Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet
Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet
Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Program 1: En dramatisk historia<br />
URs TV-program nr 1 tar bland annat upp följande: kampanjerna<br />
Stora språnget och Kulturrevolutionen, det moderna<br />
Kinas snabba ekonomiska utveckling, Himmelska fridens<br />
torg 1989 samt arvet efter Mao Zedong.<br />
Kina har varit utsatt för många omvälvande förändringar under<br />
historiens gång, särskilt under de senaste hundra åren. Trots<br />
det finns det stora likheter mellan Folkrepubliken Kina av idag<br />
och det Kina som i mer än två tusen år styrdes av kejsare.<br />
Bland det historiska arvet kan nämnas balansen mellan det<br />
privata och det kollektiva samt konfucianismen.<br />
Det privata och det kollektiva<br />
Den kinesiska civilisationen uppstod i den norra delen av det<br />
inre Kina. Det är den del av landet som ligger norr om Långa<br />
floden (Yangtze-floden), med centrum på de bördiga jordarna<br />
runt Gula floden. Senare spreds denna civilisation söderut från<br />
Långa floden ner mot Sydkinesiska havet.<br />
Fram till modern tid var Kina framför allt ett jordbrukssamhälle.<br />
Förhållandena på landsbygden har naturligtvis skiftat en<br />
del under tidens gång. Men framför allt har det varit påfallande<br />
stabilt. Det typiska för det kinesiska jordbruket har nästan alltid<br />
varit små jordlotter, privat ägda eller arrenderade. Dessa lotter<br />
har odlats intensivt och effektivt. De kan närmast jämföras<br />
med trädgårdsodling i Europa.<br />
Detta småskaliga jordbruk har sedan civilisationens begynnelse<br />
varit möjlig tack vare en storskalig och kollektiv infrastruktur<br />
i form av kanaler, fördämningar, skyddsvallar, slussar,<br />
beredskapsförråd etc. Syftet var att tillförsäkra en effektiv<br />
fördelning av vatten. Syftet var också att ha en beredskap mot<br />
de återkommande perioderna av för lite eller för mycket vatten.<br />
Det var framför allt kejsarens och hans ämbetsmäns ansvar<br />
att se till att dessa vittförgrenade system fungerade och underhölls.<br />
Och det var dessa system som gjorde det möjligt för<br />
Kina att ha ett så effektivt jordbruk samt att få en befolkning<br />
som i storlek vida överglänste alla andra civilisationer.<br />
För att denna stora befolkning skulle kunna överleva, även<br />
under torka eller översvämningar, krävdes ett nära samarbete<br />
under en stark ledning. Det är bakgrunden till att kinesiska tänkare<br />
sedan två och ett halvt tusen år ägnat sig åt två frågor:<br />
– Hur kan människor samarbeta och leva i harmoni med<br />
varandra?<br />
– Hur ska riken styras på ett effektivt och långsiktigt sätt?<br />
Konfucianismen<br />
Medan Sverige under ett halvt årtusende hade en statsreligion,<br />
4<br />
kristendomen, hade Kina under två tusen år en statsfilosofi,<br />
konfucianismen. Upphovsmannen till denna tankeskola var<br />
Konfucius (Kong-zi) som levde ungefär fem hundra år före vår<br />
tideräknings början. Det var under en period då Kina var splittrat<br />
mellan rivaliserande små kungadömen och då moraliska<br />
normer var under upplösning.<br />
I likhet med Jesus finns det inga bevarade texter som man<br />
vet var skrivna av Konfucius. Istället har hans tankar blivit<br />
kända genom vad hans lärjungar skrev. Efter Konfucius har<br />
dessa texter utökats med mängder av andra skrifter, författade<br />
av filosofer som ansett sig verka i hans anda. Som man kan förvänta<br />
sig finns det många olika tolkningar och utvikningar. Men<br />
det finns en kärna som i stort bevarats genom århundradena.<br />
Konfucius ansåg att människor var födda goda och att det<br />
var omständigheterna som gjorde dem onda. Det som kunde<br />
få människor att bli egoistiska var till exempel fattigdom.<br />
Därför hade härskaren en skyldighet att värna om alla familjers<br />
välfärd.<br />
Ett annat grundläggande fundament inom konfucianismen<br />
är övertygelsem om att alla män har förmåga att utöka deras<br />
kunskap och vishet, bara de studerar. Det innebär också att<br />
varje man, oavsett bakgrund, skulle kunna göra karriär och till<br />
exempel bli rådgivare till fursten. Liksom i andra länder ansåg<br />
man i Kina under denna tid att kvinnans plats var i hemmet och<br />
inte ute i samhället. Därför var det aldrig aktuellt att ens tänka<br />
sig möjligheten att kvinnor skulle kunna göra karriär.<br />
Konfucianismen – tillsammans med examinationssystemet<br />
och förvaltningen (se avslutningens-kapitlet) – utgjorde<br />
det kinesiska kejsardömets ryggrad fram till dess fall 1912.<br />
Orsaken till sammanbrottet var en kombination av ökande<br />
sociala motsättningar inom landet och attacker från europeiska<br />
kolonialmakter, vilket bland annat ledde till de två så kallade<br />
opiumkrigen i mitten av 1800-talet.<br />
Kina blev istället en republik. Därefter följde nästan fyrtio<br />
år av krig och inbördeskrig innan kommunisterna slutligen stod<br />
som segrare 1949 och Mao Zedong utropade Folkrepubliken<br />
Kina.<br />
Maostiska tiden med politiska kampanjer<br />
Tiden sedan 1949 kan delas in i två huvudperioder, den maoistiska<br />
tiden, då Mao Zedong var Kinas ledare (1949-76), och<br />
reformperioden (från 1978). Den maoistiska perioden karakteriserades<br />
bland annat av ett antal landsomfattande politiska<br />
kampanjer. De syftade dels till en snabb omvandling av Kina<br />
till ett kommunistiskt samhälle, dels till att forcera fram en<br />
snabb ekonomisk utveckling. De två mest kända kampanjerna