Stockholmskonjunkturen - Länsstyrelsen i Stockholms län

Stockholmskonjunkturen
Januari
2002
Rapporten utgiven av
Landstingskontoret, Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden

Upplysningar om rapporten kan lämnas av Sirje Pädam
Institutet för regional analys, Inregia AB, telefon 08-737 44 49
Omslag: Birgitta Thunvik, Inregia AB
ISSN 1101-038X
2

Förord
Efter tre år med en mycket god tillväxt mattades Stockholmskonjunkturen
betydligt under år 2001. Inom stora delar av industrin och i delar av
tjänstesektorn var utvecklingen svag. Speciellt hårt drabbades telekom
och IT. Även byggmarknaden mattades av. Trots detta steg sysselsättningen
och arbetslösheten sjönk, men utvecklingstakten avtog under året.
Förväntningarna inför år 2002 är blandade och risken finns för att konjunkturen
fortsätter nedåt. För att konjunkturen ska vända behövs en stärkt
internationell efterfrågan, men det finns även en otillfredsställd efterfrågan
på bostäder som kan vara utgångspunkten för en uppgång.
Landstinget, Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden har på samma sätt
som tidigare år tagit fram en rapport över den aktuella ekonomiska aktiviteten
i Stockholms län. Inregia AB har svarat för sammanställningen av
rapporten. Förutom beskrivningen av konjunkturläget ingår ett avsnitt om
flyttningarna till och från Stockholms län.
Stockholm den 4 februari 2002
Ted Emanuelsson Kjell Haglund Birgitta Heijer
Ekonomidirektör Utvecklingsdirektör Länsarbetsdirektör
Landstinget Länsstyrelsen Länsarbetsnämnden
3

Innehåll
Stockholmskonjunkturen 5
Industrin 7
Byggmarknaden 10
Flyttningar 12
Tjänsteföretagen 14
Hushållens syn på ekonomin 17
Arbetsmarknaden 20
4

Stockholmskonjunkturen
Sirje Pädam, Inregia AB, tfn 08/737 44 49
Efter tre år med en mycket god tillväxt mattades Stockholmskonjunkturen betydligt
under år 2001. Industrikonjunkturen försämrades och byggnadsverksamheten mattades
av. För många företag inom tjänstesektorn minskade orderingång och försäljning
under 2001. Undantaget är detaljhandeln som registrerat ökande försäljningsvolymer.
Såväl Sveriges som Stockholms konjunktur är nu inne i ett känsligt läge där
det står och väger. En internationell uppgång skulle förbättra industrins situation. I
Stockholm finns även en otillfredsställd efterfrågan på bostäder som skulle kunna
vara utgångspunkten för en uppgång.
Avmattning år 2001
Den tidigare kraftiga tillväxten vände i slutet
av år 2000 och konjunkturen mattades
av ytterligare under 2001. Länets industriföretag,
i synnerhet företagen inom telekom-
och fordonsindustrin har drabbats
hårt av den alltjämt svaga industrikonjunkturen
i Sveriges två viktigaste exportländer
Tyskland och USA.
Tillverkningsindustrin som helhet har haft
en negativ ordertillväxt och sjunkande produktionsvolymer.
De tre första kvartalen
sjönk produktionen, men mot slutet av året
ökade produktionsvolymen. Det är främst
industrin för konsumtionsvaror som står för
den positiva utvecklingen.
När det gäller orderingången har den svaga
svenska kronan gynnat exportorderingången
hos företag som tillverkar varor som inte
är konjunkturberoende. Det gäller t.ex. läkemedelsindustrin
som är en del av konsumtionsvaruindustrin.
Företagen inom investeringsvaruindustrin
där telekom- och fordonstillverkning
ingår har fått känna av en
minskad orderingång, framförallt gäller det
exportsidan under hela 2001. Även insatsvaruindustrin
har utvecklats mycket svagt.
Efter att investeringarna i nya byggnadsprojekt
ökat under flera år i rad har trenden
5
brutits nu. De sammanlagda satsningarna
på nya byggnadsarbeten minskade med nästan
20 procent mellan 2000 och 2001. Byggandet
av hyresrätter har visserligen ökat,
men bara marginellt. Det innebär att de påbörjade
lägenheterna fortfarande nästan uteslutande
gäller bostadsrätter och småhus.
Under år 2001 ökade länet sin befolkning
med cirka 17 000 invånare, vilket är något
färre än under 2000. Men fortfarande består
befolkningsökningen till största delen av
unga människor i åldern 20–30 år, d.v.s. personer
med ett omedelbart behov av bostad.
Utvecklingen i den privata tjänstesektorn
mattades av under år 2001. Bilhandeln som
hade vikande försäljningssiffror redan under
2000 har sett en försämrad försäljning
även under 2001. För partihandeln som är
en viktig bransch för Stockholm inleddes
året bra. Under det andra halvåret försämrades
emellertid situationen.
Datakonsulternas uppsving i faktureringen
hösten 2000 fortsatte under inledningen av
2001, men redan under det andra kvartalet
avtog den och det tredje kvartalet sjönk faktureringen
kraftigt för att sedan hämta sig
något i slutet av året. Fortfarande är volymen
på de inneliggande uppdragen mycket
låg. Företagen i uppdragssektorn har upp-

levt en liknande utveckling. Orderingången
har varit dålig under året, men en viss ljusning
främst på exportsidan kunde skönjas
under det tredje och fjärde kvartalet 2001.
Stockholmshushållens ekonomi har fortsatt
att stärkas under år 2001. Däremot dämpades
hushållens förväntningar om utvecklingen
av Sveriges ekonomi. Det är en företeelse
som talar för ett ökat sparande, men
de ökade inkomsterna gick inte till sparande.
Hushållen drog ner på bilinköpen och inköpen
av kapitalvaror ökade bara långsamt.
Istället steg konsumtionen av andra varor
som t.ex. kläder.
Hushållens ökade konsumtion av varor som
inte räknas in bland kapitalvaror, går igen i
detaljhandelns konjunkturläge. Butikshandeln
i länet ökade under hela året. Bäst gick
det under det andra halvåret, i synnerhet för
varuhusen och klädhandeln.
Arbetsmarknad
Under år 2001 minskade antalet nyanmälda
lediga platser och färre arbeten förmedlades
via arbetsförmedlingarna i länet. Samtidigt
steg varslen kraftigt. Trots dessa orosmoment
var arbetsmarknaden i Stockholms län
fortsatt god. Sysselsättningen fortsatte att
växa betydligt snabbare än trendmässigt om
årsgenomsnitten jämförs. Sysselsättningstillväxten
liksom ökade satsningar på att få
utsatta grupper i arbete bidrog till att minska
arbetslösheten som sjönk från 3,0 till 2,7
procent av arbetskraften. Mot slutet av året
började dock antalet arbetslösa att öka och
sysselsättningstillväxten avtog. Detta i kombination
med de många varslen utgör en
risk för en försämrad arbetsmarknad under
i varje fall det första halvåret 2002.
Osäkra konjunkturutsikter 2002
Förväntningarna inför år 2002 är blandade
och det finns osäkra faktorer på flera håll i
ekonomin. För att industrikonjunkturen ska
vända behövs en stärkt internationell efterfrågan.
Det finns indikatorer som tyder på
att en vändning kan vara på väg i USA, men
6
samtidigt försvagas den tyska ekonomin.
Om det vänder får industrin ett bättre orderläge
och på sikt ökar även orderingång och
försäljning hos de industrinära tjänsteföretagen.
Investeringarna i nya byggprojekt har minskat
och orderläget är svagt hos byggföretagen.
Faktorer som talar för att byggnadsmarknaden
försämras under 2002.
Samtidigt finns en otillfredsställd efterfrågan
på bostäder i Stockholms län. Eftersom
folkmängden ökar och stockholmshushållens
planer på att köpa ny bostad inte
fallit under 2001, borde den otillfredsställda
efterfrågan på bostäder kunna vara
utgångspunkten för en uppgång.
Förväntningarna inom tjänstesektorn är
allmänt dämpade. Undantagen finns inom
handeln. Bilhandeln bedömer att försäljningen
kan vara på väg uppåt och detaljhandeln
med ett bra år bakom sig bedömer
att 2002 kommer att bli bättre. Partihandeln
räknar med en nedgång av efterfrågan de
närmaste kvartalen. Likaså datakonsulterna
vars förväntningar verkar efter ett turbulent
2001 ha sjunkit till mer realistiska nivåer.
Företagen inom uppdragssektorn tror på
en ökad fakturering under det första halvåret,
men volymen på inneliggande uppdrag
är för liten enligt de flesta företagen.
Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit
god, men det finns flera tecken på att utvecklingen
stannat upp. Ett tecken är att sysselsättningstillväxten
avtog under året. Andra
tecken är det minskade inflödet av nya
platser under hela 2001 och att ungdomarna
under det andra halvåret fick det svårare
att hitta ett arbete. Om de kraftigt ökade
varslen som berör över 16 000 personer
realiseras är risken stor för att arbetslösheten
stiger. Det som skulle kunna förhindra en
sådan utveckling är en snar internationell
konjunkturuppgång.

