Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Nu väntar en spännande 

tid för ekonomer 

SRF Lön – ny branschförening 

för löneyrket! 

Kval för K-val? 

Progressiva avskrivningar 

på fastigheter, vilka är 

argumenten? 

Nr 6 – 2012 

Pris 56 kr 

Tidningen Redovisningskonsulten från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund 

Med bokföringslagen som favorit 

Redovisningsbranschen Redovisningsbranschen står står inför inför stora stora förändringarna förändringarna när 

K-normgivningen K-normgivningen inom inom kort kort blir huvudalternativ. huvudalternativ. Catharina Catharina 

Pramhäll Pramhäll har fullständig fullständig koll på vad det innebär. innebär.

BL Administration BL Skatt 

BL Bokslut 

BL Klient BL Info 

eBibliotek Mallar & dokument 

Hyr en helhetslösning 

– program, nyheter, e-böcker, mm 

Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisningsbyrån 

hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror, 

byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisnings information, dokumentmallar och 

personlig frågeservice. 

Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att 

ni får tillgång till ständigt uppdaterad program vara, support samt aktuell skatte- och redovisningsinformation. 

Allt från samma pålitliga leverantör. 

Många kunder har undrat om det finns någon hake med 

upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst? 

Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara 

en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både 

du som kund och vi på. 

Ulf Bokelund Svensson 

vd Björn Lundén Information 

Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om 

vår hyreslösning. 

Scanna koden med din Smartphone 

så får du mer information om vår 

helhetslösning. 

Detta ingår när du hyr 

en helhetslösning: 

Ekonomisystemet 

BL Administration 

Skatte- och deklarationsprogrammet 

BL Skatt 

(WinSkatt) 

BL Bokslut – för bokslut 

och årsredovisning 

Byråstöd/klienthantering 

med Reko-stöd 

e-bokpaket med 

26 e-böcker 

Nyhetstjänst med 

personlig frågeservice 

Dokumentmallar med 

juridiska hjälptexter 

Antal användare/anställda: 

1–2 799 kr/mån/pers 



Fler än 15, begär offert! 

Moms tillkommer på alla priser. 

Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se

INNEHÅLL NUMMER 6 2012 

Kongress 2012 

28 

13 

SRFs 76e kongress blev som vanligt en mycket trevlig tillställning. Inspirerande föredrag, 

en fullmatad ekonomimässa och härlig gemenskap för alla deltagande SRF-medlemmar. 

Som grädde på moset fick vi avnjuta en fantastisk middag på Winterviken, komponerad 

av stjärnkocken Markus Aujalay. 

”Fortfarande 

förvirrad men på 

en högre nivå. 

Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, E-post: fredrik.lantz@srfkonsult.se • Projektledare: Lena Iredahl, E-post: konsulten@srfkonsult.se 

Redaktionsgrupp: Nadia Granqvist, Karolina Gunnarsson, Lena Iredahl, Olle Larsson, Tina Sjöström & Benny Wedberg 

Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00, Fax: 023-637 88 • Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist 

& Karolina Gunnarsson • Tryck: Intellecta infolog • Prenumerations- och medlemsärenden: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, 

Tel: 010-483 80 00, Fax: 023-637 88, E-post: konsulten@srfkonsult.se • Annonser: Olle Larsson, Tel: 010-483 80 00, E-post: olle@srfkonsult.se 

Utgivning och distribution: Redovisningskonsulten utkommer med 8 nummer per år • Eftertryck av: Redovisningskonsulten medges först 

efter överenskommelse med redaktionsledningen • Förbehåll: Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs. 

Omslagsfoto: Mats Åsman 

5 Reflektioner 

10 Debatt: Progressiva avskrivningar på 

fastigheter, vilka är argumenten? 

20 SRF Lön – ny branschförening för löneyrket! 

32 Nu väntar en spännande tid för ekonomer 

Sandro Scocco är en av Sveriges främsta national- 

ekonomer. Tack vare en intellektuell hederlighet är 

han eftertraktad som talare och får ofta agera expert 

inom samhällsekonomiska frågor. 

35 Kval för K-val? 

37 Gnosjöandan speglas i vår verksamhet 

I Bredaryd, mitt i det företagstäta Gnosjöområdet 

blomstrar affärerna. En stor andel tillverkande 

industri gör arbetet som redovisningskonsult lite 

annorlunda än på många andra håll. En av de större 

aktörerna är Breda Affärsutveckling/Revision AB. 

40 Med bokföringslagen som favorit 

42 Sänkt bolagsskatt – effekter för ägare av 

fåmansföretag och enskilda firmor 

Redaktionen har ordet... 

Här kommer ett välmatat höstnummer av Konsulten. 

Som sig bör har vi vikt flera sidor åt att rapportera från 

SRFs 76e kongress som hölls i Kista utanför Stockholm i 

mitten av september. Vi är otroligt glada över de positiva 

kommentarer vi fått från årets deltagare. Var du inte en 

av dem – se till att vara med nästa år! 

Som de flesta redan är medvetna om blir K-normeringen 

tvingande för flera olika bolagsformer från och med 2014. 

Därför berör flera av artiklarna just detta område. Vi har 

märkt ett markant ökat intresse från våra medlemmar 

för de olika K-principerna, de kurser som ordnas under 

hösten blir snabbt fullbokade. 

Som vanligt bjuder vi även på ett flertal intressanta reportage 

så sätt dig i lugn och ro med en kopp kaffe eller 

te, stäng dörren och låt dig inspireras! 

Trevlig läsning önskar redaktionen!

