Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet

More documents

Recommendations

Info

nade ställning. Mödrarna band sina döttrars fötter för att de skulle bli så små som möjligt. Det var en smärtsam och deformerande sedvänja som började spridas inom överklassen under Song-dynastin för tusen år sedan och som efterhand spreds till allt vidare kretsar. Den allmänna moralen krävde dessutom att kvinnor skulle hålla sig hemma och inomhus och syssla med hushållsarbete. Bara de fattigaste syntes utomhus. Det var också de som bara har lätt bundna eller helt obundna fötter. I en bok av Anna Magdalena Johannsen, Everlasting Pearl (1913), berättas till exempel om den sex-åriga Eviga pärlan. Någon gång i mitten av 1800-talet såg hon sin mor tillverka ett par små skor och undrade för vem de gjordes. Modern svarade att de var för henne och att det var dags att binda hennes fötter, därför att de började bli för stora och klumpiga. Dessutom sprang hon omkring alldeles för mycket för att vara en flicka. Eviga pärlan protesterade inte, hon visste att alla flickor måste få fötterna bundna och hon kunde inte vara annorlunda. Efter flera smärtsamma år blev hon beundrad för sina små fötter, som var ett tecken på hur mycket hennes mor brydde sig om henne och planerade för ett gott giftermål. Seglivade traditioner Efter kejsardömets fall 1912 ifrågasattes många av de gamla traditionerna. En verklig kulturrevolution började gradvis att förändra samhället. Fotbindningen förbjöds och 1930 fick kvinnor rätt att själva välja äktenskapspartners, att äga egendomar och de fick arvsrätt. Men första hälften av 1900-talet var en orolig tid på grund av inre och yttre motsättningar, krig och inbördeskrig. De nya lagarna trängde därför bara långsamt ut i landet. Efter kommunisternas seger 1949 förbjöds tvångsgifte igen och Kinas kvinnor blev formellt jämställda med männen. Åren 1950-53 genomfördes en nationell kampanj för att driva igenom den nya äktenskapslagen, som inte bara förbjöd arrangerade äktenskap utan också gjorde det lättare för kvinnor att begära skiljsmässa. Men kampanjen blev ett misslyckande och avbröts efter tre år. Kampanjen möttes av våldsamma protester som framför allt gick ut över de kvinnor som ville skiljas. Ett stort antal mördades eller tvingades till självmord. Lagen förverkligades så småningom, men det tog längre tid än bara några få år. Ett-barns-politiken Ett-barns-politiken genomfördes omkring 1980 som en tillfällig lag för att begränsa befolkningstillväxten. Regeln om högst ett barn per familj gäller främst i städerna. Bland bönderna kan man få tillåtelse att skaffa ett barn till om det första är en dotter – vilket för övrigt lett till att många bönder önskar att första barnet blir en flicka. Bland de etniska minoriteterna är det också tillåtet med fler än ett barn, vilket har inneburit att minoriteternas andel av Kinas totala befolkning har ökat något under de senaste decennierna. Man kan också skaffa fler barn om man är villig att betala särskilda böter. Å andra sidan har det blivit så dyrt att ha barn att många familjer ändå avstår från att skaffa fler. Det gäller framför allt skolor och universitet – och utbildning är högprioterat för nästan alla föräldrar. 10 Tillämpningen av lagen skiftar en del från område till område, därför dyker det då och då upp fall på till exempel tvångsaborter som sprids via Internet. Trots ett-barns-politiken fortsätter Kinas befolkning att öka. Anledningen är att det finns en högre andel unga familjer i jämförelse med exempelvis Sverige och att medellivslängden ökar. Befolkningstillväxten avtar gradvis men kommer att fortsätta ytterligare femton, tjugo år innan det vänder och Kinas befolkning börjar minska. Det påstås ibland att ett-barns-politiken lett till att Kina idag har fyra hundra miljoner färre invånare än vad man annars hade haft. Det är tveksamt, eftersom ett-barns-politiken inte var den första åtgärden för att begränsa barnafödandet. Redan 1971 genomfördes en kampanj som kallades ”Sent – Glest – Få” och som syftade till att man skulle gifta sig senare, dröja längre innan man skaffade nästa barn och få totalt färre barn. Den kampanjen ledde till att antalet barn per kvinna minskade drastiskt under sjuttiotalet. Vad ett-barns-politiken åstadkom var att ytterligare förstärka en trend som redan startat. Favoriserade söner I det traditionella jordbrukande Kina var söner favoriserade, vilket ledde till att fler pojkar överlevde de riskabla första åren. Man fick ett underskott av kvinnor, vilket gjorde det svårt för många föräldrar att hitta äktenskapspartners till sina omhuldade söner. Kina är fortfarande till stor del ett jordbrukande samhälle och även idag favoriseras söner på bekostnad av döttrar – i alla fall på landsbygden. Därför har Kina också idag ett underskott av kvinnor – och många män har fortfarande svårt att hitta en livskamrat. Visserligen är det enligt lag förbjudet att genom fosterdiagnostik ta reda på fostrets kön, men lagar spelar i praktiken inte så stor roll. Å andra sidan är det en hel del flickebarn som inte registreras när de föds och därför inte kommer med i statistiken. När det sju år senare är dags att börja skolan kan de plötsligt dyka upp. ATT REFLEKTERA ÖVER: • Emancipationen av de kinesiska kvinnorna gick inte lätt, motståndet var stort bland män, speciellt på landsbygden. Hur gick det till i till exempel Sverige? • Självmord blev en utväg för många kvinnor i hopplösa situationer i det traditionella Kina. Så verkar det också vara idag. Vad kan det bero på? • Är underskottet på kvinnor en fördel eller en nackdel för kvinnor? Vad kan det leda till? • Ett-barns-politiken, för- och nackdelar? • Wu Qing, rektorn för yrkesskolan för unga kvinnor, säger i programmet: ”Om man vill förändra landsbygden, börja med kvinnorna. Då förändrar man hela familjen och kommande generationer. Man måste förändra deras tänkesätt. Först och främst kommer utbildning.” Hur tänker hon? • Etc… Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis: Bli vuxen och känna sig fri, Drömmar med förhinder...