Industrin
Andreas Engström, Inregia AB, tfn 08/737 44 98
Industrikonjunkturen i Stockholms län och övriga Sverige har varit svag under hela
året. Under det sista kvartalet steg emellertid produktionen, men uppgången bedöms
av företagen inom industrin för investeringsvaror som tillfällig. Orderingången har
avtagit både på hemmaplan och på exportmarknaden, men det finns undantag.
Företagen inom industrin för konsumtionsvaror har haft god tillväxt som gynnats av
den svaga kronan och produktion av icke konjunkturkänsliga varor. Företagens svar
tyder dock på att tillväxten i produktionsvolym kommer att fortsätta nedåt under
inledningen av år 2002.
Den internationella
konjunkturen vänder?
Länets industriföretag, i synnerhet företagen
inom telekom- och fordonsindustri har
drabbats hårt av konjunkturnedgången i
Sveriges två viktigaste exportländer Tyskland
och USA. Den internationella konjunkturen
är alltjämt svag framförallt i Tyskland
och Japan enligt Konjunkturinstitutet. För
att konjunkturen ska vända behövs en stärkt
internationell efterfrågan och det finns indikatorer
som tyder på att en vändning kan
vara på väg i USA. Enligt Konjunkturinstitutet
kan den svenska BNP-tillväxten ha
varit så låg som 1,2 procent under 2001 och
tillväxten under 2002 bedöms knappt nå
upp till 1,5 procent. Prognosen räknar inte
med någon påverkan från en internationell
vändning förrän tidigast efter halvårsskiftet.
Ökad produktion
i slutet av 2001
Tillverkningsindustrin i Stockholms län
hade en dålig utveckling under förra året
med sjunkande tillverkningsvolymer och
en svag orderingång. En ljusning kan ses
i slutet av året och det är i Stockholm den
syns tydligast.
De första tre kvartalen 2001 inleddes svagt
7
för industrin som helhet i Stockholms län.
Produktionsvolymen föll enligt industriföretagens
svar i Konjunkturinstitutets barometerundersökning.
Det fjärde kvartalet
uppgav emellertid en stor andel av företagen
att produktionen ökat jämfört med föregående
kvartal. Både industrin för konsumtionsvaror
och industrin för investeringsvaror
har ökat produktionen.
Produktionsvolym, utfall och förväntning
jämfört med kvartalet innan
Nettotal, december 2001
100
75
50
25
0
-25
-50
-75
-100
Insats Investering Konsumtion Totalt
Faktisk produktionsvolym Förväntad
Källa: Inregia AB och Konjunkturinstitutet.
Not: Nettotal är saldot mellan andelen företag som
uppger större respektive mindre.
Produktionsuppgången inom industrin med
investeringsvaror sker från en låg nivå och
branschen tror inte på någon fortsatt ökning

under det första kvartalet 2002. Det innebär
att ökningen bara var tillfällig. Industrin för
insatsvaror rapporterar däremot om sjunkande
produktion och även här förväntas
en fortsatt minskning under det första kvartalet
år 2002.
Industriföretagen uppger också att lönsamheten
har försämrats under 2001. Andelen
företag som anser att lönsamheten är god
har sjunkit från 24 till 17 procent under året.
Samtidigt har andelen som anser att den är
dålig stigit från 13 till 35 procent. Precis som
tidigare under året så är det industrin för
konsumtionsvaror som uppger bäst lönsamhet;
där 35 procent av företagen anser att
lönsamheten är god och 8 att den är dålig. I
industrin för investeringsvaror anser endast
2 procent av företagen att lönsamheten är
god, medan 56 anser den dålig.
Orderingången var svag inom industrin både
från export- och hemmamarknaden vilket
har lett till att företagen bedömer att den
nuvarande orderstocken är för liten. Återigen
är skillnaderna mellan de tre industrigrenarna
stora och det är konsumtionsvaruindustrin
som är positivast och som har haft
ökad orderingång under hela året. Här uppger
97 procent av företagen en ökning och
endast en procent en minskning av exportorderingången
mellan det tredje och fjärde
kvartalet 2001. För tillverkningsindustrin
som helhet har det andra halvåret varit bättre
än det första och under det fjärde kvartalet
anger 33 procent en minskning och 33 procent
en ökning av exportorderingången.
Svag krona gynnar exporten
Trots den svaga konjunkturutvecklingen
internationellt har vissa branscher gynnats
av den svaga kronan. Framförallt är det konsumtionsvaruindustrin
i Stockholm som
har kunnat dra nytta av läget. Både varaktiga
och icke-varaktiga konsumtionsvaror
har stora framgångar på exportsidan. Bland
de icke-varaktiga konsumtionsvarorna återfinns
bland annat läkemedelsbranschen,
med Astra i Södertälje, som har haft fördel
8
av en växande marknad i synnerhet i USA.
På marknaden för varaktiga konsumtionsvaror
är det största företaget i regionen
Electrolux.
Orderingången förväntas också öka i konsumtionsvaruindustrin
under inledningen
av år 2002. Hela 96 procent av företagen
förväntar sig en ökning av exportorderingången.
Hemmamarknaden förväntas inte
utvecklas lika starkt. Endast 23 procent räknar
med en ökning medan övriga tror på
oförändrad orderingång.
Förväntad orderingång kvartal 1, 2002,
jämfört med kvartalet innan
Nettotal, december 2001
150
100
50
0
-50
-100
Insats Investering Konsumtion Totalt
Hemma Export
Källa: Inregia AB och Konjunkturinstitutet.
Not: Nettotal är saldot mellan andelen företag
som uppger större respektive mindre.
Konsumtionsvaruindustrin räknar också
med att antalet anställda kommer att öka
under våren. 81 procent av företagen uppger
att de kommer att ha fler anställda i slutet
av kvartalet och endast 2 procent kommer
att minska antalet anställda.
Insatsvaruindustrin utvecklas som nämnts
tidigare sämre. I Stockholm arbetar de flesta
av insatsvaruföretagen med grafisk- och
reproindustri. Denna bransch har på riksnivå
haft ett svårt år med en minskande sysselsättning
och fallande lönsamhet. Man
räknar inte heller med några större förändringar
under första kvartalet och antalet anställda
förutses minska ytterligare något.
Industrin för investeringsvaror i Stockholmsregionen
domineras av telekom- och