Redovisning Ort Kursdatum 

Bokföring Göteborg 26-29/11 2012 

Redovisning I Stockholm 19-23/11 2012 

Redovisning II Malmö 29/10-1/11 

2012 

Redovisning II Stockholm 19-22/11 2012 

Redovisning II 

påbyggnad 

Stockholm 14-15/11 2012 

! K3 i mindre företag Stockholm 19/11 2012 

! K3 i mindre företag Göteborg 21/11 2012 

! K3 i mindre företag Malmö 26/11 2012 

Koncernredovisning Stockholm 14-15/11 2012 

! Redovisning i bostadsrättsföreningar 

Redovisning i tjänste- 

och entreprenadföretag 

Redovisning i tjänste- 

och entreprenadföretag 

Stockholm 27/11 2012 

Göteborg 5/11 2012 

Malmö 26/11 2012 

SRFs Nyhetsdag Flertal orter Se srfkonsult.se 

SRFs Redovisningsdagar 


Upprätta ÅR enligt 

K2-reglerna 

Malmö 27-28/11 2012 

Göteborg 29-30/11 2012 

Stockholm 12-13/11 2012 

Skatt Ort Kursdatum 

Högre Skattekurs Stockholm 29-31/10 2012 

Momsen 2012 Göteborg 23-24/10 2012 

Momsen 2012 Malmö 6-7/11 2012 

! Nya skatteförfarandelagen 


Aktuella kursstarter 



Skattedag EF, 

inriktning jord- och 

skogsbruk 

Skattedag EF, 


skogsbruk 

Skattedag EF, 


skogsbruk 

Skattedag EF, 


skogsbruk 

Skattedag EF, 


skogsbruk 

Skattedag EF, 


skogsbruk 



Skellefteå 13/11 2012 


Falun 15/11 2012 


Jönköping 21/11 2012 


SRFs Skattedagar Göteborg 26-27/11 2012 

SRFs Skattedagar Malmö 29-30/11 2012 

Nyhetsdag i Beskattn. Flertal orter Se srfkonsult.se 

Juridik Ort Kursdatum 

Ekonomisk familjerätt Stockholm 22-23/11 2012 

Lön III/Arbetsrätt Stockholm 21/11 2012 

Lön Ort Kursdatum 

! Kollektivavtal Stockholm 13/11 2012 

Lön III/Arbetsrätt Stockholm 21/11 2012 

Semesterlagen Stockholm 22/10 2012 

! Sjuklön Stockholm 12/11 2012 

Special Ort Kursdatum 

Affärsrådgivning för 

redovisningskonsulter 

Affärsrådgivning för 

redovisningskonsulter 

Excel – grund för 

ekonomer 

! Praktiskt budgetarbete 

Reko – kurs för 

byråledare 





Gran 

Canaria 

3-10/11 2012 

Reko – fördjupning Stockholm 14/11 2012 

Reko – fördjupning Göteborg 21/11 2012 

Reko – fördjupning Malmö 22/11 2012 

Reko – fördjupning Skellefteå 28/11 2012 

! Styrelsekurs Göteborg 13/11 2012 

! Styrelsekurs Stockholm 26/11 2012 

Ägarskifte i praktiken Stockholm 12-13/11 2012 

Ekonomistyrning Ort Kursdatum 

Ekonomistyrningens 

grunder 

Ekonomistyrning i EF 

& HB 



Ekonomistyrning i AB Stockholm 13-14/11 2012 

! Företagsvärdering Malmö 19/11 2012 

! Företagsvärdering Göteborg 20/11 2012 

! Företagsvärdering Stockholm 11/12 2012 

E-kurser 

Vi har även ett växande utbud e-kurser. För mer information 

se www.srfekonomiutbildning.se 

! = Nyhet 

Fler kurser hittar du på srfekonomiutbildning.se

Reflektioner 

Fredrik Dahlberg 

Förbundsdirektör SRF 

SRFs 76e kongress har genomförts och återigen 

fick vi uppleva dagar som kommer att ge god 

eftersmak en lång tid framöver. Det är svårt att 

överträffa alla fantastiska tidigare kongresser, 

men denna kändes ändå speciellt lyckad. Bra 

diskussioner om vår framtid på förhandlingarna, 

intressant ekonomimässa och SRFs fullsatta 

seminarier med över 1 000 deltagare! På toppen 

av det fick vi givetvis uppleva en härlig samvaro 

med våra medlemmar under båda kongressdagarna 

och under kongressmiddagens festligheter. 

Precis som alla andra satt jag under kongressmiddagen 

och beundrade cirkusartisterna som 

på ett skickligt sätt klättrade i rep och ringar 

och balanserade på stolar med en otrolig professionalism 

både i utförande och kommunikation. 

Just där och då slog det mig att det här 

finns flera likheter med vår egen bransch. Våra 

Auktoriserade Redovisningskonsulter är lika 

skickliga på det de gör, fast på en annan scen 

och med andra åskådare i form av kunder, banker 

och myndigheter. Rekvisitan består inte av 

rep och stolar, utan av siffror och information 

som hjälper kundföretagen att utvecklas vidare 

mot sina mål. Känslan av att vi bidrar till stor 

samhällsnytta på ett högst professionellt sätt gör 

mig trygg och stolt i mina möten med näringsliv 

och beslutsfattare. 

Redovisningskonsulten nr 6 2012 

Jag tvivlade aldrig på att redovisningskonsulten 

skulle kunna kliva fram och visa vår kvalitet 

i redovisningen då revisionsplikten avskaffades. 

Inte heller tvivlade jag på att vårt koncept skulle 

accepteras av marknaden. Tillämpningen av 

Reko har blivit naturlig för hela branschen och 

i november kommer den nya generationen av 

Reko som kommer att göra tillämpningen ännu 

tydligare och lättare. Mycket kraft har lagts ned 

på Reko-arbetet av både SRF och FAR som nu 

tillsammans kan lansera den nya standarden 

och hjälpa yrkesrollen att klättra vidare uppåt 

i värdekedjan. 

På våra kongressförhandlingar antogs en 

mycket viktig motion om nya antagningskrav 

för att bli Auktoriserad Redovisningskonsult. 

De nya kraven kommer att höja förtroendet 

ytterligare för yrkesrollen och därmed även dess 

status på marknaden, vilket är viktigt för att öka 

intresset hos unga människor att välja yrket Auktoriserad 

Redovisningskonsult. Motionen kräver 

dock beslut av två på varandra följande kongresser 

innan ikraftträdande och SRF planerar därför 

att ha en extra kongress innan årsskiftet. 

En annan viktig nyhet vid kongressen var 

presentationen av SRF Lön, som är ett resultat 

av samarbetet mellan SRF och Löneföreningen. 

Genom den nya plattformen, SRF Lön, kom- 

mer vi att kunna auktorisera lönekonsulter som 

är en stor yrkeskategori på marknaden. Genom 

våra erfarenheter av att skapa en auktorisation 

kan detta införas för lönekonsulter redan från 

nästa år, och följden av det kommer att bli ett 

betydligt större och starkare SRF. Tillsammans 

med allt annat innebär SRF Lön att kommande 

verksamhetsår blir mycket intressant. 

En av förbundets viktigaste uppgifter är att 

hjälpa våra medlemmar att ständigt utvecklas 

och uppdateras i sin yrkesroll. Ett bra exempel 

på en sådan insats är våra Nyhetsdagar som vi 

för tredje året i rad genomför på 25 orter över 

hela landet. Årets Nyhetsdagstema är valet 

mellan K2 och K3 och den nya generationen 

av Reko. Missa inte möjligheten att delta på 

en ort nära dig och få dessa viktiga nyheter! 

