INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 ...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning 3
1.1 Bakgrund 3
1.2 Hypotes, syfte och frågeställning 4
2. Beskrivning - Sociala medier och Facebook 5
2.1 Sociala medier 5
2.2 Facebook 5
3. Metod 6
3.1 Enkät, utformning 6
3.2 Enkät, efterarbete 7
4. Resultat 7
4.1 Sammanfattning 7
4.1.1 Lärares Facebookvanor 7
4.1.2 Facebook-kontakt med kursdeltagarna 8
4.1.3 Exempel på Facebook i undervisningen 8
4.2 Undervisningsnära resultat 9
4.2.1 Kan Facebook vara ett pedagogisk verktyg för folkhögskolläraren? 9
4.2.2 Kan Facebook påverka tillgänglighet, utanförskap och grupprocesser i en klass? 10
Tillgänglighet 10
Utanförskap 11
Grupprocesser 11
4.2.3 Kan Facebook påverka folkhögskollärarens profesionella och privata roll? 12
5. Slutsats 14
6. Avslutning 15
Källförteckning och referenser 16

1. Inledning
1.1 Bakgrund
Under större delen av mänsklighetens historia har lärandet skett inom familjen och i
arbetslivet. Först under 1900-talet blev det ett axiom att alla skulle gå i skola, efter 1950 inte
bara grundskola utan även gymnasieskola och högskola och därefter i återkommande
ubildningar under hela det yrkesverksamma livet. Ivan Illich målade under 1970-talet upp
visioner av ett samhälle utan skola men med mer lärande än någonsin. Där är vi inte än, men
faktum är att e-lärande och distanslärande är det som utvecklats snabbast de senaste
decennierna. Distanslärande är dock inget nytt, redan i slutet av 1800-talet fanns brevledes
distanskurser och de var framgångsrika fram till 1970-talet. 1
I mitt arbete har det på senare år blivit allt tydligare att kommunikationen med
kursdeltagare och kursdeltagarnas lärande sker på flera platser än enbart i skolans lokaler
eller i hemmet med relevant litteratur. Digitala mötesplatser har blivit ett komplement, ett
stöd och i vissa fall en ersättning för det fysiska mötet mellan människor. Och det som jag
tycker är intressant är att relationen mellan kursdeltagare och personal/lärare på folkhögskola
verkar ha förändrats.
Det som väckte mitt intresse är främst att jag fick veta att en kollega lämnat First
Class 2 till förmån för Facebook som medel för att föra dialog med samt förmedla material till
kursdeltagarna. Gunnel Andersdotter erfor i en studie 3 att “Många deltagare uppfattat First
Class som “gammaldags” jämfört med sina egna redan etablerade digitala kanaler.”
Facebook har på ett sätt omdefinierat ordet vän. Låt säga att en tolkning av ordet vän
kan vara följande: person som en annan person är nära bekant med och vars relation till denna
präglas av positiv kontakt, ömsesidig tillgivenhet och tillit. En tolkning som de flesta nog tar
för en korrekt beskrivning. Men kan detta gälla för alla de 356 vänner jag själv har på
Facebook? Antagligen inte, eftersom det är en fysisk och emotionell omöjlighet att ha
relation med så många människor samtidigt. Ändå använder Facebook ordet vän på svenska
och friend på engelska.
Jag har sedan jag gick med i Facebook fått och skickat vänförfrågningar till familj, nära
vänner, kollegor, kursdeltagare som jag känner, kursdeltagare som jag inte känner men som
går på skolan där jag arbetar, personer som jag själv gått i skola med men som jag inte träffat
eller pratat med på många år, människor jag träffat flyktigt på krogen eller på en kurs, och så
1 Egidius, 2003, sid. 198-199.
2 Digitalt konferenssystem som används av många folkhögskolor, nära kopplingar till Folkbildningsrådets Folkbildningsnät.
3 Andersdotter, 2009, sid. 139.
2

vidare. Ju fler vänner jag har på Facebook desto större urval av “potentiella” vänner får jag
via de vänner jag redan har. Aspelin 4 skriver om relationskombinationer i ett fysiskt
klassrum, dvs. möjliga kopplingar mellan alla personer i en grupp. Ordet rum i arkitekturen är
en abstrakt term för att beskriva en avgränsad yta som ger en känsla av inneslutenhet. 5
Nätverkande och relationsbyggande i digital form, ett digitalt rum, via Facebook kan lyftas
till en, jämfört med ett fysiskt klassrum, extrem nivå. Inblicken i andras liv och leverne kan
bli väldigt omfattande då text uppdateras enkelt och kort och ofta ackompanjeras av en eller
flera bilder och den inneslutetenhet som kan upplevas i det fysiska rummet ersätts i det
digitala rummet av en känsla av gränslöshet och frihet som i flera fall attraherar de som har
svårt för att befinna sig i det fysiska rummet.