fordonsindustri. Dessa branscher har rapporterat
minskande orderingång, framförallt
på exportsidan, under hela året. Missnöjet
med den inneliggande orderstocken
är stort och orderingången förväntas minska
ytterligare. Det är en trolig utveckling om
inte den internationella konjunkturen vänder
uppåt. Antalet anställda och produktionen
förväntas också minska kommande
kvartal enligt en majoritet av företagen.
Investeringarna minskar något
Industrins investeringar i Stockholms län
beräknas uppgå till 10,1 miljarder kronor
för år 2001 enligt Statistiska centralbyråns
investeringsenkät från oktober förra året.
Om detta besannas innebär det en oförändrad
investeringsvolym jämfört med året
innan då rekordhöga industriinvesteringar
noterades i Stockholms län.
När hänsyn tas till prisökningen under
2001, har investeringsvolymen minskat med
nära 150 miljoner kronor, d.v.s. cirka en
och en halv procent. Investeringarna i nya
maskiner har emellertid ökat oavsett om
man räknar i fasta eller löpande priser.
Stockholmsindustrins
investeringar, 1992–2001
Miljoner kronor, löpande priser
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Byggnader Maskiner
92 93 94 95 96 97 98 99 00 01
Källa: Statistiska Centralbyrån och Inregia AB.
Not: Uppgifterna insamlade i oktober 2001.
I riket som helhet minskade industriinvesteringarna
med 5 procent räknat i fasta priser
mellan helåret 2000 och 2001. Investeringarna
i nya byggnader och anläggningar
föll med 22 procent och maskininvesteringarna
med 1 procent.
9
De investeringsplaner för år 2002 som redovisas
av industriföretagen visar på sjunkande
investeringsnivåer. Eftersom stor osäkerhet
normalt vidhänger företagens planer
i oktober och i och med att osäkerheten
ökat genom händelserna den 11 september
redovisas inte prognosen på regional nivå.
De branschvisa prognoserna för riket som
helhet ger inte heller någon vägledning för
länets del.
Enligt den redovisade branschuppdelningen
väntas de kraftigaste minskningarna ske
inom bland annat elektronik- och optikvaruproduktion
och minska med mer än 20 procent
av 2001 års investeringsvolym. Inom
transportmedelsindustrin väntas däremot
en ökning med drygt 15 procent.
Med ledning av Konjunkturinstitutets barometerundersökning
anser industrin som
helhet att produktionskapaciteten för närvarande
är tillräcklig. Uppdelat efter bransch
anger endast industrin för konsumtionsvaror
att kapacitetsbristen är ett expansionshinder.
Inom övriga delar av industrin är det
istället efterfrågeläget som anses vara det
främsta expansionshindret. Dessa uppgifter
talar för en minskning snarare än en ökning
av industriinvesteringarna under 2002.
Stockholmsindustrins bedömning
av expansionshinder
Andel av företagen, december 2001
50
40
30
20
10
0
Insats Investering Konsumtion Totalt
Efterfågeläget
Maskin och anläggningskapaciteten
Arbetskraften
Källa: Konjunkturinstitutet och Inregia AB.

Byggmarknaden
Marita K Bäckvall, Länsstyrelsens Socialavdelning, tfn 08-785 42 02
De totala bygginvesteringarna minskade i länet med en knapp tredjedel under 2001.
Tendensen var densamma för både nybyggnader och ROT-arbeten även om skillnader
finns mellan olika verksamhetsområden. Befolkningen i länet fortsatte att öka, om än
i en något lugnare takt än tidigare. Bostadsbristen är således fortfarande mycket stor
i och med att antalet nya lägenheter som byggdes låg på samma låga nivå som året
innan. Istället satsades mer pengar på ombyggnationer. Arbetsmarknaden för byggnadsarbetare
är fortfarande mycket god, även om en viss avmattning har skett.
Byggnadsverksamheten
minskar
Efter att investeringarna i nya byggnadsprojekt
ökat under flera år har trenden nu
vänt. Enligt Länsarbetsnämndens statistik
minskade de totala satsningarna på nya
byggnadsarbeten med knappt tio miljarder
kronor jämfört med år 2000 som var ett år
med ovanligt stor volym. Resultaten skiljer
sig dock åt mellan olika verksamheter.
Påbörjade byggnadsarbeten,
miljoner kronor
Löpande priser
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Bostäder Lokaler
Vägar,VA
2000 2001 2000 2001 2000 2001
Nyb ROT
Källa: Länsarbetsnämnden.
När det gäller nybyggnationer minskade
den totala volymen med nästan en femtedel.
Allra mest minskade investeringarna i
vägar, VA och lokaler. Byggandet av bostäder,
särskilt gruppbyggda småhus och vil-
10
lor, gick också ner. Det fanns dock områden
där investeringarna ökade. Satsningarna
på lokaler för samfärdsel fördubblades och
inom sjuk- och hälsovården ökade nybyggnationen
med en dryg tiondel.
Vad gäller ROT-arbeten (renovering, ombyggnad
och tillbyggnad) minskade satsningarna
med 41 procent, mest föll investeringarna
i lokaler och bostäder. Vägar och
VA samt sjuk- och hälsovård var även här
bland de områden där volymerna ökade.
Bristen på bostäder ökar
Antalet stockholmare fortsätter att öka
även om takten avtog lite det senaste året.
År 2001 ökade befolkningen med 17 000
personer, året innan var siffran 20 000.
Nedgången kan bero på att det är så svårt
att hitta en bostad i länet. Bostadsbristen är
skriande och några lediga lägenheter finns
i stort sett inte längre. Situationen förbättrades
inte av att antalet påbörjade nya lägenheter
fortfarande är alldeles för låg för
att matcha befolkningsökningen. Enligt
Länsstyrelsens statistik över beviljade räntebidrag
låg byggandet av nya lägenheter på
samma nivå som förra året. Skillnaden i
statistiken från Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden
beror på att de omfattar olika
långa tidsperioder.

Enligt Länsstyrelsens statistik påbörjades
byggandet av cirka 5 550 lägenheter under
2001. Av dessa var 3 550 i flerbostadshus,
150 i gruppbyggda småhus och 1 850 i egnahem.
Det var nästan exakt lika många som
året innan. För att möta dagens behov av
bostäder bedömer Boverket att det skulle
behöva byggas 10 000 lägenheter i Stockholms
län varje år.
Antalet påbörjade lägenheter och
befolkningsökning i Stockholms län
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
Befolkningsökning
Antal påbörjade
lägenheter
0
1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001
Källa: Länsstyrelsen, Statistiska Centralbyrån
och Byggfakta.
Allmännyttans nybyggnadsvolym, som tidigare
varit i stort sett obefintlig, ökade
lite och antalet vanliga hyresrätter ökade,
men de flesta nya lägenheter som byggdes
var bostadsrätter. HSB, Riksbyggen och bostadsrättsföreningarna
fortsatte att bygga
allt fler lägenheter. De privata byggherrarna
drog däremot ner på aktiviteten lite, efter
en rejäl topp år 2000.
Cirka 25 000 studenter stod i kö för att få
en bostad 2001. För att stimulera byggandet
av studentbostäder infördes ett nytt nyoch
ombyggnadsbidrag året innan. Det bidrog
till cirka 1 000 nya studentbostäder
samma år, men 2001 hade antalet nybyggnader
som utnyttjade bidraget sjunkit till
drygt 700. Knappt 150 specialbostäder för
äldre och handikappade påbörjades också
under året.
Ombyggnadsprojekten blev något färre
detta år men var samtidigt av större omfattning
och berörde fler lägenheter. Investeringarna
låg på 1 155 miljoner kronor
11
vilket var en ökning med knappt 30 procent.
Antalet ombyggda lägenheter ökade
med nästan 40 procent, från 5 659 till
9 284 stycken.
Lokaler
Investeringarna i nybyggnad av lokaler
minskade något. Skolor, idrottsanläggningar
och samlingslokaler är det område
som minskat mest. Nivån sjönk till en dryg
tredjedel av vad den var år 2000. Kategorin
affärs- och kontorshus samt hotell och
restaurang, som de två senaste åren stått
för den största andelen av de totala investeringarna,
minskade med cirka sex procent.
Satsningarna på samfärdsel ökade kraftigt
för andra året i rad, beroende bland annat
på terminalutbyggnaderna på Arlanda.
Byggarbetsmarknaden
Byggnadsinvesteringarna har ökat sedan
1998. Efterfrågan på arbetskraft är fortfarande
hög jämfört med andra branscher,
men byggföretagens orderingång började
avta under 2001, enligt Länsarbetsnämndens
prognosunderlag för år 2002. Främst
minskade orderingången inom väg- och
vatten men också inom kontors- och affärsbyggnation.
Avmattningen kan vändas om
fler bostäder byggs i Stockholm.
Arbetslösheten bland byggnadsarbetare i
Stockholms län var som högst 1994, därefter
har siffran stadigt gått ner. För två år
sedan var sju procent av Byggnads yrkesverksamma
medlemmar utan arbete. I december
2001 var andelen nere på 2,7 procent.
Motsvarande siffror för hela riket var
17,8 för två år sedan och 10,2 i december
2001. Jämfört med hela riket har således
Stockholmsregionen klarat sig bra.

