Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet

More documents

Recommendations

Info

Av den fjärdedel av vattnet som går till industrin återvinns bara en mindre del, medan ca 85 procent av industrins vatten återvinns i Europa. Ett annat mått på ineffektiviteten är hur mycket vatten som konsumeras i förhållande till BNP. Under 2003 använde Kina fyra gånger så mycket vatten som världsgenomsnittet för att producera en viss mängd av BNP. På grund av den stora folkmängden, som fortfarande ökar, och den snabba ekonomiska tillväxten ligger uttaget av vatten per år långt över det årliga tillskottet av vatten. Resultatet blir framför allt en ständigt sjunkande grundvattennivå. År 1950 låg grundvattennivån i Beijing fem meter under markytan. Drygt fyrtio år senare låg den femtio meter under och nivån sjunker med en halv till en meter per år. I andra delar av landet kan nivån sjunka ännu snabbare. I norra Hebei-provinsen, dvs i området runt det snabbt växande Stor-Beijing, måste man idag borra brunnar på upp till 200 meters djup för att få rent vatten. För tio år sedan räckte det med att borra 30-40 meter (The World’s Water 2008-2009, publicerad av Pacific Institute). Storskaliga lösningar I Kina finns en tendens till storskaliga lösningar, som till exempel byggandet av världens största dammbyggnad över Långa floden (Yangtze-floden), där den bryter fram genom Sichuans berg. Dammen, Tre Raviner, stod klar för några år sedan. Utöver kostnaderna för själva bygget och för förflyttningen av minst fyra miljoner människor har dammen haft ett antal oförutsedda konsekvenser. Det handlar bland annat om förstörelsen av ekosystemet i den dalgång som nu täcks av vatten och om ett Program 8: Återkomsten URs TV-program nr 8 tar bland annat upp följande: Kinas investeringar i Afrika och andra världsdelar, Kinas betydelse för Europa och USA – och oron över vad Kina kan göra, Kinas försvarsmakt, det planerade maktskiftet i Kina etc. Napoleon, den franske kejsaren, lär ha sagt att ”...den dagen Kina vaknar kommer världen att darra”. Under nästan ett och ett halvt årtusende, fram till för två hundra år sedan, var Kina inte bara den folkrikaste utan även den ekonomiskt starkaste makten i världen. Kina hade en stabil och avancerad administration, baserad på en välutbildad ämbetsmannakår samt ett rikt kulturliv. Kina bedrev en del handel med omgivande folk och ibland även med fjärran länder som med Romarriket längs Sidenvägen. Men i stort var Kina ett inåtvänt rike som hade allt det behövde inom dess gränser. 14 antal jordskred på de branta bergväggarna runt magasinet. För att avhjälpa bristen på vatten i norra delen av landet har man påbörjat bygget av den första av sammanlagt tre planerade kanaler för att förse norra Kina med vatten från Långa floden. Varningarna för oförutsedda miljökonsekvenser är många och projektet har försenats ett antal år. Men liksom när det gällde Tre raviner tycks inget kunna stoppa planerna. Miljöförstöringen är för övrigt en av de vanligaste anledningarna till lokala s.k. massprotester. Det är också en av anledningarna till bildandet av lokala aktionsgrupper. ATT REFLEKTERA ÖVER: • Om lokala myndigheter i Kina ökar kraven på lokala industrier riskerar de att företagen flyttar till andra delar av Kina. Om Kina ökar kraven på utländska företag riskerar man att de flyttar till andra länder. Hur löser man detta dilemma? • Hur skulle vardagen vara här i Sverige om vi hade lika ont om färskvatten som Kina och det vattnet dessutom var lika förorenat som där? • Vad kan anledningen vara till att miljöaktivister ofta fängslas trots att de uppenbarligen haft rätt i deras kritik? • Hur kan man lösa vattenbristen i norra Kina? • Vad kan det finnas för risker med att avleda vatten från Långa floden till storstäderna i norr? • Etc… Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien, exempelvis: Peking på hjul, Sopor – en miljöbov och resurs... Med länderna runt Kina hade kejsardynastierna under långa perioder en relation som innebar att Kinas kejsare symboliskt erkändes som kejsare över ”allt under himlen”. Detta bekräftades formellt årligen genom särskilda ceremonier i den kinesiska huvudstaden, då sändebud för dessa länder – Japan, Korea, Vietnam m.fl. – högtidligen överlämnade tributer till Kinas kejsaren. I gengäld fick de gåvor som vanligen vida översteg tributerna i värde plus rätt att bedriva handel med Kina. I övrigt skötte dessa folk sig själva – utan någon erövring, kolonisering eller exploatering från Kinas sida. Istället påtog sig den kinesiske kejsaren ett beskyddaransvar för dessa riken, så som en storebror enligt konfuciansk tradition tar hand om och skyddar de mindre bröderna och i gengäld får deras respekt och lojalitet. Denna världsordning varade fram till 1800-talet då Kina konfronterades med aggressiva västmakter, med England i
