Konsulten nr 4 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

More documents

Recommendations

Info

När klassificeringen av en post görs beroende av när den tas in i den löpande bokföringen uppkommer en del intressanta frågeställningar. En sådan rör hantering av poster som inte baseras på anspråkshandlingar från utomstående. Ett företag har till exempel normalt skulder till sina anställda för semesterlön eller semesterersättning. En sådan post skulle många säga är ett typiskt exempel på en post som ska klassificeras som en upplupen kostnad, både enligt K2-regler och enligt allmänna regler. Antag nu att man i ett företag kontinuerligt uppdaterar antalet outtagna semesterdagar och att semesterlöneskulden beräknas löpande. I samband med löneutbetalning i slutet av december får man förutom uppgifter om sociala avgifter för december fram ett bokföringsunderlag som visar aktuell skuld för outtagen semester. Måste denna skuld bokföras som en upplupen kostnad trots att den har tillförts bokföringen innan den löpande bokföringen har avslutats? Är en upplupet kostnad alltid beräknad eller osäkerhet? En åsikt som ofta framförs angående en upplupen kostnads natur är att det är en post som är beräknad eller uppskattad på något sätt. I många fall krävs en beräkning eller en uppskattning av skulden storlek, till exempel då man ännu inte hunnit få en faktura från leverantören. Detta är dock inte alltid fallet. Det är i många situationer fullt möjligt att fastställa skuldens storlek exakt utan beräkningar och uppskattningar, till exempel utifrån avtal, order- eller leveransdokument. Slutsatsen av detta resonemang är att det inte är behovet av beräkning eller uppskattning av skuldens storlek som är avgörande för om en post ska klassificeras som en upplupen kostnad. Att en del upplupna kostnader måste beräknas eller uppskattas är en annan sak. En annan vanlig uppfattning är att en upplupen kostnad till sin natur är osäker på något sätt. Möjligen kan så bli fallet som en följd av att man gör en uppskattning eller beräkning av beloppen. Men inte heller det i sig anser jag medför att en post ska klassificeras som en upplupen kostnad. Poster som är osäkra antingen till belopp eller till tidpunkten för när den ska infrias ska klassificeras som avsättningar. BFN berör frågan om osäkerhet och klassificering i K2-reglerna för mindre aktiebolag. I kommentarerna till punkterna 17.2-17.4 framgår följande: ”Upplupna kostnader redovisas som skulder och inte som avsättningar även om betalningstidpunkt eller belopp är ovissa på balansdagen. Anledningen till detta är att Edisons betyg* osäkerheten i allmänhet är mycket mindre än för ett åtagande som företaget ska göra avsättning för.” Detta är en intressant skrivning. BFN anser uppenbarligen att alla upplupna kostnader är osäkra och att man måste bedöma graden av osäkerhet för att avgöra om en post är en avsättning eller en skuld. Detta innebär rimligen att till exempel garantiåtaganden eller förlustkontrakt under vissa förutsättningar ska redovisas som upplupna kostnader och inte som avsättningar. Hur man ska kvantifiera och bedöma dessa relativa osäkerheter får man dock ingen vägledning om. Skatteskulder kan sägas vara en särskild typ av upplupna kostnader som lagstiftaren vill att man redovisar på en egen rad i årsredovisningen. I denna rad inkluderas bland annat beräknad inkomstskatt, fastighetsskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader. Det som redovisas på raden har minskats med vad som inbetalts till skattekontot i form av F-skatt. Det diskuterades livligt för ett antal år sedan var i balansräkningen särskild löneskatt på pensionskostnader skulle redovisas. Av en del normer framgick att posten skulle tas upp som en upplupen kostnad. Detta ändrades dock när skattekontot infördes och posten ansågs i stället vara en del av skatteskulden, vilket också Du borde kanske också ta en titt på Edison – bokföringsprogrammet för redovisningskonsulter som nu för femte gången i rad fått bättre betyg av användarna än de fl esta andra. Två guld och tre silver talar sitt tydliga språk: Edison är ett av de bästa programmen för byrån! Läs mer på edison.se eller ring oss på 046-320 220. * Enligt en undersökning från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF hösten 2009, där 1 814 auktoriserade redovisningskonsulter satte betyg på sina program. 30 Redovisningskonsulten nr 4 2010