Bok eller online 

- välj det som passar 

dig bäst! 

Läs mer, 

köp dina böcker och 

onlinetjänster på 

5

Nytt & Aktuellt 

Regeringens budgetproposition innehåller flera 

förslag om förändringar på skatteområdet. De 

viktigaste presenteras nedan. 

Sänkt skatt för pensionärer 

Grundavdraget för fysiska personer som vid 

beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår 

till grundavdragsbeloppet med tillägg av ett 

förhöjt grundavdrag. Både grundavdraget och 

den förhöjda delen av grundavdraget har ett 

fördelningspolitiskt syfte. Det förhöjda grundavdraget 

höjs nu så att en fastställd förvärvsinkomst 

på 44 900 kronor inte kommer att leda 

till någon skatt. 

Värdet för minnesgåvor höjs 

Värdet av minnesgåvor får uppgå till 15 000 

kronor utan att förmånen ska tas upp. Den nya 

värdegränsen gäller från och med den 1 januari 

2013. 

RUT-avdraget förtydligas 

Nuvarande regler om skattereduktion för hushållsarbete 

förtydligas genom att det i reglerna 

uttryckligen ska framgå att hjälp med läxor och 

annat skolarbete till elever i grund- och gymnasieskolan 

som utförs i eller i nära anslutning till 

bostaden, ska omfattas av skattereduktionen. 

Socialavgifter ändras men oförändrat 

avgiftsuttag 

Avgiftsuttaget för arbetsgivaravgifter och egenavgifter 

är oförändrat 31,42 procent respektive 

28,97 procent för 2013. Sjukförsäkringsavgiften 

i arbetsgivaravgifterna sänks till 4,35 procent och 

i egenavgifterna till 4,44 procent. Detta föranleder 

en höjning av den allmänna löneavgiften 

till 9,88 procent. 

Regeringen föreslår också vissa ändringar i internationella 

socialavgiftsfrågor. En anställd som 

ingått ett socialavgiftsavtal med sin utländska 

arbetsgivare bör inte längre betala egenavgifter 

utan i stället fullgöra arbetsgivarens skyldighet 

att betala arbetsgivaravgifter. 

Egenavgifter föreslås tas ut på samtliga avgiftspliktiga 

inkomster och inte bara på sådana 

inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. 

Förenklade regler vid nedsättning av 

egenavgifter 

Enskilda näringsidkare och fysiska personer som 

är delägare i handelsbolag måste idag begära 

avdrag vid beräkningen av egenavgifterna och 

lämna särskilda uppgifter i självdeklarationen för 

att bedöma om EG-rättens villkor om statsstöd 

är uppfyllda. Denna uppgiftsskyldighet tas bort 

i självdeklarationen redan vid 2013 års taxering. 

Fastighetsavgift 

Nedsättningen vid nybyggnation utökas 

Den idag tioåriga nedsättningen av kommunal 

fastighetsavgift för nybyggda bostäder utvidgas. 

Fastighetsavgiften föreslås helt nedsatt till och 

med år 15 efter värdeåret. Utvidgningen gäller 

för byggnader med beräknat värdeår 2012 

eller senare. För att inte försämra möjligheten 

till skattereduktion för ROT-arbete föreslås att 

undantaget från rätten till ROT-för nybyggda 

småhus alltjämt bara ska gälla för de första fem 

åren av avgiftsfrihet. 

Sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter 

Den kommunala fastighetsavgiften för hyreshusenheter 

sänks från och med kalenderåret 

2013. Beloppet per bostadslägenhet sänks dels 

till 1 210 kronor för 2013, dels genom att den 

procentsats av taxeringsvärdet med vilken beloppet 

jämförs sänks från 0,4 till 0,3 procent av 

taxeringsvärdet. 

Uthyrning av bostäder 

Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostadsfastighet, 

privatbostad eller hyreslägenhet 

samt vid försäljning av produkter från privatbostadsfastigheter 

eller privatbostäder höjs från 

21 000 till 40 000 kronor per år. 

Investeraravdrag 

Regeringen aviserar att ett förslag om ett investeraravdrag 

kommer under 2013. Förslaget 

gäller fysiska personer som förvärvar andelar i 

ett mindre företag vid bildandet eller vid en 

nyemission. 

Avdrag medges med 50 procent av anskaffningsutgiften 

för andelarna i inkomstslaget 

kapital. Avdrag medges dock med högst 

650 000 kronor per person och beskattningsår. 

Avdraget ger investeraren en omedelbar skattesänkning 

genom att avdraget kan kvittas mot 

inkomster i kapital. Om investeraren i stället har 

ett underskott i kapital ska hela den delen av 

underskottet som motsvarar investeraravdraget 

minska skatten med 30 procent. 

Företaget måste ha ett löneunderlag på minst 

300 000 kronor för betalningsåret eller året 

efter. Investeraren får inte heller ha tagit emot 

någon värdeöverföring, till exempel utdelning, 

från företaget överstigande årets vinst under de 

två åren närmast före betalningsåret (karenstid). 

Om investeraren under de fem år som följer 

närmast efter betalningsåret säljer andelarna 

eller tar emot en värdeöverföring från företaget 

överstigande årets vinst, ska hela avdraget återföras 

(kvalificeringstid). 

Företagsskatter 

Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt 

Inkomstskatten för juridiska personer sänks 

med 4,3 procentenheter från 26,3 procent till 

22 procent. Reglerna tillämpas på juridiska 

personer vars räkenskapsår påbörjas efter den 

31 december 2012. 

Motsvarande sänkning görs av expansionsfondsskatten. 

Även befintliga avsättningar behandlas 

enligt de nya reglerna. 

Ränteavdragsbegränsningar 

De befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna 

utvidgas till att gälla ränteutgifter avseende 

alla skulder inom en intressegemenskap. 

Ränteavdrag medges i princip om ränteintäkten 

hos mottagaren beskattas med minst 

10 procent skatt. Tioprocentsregeln ska dock 

inte gälla om det huvudsakliga skälet till att 

skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen 

ska få en väsentlig skatteförmån. 

Ventilen för affärsmässiga skäl begränsas till att 

gälla bara om räntemottagaren hör hemma inom 

EES eller det finns ett skatteavtal. 

Vid bedömning av om ventilen är tillämplig 

ska särskilt beaktas om finansiering istället hade 

kunnat ske genom ett tillskott. 

Regeringen aviserar utredningar 

Regeringen föreslår att en utredning tillsätts 

som ska föreslå förenklad beskattning för enskilda 

näringsidkare och handelsbolagsdelägare. 