Flyttningar
Sirje Pädam, Inregia AB, tfn 08/737 44 49
Folkökningen i länet
Inflyttningen till Stockholms län är den
viktigaste faktorn bakom länets snabba
befolkningsökning. Statistiken visar att de
nya stockholmarna i första hand kommer
från övriga delar av Sverige, men
också att denna grupp minskat de senaste
åren. De flesta inflyttarna är 20–
30 år vilket gör att de bidrar till att balansera
länets åldersstruktur. Att andelen
högutbildade ökar bland inflyttarna är
dessutom viktig för företagens rekrytering
och för tillväxten i ekonomin.
Befolkningsökningen i Stockholms län har
varit i genomsnitt nära 20 000 personer
per år. Det är nära en fördubbling jämfört
med 1980-talet. Huvuddelen av 1990-talets
befolkningsökning kan tillskrivas en
mycket stor inflyttning som mot slutet av
decenniet uppgick till drygt 75 procent av
befolkningsökningen. De senaste två åren
har utflyttningen till övriga Sverige ökat
och enligt preliminära uppgifter från Statistiska
centralbyrån minskade även inflyttningen
från övriga Sverige under år 2001.
Enligt de preliminära siffrorna ökade länets
befolkning med 17 000 personer mellan
2000 och 2001 – från 1,823 miljoner till
1,840 miljoner.
1999 2000 2001
(prel)
Inrikes inflyttare 38 410 37 535 34 433
Utrikes inflyttare 16 739 18 518 19 606
Inrikes utflyttare 28 379 30 902 33 204
Utrikes utflyttare 11 615 11 342 10 567
Netto inrikes 10 031 6 633 1 229
Netto utrikes 5 124 7 176 9 039
Flyttnetto 15 155 13 809 10 268
Födelseöverskott 4 870 6 027 6 865
Folkökning 20 025 19 836 17 062
Källa: Statistiska centralbyrån
12
Arbetsmarknaden
påverkar flyttströmmarna
Länets flyttningsutbyte gentemot övriga
landet påverkas till stor del av arbetsmarknadsfaktorer.
Inflyttningen uppvisar ett
starkt samband med sysselsättningen i länet
och arbetslösheten i riket. Utflyttningen
från länet å sin sida har ett samband med
sysselsättningen i riket, men även inflyttningen
till länet några år tidigare. De stora
flyttströmmarna till Stockholms län under
1990-talet hänger således samman med en
relativt bättre arbetsmarknad jämfört med
övriga Sverige. Och det lägre flyttningsnettot
med övriga Sverige under 2001 kan
tillskrivas både en stor inflyttning i slutet
av 1990-talet och en förbättrad sysselsättningsutveckling
i landet i övrigt.
Flyttningsutbytet med utlandet är av mindre
omfattning och inte lika tydligt beroende av
utvecklingen på arbetsmarknaden. Sveriges
anslutning till EU:s gemensamma arbetsmarknad
har inte påverkat inflyttningen i
någon nämnvärd omfattning. Däremot ökar
utvandringen av svenskar till andra länder
i västra Europa. Det handlar ofta om personer
med högskoleutbildning. I likhet med
Stockholms flyttningsutbyte med övriga
riket finns en tendens till återflyttning efter
några år utomlands. Uppskattningsvis
hälften av de utflyttade akademikerna
återvänder till Sverige inom åtta år. Under
2000 och 2001 ökade inflyttningen från
utlandet, vilket både beror på återvändande
svenska medborgare och invandring.
Mest flyttningsbenägna är yngre vuxna,
koncentrerat till åldrarna mellan 20 och 30
år. Stockholms flyttningsutbyte med övriga
Sverige visar ett stort överskott i dessa åldersgrupper,
medan flyttströmmarna både
är mindre och mer balanserade i övriga åldersgrupper.

Figuren nedan visar ett stort nettotillskott
av ungdomar 20–30 år. Man ser också att
det sker en utflyttning (netto) av personer
mellan 50 och 70 år, d.v.s. personer som
flyttar i samband med sin pensionering.
Även länets flyttningsutbyte med utlandet
domineras av personer 20–30 år. Det stora
tillskottet av unga personer genererar fler
födda än döda och man får en betydande
s.k. naturlig folkökning.
Inrikes flyttningar till och från
Stockholms län efter ålder, år 2000
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
Inrikes inflyttare
Inrikes utflyttare
0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+
Källa: Inregia AB och Statistiska centralbyrån.
Utrikes flyttningar till och från
Stockholms län efter ålder, år 2000
800
600
400
200
Utrikes inflyttare
Utrikes utflyttare
0
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+
Källa: Inregia AB och Statistiska centralbyrån.
Inflyttningen utgör dessutom en viktig rekryteringsbas
för företagen i länet. Andelen
med eftergymnasial utbildning har ökat
bland inflyttarna på grund av ökad efterfrågan
på högutbildad arbetskraft. Dessutom
är lågutbildade generellt mindre flyttningsbenägna
än de med högre utbildning.
Under de föregående trettio åren har Stockholms
län haft en snabbare tillväxt av 20–
64-åringar än riket som helhet. Denna ut-
13
veckling innebär att länets åldersstruktur
är mer gynnsam med en större andel personer
i yrkesaktiv ålder än resten av Sverige
och en mindre andel i åldrarna över 60 år.
Befolkningen efter ålder, år 2000
2,0%
70-talister
90-talister
1,5%
1,0%
0,5%
60-talister
40-talister
0,0%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+
AB-län Övriga riket
Källa: Inregia AB och Statistiska centralbyrån.
Åldersstrukturens påverkan
på ekonomin
Förutom att arbetsmarknaden påverkar flyttströmmarna,
visar forskningen på ett samband
mellan befolkningens åldersstruktur
och den ekonomiska tillväxten. Till exempel
är det fördelaktigt för ekonomin att ha
en stor grupp i åldern 50–60 år. Personer i
denna åldersgrupp har både större rutin,
bättre arbetsdisciplin och ett mindre ansvar
för hemarbete. Att ha en stor grupp i
befolkningen över 65 år drar däremot ner
den ekonomiska tillväxten. Personer upp
till 35 år har i regel en stor konsumtion av
varaktiga konsumtionsvaror, vilket också
har en positiv effekt på den ekonomiska
tillväxten.
Befolkningen i Stockholms län domineras
av personer 25–40 år, d.v.s. de som föddes
under 1960-talet och i början av 1970-talet.
I övriga riket är 1940-talisterna i majoritet.
Den nuvarande åldersstrukturen är således
mycket gynnsam, i synnerhet för övriga
riket. Under de kommande 10–15 åren
kommer 1940-talisterna att gå i pension vilket
innebär en ökning av försörjningsbördan
per yrkesaktiv. Tack vare en stor andel
födda på 1960-talet ser framtidsbilden ljusare
ut för Stockholms län än för Sverige
som helhet.