Program 5: En ny generation URs TV-program nr 5 tar bland annat upp följande: unga företagare, migrantarbetare och universitetsstuderande. I Kina pågår en folkomflyttning, urbanisering, som är utan dess like i världshistorien. Flera hundra miljoner väntas flytta in till städerna under de närmaste decennierna. De som lämnar landsbygden är framför allt de unga som lockas av möjligheterna att tjäna mångdubbelt mer i städerna än inom jordbruket. Många av dem tar sig till storstäderna för att snabbt få ihop tillräckligt med pengar för att kosta på deras barn en bra utbildning och kanske ett nytt hus till familjen. De jobbar gärna dubbla skift för att snabbare spara ihop det de behöver. Många unga startar eget och i det dynamiska Kina är möjligheterna att lyckas relativt stora. Inträdesprov I juni varje år deltar miljontals unga kineser i de årliga inträdesproven till universiteten (gao kao). Det är en nervös tid för kandidaterna och deras familjer. Under två dagar avgörs om de ska kunna komma in på något universitet och om de till och med får möjlighet att söka till något av prestige-universiteten. Det är under detta prov som varje kandidat förväntar sig att få utdelning av de långa skoldagarna i gymnasieskolan, läxor som skulle få svenska elever att baxna och dessutom extra stödkurser under kvällar, helger och sommarlov. Det är inte bara kandidaternas familjer som engagerar sig. Byggarbetsplatser i närheten av examinationsplatserna tar paus de dagarna för att inte störa koncentrationen och flygavgångar omdirigeras för att inte störa proven i engelsk hörförståelse. Konkurrensen är hård. Visserligen bygger Kina allt fler universitet, men efterfrågan tycks man inte komma ikapp. Idag studerar ungefär 23 miljoner kineser på universitet och högskolor, vilket är ca 1,7 procent av den totala befolkningen (i Sverige är motsvarande andel ca 4,5 procent). Studiearvet Studier står högt i kurs i Kina – och har gjort så åtminstone sedan 900-talet. Det var då som statliga examinationer blev obligatoriska för alla som strävade efter att göra karriär som kejserliga ämbetsmän – och den drömmen var det många som hade. De examinationerna var ännu mer krävande än dagens och förutsatte många års studier. Det finns åtskilliga historier om flitiga studenter, som den om han som band fast sitt hår i en takbjälke för att förhindra att han föll i sömn över böckerna. I boken Ancestors skriver Frank Ching om Qin Guan som tret- 11 tio år gammal år 1078 deltog i examensprovet på provinsnivå. Examineringen ägde rum i ett särskilt inhägnat område; bestod av tre sessioner och pågick under åtta dagar. När alla kandidater samlats i anläggningen stängdes portarna och förseglades så att de inte skulle kunna öppnas förrän efter varje session. Kandidaterna kroppsvisiterades för att garantera att inget otillåtet smugglades in. Tidigt nästa dag fick kandidaterna första sessionens frågor. Under hela dagen och större delen av påföljande natt jobbade Qin Guan och de andra med uppgifterna, som handlade dels om att utveckla avsnitt ur klassiska texter, dels om att kommentera regeringspolitiken. Nästa morgon lämnade Qin Guan in sina papper och fick lämna området. Första sessionen var över. Efter en dags vila återkom Qin Guan för andra sessionen, som också varade en dag och en natt, liksom tredje sessionen. Åtta dagar efter att han anlänt var prövningen över och nu återstod bara att vänta på resultatet, vilket tog en månad. Det var få som klarade ämbetsmannaexamen, men man kunde prova hur många gånger som helst. I sin bok skriver Frank Ching också om Li Changning som år 1088, efter trettio års fruktlösa försök, inte bara blev godkänd i examen utan till och med blev den bäste av alla i hela landet. Han blev genast utnämnd till assisterande sekreterare i den littetära akademin och även till en hög militär position – bara för att avlida några månader senare. ATT REFLEKTERA ÖVER: • Vad kan anledningen vara att just unga kvinnor ofta startar eget? • Idag gäller ett-barns-politiken, vilket innebär att det enda barnet – pojke eller flicka – är favoriserat och föremål för en uppmärksamhet som aldrig förr, från föräldrarna och från far- och morföräldrar. Hur ska det gå för dessa barn i framtiden? • Hur ska det gå för de barn till migrantfamiljer som växer upp i byar hos deras mor- eller farföräldrar? • Unga kineser får allt mer av intryck och personliga erfarenheter av andra länder – genom resor, studier utomlands, Internet etc. Vad kan detta betyda för deras syn på samhället, politiken etc? • Etc… Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis: Bli vuxen och känna sig fri, Drömmar med förhinder, Ett annat liv, Den unga och mycket rika generationen, Ingen lek i den kinesiska skolan, Skola i förändring, Den unga och mycket rika generationen...
Page 1 and 2: Folkrepubliken Kina Studiehandledni
Page 3 and 4: Folkrepubliken Kina är världens t
Page 5 and 6: lev Stora språnget (1958-62) och K
Page 7 and 8: USA, vilka dominerar när det gäll
Page 9: pel är Qian Yunhui, en vald ledare
Page 13 and 14: Program 7: Sol och vind men inget v
Page 15 and 16: spetsen, som varken var intresserad

Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?