Informationen användare delar med sig av är oftast personlig då användarnamnet för
det mesta är samma som det riktiga för- och efternamnet. En digital identitet växer fram
genom Facebook och den kan anpassas till det man vill att den ska vara, samtidigt som det
man skriver kan bli ogenomtänkta hastverk.
Jag ser att Facebook har stor genomslagskraft i samhället. Bara i Sverige räknar man
med 4,2 miljoner användare och av dessa är 45% i åldrarna 18 – 34 år. 6 I det åldersspannet
befinner sig många av de som är kursdeltagare på folkhögskolor.
1.2 Hypotes, syfte och frågeställning
Hypotes
Min hypotes är att Facebooks snabba utveckling och stora genomslagskraft kombinerat med
folkhögskollärares förhållningssätt till Facebook påverkar folkhögskollärarens yrkesroll och
ställning mot kursdeltagaren på ett sätt som tidigare inte varit närvarande i folkbildningen.
Syfte
Mitt syfte är att undersöka vilken inverkan folkhögskollärares erfarenheter av Facebook har
på förhållandet med kursdeltagare?
Frågeställning
Vilken inverkan kan folkhögskollärares erfarenheter av Facebook ha på förhållandet med
kursdeltagare?
4 Aspelin, 2010, sid. 11.
5 http://sv.wikipedia.org/wiki/Rum_(arkitektur)
6 http://www.socialbakers.com/facebook-statistics/sweden - Webplats med statistik om Facebook
3

2. Beskrivning - Sociala medier och Facebook
Då grunden till detta examensarbetet utgår från sociala medier och Facebook ger jag här korta
beskrivningar av de båda begreppen.
2.1 Sociala medier
Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och
användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i t. ex. internetforum, communities,
bloggar, wikier och kommentarer på tidningar och bloggar. Termen används ofta som slagord
för sådana tjänster.
En annan definition är ”Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse
för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan
också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i.”
En tredje definition är "Sociala medier definieras av de miljontals samtal som sker på
webben varje dag, samt konsten för hur de förs." 7
Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag är formulerat i fyra syften 8 och dessa
relaterar i stora drag till ovan benämnda definitioner av begreppet Sociala medier. Sociala
mediers genomslagskraft under 2000-talets första tio år har visat på en reform om och kring
medinflytande och transparens i skeenden som involverar fler än en utbildad elit.
Progressivismens förkämpar Dewey, Key och Freire 9 riktade sig till just de då underordnade i
samhället, de som nu tar allt mer plats i den digitala etern och på nolltid kan nå ut globalt med
det de vill säga.
2.2 Facebook
Facebook är en social nätverkstjänst som grundades i februari 2004 och drivs och ägs av
Facebook, Inc. I maj 2011 har Facebook mer än 680 miljoner aktiva konton. 10 Användarna
kan skapa en personlig profil, lägga till andra användare som vänner, skicka och få
meddelanden. Dessutom kan användare ansluta sig till intressegrupper, som exempelvis
arbetsplats, skola eller universitet. Facebook har fått sitt namn efter de elevkataloger som i
USA delas ut till studenter av universitetens administration, vars syfte är att att hjälpa
7 Svenska Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier
8 http://www.folkbildning.se/Folkbildningsradet/Myndighetsuppdrag/
9 Gustavsson, 2002, sid. 43.
10 http://www.socialbakers.com/facebook-statistics/sweden
4

studenterna att lära känna varandra bättre. 11 Facebook är gratis att använda, men bygger sin
finansiering på att sälja annonser som kan riktas ner till personnivå, baserat på den
information användarna själva lagt in i Facebooks databas. Foton och korta
statusuppdateringar dominerar innehållet, tillsammans med grupper och sidor som
människor, organisationer och företag skapar för att kunna sprida ett budskap eller sälja en
produkt.