Tjänsteföretagen
Andreas Engström, Inregia AB, tfn 08/737 44 98
Tjänsteföretagens förväntningar om tillväxten det sista kvartalet infriades till största
del. I övrigt är bilden splittrad. Butikshandeln redovisar fortsatt god försäljningstillväxt
medan partihandeln har tappat fart under det andra halvåret. Datakonsulter och uppdragsverksamhet
har haft ett turbulent år med en vikande marknad under det andra
halvåret. Inför 2002 är företagen inom bil- och detaljhandeln optimistiska. Övriga
tjänsteföretag tror på en svag inledning på året, men gör samtidigt bedömningen att
läget kommer att förbättras på ett halvårs sikt.
Fortsatt svag
bilförsäljning hela 2001
Motorfordonshandelns nedgång som inleddes
i slutet av år 2000 fortsatte under 2001.
Branschen har under året rapporterat vikande
försäljningssiffror och lönsamheten
bedöms som svag enligt Konjunkturinstitutets
barometerundersökning. För det fjärde
kvartalet 2001 uppgav närmare 60 procent
av företagen att försäljningen var sämre än
motsvarande period året innan. Endast 6 procent
av företagen anger att lönsamheten är
god för närvarande och hälften svarar att
den är dålig.
Förväntad försäljning jämfört med
samma kvartal året innan
Nettotal
100
80
60
40
20
0
-20
-40
1996 1997 1998 1999 2000 2001
Partihandel hemma Partihandel export Motorfordon
Källa: Inregia AB och Konjunkturinstitutet.
Not: Nettotal är saldot mellan andelen företag som
redovisar en ökning respektive en minskning.
Inför det första kvartalet 2002 räknar branschen
med en något ökad försäljning. 34 pro-
14
cent av företagen förväntar sig en ökning
och 11 procent en minskad försäljning jämfört
med samma period förra året. Försäljningsökningen
förväntas också fortsätta.
Branschen förväntar sig också att priserna
kommer att vara oförändrade eller stigande.
Sjunkande orderingång
i partihandeln
Partihandeln är en för Stockholm mycket
viktig bransch där regionen har en mycket
hög koncentration av företag och sysselsatta.
2000 var ett starkt år för partihandeln
och även 2001 började bra. De två första
kvartalen fortsatte försäljningen att öka
om än i en något långsammare takt än året
innan. Det andra halvåret försämrades
emellertid situationen och företagen rapporterade
om minskade volymer. Lönsamheten
bedöms som tillfredställande eller
god av 65 procent av företagen. 25 procent
anser att den är dålig.
Orderstocken bedöms för närvarande vara
för låg enligt 40 procent av företagen och
endast 7 procent tycker att den är god. Företagens
bedömning om hur god orderstocken
är har sjunkit under hela 2001.
Partihandeln förväntar sig en fortsatt nedgång
av försäljningen under det första kvartalet
2002. Sett på ett halvårs sikt är däremot
uppfattningen att branschens konjunkturläge
kommer att förbättras.

Butikshandeln
Livsmedelsförsäljningen i länets butiker
ökade under hela 2001. Utfallet för det fjärde
kvartalet och den viktiga julhandeln blev
ungefär som branschen hade förväntat sig.
Lönsamheten bedöms som tillfredställande
eller god av samtliga livsmedelshandlare.
År 2001 inleddes svagt för sällanköpshandeln
med sämre försäljning. Men den tog
fart under det tredje kvartalet. Då uppgav
30 procent av företagen att de trodde att
försäljningen skulle öka under det fjärde
kvartalet. Förväntningarna inför julhandeln
överträffades emellertid. Efter årsskiftet
uppger hälften av företagen att försäljningen
ökade. Lönsamheten är dock fortfarande
svag enligt branschen. Cirka en tredjedel av
företagen uppger att lönsamheten är dålig
och mindre än 10 procent att den är god.
Både livsmedels- och sällanköpsvaruhandeln
rapporterar att antalet anställda är i
princip oförändrat eller eventuellt minskat
något under året. Inför våren förutser man
dock i båda branscherna att antalet anställda
sjunker något.
Faktisk försäljningsvolym jämfört med
samma kvartal året innan
Nettotal
120
100
80
60
40
20
0
-20
1996 1997 1998 1999 2000 2001
Dagligvaror Sällanköp
Källa: Inregia AB och Konjunkturinstitutet.
Not: Nettotal är saldot mellan andelen företag som
redovisar en ökning respektive en minskning.
Inför våren räknar man med större försäljning
än för samma period förra året. 79 procent
av livsmedelshandlarna räknar med
en ökad försäljning och endast 2 procent
15
med en minskning. Av sällanköpsbutikerna
räknar 32 procent med en ökad försäljning
och endast 5 procent med en minskning
jämfört med första kvartalet förra året.
Turbulent år
för datakonsulterna
Efter uppsvinget i faktureringen hösten
2000 inledde datakonsultbranschen år 2001
med fortsatt tillväxt om än i en något långsammare
takt. Under andra kvartalet rapporterade
branschen en avtagande fakturering
och det tredje kvartalet sjönk faktureringen
kraftigt för att sedan hämta sig något
i slutet av året.
Orderingången under det fjärde kvartalet
var svag speciellt på hemmamarknaden.
Som en följd av detta är volymen på de inneliggande
uppdragen låg. 70 procent av de
tillfrågade företagen uppger att uppdragsvolymen
är för låg och endast 6 procent
anser att den är hög. Förväntningarna inför
våren är följaktligen låga. Endast 14 procent
av företagen tror att det första kvartalet
i år kommer att bli bättre än det fjärde
kvartalet 2001. Som framgår av bilden nedan
så fortsätter den trend som inleddes
förra året där datakonsulternas framtidsförväntningar
sjunker till en nivå som mer
motsvarar branschens svaga utveckling.
Antalet anställda i branschen förväntas
minska under kvartalet i vart femte företag
och vara oförändrad i resten. Företagen är
fortfarande försiktigt positiva om lönsamhetsutvecklingen
under våren.
Ökad konkurrens
inom uppdragssektorn
Företagen i uppdragssektorn har upplevt
en liknande utveckling som datakonsulterna.
Tillväxten under år 2000 fortsatte i
något långsammare takt första halvåret 2001
för att därefter avta något. Konkurrenssituationen
har skärpts inom branschen på
grund av den sjunkande uppdragsvolymen
generellt. Det är den privata marknaden
som står för den största delen av efterfråge-

minskningen på konsultmarknaden. Orderingången
har varit dålig under året men en
viss ljusning framförallt på exportsidan
kunde skönjas under det tredje och fjärde
kvartalet 2001.
Volymen på de inneliggande uppdragen beskrivs
som låg av 65 procent av företagen
och endast 5 procent anser att den är hög.
Endast 9 procent av företagen anger att de
är nöjda med lönsamheten under det fjärde
kvartalet medan 24 procent anser att den
varit dålig. I början av året var motsvarande
siffror 35 och 25 procent.
Under det sista kvartalet 2000 rapporterade
80 procent av företagen att de utnyttjade
sin kapacitet fullt ut. Nivån har under 2001
sjunkit från 57 till 31 procent mellan det
första och det fjärde kvartalet. Av företagen
i uppdragssektorn anger nu 85 procent
efterfrågeläget som det främsta expansionshindret
jämfört med 25 procent för ett år
sedan. Tillgång på arbetskraft är den trängsta
sektionen för endast 10 procent av företagen
att jämföra med 71 procent för ett år sedan.
Inför det första halvåret 2002 förväntas
faktureringen öka enligt 35 procent av företagen
och 50 procent tror på en oförändrad
16
fakturering jämfört med hösten. Antalet anställda
förutses minska något under våren.
En tredjedel av företagen uppger att de
tänker minska antalet anställda under våren
och endast 15 procent planerar att anställa
fler. Man ser också över sitt lokalbehov
i takt med det försämrade läget. Endast
6 procent av företagen tror sig behöva
större lokaler det närmaste halvåret och 35
procent avser att minska sitt lokalbehov.
Bedömningen om utvecklingen av branschens
konjunkturläge har emellertid förbättrats
något under det sista kvartalet.
Förväntad fakturering
jämfört med föregående kvartal
Nettotal
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
-10
-20
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Uppdragssektorn Datakonsulter
Källa: Inregia AB och Konjunkturinstitutet.
Not: Nettotal är saldot mellan andelen företag som
redovisar en ökning respektive en minskning.

