Motioner 2013 - Socialdemokraterna

Socialdemokraterna arbetar för att bostad åt alla ska vara en självklarhet. Bostadsbeståndet i
landet ska vara varierat och tillräckligt att täcka det behov av bostäder som finns.
Tak-över-huvudetgaranti är inte lösningen på bostadsproblemet. Härbärgen med tillfälliga
övernattningar är ett skummande på ytan av ett stort problem och aldrig en bra lösning till
exempel för barn. Det är möjligheten till egen bostad som måste vara målet. Tryggt boende kan
också i en del fall vara det som motiverar till att ta sig ur missbruk och att ta sig ut på
arbetsmarknaden.
En tydlig och kraftfull bostadspolitik behöver vara den socialdemokratiska vägen till trygghet och
minskad hemlöshet.
Det betyder inte att man stillasittande ska se på när människor inte har ett hem att gå till. I de
flesta kommuner bedrivs också ett enormt arbete för att i samverkan med fastighetsägare, ideella
organisationer och socialtjänst se till att fånga upp framför allt barnfamiljer som vräks från sina
bostäder. Det behöver fortsätta.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta
att anse motionen besvarad,
att strategin ”Bostad först” ska tillämpas. Målsättningen måste alltid vara att individen
ska leva ett värdigt liv, med den frihet som ett eget boende medför, samt
att överlämna motionen och motionssvaret till kommunala gruppen,
landstingsgruppen och länsriksdagsgruppen.
Motion D5 - Tvinga kommuner att ge skydd till misshandlade kvinnor
”Ibland brukade det vara så här att när jag inte ville passa min lillasyster skriker han på mig och då sa min mamma
’skrik inte på henne, hon är trött’. Då började han skrika på henne. Och sen brukade han slå henne efter det... Så då
tänkte jag ’varför passade jag henne inte?’” (Ida, 10 år)
Ida, som intervjuas av en forskare på Ersta Sköndal Högskola, är förstås ett påhittat namn. Men
flickan bakom har fått bevittna något som ingen flicka ska behöva se. Hon har tagit på sig en
skuld som inget barn ska behöva ta på sig. Mäns våld mot kvinnor förtär vårt samhälle.
Vi kommer från en värld där kvinnan alltid – i alla samhällen – har betraktats som mannens
ägodel. Vid 1900-talets början hade ingen lagstiftande makt någonstans någonsin förbjudit
våldtäkt inom äktenskapet.
Sverige gjorde det 1965. North Carolina gjorde det 1993. I 33 av USA:s delstater anses det
fortfarande vara ett lättare brott. I ett stort antal länder är det fortfarande inte kriminaliserat.
Kvinnors rätt till den egna kroppen har stärkts men är tyvärr inte självklar. Alltför ofta ifrågasätts
kvinnors rätt att slippa få den egna kroppen våldtagen eller blåslagen av sin egen make. Den
kvinna som utsätts för våld, eller det barn som tvingas bli vittne, drabbas förstås allra hårdast.
Men psykologiprofessorn Steven Pinker har på ett tydligt sätt beskrivit hur hela samhället
drabbas:
34 (87)