3. Metod
3.1 Enkät, utformning
Jag ville omfatta ett stort antal folkhögskolor i södra Sverige och på det viset få ett stort
grundmaterial. Jag insåg snabbt att omfattningen skulle bli för stor, jag skiftade därför fokus
från kvantitativ insamling till kvalitativ insamling och utifrån detta empiriska material istället
försöka se mer av individernas förhållningssätt. Jag riktade enkäten till personer i varierande
åldrar, som använder Facebook olika mycket och som i olika grad använder det i sitt yrke.
Elva personer som arbetar på folkhögskola svarade på enkäten. Åldersspannet hos de som
svarade var 31 till 55 år. Medelåldern 41,5 år.
Enkäten bestod av sex delar. Första delen riktar sig till de som har ett konto på
Facebook och är aktiva användare, dvs. loggar in regelbundet. Del två var för de som inte har
Facebook. Del tre var för den som har Facebook och behandlade frågor som rör
kursdeltagares användning av Facebook. Del fyra var för den som inte har Facebook men
hade stött på kursdeltagare som använde det. Del fem handlade om Facebook i klassrummet
och som en del av undervisningen och avslutande del sex kompletterade de övriga delarna
med frågor om t.ex. etik och moral på nätet och den egna skolans närvaro på Facebook. Alla
som svarade på enkäten hade ett Facebook-konto och därför utgår del två och del fyra
fortsättningsvis.. Ett metodproblem var att några svarande ansåg att enkäten var för
omfattande i antal frågor och med facit i hand kunde del två och fyra utelämnats redan tidigt
då dessa frågor aldrig besvarades och mer fokus kunde lagts på att få övriga delar att
harmonisera.
11 Svenska Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Facebook
5

3.1 Enkät, efterarbete
Jag inledde sammanställningen av svaren med att sammanföra alla personers svar på varje
fråga. I detta kunde jag se att svarspersonerna ofta rörde vid samma ämnen och till slut
smalnade jag ner dessa till tre riktningar som kändes relevanta för min frågeställning:
Vilken inverkan kan folkhögskollärares erfarenheter av Facebook ha på förhållandet med
kursdeltagare?
4. Resultat
4.1 Sammanfattning
Här sammanfattar jag svaren från enkäten under de tre rubrikerna: 1) Lärares
Facebookvanor, 2) Facebook-kontakt med kursdeltagare, 3) Exempel på Facebook i
undervisningen.
I avsnittet 4.2, Undervisningsnära resultat, har jag valt ut citat från enkätsvaren och delat in
dem under tre nya frågeställningar. Svaren här relaterar direkt till läraren och upplevelser
kring när Facebook, läraren och kursdeltagarna på något vis befinner sig på samma spelplan
och i synnerhet när det rör sig om undervisning eller kursinnehåll.
Enkäten finns i sin helhet som bilaga 1.
4.1.1 Lärares Facebookvanor
Vissa tillfrågade loggade in några ggr per vecka medan andra loggade in upp till tio ggr per
dag. Gemensamt för nästan alla var att de mest tittade på andra vänners aktiviteter (status-
och fotouppdateringar). De som loggade in mer frekvent var bland de yngre (35 år och neråt)
medan de äldre oftare hade bestämda tider då de loggade in. Bland dem som var 35 och yngre
var det vanligare att använda mobiltelefonen för att logga in än att använda datorn, och bland
de som använde mobiltelefonen var det också vanligare att logga in oftare än de som bara
använde dator för att logga in.
Anledningen till att de tillfrågade skaffat ett Facebook-konto var i de flesta fall
nyfikenhet och att de “hört talas om det” och ville prova och sedan “blivit kvar”. I vissa fall
var det ett ytterst medvetet val för att underlätta kontakt med släktingar långt bort eller för att
använda som ett kommunikationsmedel till kursdeltagare.
Alla tillfrågade hade minst en kollega som vän på Facebook och ingen tyckte det var
något negativt, snarare ytterligare en dimension och i vissa fall en fördjupning av en vänskap
6

som gick utanför arbetet. En person jämförde med att det inte var någon skillnad på att ha
någon på Facebook eller ha en persons telefonnummer. Man använder det som ett medel för
“att få tag i personen”.
Gemensamt för alla var åsikten att Facebook är ett bra verktyg för nätverkande och att det är
lätt att komma igång med och använda. “Ett klockrent socialt nätverk!” Däremot hade väldigt
få någon åsikt om Facebook som företag. “Inte insatt”, “Hemlig agenda?...”, “Vet för lite...”,
“Osäker...”