Hushållens syn på ekonomin
Sirje Pädam, Inregia AB, tfn 08/737 44 49
Pessimismen om den svenska ekonomins utveckling har ökat under år 2001. Även
utsikterna om det egna hushållets ekonomi visar en nedåtgående tendens, men
Stockholmshushållens ekonomi fortsatte ändå att stärkas under år 2001. De ökade
inkomsterna har varken gått till sparande eller större inköp som t.ex. bilinköp. Inköpen
av kapitalvaror ökade bara långsamt. Istället ökar konsumtionen av andra varor.
Hushållens framtidsbedömningar talar för att denna trend stärks under år 2002.
Svag konsumtionstillväxt
Den privata konsumtionens vikt för den
ekonomiska tillväxten har under senare tid
särskilt betonats, i synnerhet eftersom den
utländska efterfrågan försvagats. Det har att
göra med att hushållens konsumtion utgör
nära hälften av bruttonationalprodukten och
därför kan en ökning av konsumtionen hålla
uppe tillväxtsiffrorna när det går sämre på
andra håll i ekonomin.
Enligt Konjunkturinstitutets preliminära
siffror blev dock den privata konsumtionens
tillväxt mycket svag under 2001. Ökningen
i riket som helhet beräknas endast
ha varit 0,4 procent, medan bruttonationalprodukten
bedöms ha växt med 1,2 procent
för år 2001. Siffrorna kan jämföras med år
2000 då både konsumtionstillväxten och
bruttonationalprodukten visade en ökning
på 3,6 procent.
De preliminära siffrorna från Konjunkturinstitutet
gäller den privata konsumtionens
utveckling i riket som helhet. Det finns inga
motsvarande siffror som visar hur konsumtionen
utvecklades på regional nivå, men
sannolikt har konsumtionstillväxten varit
högre i Stockholms län än i landet i övrigt.
Ett belägg för detta kan vara det gångna årets
siffror över nyregistrerade bilar. I Stock-
17
holms län visar dessa på en minskning
med 12 procent, medan nyregistreringarna
sjönk med 16 procent i övriga riket.
För att få en uppfattning om den privata
konsumtionens utveckling i länet och hushållens
förväntningar används här Stockholmshushållens
svar i Statistiska centralbyråns
enkätundersökning om hushållens
inköpsplaner (HIP). I undersökningen får
hushållen svara på frågor om både den egna
ekonomins utveckling och förväntningar
och planer inför det närmaste året.
Stockholmshushållens förtroendeindex
(CCI), kvartal 1, 1993 – kvartal 4, 2001
Nettotal
40
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Källa: Inregia AB och Statistiska centralbyrån.
Not: Nettotal är saldot mellan andelen hushåll som
uppger bättre respektive sämre.

Hushållens förväntningar om en förbättrad
hushållsekonomi och en bättre utveckling
av landets ekonomi tenderar att inverka positivt
på den privata konsumtionen. I likhet
med Konjunkturinstitutets rikssiffror
om den privata konsumtionens utveckling
har stockholmshushållens förtroendeindex
(CCI Consumer Confidence Index) fallit
kraftig under hela 2001, se figur sidan 17.
Indexet består av medelvärdet av svaren på
frågorna om Sveriges ekonomi, hushållets
ekonomi och om det är förmånligt att köpa
kapitalvaror nu. I slutet av år 2000 var
indexet plus 24 vilket kan jämföras med
minus 3 under det fjärde kvartalet 2001.
Av svaren som ingår i förtroendeindexet är
det hushållens bedömningar av den ekonomiska
utvecklingen i Sverige som drar
ner indikatorn mest. I slutet av år 2000
trodde 28 procent av de tillfrågade att det
skulle bli bättre och 16 procent att konjunkturen
skulle bli sämre de närmaste tolv månaderna.
Andelen stockholmshushåll som
bedömer att Sveriges ekonomi kommer att
försämras har stigit kraftigt under 2001
och under det sista kvartalet ökade den till
47 procent, medan endast 18 procent förväntade
sig en positiv utveckling.
Även om inte hushållens utsagor om den
svenska ekonomin kan betraktas som tillförlitliga
konjunkturindikatorer, påverkar
uppfattningen om utvecklingen besluten om
konsumtion och sparande. När dåliga tider
väntas tenderar hushållen att hålla igen på
konsumtionen och spara mer. Detta kan i
sin tur påverka tillväxten negativt.
Svaren i undersökningen visar att stockholmshushållen
uppfattar det mindre fördelaktigt
att köpa kapitalvaror nu än för ett
år sedan. Det sista kvartalet år 2000 ansåg
35 procent av hushållen att det var fördelaktigt
och 8 procent att det var ofördelaktigt
att köpa kapitalvaror. Under år 2001
har siffrorna fluktuerat, men har hela tiden
legat lägre än under det fjärde kvartalet år
2000. I slutet av år 2001 menade 29 procent
att det var fördelaktigt och 13 procent
18
att det var ofördelaktigt att köpa kapitalvaror.
Detta trots att hushållen uppger att de
har lika mycket pengar som tidigare till
konsumtion av kapitalvaror.
När det gäller stockholmshushållens ekonomiska
situation föll i början av år 2001
andelen som uppgav att hushållsekonomin
hade förbättrats. Samtidigt ökade andelen
som uppgav att hushållsekonomin var oförändrad
nästan lika mycket. Under andra
halvåret ökade åter andelen hushåll som sa
att de hade fått det bättre, medan de som
uppgav att de hade fått det sämre låg kvar
på samma nivå som före sommaren.
Hushållets ekonomiska situation
jämfört med tolv månader tidigare
Andel i procent
40
30
20
10
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Källa: Inregia AB och Statistiska Centralbyrån.
Bättre
Sämre
Trots bättre möjligheter
minskar sparandet
Sammantaget fortsätter andelen stockholmshushåll
som har fått en bättre ekonomi att
vara större än andelen som har fått en sämre.
Eftersom inköpen av bilar minskar och färre
hushåll än tidigare uppfattar det som fördelaktigt
att köpa kapitalvaror är frågan om
stockholmshushållen använder de ökade
inkomsterna till att öka sitt sparande.
Andelen hushåll som anger att de har
bättre möjligheter att spara har ökat under
2001. Mellan det fjärde kvartalet 2000 och
det fjärde kvartalet 2001 ökade andelen
från 41 till 49 procent medan andelen som
uppgav att de hade fått minskade möjligheter
att spara var oförändrad.