Samtidigt föreslås att beskattningen vid generationsskiften 

i fåmansföretag ses över för att 

komma tillrätta med de problem som Högsta 

förvaltningsdomstolens avgörande 2010 om 

samma och likartad verksamhet skapade. 

Tonnageskatten ska utredas igen. 

Förhandsbeskedsinstitutet bör utredas 

Reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt 

vid uthyrning av verksamhetslokaler 

bör ses över och förenklas. 

TEXT: BERTIL BÅVALL 

6 Redovisningskonsulten nr 6 2012

SRF Informerar 

Information från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF • Nr 6-12 

Redovisningskonsulter viktiga för att tidigt upptäcka penningtvätt 

Penningtvätt var temat för ett seminarium som Ekobrottsmyndigheten arrangerade på SRFs kongressdagar i samband med 

Ekonomimässan i september tillsammans med Länsstyrelsen, Finanspolisen, Finansinspektionen och Bolagsverket. 

Penningtvätt är ett stort problem och allmänheten 

behöver uppmärksammas. Penningtvättsreglerna 

gäller både i affärsdrivande verksamhet och 

vid privata köp. 

Under seminariet Kunskapscenter mot penningtvätt 

framhöll Kent Madstedt, chefsåklagare 

på Rätts- och utvecklingsenheten vid Ekobrottsmyndigheten, 

att yrkesutövare med inblick i 

kundföretagens bokföring ”sitter på första parkett” 

när företagens verksamheter återspeglas i 

deras redovisning. Särskilt redovisningskonsulter 

SRF Informerar 

SRF Informerar: Information från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Box 143, Ölandsgatan 7, 791 23 Falun, www.srfkonsult.se, e-post: info@srfkonsult.se 

Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel 010-483 80 00, fax 023-637 88 

Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, e-post: fredrik.lantz@srfkonsult.se 

Utgivning/distribution: SRF Informerar utkommer åtta gånger per år och publiceras i tidningen Konsulten. 

Förbehåll: Informationen baseras på källor som bedömts som tillförlitliga. SRF ansvarar inte för eventuell skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. 


har en viktig roll när det gäller att tidigt rapportera 

misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. 

Intresset för kundens verksamhet behöver inte 

i första hand utgå från att uppfylla penningtvättslagens 

krav, utan i stället från de affärsmässiga 

och lagstyrda behov som kunden har. Kunden 

har inte ”alltid rätt” utan behöver vägledning av 

redovisningskonsulternas expertkunnande. 

Länsstyrelserna har i samverkan med Finanspolisen, 

Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket 

utformat en folder som riktar sig till bilbran- 

schen. Foldern har via Motormännens Riksförbund 

distribuerats till cirka 1 200 bilhandlare. 

– Antalet penningtvättsrapporter från bilhandlare 

är mycket litet. Vår avsikt är att uppmärksamma 

branschen på riskerna att de kan utnyttjas 

för penningtvätt och terrorismfinansiering, säger 

Kent Madstedt. 

Källa: Ekobrottsmyndigheten 

7

NYHETER & NOTISER 

K2 – Årsbokslut 

Bokföringsnämnden (BFN) har i september 

2012 påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag 

på K2-regelverk för årsbokslut (K2-ÅB). Inriktningen 

är att K2-ÅB ska bli ett samlat regelverk 

för årsbokslut för samtliga företagsformer som 

får upprätta årsbokslut. 

Källa: Bokföringsnämnden 

Nytt avtal för Revisions- 

och konsultföretagen 

Den 22 augusti träffade Almega Tjänsteföretagen 

efter medling ett nytt avtal med Unionen 

och Akademikerförbunden om löner och anställningsvillkor 

för tiden 1 januari 2012-31 

december 2012. 

Avtalet innehåller bland annat följande: 

• Avtalsperiod 12 månader 

• Lönerevisionsdatum 1 januari 2012 

• Pott 2,6 % 

• 0,2 % disponeras lokalt eller läggs på potten 

• 300 kronor i individgaranti (Unionens område) 

Allmänna villkor: 

• Företrädesrätt till återanställning gäller inte 

vid visstidsanställningar kortare än en månad 

(gällde inte tidigare vid anställningar kortare 

än 14 dagar) 

• Inbyggd provanställning för de första sex månaderna 

för alla tidsbegränsade anställningar 

• Höjt övertidstak 

• Begränsningsperiod om sex månader för 

ordinarie arbetstid från och med 1 januari 

2013 (idag gäller begränsningsperiod om tre 

månader) 

Anmäl avregistrering av revisor i tid 

Aktiebolag kan besluta att inte längre ha revisor. Från och med 2013 gäller hårdare 

regler för när du måste anmäla ändringen till Bolagsverket. 

Bolagsstämman kan besluta att aktiebolaget inte 

längre ska ha revisor. Samtidigt måste bolagsstämman 

fatta beslut om att ändra bolagsordningen 

och skriva in att aktiebolaget inte ska 

ha revisor. 

Anmäl i tid 

Observera att från och med den 1 januari 2013 

måste registreringen hos Bolagsverket vara klar 

innan aktiebolagets räkenskapsår går ut, för att 

aktiebolaget ska slippa skicka in en revisionsberättelse 

tillsammans med årsredovisningen. 

Anmäl deklarationsombud i e-tjänst 

Nu kan den som är företagare anmäla ombud för alla sina elektroniska deklarationer 

i Skatteverkets e-tjänst. Ombudet kan lämna deklarationer via Skatteverkets e-tjänster 

och även få tillgång till skattekonto. 

E-tjänsten Anmäla behörig person gäller alla 

de vanligaste företagsformerna och kan numera 

även användas av företag med flera firmatecknare. 

I e-tjänsten kan du anmäla deklarationsombud 

för dina moms- och arbetsgivardeklarationer, 

din inkomstdeklaration och fastighetsdeklaration. 

Du kan ange flera olika ombud. 

Ombuden får tillgång till dina deklarationer 

via våra e-tjänster och kan även lämna deklarationerna 

i ditt ställe. 

Anmäl därför avregistreringen av revisorn och 

ändringen av bolagsordningen i god tid innan 

räkenskapsårets sista dag! 

Regler till slutet av 2012 

Fram till slutet av 2012 gäller generösare övergångsregler. 

Än så länge räcker det att anmälan 

om ändringen kommit in till Bolagsverket för 

att årsredovisningen inte ska behöva granskas av 

revisor för det räkenskapsåret. 

Källa: Bolagsverket 

Via e-tjänsten Anmäla behörig person kan du 

även anmäla att ett ombud ska få tillgång till 

ditt eller ditt företags skattekonto. 