4.1.2 Facebook-kontakt med kursdeltagarna
De tillfrågade tyckte oftast inte att det var några problem med att få vänförfrågningar från
kursdeltagare. I vissa fall var de tydliga med att de ville att kursdeltagare skulle fråga igen
efter utbildningens slut. En lärare skapade listor (vänner, kollegor, kursdeltagare o.s.v.) och
kunde därmed styra hur mycket av profilens innehåll som skulle visas för olika
personkategorier och upplevde därmed inte något problem att lägga till alla som frågade. En
lärare hade totalstopp för alla förfrågningar från kursdeltagare med hänvisning till att
Facebook tillhör mitt privatliv och det innefattar inte kursdeltagarna. Bland dem som tyckte
det var jobbigt att få vänförfrågningar var det tydligt att de som inte hade ett förhållningssätt
till hur de skulle agera vid varje förfrågning hamnade i tvivel och oroade sig ibland för att
någon kursdeltagare skulle uppleva det som orättvist om man inte accepterade alla personer
som gick i t.ex. samma klass. I vissa fall hade lärarna plockat bort kursdeltagare från
vänlistan när det kursdeltagaren skrev i sin status kändes obekvämt (psykisk ohälsa) eller när
det handlade om kursdeltagare som blivit avstängda.
4.1.3 Exempel på Facebook i undervisningen
Här ville jag se om Facebook “tagit över” en del av utrymmet i klassrummet, och i.s.f. tar tid
av lektioner i anspråk (som annars skulle använts till ämnet). Flera lärare berättade att de i
klassrummet dagligen möter att kursdeltagarna surfar in på Facebook via mobil eller dator.
Dock valde vissa att se det som något naturligt och inget hinder för aktiviteten så länge
kursdeltagarna i det stora hela höll sig till att göra de uppgifter som de var ålagda.
En lärare såg det negativt. Så fort kursdeltagare fick tag i en dator “så var de ofelbart
där (på Facebook)” och “en kort anmärkning brukar hjälpa, men strax är de där igen”. En
annan lärare visade på nyttan med att mötas i digitala nätverk och att de kursdeltagare som
naturligt har det som en del i sin vardag att nyttja Internet och sociala medier lättare kan
motiveras till att prata om källfel, öppna upp diskussioner i ett större format och ifrågasätta
7

andras påstående. Det fanns även de lärare som använde Facebook för att få ut praktisk
information till sina kursdeltagare och såg till att plocka in t. ex. foto och video från internet
för att dels inspirera kursdeltagarna och även få dem till att inspirera varandra.
4.2 Undervisningsnära resultat
Här redovisar jag utvalda citat från enkätsvaren och underordnar dem i tre frågeställningar
som speglar tillbaka till min huvudfrågeställning. Fokus ligger på folkhögskollärarens roll
och förhållningssätt till Facebook gentemot kursdeltagarna.
4.2.1 Kan Facebook vara ett pedagogisk verktyg för folkhögskolläraren?
Ett initialt problem för att kunna använda Facebook som ett pedagogiskt verktyg är att din
information är kopplat till din egen identitet och i olika grad tillgängligt för alla som kan
använda Internet (beroende på dina säkerhetsinställningar på kontot). Vill jag att mina
kursdeltagare ska använda det i min undervisning måste de ha ett konto, och har de inte det så
kan jag bara be, inte tvinga, dem att registrera sig. Till skillnad från konferens- och
mailsystemet First Class som är begränsat och inte alls lägger fokus på att
användarinformation används för nätverkande och riktade annonser.
I enkäten fick jag exempel på att Facebook använts i undervisning på folkhögskola.
“Jag har startat grupper där vi har planerat någon aktivitet eller haft ett diskussionsforum.”
På frågan om att använda Facebook som en del i undervisningen.
“Det gör det, men det är ju min sak som datalärare att utnyttja detta och vända det till att skapa debatter, jobba med bilder
och göra deltagarna mer delaktiga i samhällsdebatter. Visa på källfel, öppna för ett mer kritiskt tänkande, att ifrågasätta
andras påstående.”
På frågan om Facebook tagit plats i klassrummet.
“Facebook skulle kunna vara en viktig arena att träna sitt skrivuttryck, sociala medier i skrift. Ha en gemensam sfär att
mötas på. Deltagare med tex funktionshinder kan ibland ha lättare att uttrycka sig i skrift. (det är olika för alla). Viktigt att
erbjuda en kommunikativ arena som komplement till den verbala.”
På frågan om att använda Facebook som en del av undervisningen.