Trots detta ökar inte sparandet, utan istället
stiger andelen hushåll som menar att det är
ofördelaktigt att spara. Av stockholmshushållen
ökade andelen som säger att det är
ofördelaktigt att spara från 25 till 37 procent.
Samtidigt sjönk andelen som anger
det fördelaktigt från 46 till 32 procent.
Detta kan antagligen till stor del förklaras
av den låga räntenivån och den fortsatt dåliga
utvecklingen på aktiemarknaden.
Eftersom de ökade inkomsterna varken
har gått till ökad konsumtion av kapitalvaror
eller till ett ökat sparande är det rimligt
att tro att inköpen av andra konsumtionsvaror
ökat. Detta är också en bild som bekräftas
av uppgifterna om stigande försäljningssiffror
för detaljhandeln under 2001.
Fortsatt konsumtion
Kapitalvaror är fortsatt populära även om
hushållen inte i lika stor utsträckning som
förut tycker att det är fördelaktigt att köpa
dem. Mot bakgrund av att hushållens bedömningar
av den egna ekonomin till övervägande
del är positiva och eftersom det
inte anses fördelaktigt att spara och man
endast i liten utsträckning avser öka inköpen
av kapitalvaror är bedömningen att inköpen
av andra konsumtionsvaror fortsätter
att stiga under år 2002.
Minskade bilinköp
Under år 2001 nyregistrerades 64 000 bilar
i Stockholms län, vilket är en minskning
med 9 000 jämfört med år 2000 enligt
uppgifter från AB Bilstatistik. Trenden har
varit minskade bilinköp alltsedan det sista
kvartalet 2000. Även antalet direktimporterade
bilar minskade under år 2001 jämfört
med år 2000, men fortfarande utgör
direktimporten en liten del av de totala
nyregistreringarna.
Andelen stockholmare som i Statistiska
centralbyråns hushållsundersökning under
de senaste två åren uppgett att det är troligt
eller mycket troligt att de kommer att köpa
eller byta bil de närmaste sex månaderna
19
har dock legat stilla. Det har inte heller skett
någon ändring av de som anger bilköpsplaner
för de kommande två åren.
Planerna på bostadsköp
ligger stilla
Andelen hushåll som planerar att köpa,
bygga hus eller köpa en bostadsrätt de närmaste
två åren steg under år 2000 från i
genomsnitt 6 till 8 procent av hushållen.
Även under år 2001 ligger de säkra planerna
kvar på omkring 8 procent. Det har
skett en antydan till en minskning under
året, men den är inte statistiskt säkerställd.
Kvartal 4 uppgav drygt 7 procent av hushållen
att de hade säkra planer och 66 procent
av hushållen att de inte hade några husköpsplaner.
Den senare siffran är en statistiskt
säkerställd ökning från 58 procent
under det fjärde kvartalet år 2000.
Säkra planer på att köpa, bygga hus eller
lägenhet de närmaste 24 månaderna
Andel i procent
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Källa: Inregia och Statistiska Centralbyrån.

Arbetsmarknaden
Helene Dahlström, Länsarbetsnämnden, tfn 08/5088 1036
Christina Sälgblad, Länsarbetsnämnden, tfn 08/5088 1182
Sirje Pädam, Inregia AB, tfn 08/737 44 49
Under år 2001 minskade antalet nya platser och färre arbeten förmedlades. Samtidigt
steg varslen kraftigt. Trots dessa orosmoment var arbetsmarknaden i Stockholms
län fortsatt stark. Sysselsättningen fortsatte att öka och sysselsättningstillväxten liksom
ökade satsningar på att få utsatta grupper till arbete har bidragit till att minska
arbetslösheten från 3,0 till 2,7 procent av arbetskraften. Mot slutet av året avtog dock
sysselsättningstillväxten och varslen ökade vilket kan leda till en försämring de första
kvartalen 2002.
Färre nya platser 2001
Under år 2001 anmäldes totalt 150 200 lediga
platser med mer än tio dagars varaktighet
till länets arbetsförmedlingar. Det
ger en minskning med 16 300 jobb eller 10
procent jämfört med föregående år. Vid en
jämförelse med åren i slutet av 1990-talet
är platsinflödet dock fortsatt högt.
Nedgången av nyanmälda platser har skett
inom de flesta yrkesområdena, men det
finns undantag. Inom detaljhandeln ökade
antalet nya platser med 23 procent till
15 600. Efterfrågan på försäljare till dagligvaru-
och fackhandel har varit stor. Arbete
som kräver teoretisk specialkompetens
inom biologi samt hälso- och sjukvård,
ökade med 33 procent till 7 400 platser.
Inom vård och omsorg fortsatte antalet nya
platser att öka med 3 procent till 21 300.
Kommunerna är länets största arbetsgivare
och bristen på vård- och omsorgspersonal
har varit stor under flera år.
Minskningen av antalet lediga jobb har
främst skett inom kontors- och kundservicearbete.
Här anmäldes under året 17 200
lediga jobb, vilket är en minskning med
7 700 eller 31 procent jämfört med år 2000.
20
Även teknik- och datavetenskap fick känna
av en allt kärvare arbetsmarknad. Främst
drabbades unga och nyutexaminerade samt
konsulter. Antalet nyanmälda platser för
systemerare var 800 år 2001, vilket är en
minskning med 2 800 platser eller 350 procent
jämfört med föregående år.
Nyanmälda lediga platser
Stockholms län 1992–2001
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Källa: Länsarbetsnämnden.
Not: Avser platser med mer än tio dagars
varaktighet.
Drygt 70 procent av samtliga nyanmälda
platser gällde tillsvidareanställningar. Det
är en liten nedgång med 7 procent, eller
8 700 platser, från föregående år. Visstidsanställningarna
minskade med 16 procent

till 41 000. En del av förklaringen är att bemanningsföretagen
numer sköter en stor
del av vikariaten.
De mest efterfrågade yrkena under 2001
var förskollärare, restaurangbiträde och
undersköterska. Bland yrken som kräver
högskolekompetens efterfrågades främst
förskollärare, grundskollärare, säljare (till
exempel försäljningsingenjör samt livsmedels-
och läkemedelskonsulter) och sjuksköterskor.
För att effektivisera matchningsprocessen
mellan arbetssökande och arbetsgivare införde
arbetsförmedlingarna under våren
2001 en ny Internettjänst – Annonsera direkt
– som ger arbetsgivarna möjlighet att
själva anmäla lediga platser. I december
månad kom 62 procent av länets lediga
platser in via Annonsera direkt.
Under år 2001 erhöll 84 400 vid arbetsförmedlingen
inskrivna arbetssökande ett nytt
arbete. Det är en minskning med 21 procent
jämfört med år 2000. Förklaringen är
främst att antalet arbetssökande var färre
2001. Samtidigt skrevs det in 119 800 nya
arbetssökande vid länets arbetsförmedlingar,
vilket är en minskning med eller 6
procent jämfört med år 2000.
Fortsatt
sysselsättningstillväxt
Trots minskningen av både antalet nya platser
och antalet förmedlade arbeten har sysselsättningen
fortsatt att öka i Stockholms
län. Sysselsättningen uppgick till 960 800
personer år 2001 enligt Statistiska Centralbyråns
arbetskraftsundersökningar. Året innan
var antalet sysselsatta 943 800. Den
procentuella ökningen ligger på 1,8 procent
vilket är mer än länets trendmässiga sysselsättningstillväxt
som ligger på omkring
en procent.
Tillväxten var särskilt uttalad under årets
två första kvartal då sysselsättningen steg
med över tre procent jämfört med samma
kvartal året innan. Under det tredje och
21
fjärde kvartalet var ökningen betydligt svagare,
1,2 respektive 0,7 procent. Totalt under
året ökade sysselsättningen mer för män
än för kvinnor. En jämförelse mellan helåret
2000 och år 2001 visar att sysselsättningen
ökade med 2,7 procent för män och
0,9 procent för kvinnor.
Till skillnad från utvecklingen under tidigare
år växte sysselsättningen något mer i
riket än i länet. Den procentuella ökningen
för riket som helhet uppgick till 1,9 procent
mellan 2000 och 2001.
I slutet av år 1999 satte regeringen upp
som mål att 80 procent av befolkningen i
åldrarna 20–64 år skall vara sysselsatta
före år 2004. Redan under det fjärde kvartalet
1999 var länets sysselsättning uppe i
82 procent för befolkningen i åldrarna 20–
64 år. Under år 2001 steg andelen till nära
86 procent. I riket var motsvarande andel
78,7 procent år 2001 – en ökning från 77,8
procent året innan.
Industrin tappar sysselsättning
Enligt Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökning
skilde sig sysselsättningsutvecklingen
något mellan branscherna.
Verkstadsindustrin har tappat sysselsättning
under varje kvartal år 2001.
Totalt minskade sysselsättningen med omkring
10 procent. Byggnadsindustrin fortsatte
svagt uppåt och finansiell verksamhet
samt företagstjänster fortsatte att växa
starkt. Övriga förändringar är små.
Under år 2001 har endast små förändringar
av antalet landstingsanställda skett.
Den 31 december år 2000 var antalet anställda
inom Stockholms läns landstings
förvaltningsdel 30 277 personer. Antalet
har minskat med omkring 500 personer
under 2001. Den huvudsakliga förklaringen
till att antalet anställda inom förvaltningsdelen
minskar är fortsatta avknoppningar
inom sjukvården. Mellan 1999 och 2000
var nedgången 11 380. Förklaringen till
nedgången var att Danderyds sjukhus,