spetsen, som varken var intresserade av gamla spelregler eller av Konfucius. Dessa konfrontationer – med bland annat de så kallade opiumkrigen i mitten av 1800-talet – ledde för Kinas del till militär och politisk förödmjukelse, till ekonomisk tillbakagång och kris samt till två revolutioner under 1900-talet. Till sist, efter en omvälvande reformperiod efter 1978, är Kina numera åter en världsmakt. Har världen nu anledning att darra eller...? Kommer Kina att välja den politik som man under den kejserliga tiden ofta valde, dvs att prioritera harmoniska relationer med omgivande länder? Eller kommer Kina att uppträda som en självsvåldig översittare som behandlar de små grannländerna med arrogans och enbart med egna kortsiktiga ekonomiska intressen för ögonen? De länder som Kina befinner sig i konflikt med om de små öarna i Sydkinesiska havet har til exempel anledning att om inte darra så i alla fall att oroa sig. Sedan åttiotalet har allt fler västerländska företag investerat allt mer i Kina eller helt flyttat produktionen dit. Men under det senaste decenniet har också allt fler kinesiska företag investerat i andra länder. Man har till exempel satsat stort i Afrika som lockar med dess naturresurser. Det har bland annat lett till en snabbare ekonomisk utveckling i stora delar av Afrika. Det finns en del misstro mot Kinas avsikter, men den misstron tycks vara mer spridd bland de tidigare kolonialmakterna i Europa än i Afrika. Avslutning Det finns en tendens i väst att betrakta Kina som exotiskt. Som regel skiljer sig dock inte kinesiska traditioner i grunden från till exempel svenska. Som det står i inledningen till Tre Teckens Klassiker (En läsebok för barn om det konfucianska tänkandet. Den skrevs på 1200-talet och användes fram till slutet av 1800-talet. Texten är uppställd i rader om tre tecken för att lätt kunna memoreras): Människor vid födseln är naturligen goda, deras natur är liknande deras vanor gör dem olika. Det finns förstås skillnader, men i flera fall är det inte Kina som skiljer ut sig från mängden utan Sverige eller Västeuropa. Dock, det finns några företeelser som varit om inte unika så i alla fall speciella för Kina, som exempelvis: • Arvsreglerna, som innebar att alla söner delade på arvet. En familj som levde gott på den mark de ägde, kunde efter föräldrarnas död förvandlas till två eller fler fattiga familjer. Därför hade man till exempel inte några stora gods som intakta stannade i familjens ägo, generation efter generation. • Konfucianismen som en grundläggande morallära både för relationerna inom familjens ram och för relationerna mellan kejsaren och folket.. Enligt konfucianerna skulle riket styras av 15 I Europa och Nordamerika finns det också en hel del misstro mot Kinas avsikter i västvärlden – samtidigt som beroendet av Kina ökar. Det är, som det sägs i åttonde programmet, som relationen mellan missbrukaren och langaren. Den rika världen har blivit allt mer beroende av en ständigt ökad konsumtion och Kina tillhandahåller villigt varorna till ett överkomligt pris. ATT REFLEKTERA ÖVER: • Sedan landet enades under förste kejsarens tid, för mer än två tusen år sedan, har Kina dominerat och varit ett föredöme i östra Asien – genom kulturen, filosofin, den kejserliga administrationen etc. Trots denna dominans har Kina under långa perioder strävat efter att lösa eventuella konflikter med omgivande länder utan att använda våld. Hur kan man förklara det? • Vad kan Kinas stora investeringar utomlands innebära för afrikanerna – och för européerna? • Vilka vägar kan Kina gå när det gäller relationerna till övriga världen? • Vad kan Kina bidra med för att skapa en värld byggd på harmoniska relationer? • Hur skulle situationen vara här i Europa om vi inte haft tillgång till alla de billiga varor – från leksaker till datorer – som tillverkas i Kina? • Har världen anledning att darra inför ett allt starkare Kina? • Etc… Lyssna även på URs radioprogram i Kina-serien. upplysta, välvilliga och oegennyttiga furstar och ämbetsmän. Fursten skulle vara det främsta moraliska föredömet för allt folk, speciellt för hans ämbetsmän. • Examinationer: Under en tid, då europeiska riken vanligen styrdes av en ärftlig aristokrati, var tanken att vem som helst skulle kunna avancera och bli en del av eliten en revolutionerande idé. För ca tusen år sedan utformades ett obligatoriskt examinationssystem, som var öppet för nästan alla män. Den som ville bli kejserlig ämbetsman måste bli godkänd i en serie av ytterst krävande examinationer. Det som testades var kandidaternas kunskaper om de konfucianska skrifterna och den konfucianska etiken (se s. 11). • Den kejserliga förvaltningen, baserad på examinationer. Det innebar bland annat att i stort sett vilken man som helst, oavsett hur fattig han var, hade möjlighet att göra karriär som ämbetsman. Det innebar också att inga obegåvade eller lata söner kunde bli ämbetsmän, oavsett hur rika deras föräldrar än var. Dessa ämbetsmän hade privilegier, men de hade inte fått dem genom födsel utan förtjänat dem genom mångåriga studier och krävande examinationer. Tack vare den respekt som dessa ämbetsmän åtnjöt kunde Kina styras av en relativt liten förvaltning. En av de främsta Kina-kännarna, John King Fairbank, skrev till exempel: ”Aldrig har så få styrt så länge över så många” (China – A New History).
Page 1 and 2: Folkrepubliken Kina Studiehandledni
Page 3 and 4: Folkrepubliken Kina är världens t
Page 5 and 6: lev Stora språnget (1958-62) och K
Page 7 and 8: USA, vilka dominerar när det gäll
Page 9 and 10: pel är Qian Yunhui, en vald ledare
Page 11 and 12: Program 5: En ny generation URs TV-
Page 13: Program 7: Sol och vind men inget v

Studiehandledning - Pedagogiska Resurser - Folkbildningsnätet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?