Det finns här tydliga exempel på att lärare dels aktivt uppmuntrar användandet av Facebook
genom att starta dedikerade grupper/diskussionsforum för ett projekt eller aktivitet. En
datalärare ser möjlighet att utnyttja det faktum att Facebook tagit plats genom dator och
mobil i klassrummet och skapar debatter och gör deltagarna mer delaktiga i samhällsdebatter
8

och visar på källfel, öppnar upp för ett mer kritiskt tänkande och att ifrågasätta och resonera
kring andras påstående.
En lärare har tankar om hur Facebook skulle kunna vara en arena att träna sitt
skrivuttryck och att deltagare med funktionshinder kan lättare uttrycka sig i skrift. Viktigast
är att erbjuda en kommunikativ arena.
4.2.2 Hur kan Facebook påverka tillgänglighet, utanförskap och grupprocesser i en
klass?
Tillgänglighet
“Materialet finns tillgängligt online, ständigt, överallt och hela tiden.”
Om fördelar med nätbaserat kursinnehåll
“Det handlar också om vem/vilka som har tillgång till datorer. Hur möjliggörs det så att tillgängligheten ökar.”
Om att kanske inte alla har tillgång till en dator.
Med digital teknik och framförallt de senaste årens ökade antal onlinetjänster baserade på
datormoln 12 blir behovet av fysiska böcker och allmänna klassrum allt mindre. Via enkla,
Internetuppkopplade enheter som mobiler och datorer kommer vi åt all världens information i
text, bild och video, och det i princip omedelbart när vi söker efter det. Google, som är
världens största sökmotor på Internet, ger numera direktförslag efter varje bokstav vi skriver
in i sökfältet. För några år sedan skrev vi in det ord eller den fras vi ville söka på och tryckte
sök, och då fick vi upp en sida med sökresultat. Nästa steg, och där är vi i princip redan, är att
Google gissar vad vi söker efter och serverar det innan vi vet att vi behöver det. Gissning är
fel ord, Google baserar det på vad vi brukar söka efter och vilka rutiner vi har på nätet.
Informationen finns på detta sätt tillgänglig överallt, förutsatt att våra tekniska prylar
har ström och är uppkopplade. Läs- och skrivkunnighet, på engelska literacy, har sedan
digitaliseringen och Internets intåg kompletterats med uttrycket digital literacy 13 , förmågan
att lokalisera, organisera, förstå, värdera och analysera information med hjälp av digital
teknik. Roger Säljö pratar om detta i ett föredrag kallat “Medier och nya landskap för
lärande, skolan i informationssamhället” 14 Kontrasten till digital literacy kallas the digital
divide 15 , den digitala klyftan. Den digitala klyftan hänvisar till klyftan mellan individer,
hushåll, företag och geografiska områden på olika socioekonomiska nivåer både vad gäller
12 En teknik där stora skalbara resurser, ex. processorkraft, lagring och funktioner, tillhandahålls som tjänster på Internet till
användare som inte behöver ha den tekniska kunskapen eller kontrollen över infrastrukturen. Svenska Wikipedia,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Datormoln (8 maj 2011)
13 Engelska Wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Digital_literacy, (8 maj 2011).
14 http://www2.diu.se/framlar/konferensen/dialog-video-blogg-och-twitter-fran-konferensen/roger-saljo/ , tid: 20.50, (8 maj 2011)
15 Engelska Wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Digital_divide, (8 maj 2011)
9

deras möjligheter att få tillgång till information och kommunikationsteknik och deras
användning av Internet för en mängd olika aktiviteter. I en värld där vi nu inte behöver
komma ihåg så mycket “utantill”, eftersom det nästan alltid finns tillgängligt i vår närhet går
ekot tillbaka till Sokrates som oroade sig över att människans sinnen skulle förslöas om vår
hjärna utan träning likt en muskel skulle förtvina. 16
Utanförskap
“Till en kursdeltagare som hade problem med matematik använde jag mig av spel på Facebook som för att visa att hon
faktiskt kunde en hel del matte. Inget ovanligt fenomen med matteblockeringar eller hur? De allra flesta spel kräver att du
har en uppfattning om tex procent. Vidare saknade just denna tjej engelska och spelet var på engelska så det blev en naturlig
del för henne att lära sig nya ord. Hon ställde massor med frågor istället för att sitta med en i hennes ögon tråkig
övningsbok och sucka.”
Om att använda Facebook som en del av undervisningen.
