etc.<br />
• Cecilia Lindqvist: Tecknens rike (1989), drygt 400 sidor.<br />
En klassiker om kinesisk kultur och om de kinesiska tecknens<br />
uppkomst och utveckling under historiens gång.<br />
• Cecilia Lindqvist: Qin (2006). Knappt 300 sidor. En vacker bok<br />
om det kinesiska musikinstrumentet qin och dess betydelse i<br />
den bildade klassens liv.<br />
• Börje Ljunggren: Kina – vår tids drama (2008). Knappt 400<br />
sidor. En grundlig genomgång av historia, ekonomi, miljö,<br />
välstånd och växande klyftor, lagar och mänskliga rättigheter,<br />
politiskt system etc.<br />
• Torbjörn Lodén: Kinas vägval – från himmelskt imperium till<br />
global stormakt (2012), Ca 200 sidor. Boken fokuserar<br />
16<br />
framför allt på kinesisk kultur och historia och leder fram till<br />
fyra av de avgörande vägval som författaren anser att Kina<br />
står inför, såsom frågan om fortsatt diktatur eller en övergång<br />
till demokrati..<br />
• Xiao Rundcrantz: Röd åklagare – En kvinnas berättelse om<br />
brott, makt och korruption i Kina (2006). Ca 300 sidor. Författaren<br />
har varit anställd vid åklagarämbetet i Kina och ger en<br />
bild inifrån systemet om hur lagar och rättsskipning i praktiken<br />
tillämpas.<br />
• Liu Xiaobo: Jag har inga fiender, jag hyser inget hat – valda<br />
texter och dikter (2011). Ca 400 sidor. Liu Xiaobo är den idag<br />
mest kände kinesiske dissidenten, i alla fall utanför Kina. 2008<br />
var han en av undertecknarna av Charta 08, ett politiskt manifest<br />
för demokrati och rättssäkerhet, och 2010 fick han Nobels<br />
fredspris.<br />
Några självbiografiska skildringar och romaner på svenska:<br />
• Gao Anhua: Till kanten av himlen – en berättelse om kärlek,<br />
svek, umbäranden och mod (2000). En självbiografisk bok av<br />
författaren som föddes 1949, samma år som kommunisterna<br />
tog makten i Kina.<br />
• Dai Sijie: Balzac och den kinesiska lilla skrädderskan<br />
(2001). En pärla om två tonårspojkar, klassade som intellektuella,<br />
vilka under kulturrevolutionen skickas ut till en avlägsen<br />
by på den kinesiska landsbygden för att omskolas. De överlever<br />
denna vistelse tack vare deras goda humör, Mozart och Balzac...<br />
• Ming Wang-Sonnerup: Rött land, röd jord – En flickas uppväxt<br />
i Maos Kina (2008), drygt 600 sidor. Om författarens liv<br />
i Kina, hon föddes samma år som kommunisterna tog makten,<br />
1949, och hon levde genom alla förändringar och alla kampanjer.<br />
Hon kände personligen av konsekvenserna av ”Mao<br />
Zedongs tänkande”.<br />
Internet:<br />
• www.folkbildning.net/kina – en webbplats speciellt utformad<br />
med tanke på studiecirklar och andra Kina-studier. Här<br />
finns även fler tips på litteratur, webbplatser etc om Kina.