Du kan när som helst logga in i e-tjänsten 

och anmäla att en behörighet för ett ombud 

ska sluta gälla. 

Källa: Skatteverket 


Nya Reko är nu ute på remiss! 

En ny generation av Reko-standarden har tagits 

fram av en gemensam arbetsgrupp från SRF och 

FAR. Strukturen och innehållet har beskrivits i 

ett tidigare nummer av Redovisningskonsulten. 

Tre böcker har blivit en och 14 stycken nya Reko 

har tillkommit. Den största förändringen är 

dock att regeldelen och tillämpningsanvisning- 

arna nu har integrerats och presenteras enligt det 

arbetsflöde som följer processen på byrån. Sammantaget 

ger dessa uppdateringar en väsentligt 

tydligare och mera informativ struktur som stöd 

för att leverera hög kvalitet på redovisningstjänster 

till byråns uppdragsgivare. 


Förslaget har gått ut på remiss till externa 

intressenter som Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, 

Svenska Bankföreningen med flera. 

Förslaget har även legat ute på organisationernas 

hemsidor så att medlemmarna kunnat 

läsa det och komma med synpunkter fram till 

19 oktober. Lämnade synpunkter kommer att 

”Höstens nyhetsdagar kommer att presentera och 

kommentera förändringarna i den nya versionen av 

standarden. 

bearbetas och remissversionen uppdateras till 

den slutliga versionen som ska tryckas i början 

av november och sedan distribueras till alla 

medlemmat. Den nya standarden gäller sedan 

för räkenskapsår som inleds från och med den 

1 januari 2013. 

Höstens nyhetsdagar kommer att presentera 

och kommentera förändringarna i den nya versionen 

av standarden. Därutöver kommer kurser 

att hållas för att informera om nyheter och tolkning 

av Reko i den nya generationen. 

TEXT: MIKAEL CARLSON 

SRFs Skattedagar 

På SRFs Skattedagar får du skattenyheter och förslag serverade 

på ett lättbegripligt sätt. Under två dagar uppdaterar vi dig på 

skatteområdet. Dessutom analyserar vi viktiga rättsfall och ger 

dig råd och praktiska tips. 

• 26-27 november 2012, Göteborg 

• 29-30 november 2012, Malmö 

• 4-5 december 2012, Stockholm 


Väljer du SRFs Redovisningsdagar får du både bredd och djup. 

Vi lägger tyngdpunkten på ägarledda företag och behandlar 

frågor som är viktiga för dig som arbetar med redovisningsfrågor. 

Vi tar upp aktuella frågor som till exempel K2 eller K3 – vad bör 

du tänka på inför valet. 

• 27-28 november 2012, Malmö 

• 29-30 november 2012, Göteborg 

• 6-7 december 2012, Stockholm 

• 21-22 januari 2013, Umeå 

• 13-14 februari 2013, Stockholm 

Mikael Carlson 

Fler kurser hittar du på srfekonomiutbildning.se 

9

Debatt... 

Progressiva avskrivningar på fastigheter, 

vilka är argumenten? 

TEXT: PER LINDBLOM, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT OCH AUKTORISERAD REVISOR FOTO: MATS ÅSMAN 

Jag har med stort intresse tagit del av de debattartiklar 

som berört avskrivningsproblematiken 

rörande fastigheter i stort och i bostadsrättsföreningar 

i synnerhet. Det torde genom tidigare 

artiklar, i Balans och Konsulten och inte minst 

genom FARS RedU 12, stå alldeles klart att det 

inte finns något utrymme enligt gällande lag 

och norm att underlåta att göra avskrivningar 

på anläggningstillgångar med begränsad nyttjandetid, 

samt att fastigheter har begränsad 

nyttjandetid – gott så. 

Inom ramen för min profession så läser jag 

varje år ett stort antal årsredovisningar för så 

väl aktiebolag som ekonomiska föreningar. Jag 

tycker mig se att det i bostadsrättsföreningar, 

företrädesvis tämligen nybildade föreningar, 

blir allt vanligare med att föreningens fastighet 

skrivs av enligt en progressiv avskrivningsbana. 

En nyttjandeperiod om 100 år och en progressiv 

avskrivning som börjar med 0,02-0,04 

procent för en nybyggd fastighet förekommer. 

Ibland får jag nästan intrycket av att det finns 

aktörer inom vår bransch som regelmässigt rekommenderar 

att man ska övergå från en linjär 

avskrivningsbana till en progressiv på fastigheter 

i bostadsrättsföreningar. 

Jag kan dock inte se någon förskjutning mot 

progressiva avskrivningar på bostadsfastigheter 

i aktiebolag, vilket är märkligt, eftersom jag har 

svårt att se att slitaget för en fastighet skulle vara 

beroende av verksamhetsformen. 

Personligen är jag konfunderad över ökningen 

av progressiva avskrivningar på fastigheter. 

I Konsulten (nr 8/2010) Frågor och Svar i redovisningsfrågor 

skrevs att det aldrig kan vara 

god redovisningssed att använda progressiv 

avskrivning i ett fastighetsföretag. Vidare fanns 

att läsa i Nytt från Revisorn (nr 12/2010) att 

”Den ännu ej besvarande frågan är om man kan 

anse att delar i en byggnad förslits progressivt”. 

Skrivningen i Konsulten är måhända väl kategoriskt 

men det går inte att missuppfatta svaret. 

Svaret i Nytt från Revisorn utesluter ju inte 

möjligheten, men åtminstone jag tolkar svaret 

som att det är långt ifrån självklart. Jag har inte 

sett att frågan debatterats i något senare nummer 

av dessa publikationer, och inte heller i Balans. 

Att vara styrelseledamot i ett aktiebolag eller 

en ekonomisk förening innebär som vi alla 

vet ett långtgående ansvar, inte minst för att 

verksamhetens finansiella rapporter ger en rättvisande 

bild i enlighet med årsredovisningslagen 

och i detta diskuterade fall, Bokföringsnämndens 

allmänna råd. 

Årsredovisningar i bostadsrättsföreningar är 

antagligen, bortsett från noterade bolags, en av de 

finansiella rapporter som läses av flest intressenter 

utanför styrelsen. Vi vet att årsredovisningen 

för bostadsrättsföreningen och dess innehåll 

har effekter på bostadsrättens värde och därmed 

bostadsrättsinnehavarens förmögenhet, innehavarens 

och föreningens möjliga kreditutrymme 

Redovisningskonsult sökes 

Vår trotjänare går i pension efter 34 år i företaget. Nu söker vi en 

kvalificerad redovisningskonsult med dokumenterade kunskaper 

inom redovisning, bokslutsarbete och skatter. Vi har väl inarbetade 

kunder inom samtliga organisationsformer och de flesta branscher. 