Här använde sig läraren av ett verktyg utanför skolans normala ram. Facebook fick bli den
(digitala) fysiska kontext 17 som kursdeltagaren kände igen och kunde relatera till och därifrån
bygga på de ämnen hon hade brister i, genom att spela spel. Läraren har också ett objektivt
inkännande förhållningssätt till kursdeltagarens känsla för övningsböcker; “en i hennes ögon
tråkig övningsbok” och ser flera fördelar med ett spel istället. Kunskaper i matematik och
engelska krävs av spelaren men spelet i sig kan till en gräns också utveckla spelarens
kunskaper. Spel kan i det här fallet ses som en kommunikativ stötta. 18
Grupprocesser
Ja. det är svårt. Om man säger ja till en och känner att det är okej är det svårt att säga nej till en annan i samma grupp
(klass).
Om att neka vänförfrågningar från kursdeltagare
Här vittnar en lärare om att det känns svårt att säga ja till alla de som vill vara vän på
Facebook. En av ledarskapets paradoxer gör sig påmind, etablera ett nära förhållande
samtidigt som läraren ska hålla avståndet. 19
“FB har tagit plats på det sättet att deltagarna ofta delar med sig på FB om vad de gör på skolan, lägger ut bilder på
projekt de jobbar med och frågar om olika saker rakt ut. Tex, om någon vet var man kan få tag i en vindmaskin, om någon
16 Säljö 2008, sid 159.
17 Säljö 2008, sida. 136
18 Säljö 2008, sid. 123.
19 Svedberg, 2003, sid. 284.
10

vill ställa upp och vara med i ett fotoprojekt, vart man kan hitta ditt och datt, olika material etc. Inget har varit negativt.
Deltagarnas/skolans info om utställningar eller speciella händelser i skolan syns alltid på FB.”
Om att Facebook tagit plats i klassrummet
Här ser läraren en stor nytta med att deltagarna direkt delar med sig och söker information
inte bara i klassen, men faktiskt i hela sin bekantskapskrets på Facebook. Producera, dela
med sig och visa upp. Ett förfarande som innefattar ett jag, ett du och ett vi. 20
4.2.3 Kan Facebook påverka folkhögskollärarens profesionella och privata roll?
Då Facebook bygger på att nätverka och knyta människor till varandra genom foton, platser
och händelser krävs det att man registrerar sig med sin riktiga identitet för att få ut något. Och
ju mer aktiv man är desto mer delar man med sig av sitt liv till sina vänner. I förhållandet
lärare och kursdeltagare blir det därför intressant då privatlivet ömsesidigt för lärare och
kursdeltagare hamnar på en mer jämlik nivå, jämfört med om man inte är vänner på Facebook
och bara ses i skolan.
“Förfrågningarna har också minskat då de upptäcker att jag ju ser in i deras privata sfär vilken kanske inte alltid var tänkt
att just deras lärare ska se. tex har jag varit med om flera liknande händelser: Deltagaren sjukanmäler sig och har sedan
flera inlägg om dagen som berättar utförligt om allt från skating till bakrus och mysdag i tv-soffan mm. När jag äntligen
kommenterat händelse på FB eller när vi setts nästa gång har nog iaf vissa ångrat denna vänförfrågan. En del har nog
plockat bort mig. Fast vissa bara ler och gillar läget hur läget än ser ut. Dessutom vill faktiskt inte jag att vissa ska läsa allt
vad jag pratar om med mina vänner heller. (Det gäller ett fåtal och dem kommer jag aldrig att bli vän med.)”
Om att lägga till kursdeltagare som vänner på Facebook
Här tar en lärare upp händelser där kursdeltagare sjukanmält sig och sedan via Facebook
utförligt berättar om sina aktiviteter utanför skoltiden och dessa tyder på att deltagaren är allt
annat än hemma för sjukdom. Kursdeltagarna har reagerat olika på situationen när läraren
kommenterat den. Vissa tar bort läraren från sin vänlista, andra “gillar läget”. Läraren är
tydlig med att vissa kursdeltagare aldrig ska få hamna i vänlistan, en gräns för vilka som får
ta del av lärarens privatliv syns.
“Kommenterar det inte och tar heller inte upp det i skolan. Det måste alltid vara på deltagarens initiativ att ta upp vad de
skrivit. Jag har själv barn i ålder 19-26 så jag har ju redan sett många av kursdeltagarna via barnens bilder. Att bo och
arbeta i en så liten håla gör ju att man möter dem överallt. Ska vi förbjuda Facebook får vi också förbjuda lärare att bo på
samma ort som deltagarna. Till skillnad från övriga skolsystem kan vi lättare hålla isär privatliv - skolliv när det kommer till
omdöme.”