är den tvingande klassificeringen enligt K2reglerna. Ändringen synes dock vara föranledd av framför allt praktiska skäl. Man kan i alla fall konstatera att vissa upplupna kostnader inte ska ingå i posten Upplupna kostnader. Avslutande kommentarer Efter denna problemgenomgång kan det vara på sin plats att återvända till den inledande frågan om jämförbarhet. Vi kan konstatera åtminstone följande om raden Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i balansräkningen: • den innehåller i vissa fall skulder till leverantörer, i vissa fall inte • den är i vissa fall beräknad eller uppskattad, i vissa fall inte • den är i vissa fall osäker men inte så osäker som en avsättning, och vissa fall inte osäker alls • den innehåller inte skatter, även om dessa är upplupna. Raden Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter kan dessutom innehålla skulder som är relaterade till olika kostnader till exempel varukostnader, personalkostnader och finansiella kostnader. Dessutom kan den innehålla förutbetalda intäkter. Vilket informationsvärde har en sådan post för läsaren av en årsredovisning? Vilka jämförelser och analyser kan man egentligen göra och vilka slutsatser går att dra? Min slutsats är – inga. Att det behövs periodiseringsposter är en självklar förutsättning för att en årsredovisning upprättas enligt bokföringsmässiga grunder. Det i sig är knappast någon speciellt upphetsande slutsats. Det är dock svårt att se varför en sådan post ska behöva särredovisas i årsredovisningen. Vad som ska redovisas som en upplupen kostnad är oklart. Redovisningskonsulter, ekonomichefer och revisorer lägger tid och energi på att få detta rätt i bokföring och årsredovisningar. Inom BAS-organisationen måste vi se till att det finns relevanta konton med konteringsinstruktioner, konton som är kopplade till rätt rad i årsredovisningen och till rätt rad i inkomstdeklarationen. Till vilken nytta? Redovisningskonsulten nr 4 2010 Om Din klient är expert på bokföring - Då kan Du med gott samvete rekommendera klienten att köpa samma bokföringsprogram som Du själv använder Om Din klient inte är så duktig på på bokföring - Då kan Du visa respekt för klientens kunskapsnivå och få gott samvete genom att rekommendera klienten att titta på: SVERIGES ABSOLUT LÄTTASTE BOKFÖRINGSPROGRAM Debet eller kredit? - Bekymra Dig inte - programmet kan bokföring Bokföring • Fakturering Artiklar • Kunder • Leverantörer - Allt i samma program - Tennisvägen 37 269 33 Båstad Mail: uni@unicell.se Tel 0431 - 730 30 Pris 1.250:ex moms (OBS! - INTE per år - engångspris!) Windows & Macintosh & Linux Speciell version för den som har ENSKILD FIRMA: Pris från 490:- Programversionen för ENSKILD FIRMA är en bantad version av UNI_BAS-standard Versionen är bantad, men inte ”tokbantad” - självfallet fi nns t.ex SIE- export Hämta gratis demo från vår hemsida http://www.unicell.se 31
Page 1 and 2: Skatteexpert på plats Oskyldigt mi
Page 3 and 4: INNEHÅLL NUMMER 4 2010 KRAV och ro
Page 5 and 6: Mamut Byrå För att slippa göra s
Page 7 and 8: SRF Informerar SRF Informerar: Info
Page 9 and 10: Fortsatt ökning av nyregistrerade
Page 11 and 12: Låg andel unga företagare sänker
Page 13 and 14: Sveriges småföretag går nu över
Page 15 and 16: Kritik riktas mot Far I majnumret a
Page 17 and 18: Välkommen till SRF-kongressen i Ma
Page 19 and 20: Skatteexpert på plats För att hö
Page 21 and 22: föreläggande om att företag ska
Page 23 and 24: Redovisningskonsulter med fastighet
Page 25 and 26: nej till att bli invalda. Efter en
Page 27 and 28: Tomatodlingsväska upp- och ner Ta
Page 29: Balansdag Leverans Faktura = Levera
Page 33 and 34: Redovisningskonsulten nr 4 2010 och
Page 35 and 36: Redovisningskonsulten nr 4 2010 And
Page 37 and 38: Vad händer nu? Naturligtvis har sk
Page 39 and 40: Profilen Martina Haag - modig och u
Page 41 and 42: krönikor tar lika lång tid som at
Page 43 and 44: Omsättning mellan delägare och ko
Page 45 and 46: Fråga: Två anställda med ett gem
Page 47 and 48: Redovisningskonsulten nr 4 2010 Fr
Page 49 and 50: Askim Ulrika Schroeder Redovisnings
Page 51 and 52: Rustad för ombildningsfebern? Byte

Konsulten nr 4 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?