Läs mer på www.lorab.se och lämna din 

ansökan senast 31 okt 2012 till lorab@lorab.se 

Tillträde så snart som möjligt. 

och prisbilden på dessa krediter. Jag tycker mig 

därmed se en förhöjd risk för styrelsen i en 

bostadsrättsförening om det i efterhand skulle 

visa sig att årsredovisningen inte uppfyller årsredovisningslagen 

och/eller god redovisningssed. 

Med anledning av ovanstående får man 

förutsätta att de styrelser som infört progressiv 

avskrivning på fastigheter också funnit starka 

argument för att det varit den metod som bäst 

återspeglar hur tillgången successivt förbrukas. 

Vilka är argumenten 

I Bokföringsnämndens allmänna råd 2001:3 

Redovisning av Materiella anläggningstillgångar 

framgår att det avskrivningsbara beloppet ska 

periodiseras enligt en systematisk plan över 

nyttjandeperioden. Företaget har att välja den 

metod som bäst återspeglar hur tillgångens värde 

för företaget successivt förbrukas. Det kommenteras 

särskilt att en progressiv avskrivningsmetod 

är tänkbar för anläggningstillgångar med lång 

livslängd och obetydlig teknisk utveckling, men 

att förutsättningarna för att tillämpa denna 

metod för industriella anläggningar föreligger 

sällan. Utöver denna information får man ingen 

vägledning av det allmänna rådet för under 

vilka betingelser man kan använda progressiva 

avskrivningar (ingen ytterligare information 

framgår i RR12 eller K2). 

Jag ansluter mig till uppfattningen att årsredovisningslagen 

utgår från ett allokeringskoncept 

där historiska anskaffningsutgifter ska matchas 

mot framtida intäkter (senast framfört i Bo 

Nordlund och Pernilla Lundqvists artikel i 

Balans nr 10/2010). 

Enligt detta synsätt torde en förutsättning för 

en progressiv avskrivning vara att den förväntade 

intäkten från den diskuterade tillgången 

är mindre i början av nyttjandeperioden än i 

slutet av den samma. 

Av exempel 2 i BFNAR 2001:3 framgår att 

restvärdet ska bedömas med hänsyn till den 

prisnivå som gäller vid anskaffningstillfället. 

Restvärdet ska motsvara det verkliga värdet för 

en likadan tillgång vars nyttjande period gått 

till ända och som har använts under likartade 

förhållanden som de under vilka den aktuella 

tillgången kommer att användas. 


Utifrån detta är det rimligt att utgå från, att 

även när jag ska beräkna förväntade framtida 

intäkter måste räkna bort effekten av inflation. 

Hur kan jag då öka intäkterna i reala termer för 

en fastighet så att man kan motivera en progressiv 

avskrivning? 

En påverkande faktor kan vara om fastigheten 

inte är fullt uthyrd och slitaget för vissa 

komponenter i fastigheten därför är lägre än vid 

en full nyttjandegrad. Eftersom nyttjandeperioden 

för komponenter som fasad, grund och tak 

torde vara opåverkad av uthyrningsgraden så är 

troligen effekten på de planenliga avskrivningarna 

i de flesta fall försumbar och kan svårligen 

motivera en progressiv avskrivning över hela 

nyttjandeperioden. 

En annan faktor kan vara att framtida intäkter 

för fastigheten skulle öka väsentligt på grund av 

en fri hyressättning och en mycket stor bostadsbrist 

i det aktuella geografiska området som de 

beslutsfattarna och/eller marknadskrafterna inte 

klarar av att parera. 

Ovanstående argument torde svårligen kunna 

anföras för en fastighet i en bostadsrättsförening 

vars intäkter rimligen är oförändrade även om 

det skulle uppstå en bostadsbrist som samhället 

inte förmår att parera. I de allra flesta fall finns 

det närmast en 100 procent korrelation mellan 

ökade kostnader för föreningen avseende reparation, 

underhåll och finansiering med ökade 

intäkter (avgiftshöjning), vilket inte kan vara 

ett argument för framtida ökade intäkter i nu 

diskuterat fall. 

Till detta ska också anföras att tillgångar ska 

värderas med rimlig försiktighet (ÅRL 2:4). 

Jag har väldigt svårt att se hållbara argument 

för ökade intäkter som motiverar en avskrivningsprocent 

på några promille, som över exempelvis 


100 år, ska öka så att hela det avskrivningsbara 

beloppet skrivs av. 

Givet försiktighetsaspekten ska det dessutom 

vara mer troligt att det skisserade scenariot 

inträffar än att det inte inträffar, det kan med 

andra ord inte endast vara ett teoretiskt möjligt 

scenario. För att ytterligare komplicera frågan 

ska revisorn också kunna inhämta någon form 

av revisionsbevis som styrker sannolikheten i 

det antagna scenariot för att inte avlämna en 

revisionsberättelse som innehåller någon form 

av kommentar. 

Dessutom noterar jag att i BFNAR 2012:1 

(K3) anges i kap 17 p 20 att företaget ska välja en 

avskrivningsmetod som återspeglar förväntade 

förbrukning av den materiella anläggningstillgången. 

I kommentaren i det allmänna rådet 

exemplifieras olika avskrivningsmetoder ”linjär, 

degressiv eller produktionsberoende avskrivningsmetod” 

– progressiv avskrivning finns inte 

med bland exemplen. 

Per Lindblom 

Bokföringsnämnden kan rimligen inte mena, 

att progressiv avskrivning inte är tillåten i ett 

principbaserat regelverk, men kanske är det 

ytterligare en fingervisning om att man bör 

nogsamt tänka igenom sina argument innan 

man väljer en progressiv avskrivningsmetod. 

Problemet är bara att min, om än mycket ovetenskapliga 

studie, indikerar att inget annat skäl 

angivits än att det är möjligt att ha en progressiv 

avskrivning. Men är det verkligen så, att bara för 

att det inte är förbjudet, så är det tillåtet? 

Eftersom progressiva avskrivningar i framför 

allt bostadsrättsföreningar blir vanligare och vanligare 

måste det ändå finnas hållbara argument 

även om jag personligen inte lyckats finna dem. 

Jag skulle vilja uppmana Bokföringsnämnden 

och/eller branschorganisationerna (SRF/FAR) 

att klargöra under vilka betingelser en sådan 

avskrivningsmetod skulle vara möjlig. 

11

k v a l i t e t s s ä k r i n g 

Höstens kvalitetskontroller 

Hösttider är högsäsong för SRFs kvalitetskontroll. 