Om att via Facebook få känslig information om kursdeltagaren
20 Svedberg, 2003, sid. 59.
11

Att den här läraren bor på samma ort som skolan och orten i sin tur är liten gör att “alla
känner alla” och därför har läraren tydligt tagit ställning till att aldrig kommentera och att
deltagaren alltid ska ta initiativet till samtal om det som hänt. Läraren tycker också att
folkhögskolans omdömessystem gör att det är lättare att hålla isär privatliv och skolliv när det
är dags att sätta omdöme. Läraren tycker också att Facebook inte kan förbjudas på något sätt i
skolmiljön, det skulle vara likställt med att förbjuda deltagare att bo på samma ort som
lärarna.
“Om kursdeltagare skickar mig vänförfrågningar tackar jag ja, jag ser det som att stanna och småprata en stund om man
möts på torget en söndageftermiddag. Jag frågar aldrig någonsin kursdeltagare om vänskap, det, däremot, vore jämförbart
med att gå hem till dem, knacka på och be att få en kopp kaffe, ett steg in i deras privata sfär där jag inte har att göra. Före
detta kursdeltagare är en annan sak, dem ska jag inte bedöma eller sätta omdöme på och det ger mig glädje att kunna se hur
det går för dem. Jag ansöker då och då om vänskap men interagerar inte med dem om inte de tar aktiv kontakt först.”
Om att acceptera vänförfrågningar från kursdeltagare
Denna lärare likställer Facebook och vänskap med kursdeltagare som att stanna en stund på
torget och prata. Läraren frågar aldrig om vänskap med kursdeltagare som ska bedömas,
tidigare kursdeltagare däremot är en annan sak, läraren kan då fråga om vänskap men
interagerar bara om den andra tar kontakt först.
12

5. Slutsats
Jag har med utgång från min hypotes och mitt syfte med frågeställningen kommit till följande
resultat.
Facebook har tagit plats i klassrummet genom dator och mobiltelefon. Lärares
förhållningssätt till detta i enkäten visar att de ser Facebook bland annat som:
1 ) Något som stör undervisningen. 2) Något som ger en behövlig paus för kursdeltagarna i
undervisningen. 3) Något som ger en möjlighet att i undervisningen koppla på områden (och
direkt genom Facebook praktisera och ge exempel) som källors äkthet och att debattera,
diskutera och jämföra andras åsikter.
Vänskap mellan lärare och deltagare på Facebook kan skapa:
1) En förförståelse om deltagaren som kan underlätta i undervisningen och ge en mer
nyanserad bild i omdömes- och behörighetsdiskussioner. 2) Obekväma situationer för
framförallt kursdeltagaren när de delat med sig av information om sitt privatliv som kanske
inte var menat för läraren, exempelvis skolk eller åsikter om skola och lärare. 3) Möjlighet till
mer direkt kommunikation mellan kursdeltagare och lärare utanför klassrummet och utanför
ordinarie arbetstid. 4) Extraarbete utöver lärarens arbetstid då frågor om uppgifter i skolan
kan komma via Facebook på kvällstid och helger. Och att detta kan ses som både positivt och
negativt hos läraren beroende på hur de ser på sin yrkesrolls gränser.
Facebook som pedagogisk plattform:
1) Lätt att glida in i skoluppgifter då deltagaren och läraren finns på samma plattform och
delar samma upplevelse och redskap. 2) Kräver att lärare och kursdeltagare finns med på
Facebook. 3) En bra plats att arbeta med grupprocessen och ett bra sätt att få en klass till att
diskutera med varandra istället för bara med läraren då miljön är samma för alla och alla får
lika mycket utrymme. 4) En enkel miljö att starta grupper och diskussioner för varje projekt.
5) Lätt att dela med sig av länkar, video och bild, möjlighet att direkt kommentera andras
åsikter eller uppdateringar och det finns en historik som är direkt tillgänglig. Den kollektiva
kompetens 21 som gruppen äger görs än mer tydlig och lättillgänglig.
21 Svedberg, 2003, sid. 353
13

6. Avslutning
Åsikterna och förhållningssättet till Facebook går tydligt isär kring påverkan på
undervisningen och eventuell pedagogisk nytta. Klart är att alla tillfrågade tycker att
Facebook utanför skolan är ett bra nätverk och i olika grad vill involvera sina kursdeltagare i
sin egen Facebooksfär.