Huddinge sjukhus, S:t Eriks sjukhus och
Folktandvården bolagiserades under år
2000. Under 2001 bolagiserades och avknoppades
endast mindre enheter, t.ex.
vårdcentraler. Från och med den 1 januari
2002 är Södersjukhuset och Norrtälje sjukhus
bolagiserade. Karolinska sjukhuset
och Södertälje sjukhus kvarstår tills vidare
i förvaltningsform.
Befolkningstillväxt
Befolkningen i yrkesverksam ålder fortsätter
att öka i länet. Länets befolkning i åldern
16–64 år var i genomsnitt nästan
1 200 000 personer. Under året ökade antalet
med 10 000, vilket är en ökning med
knappt en procent mellan 2000 och 2001.
Den fortsatt starka utvecklingen av arbetsmarknaden
har gjort att även antalet personer
i arbetskraften ökat. Mellan år 2000
och år 2001 steg arbetskraften med cirka
15 000 personer, vilket är en ökning med
cirka 1,5 procent. Även i fjol ökade antalet
män i arbetskraften mer än antalet kvinnor.
Kraftig ökning av varsel
Antalet varsel om uppsägningar har ökat
kraftigt sedan april månad 2001 i Stockholms
län. Totalt berördes 16 300 personer
vilket utgör cirka 24 procent av rikets totala
antal varslade. Det är en ökning med
200 procent eller 10 900 personer jämfört
Antal varsel i Stockholms län,
månadsstatistik 1990–2001
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
9001
9101
9201
9301
9401
9501
9601
9701
9801
9901
Källa: Länsarbetsnämnden i Stockholms län.
0001
0101
22
med år 2000. Närmare 70 procent av de
varslade var män.
Ökningen påverkade samtliga branscher,
men antalet varslade var flest inom uppdragssektorn.
Där berördes 7 500 personer
vilket är en ökning med 6 600 personer
från föregående år. Det motsvarar 46 procent
av samtliga varslade i länet. Flertalet
av dem arbetade inom data- och övriga
konsultföretag. I industrin har totalt 3 000
personer varslats vilket är en ökning från
760 personer jämfört med år 2000. Av dessa
återfanns 1 870 inom verkstadsindustrin
varav 1 180 inom elektroindustrin.
Varselnivån är fortfarande långt ifrån vad
den var under lågkonjunkturen i början av
1990-talet, då framför allt den offentliga
sektorn och därmed kvinnorna drabbades.
Det tar relativt lång tid innan varsel verkställs
och påverkar sysselsättningen. Eftersom
varslen ökade kraftigt mot slutet av
året väntas påverkan komma under de första
kvartalen år 2002.
Färre arbetslösa
År 2001 inleddes med en fortsatt sjunkande
arbetslöshet trots stora varsel om
uppsägningar och nedgång i antalet anmälda
lediga platser till arbetsförmedlingarna
i länet. Efter sommaren syntes de första
tecknen på en ökad arbetslöshet och i
oktober passerades nivån för motsvarande
Antal öppet arbetslösa
45 000
40 000
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2000 2001
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Källa: Länsarbetsnämnden i Stockholms län.

månad år 2000. I Stockholms län var i genomsnitt
25 000 personer öppet arbetslösa
under året, vilket är en minskning med 5 200
personer eller hela 17 procent jämfört med
år 2000.
Arbetslöshetstalet, det vill säga antal öppet
arbetslösa som andel av befolkningen
16–64 år, var i snitt 2,1 procent jämfört
med 2,5 procent under år 2000. För männen
var arbetslöshetstalet 2,2 procent och låg
därmed högre än motsvarande för kvinnorna
som hade ett arbetslöshetstal på 2,0
procent under 2001. Motsvarande siffror
år 2000 var 2,7 respektive 2,4 procent. Om
arbetslösheten i stället uttrycks i förhållande
till arbetskraften, summan av antalet
sysselsatta och arbetslösa, blir nivån 2,7 procent
för år 2001 vilket är en minskning
från 3,0 procent år 2000.
Nedgången i arbetslöshet var störst för
personer 55 år och äldre. Deras arbetslöshet
minskade med en fjärdedel jämfört med
år 2000. I genomsnitt var 3 000 personer
över 55 år arbetslösa under förra året. Den
positiva trenden kan delvis förklaras av de
arbetsmarknadspolitiska insatserna inom
aktivitetsgarantin.
Även arbetslösheten för arbetshandikappade
minskade kraftigt under året. Detta
var sannolikt en följd av arbetsförmedlingarnas
arbete med att hjälpa arbetshandikappade
till arbete med t.ex. lönebidrag. I
medeltal var 2 300 personer med registrerat
arbetshandikapp arbetslösa, vilket är en
minskning med 21 procent under 2001 jämfört
med föregående år.
Bland utomnordiska medborgare minskade
arbetslösheten relativt mer än genomsnittet.
Nedgången var 22 procent eller
1 100 personer jämfört med föregående år.
En förklaring är säkert storstadssatsningen
med bland annat en kraftig ökning av antalet
arbetsförmedlare i berörda områden. Men
även en ökad uppmärksamhet på mångfaldsfrågor
har fått arbetsgivarna att bredda sin
23
rekrytering. I genomsnitt var 3 900 personer
med utomnordiskt medborgarskap arbetslösa
under 2001.
Under året har i medeltal 3 100 ungdomar,
18–24 år, varit arbetslösa vilket jämfört
med år 2000 är en minskning med 7 procent.
Det försämrade arbetsmarknadsläget
under hösten har i första hand varit kännbart
för ungdomarna. Det är ofta de unga
på väg ut på arbetsmarknaden som drabbas
först när antalet lediga jobb minskar.
Speciellt tydligt har det varit inom teknik
och dataområdet. Under sista kvartalet
2001 ökade arbetslösheten för ungdomar
med 40 procent jämfört med motsvarande
kvartal 2000. Arbetslösheten för samtliga
ökade med cirka 15 procent under samma
period.
Fler i aktivitetsgarantin
Under 2001 minskade antalet deltagare i
arbetsmarknadspolitiska program. I medeltal
fanns 8 800 deltagare varje månad, vilket
är 8 procent färre jämfört med 2000.
Under året tillkom inga nya program.
Det volymmässigt största programmet under
2001 var aktivitetsgarantin som startades
hösten 2000. I genomsnitt deltog 3 900 personer
varje månad. Uppföljningar visar att
nära 30 procent av deltagarna har arbete
efter sex till tio månader efter starten. Drygt
två tredjedelar av deltagarna var män och
en stor del, 1 400, var 55 år och äldre. I
medeltal under året var 15 procent av deltagarna
utomnordiska medborgare och 21
procent arbetshandikappade.

Rapporten kan beställas genom
Inregia AB
Anna-Karin Matsgård
tel. 08-737 25 89, fax 08-737 44 60
eller
Box 12519, 102 29 STOCKHOLM