Ladda ner (4,8Mb) - ISU

Recommendations

Info

28 Energiåtgärder framtid FAS 3 ENERGI Klimatskal Tätning av byggnadens klimatskal – Förutom att täta byggnaden med hjälp av luftslussar är byggnadens klimatskal i behov av tätning. Diffusionsplasten i hallens ytterväggar kommer att renoveras och ses över. Även de otätheter som finns intill fönster, dörrar och genomförningar kommer att renoveras för att minska värmeförlusterna och luftläckaget genom dessa byggnadsdelar. Det kan även bli aktuellt med att försöka tilläggisolera hallens tak och väggar för att minska värme- förlusterna så att isen lättare kan hållas kall. Tyvärr klarar inte den bärande konstruktionen några ytterligare laster varför åtgärden endast är möjlig om den utförs på ett sätt som inte belastar den befintliga konstruktionen. Detta är ett område för produktutveckling där tunn och enkelt applicerbar isolering är önskvärd. Redan idag finns det produkter på marknaden som reducerar värmestrålningen från isen med hjälp av värmestrålningsreducerande skärmar som fästs på insidan av hallens tak och hjälper till att hålla isen kall. I väntan på produktutveckling kommer yttersidan av ishallens tak att målas vitt för att på så sätt hålla taket och därmed hallen och isen svalare när solen står på. I uppvärmda delar av fastigheten så som omklädnadsrum och klubblokal finns problem med att värmen försvinner ut ur byggnaden genom otätheter och dåligt isolerade vägg- och takkonstruktioner. I samband med förtätning på fastigheten kommer dessa byggnader att tilläggsisoleras och förses med välisolerade fönster som gör att de bättre kan hålla kvar värmen. Teknik och styrning Ventilationsstyrning i biutrymmen – I omklädnadsbyggnaden finns det ett värmeåtervinningssystem som använder värmen i frånluften för att värma tilluften. Här kommer den nuvarande plattvärmeväxlaren att ersättas med en roterande värmeväxlare med högre värmeåtervinningsgrad. Omklädnadsrummen i ishallen kommer dessutom att utrustas med behovsstyrd ventilation. Det innebär att nyttjandegraden och inomhusklimatets påfrestningar kommer att avgöra ventilationsstyrningen. I dagsläget är ventilationen för dessa utrymmen tidsstyrd. Det betyder att ventilationen går igång klockan sju på morgonen för att stängas av vid midnatt när träningarna är slut. Eftersom alla omklädnadsrum inte används samtidigt och bara under vissa tider på dygnet finns det energibesparingar att göra i att installera behovsstyrning. Det finns en rad olika sorters givare att använda sig av för att behovsstyra ventilationen. Till exempel koldioxidhalt-, närvaro-, blandgas- eller temperaturgivare. Oftast kan olika sorters givare kombineras för en optimal drift. Närvarogivare kan indikera att någon befinner sig i rummet, varvid temperatur och koldioxidhaltsgivare ser till att nödvändiga krav på inomhusklimatet erhålls. Fuktgivare är en annan möjlighet att använda sig av i omklädnadsrum där det hänger mycket fuktig utrustning. Vid all behovsstyrd ventilation är det viktigt att det finns någon form av grundflöde även då omklädnadsrummen inte används. Styrningen bör inte heller bli för komplex eftersom
driftteknikerna då kan uppleva att det blir för avancerat att sköta. I klubblokalen saknas värmeåtervinning och ventilationen har dessutom drifttid dygnet runt. Därför kommer klubblokalen att utrustas med ett värmeåtervinningsaggregat och behovsstyrd ventilation. Energieffektiv LED-belysning – Då man tittar på energieffektiv belysning är det även intressant att diskutera LED-belysning. LED eller lysdiod innebär högeffektiv belysning. Tekniken bakom LED bygger på att största delen av energin går åt till att skapa ljuset och att energi därmed inte går förlorad som värmeenergi, vilket annars är det största