Säljö skriver att en uppenbar konsekvens av den nya digitala utvecklingen är att
lärande i stor utsträckning kommer att handla om att lära sig behärska den nya tekniken i dess
olika användningsformer. 22 Steget efter att lära sig använda en dator och dess program
handlar om att lära sig använda olika hemsidors funktioner då alltmer av vår datortid går till
att vara uppkopplade mot Internet och vi lägger tid på att följa med i den snabba utvecklingen
för att kunna använda de tjänster vi vill. Och ju mer vi skriver och delar med oss av våra
arbetsliv och privatliv (som genom Facebook alltmer flyter ihop, då en till våra fysiska
identiteter kompletterande digital identitet skapas) desto större krav ställs det på oss i de nya
produktionsformerna, främst på avancerad läs- och skrivkunnighet. 23
Ett vanligt talessätt är att “kunskap är makt”. Vilken sorts kunskap skaffar man sig
genom att använda Facebook? Jo, framförallt en tidsbestämd och nu-aktuell kunskap om
individers privatliv. Fokus ligger på snabba uppdateringar och behovet att hela tiden hålla sig
uppdaterad gör att individen lägger fokus på det som händer just nu och kanske det som kan
komma att hända precis efter just nu. Samtidigt krävs det någon form av kontext kring varje
person för att kunna ta till sig informationen.
Klart är att folkhögskollärarens förhållningssätt till Facebook och sociala medier är
viktigt och kommer att bli allt viktigare om sociala mediers utbredning och genomsyrning i
vårt samhälle fortsätter i samma takt. Andersdotter 24 anser att även ljud och bild bör
involveras i analytiska och skapande verksamheter redan på grundnivå, det räcker inte med
enbart text längre. Andersdotter ser också att datalärare varit de ledande i IT- och
medieutvecklingen på skolor. Men, i takt med att sociala medier hyser allt fler av både lärare
och elever/kursdeltagare så sätter också yngre generationers lärare och deltagare nya krav på
den teknik som ska köpas in och ovan nämnda krav på att utrustning ska utöver text även
kunna användas för bild-, ljud- och videoredigering. Folkhögskolläraren bör spela en viktig
roll som guide, inspiratör och föregångare på detta område för framtidens kursdeltagare i
folkbildningen. Även i de generationer som inte har tekniken med sig från uppväxten.
22 Säljö, 2008, sid. 241.
23 Säljö, 2008, sid. 241.
24 Andersdotter, 2009, sid. 143
14

Källförteckning och referenser
Henry Egidius, Pedagogik för 2000-talet, 2009, Natur och Kultur, Stockholm.
ISBN 978-91-27-11739
Gunnel Andersdotter, Folkhögskolans praktiker i förändring, 2009, Studentlitteratur.
ISBN 978-91-4405547-3
Bernt Gustavsson, Vad är Kunskap?, 2002, Myndigheten för skolutveckling.
ISBN 91-85128-99-6
Roger Säljö, Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv, 2008, Norstedts Akademiska Förlag.
ISBN 978-91-7227-436-5
Lars Svedberg, Gruppsykologi - Om grupper, organisationer och ledarskap, 2003, Studentlitteratur.
ISBN 91-44-04154-3
Jonas Aspelin, Sociala relationer och pedagogiskt ansvar, 2010, Gleerups.
ISBN 978-91-40-66888-2
http://www.socialbakers.com/facebook-statistics/sweden - Webplats med statistik om Facebook (15 maj 2011)
Svenska Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Rum_(arkitektur) (26 november 2011)
Svenska Wikipedia - http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier (15 maj 2011)
http://www.folkbildning.se/Folkbildningsradet/Myndighetsuppdrag/ (17 maj 2011)
http://www.socialbakers.com/facebook-statistics/sweden (17 maj 2011)
Svenska Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Facebook (17 maj 2011)
Svenska Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Datormoln (17 maj 2011)
Engelska Wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Digital_literacy, (17 maj 2011).
http://www2.diu.se/framlar/konferensen/dialog-video-blogg-och-twitter-fran-konferensen/roger-saljo/ , tidskod:
20.50, (17 maj 2011)
Engelska Wikipedia, http://en.wikipedia.org/wiki/Digital_divide, (17 maj 2011)
Bilaga 1 - Enkät
15