Vi besöker över två hundra byråer under 

den här hösten. Vi ser att SRFs Auktoriserade 

Redovisningskonsulter är professionella i sitt 

arbete och är öppna för de synpunkter och 

förbättringsförslag som förmedlas av deras 

medlemskollegor, SRFs kvalitetskontrollanter. 

Anteckningar löpande avstämning 

En frågeställning, som är återkommande, är hur 

mycket av redovisningskonsultens anteckningar 

om löpande avstämningar, som ska lämnas till 

uppdragsgivaren. I Reko framgår inte exakt vad 

som ska lämnas. Svaret finns i stället i Bokföringsnämndens 

normgivning om löpande bokföring 

och förtydliganden om räkenskapsinformation. 

Räkenskapsinformation 

I det fall redovisningskonsulten har ett uppdrag 

att sköta avstämningar ska komplett räkenskapsinformation 

lämnas till uppdragsgivaren. Kravet 

på avstämning och att detta är ett underlag som 

behövs för att kunna följa bokföringen framgår 

av BFNAR 2001:2 Löpande bokföring, sid 408 

i SRF-boken 2012. 

Med andra ord – avstämningsunderlag, som 

behövs för att följa bokföringen, är räkenskapsinformation 

och ska lämnas till uppdragsgiva- 

ren. Avstämningsunderlag som behövs i en avstämning 

för att kunna följa bokföringen är till 

exempel ej bokförda poster på checkkontot och 

differens mellan huvudbok och kundreskontra. 

Det finns inte något krav på att överlämna ett 

särskilt avstämningsschema eller andra varianter 

av avstämningsunderlag när allt är avstämt och 

saknar differenser. Däremot uppmuntrar vi till 

detta eftersom det ger en tydlig information 

till uppdragsgivaren om vilka konton som har 

stämts av. 

Redovisningskonsultens tjänsteanteckningar 

Redovisningskonsulten å sin sida behöver också 

arkivera ovanstående avstämningsunderlag 

gällande differenser för att ha samma information 

som uppdragsgivaren och för att kunna 

besvara frågor och bevisa sitt utförda arbete vid 

en eventuell tvist eller annan händelse. Det är 

tjänsteanteckningar för redovisningskonsulten. 

Även ett avstämningsschema eller liknande 

anteckningar är tjänsteanteckningar. 

Arkivering 

Arkiveringstiden av räkenskapsinformationen 

för uppdragsgivaren är 7 år. Redovisningskonsultens 

tjänsteanteckningar och annan dokumentation 

ska sparas 10 år hos byrån. 

Full kontroll på pengarna 

Det är lika viktigt att ha kontroll på likviditeten som på resultatet. 

I Briljant skapas likviditetsbudgeten i stort sett automatiskt från 

resultatbudgeten med hjälp av styrinformation för varje typ av 

in- och utbetalning. 

Betalningsprognosen ger dig en detaljerad bild av förväntade in- och 

utbetalningar de närmaste 30 dagarna. Tryggare kan det inte vara. 

Blir du nyfi ken? Gå in på www.briljant.se och läs mer. 

Där fi nns också telefonnummer till våra återförsäljare. 

WWW.BRILJANT.SE 

Eva Sandström, kvalitetschef SRF 

Du vet väl att du kan skicka frågor om Reko 

till vår Frågeservice på www.srfkonsult.se. Logga 

in på Mina sidor och ställ din fråga. 

Har du funderingar kring SRFs kvalitetskontroll? 

Skicka ett mejl till kvalitetskansli@ 

srfkonsult.se. 


Vill du se fler 

bilder från Kongressen 

och Ekonomimässan? 

Ladda hem appen Aurasma 

Lite och håll din smartphone 

över bildkollaget här intill. 

Klicka två gånger för att se 

bildspelet eller en gång för att 

komma till vår hemsida. 

Alternativt; se bildspelet på 

www.srfkonsult.se 


Kongress 2012 

SRFs 76e kongress blev som vanligt en mycket trevlig tillställning. 

Inspirerande föredrag, en fullmatad ekonomimässa och härlig 

gemenskap för alla deltagande SRF-medlemmar. Som grädde 

på moset fick vi avnjuta en fantastisk middag på Winterviken, 

komponerad av stjärnkocken Markus Aujalay. 

TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN 

13

Kongressförhandlingar 

SRFs 76e ordinarie förbundskongress genomfördes som sig bör med redogörelser för verksamheterna och val till styrelseposter. 

Flera intressanta frågeställningar från deltagarna ledde fram till konstruktiva diskussioner. Extra positivt i år var att kongressen 

besöktes av många medlemmar som inte varit med tidigare och den välbekanta SRF-andan spred sig snabbt bland alla som 

samlats under årets kongressdagar. 


– Vi är glada över den energi som gav sig till 

känna under kongressförhandlingarna, säger 

SRFs förbundsdirektör Fredrik Dahlberg. Medlemmarna 

har chans att vara med och tycka till 

och påverka besluten som tas och vi har högt 

i tak inom SRF. Vi ser mycket positivt på det 

engagemang som blir så tydligt när vi får igång 

konstruktiva och relevanta diskussioner i både 

stora och små frågor som rör förbundet och 

yrkesrollens framtid. 

Kongressförhandlingarna inleddes av styrelseordförande 

Steve Ribbestam som bland annat 

berättade om förbundets mål och strategier. 

Några viktiga punkter som nämndes var att 

stödja och utveckla medlemmarnas kompetens, 

att vara en aktör inom näringslivets debatt och 

regelutveckling samt att intressera den yngre 

generationen för yrkesrollen. Vidare beskrev 

han sin syn på den förändring som är på gång i 

redovisningsbranschen som han kallade framtidsbranschen. 

– Branschglidningen är ett faktum i hela 

samhället och vår bransch står inte utanför den. 

Nya aktörer kommer att sälja en del av våra 

tjänster och om några år kommer sannolikt 80 

procent av de arbetsuppgifter vi har idag att ha 

automatiserats. Därför tror jag det är viktigt 

att vi börjar ställa om redan nu. Vi måste vara 

medvetna om att vi ska ägna tid åt rådgivning, 

analys och kommunikation med våra kunder. 

Många ser den här utvecklingen som ett hot men 

jag ser den som enorma möjligheter. Ta till vara 

på dem. Vår bransch har nu ett ypperligt tillfälle 

att komma ännu högre i värdekedjan. 

Förbundets verksamhet 

Medlemsantalet inom förbundet är i stort sett 

oförändrat sedan föregående år. Antalet Auktoriserade 

Redovisningskonsulter har minskat 

något medan studentmedlemmarna ökat. Kritiska 

framgångsfaktorer för förbundet presenterades. 