problemet för glödlampan där uppemot 90 procent av energin går förlorad som värmeenergi. Förutom minskade energikostnader görs även besparingar i att livslängden blir upp till 50 gånger längre än den för en vanlig glödlampa. Kritiken mot LED har varit att de ger ett allt för riktat ljus och att ljuset uppfattas som färgmässigt kallare jämfört med den vanliga glödlampan. I vissa hänseenden har LED-belysning därför en bit kvar tills de, både prismässigt och teknikmässigt, kan utgöra en fullgod ersättning till traditionell belysning. Däremot fungerar LED redan idag utmärkt som dekorationsbelysning och i miljöer där kravet på en jämn belysning inte är så stort. För ishallar är kravet högt på att belysningen måste vara jämt fördelad över isen och att viss ljusstyrka måste uppnås i samband med matcher. Därför är armaturer med LEDbelysning inget alternativ i skrivande stund men med tanke på den snabba teknikutvecklingen kan det i framtiden bli en högintressant möjlighet till energieffektiv ishallsbelysning. Redan idag går det att använda LED-belysning i ishallens biutrymmen eller som effektbelysning vid passage in till hallen. Värmeåtervinning från duschvatten – Avloppsvatten är idag en stor energiförlust där mycket outnyttjad värme går till spillo. Principen för värmeåtervinning från duschvattnet går ut på att värma inkommande duschvatten med utgående avloppsvatten från duscharna. Detta görs med hjälp av en värmeväxlare där det inkommande kallvattnet tar upp värmen från utgående duschvatten. Vattnet tappar endast några få grader i temperatur från det att det WWrunnit över kroppen ner i avloppet. Det betyder att det finns stora energivinster att göra med värmeåtervinning från duschvatten. På 29
Page 1 and 2: Grönskande ishallar och miljöpeda
Page 3 and 4: Innehåll Inledning ...............
Page 5 and 6: Ishallen och skolan har fått tre f
Page 7 and 8: Objektsbeskrivning Området - Kirse
Page 9 and 10: Ishallen görs 100 % mer grönskand
Page 11 and 12: Förslag och illustration Svenska L
Page 13 and 14: låsas fast på ett tryggt sätt ha
Page 17 and 18: publikentrén och uteluften. Delar
Page 21 and 22: Energianvändningen minskas med 50
Page 23 and 24: Energiåtgärder nutid FAS 1 ENERGI
Page 25 and 26: dagtid. För energieffektivare styr
Page 27: kyla bort varmt spolvatten från is
Page 32 and 33: 32 Vatten som fokusområde Nästan
Page 34 and 35: 34 Utgångsläge vatten Verksamhete
Page 36 and 37: 36 Vattenåtgärder närtid FAS 2 V
Page 38 and 39: 38 att finnas ett breddavlopp mot d
Page 40 and 41: 40 En miljöpedagogisk skola i Nyda
Page 42 and 43: 42 Utemiljö som fokusområde Skolg
Page 44 and 45: 44 Utgångsläge utemiljö Grönska
Page 46 and 47: 46 FAS 1 UTEMILJÖ Förslag och ill
Page 48 and 49: 48 Utemiljöåtgärder närtid FAS
Page 50 and 51: 50 FAS 2 UTEMILJÖ
Page 52: 52 Informella sittplatser - Föruto
Page 57 and 58: Energianvändningen minskas med 35
Page 59 and 60: Energiåtgärder nutid FAS 1 ENERGI
Page 61 and 62: Energiåtgärder närtid FAS 2 ENER
Page 63 and 64: till alla tappställen. Därmed gö
Page 65 and 66: Den fysiska platsen, inne såväl s
Page 67 and 68: Miljöpedagogiska åtgärder nutid
Page 69 and 70: många olika nationaliteter represe
Page 71 and 72: Miljöpedagogiska åtgärder närti
Page 73 and 74: klassrummen finns en trygghetszon o
Page 75 and 76: sikt på skolgården. Cykelparkerin
Page 77 and 78: och noterar åtgärder och ändrade
Page 79 and 80:
FAS 3 MILJÖ- PEDAGOGIK 79
Page 81:
Arbetsmodell I projektet har följa
Page 84 and 85:
84 Grönskande ishallar - checklist
Page 87 and 88:
Miljöpedagogiska skolor - checklis
Page 89 and 90:
Miljöpedagogiska skolor - checklis
Page 92:
I början av 2008 inleddes arbetet
show all

Ladda ner (4,8Mb) - ISU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?