Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet

USA, vilka dominerar när det gäller innovationsrikedom. Det är
dessutom de länderna som köper en stor del av Kinas billiga
och massproducerade varor. Om den industrin flyttar till andra
länder förlorar Kina en del av dess exportinkomster samtidigt
som man förlorar ett antal arbetstillfällen.
Vidgade klyftor
Med privatiseringen, kapitaliseringen, proletariseringen och
den snabba tillväxten har inkomstklyftorna vidgats allt mer under
de senaste decennierna. Medan Kinas snabba ekonomiska
utveckling har bidragit till en utjämning mellan de rika länderna
och de fattiga, har den samtidigt skapat allt större samhällsklyftor
inom landet.
Det finns i huvudsak fem slags ekonomiska klyftor: mellan
städerna och landsbygden, mellan det mer utvecklade östra
och södra Kinas kustregioner och det mindre utvecklade västra
inlandet, mellan de rika och de fattiga inom framför allt städerna,
mellan fast bosatta och migrantarbetare samt mellan de
som har sådana positioner i samhället att de kan låta sig mutas
och alla andra.
Man kan till exempel jämföra skillnaderna mellan den rikaste
femtedelen och den fattigaste femtedelen av hushållen i städerna.
Enligt Kinas statistiska byrå var den rikaste delen 1985
tre gånger så rik som den fattigaste; år 2006 var den rikaste
delen tio gånger så rik som den fattigaste.
Dessutom är det så att statistiken anger löner och andra
mätbara inkomster och därmed ser det ut som om de fattigaste
trots allt ändå fått det bättre. Men vad statistiken inte tar med
är de förmåner som de tidigare statligt anställda hade i form
av billiga bostäder m.m. Vad statistiken inte heller tar med är
okända inkomster, såsom mutor.
Mot den bakgrunden är det inte självklart att alla fått det
bättre. Och mot den bakgrunden är det kanske inte så konstigt
att en del kineser nostalgiskt ser tillbaka till Mao Zedongs tid.
Migrantarbetarna
Omkring 200 miljoner utgör den stora gruppen migrantarbetare.
Det är lågutbildade och fattiga unga från landsbygden som
tar sig till storstäderna för att arbeta. Många av dessa unga
män jobbar på byggen av olika slag medan många av kvinnorna
arbetar på sammansättningsfabriker som förser västerlandet
med mängder av billiga konsumtionsvaror.
Till skillnad mot hur det var före åttiotalet är det numera
tillåtet att flytta och arbeta på annan plats än på hemorten.
Däremot är det inte lika enkelt att folkbokföra sig på annan
plats. Det innebär att dessa unga har svårt att till exempel få
in sina barn på skolor. Därför väljer många unga par med barn
att lämna barnet kvar i hembyn hos dess mor- eller farföräldrar.
Som regel kommer de att ses bara under det kinesiska nyåret.
Ett annat skäl att lämna kvar barnet i hembyn är att föräldrarna
då kan jobba långa dagar i förhoppning om att tjäna
tillräckligt för att senare kunna ge barnet en god utbildning.
En annan aspekt av migrantarbetarnas situation är att de
vid arbetslöshet kan återvända till sina hembyar. Detta är
möjligt tack vare att Kinas jordbruk i stort består av en mängd
små familje-jordbruk. Där blir de visserligen en del av den stora
7
gruppen ”undersysselsatta” – men de blir vanligen inte helt
blottställda och kan överleva tills situationen på arbetsmarknaden
lättar.
Vilka hot finns?
Kinas kommunistiska parti är beroende av en både snabb och
stadig ekonomiska tillväxt. Det ingår så att säga i det underförstådda
”samhällskontrakt” som partiets maktposition grundas
på. Så länge som folket gradvis får det materiellt bättre, och
så länge som drömmen att bli rik överskuggar de uppenbara
orättvisorna – så länge accepteras partiets roll i samhället.
Det som kan hota denna balans är bland annat:
• om inflationen stiger snabbare än inkomsterna eller tär för
mycket på besparingarna för vanligt folk,
• om fastighetsbubblan brister och leder till personliga
ruiner för alltför många inom den nya medelklassen,
• om låglönejobben försvinner till andra länder och leder till
väsentligt ökad arbetslöshet och om västvärlden i allt högre
utsträckning väljer att importera billiga massproducerade varor
från andra länder än Kina innan Kina hunnit bygga upp en
tillräckligt stor högteknologisk industri,
• om det sociala skyddsnätet (pensioner m.m.) inte förstärks
tillräckligt för att förmå folk i allmänhet att börja satsa mer på
konsumtion än på sparande,
• om de allra rikaste börjar tro att det kommer att gå bakåt
för Kina och därför beslutar sig för att med deras förmögenheter
lämna landet,
• om korruptionen tillåts växa än mer och leda till ännu fler
protester från exempelvis bönder som förlorar både mark och
utlovade ersättningar eller att dessa lokala protester sprider
sig och blir regionala.
ATT REFLEKTERA ÖVER:
• Arbetsförhållandena i Kinas stora sammansättningsfabriker
är allt annat än avundsvärda. Det förekommer protester, men
ändå ganska sällan med tanke på antalet sådana fabriker. Vad
kan det bero på?
• De som flyttar från landsbygden till storstäderna för att
arbeta är diskriminerade och har till exempel svårt att få sina
barn i skolor. För- och nackdelar med detta system?
• Vad kan det innebära för migrantarbetarnas barn att bara
träffa föräldrarna under en eller ett par veckor per år? Dessa
barn växer således upp på landsbygden och uppfostras av äldre
som inte bara geografiskt utan också mentalt befinner sig
långt från de dynamiska storstäder där föräldrarna arbetar.
• Hur länge kommer den snabbt växande gruppen av välutbildade
kineser med efter kinesiska förhållanden goda löner att
nöja sig med giriga företag och korrupta politiska ledare?
• Hur kan ett av de mest ojämlika länderna i världen styras av
ett kommunistiskt parti, som borde ha just jämlikheten som
högsta mål?
• Hur stor ojämlikhet klarar ett samhälle av innan det kollapsar?
• Etc…
Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis:
Växtvärk, Mellan höghus och soptipp, Strumpstaden...