Några av dem är att det finns en stark 

sakkunnigorganisation för medlemsservice och 

extern profilering, ett stabilt utbildningsbolag 

och en effektiv och framtidsinriktad kvalitetskontroll 

för att höja kompetensnivån hos 

medlemmarna. Förbundets ekonomi är fortsatt 

stark trots de stora satsningar som gjorts de 

senaste åren. Styrelsen räknar med att ha årsresultatet 

i balans om något år. Förbundsdirektör 

Fredrik Dahlberg redogjorde för Servicebyråns 

ekonomi och olika aktiviteter som bland annat 

en fortsatt satsning på marknadsföring och PR 

av yrkesrollen. Flera samarbetsprojekt med 

bland annat Skatteverket och FAR pågår i syfte 

att utveckla och stärka yrkesrollen på marknaden. 

En stor omarbetning av Reko har pågått i 

en samarbetsgrupp bestående av representanter 

från SRF och FAR och under hösten kommer 

nya generationen Reko att ges ut. VD Fredrik 

Lantz beskrev ekonomi och utvecklingen i 

Utbildningsbolaget där särskilt satsningen på 

e-kurser lyftes fram. Vidare beskrevs även den 

nysatsning på lönekonsulter som beslutades 

om på föregående kongress. Under året har 

arbete pågått med att ta fram ett ramverk för 

auktorisation av lönekonsulter. Som ett första 

steg har ett bolag, SRF Lön, bildats. Nu förbereder 

vi olika marknadsföringsinsatser som 

syftar till att lyfta fram yrkesrollen Auktoriserad 

Lönekonsult. Du kan läsa mer om arbetet med 

löneföreningen och SRF Lön på sidan 20. 

Kvalitetssäkring 

Auktorisationsnämnden, som efter antagen 

motion ändrat namn till Kvalitetsnämnden, 

redogjorde för sin verksamhet. Nämndens roll 

är att leda och utveckla SRFs kvalitetssystem 

samt att övervaka att alla Auktoriserade Redovisningskonsulter 

genomgår kvalitetskontroll. 

Kvalitetsnämndens arbete utmynnar i beslut 

baserat på resultatet av kvalitetskontrollen, 

som godkännande eller beslut om eventuell 

ny kontroll och rekommenderad vidareutbildning. 

– Kvalitetskontrollarbetet visar på 

mycket bra resultat. Vi kan vara stolta över 

våra Auktoriserade Redovisningskonsulter, 

konstaterade Håkan Carlsson Byström som är 

Kvalitetsnämndens ordförande. 

Styrelseförändring 

Vid valet av förtroendeposter skedde några 

förändringar. Nämnas bör att Jonas Rosman i 

förbundsstyrelsen, som går vidare till VD-post i 

annan bransch, avtackades och ersattes av Peter 

fortsättning på nästa sida 


Positiva röster från deltagare 

Några av deltagarna vid årets kongress fick svara på frågan hur de upplevde kongressen och vad de tyckte var bäst under de två dagarna. 

Lisa Illiminsky, Klok Ekonomi, Uppsala 

– Jag tycker det var spännande att få reda på 

tidigare beslut och vad som ska göras framåt. 

Intressant att höra om samarbetet med Skatteverket 

till exempel. Det var bra diskussioner 

under kongressen. Jag tycker också att SRF 

är bra på att ta till sig av synpunkterna och 

att man faktiskt backade på ett beslut. Det 

vittnar om lyhördhet och att medlemmarnas 

åsikter spelar roll. Kongressförhandlingarna 

var faktiskt bättre att lyssna till än jag trodde. 

– De korta seminarierna är bra, man får 

reda på lite av varje. Att mingla runt bland 

programvaruföretagen på Ekonomimässan gav 

mig en hel del. Man får reda på vad som är nytt 

och kan få demonstrationer på hur det funkar. 

– Det bästa är ändå möjligheten att träffa 

folk och att man kan föra fram sina åsikter. På 

middagen sitter man till exempel med okända 

och får göra nya bekantskaper. Sen får man 

också träffa SRFs personal och får ett ansikte 

till rösten man tidigare bara hört i telefon. 

Nilsson. Peter är en välkänd profil hos LRF Konsult 

och välkänd även inom utbildningsområdet. 

Motioner 

Till kongressen hade fem motioner inkommit. 

Den första handlade om utökad praktiktid, 

från tre till fem år, och den bifölls utan diskussion 

då den bekräftade föregående års beslut. 

Motion 2 handlade om namnändring från 

Auktorisationsnämnden till Kvalitetsnämnden. 

Även den motionen bifölls av samtliga. 

Motion 3 var den enda där någon deltagare 

yrkade avslag. Motionen handlade om ändrade 


Anna Lisjö, K&A Ekonomi i Trosa AB 

– Det här var min första kongress. Jag har velat 

åka tidigare men har ingått i en större kedja, 

och kongressen var då inte prioriterat från 

ägarhåll. Nu driver vi själva vår byrå och då 

kändes det självklart att åka. Förra året var jag 

på Ekonomimässan för första gången. 

– Jag tycker det är viktigt att skapa ett kontaktnät. 

SRF är ju vårt förbund så det är upp 

till oss att få ut det bästa ur medlemskapet. 

Här får man möjlighet att prata med andra. Jag 

tycker också det är viktigt att se vilka som sitter 

i styrelsen och ha koll på de beslut som fattas. 

– Det allra bästa var nog kvällens middag 

med den fantastiska maten vi fick. Över huvud 

taget är det en trevlig stämning, högt i tak. Jag 

tycker det är kul att det är så pass många yngre 

deltagare med. Att vara med på kongressen var 

bättre än jag trodde, över förväntan. Jag kommer 

absolut tillbaka. 

antagningskrav för Auktoriserad Redovisningskonsult 

och att man ville överlåta till styrelsen 

att besluta om vilka krav som skulle gälla från 

en tid till annan. Deltagaren som yrkade avslag 

gav uttryck för en rädsla för toppstyrning 

om det inte längre var kongressen som skulle 

besluta om kraven. Motionen bifölls dock med 

en mycket klar majoritet. Motion 4, Stadgeändring 

för att förstärka Disciplinnämnden, 

och Motion 5, Återrapportering av tidigare 

motioner, bifölls också av kongressen. Styrelsen 

hade redan förberett en dragning över de två 

senaste årens motioner och redogjorde för dem. 

Johan Adamsson, Redovisarna 

i Katrineholm KB 

– Det har varit roligt och intressant, väldigt 

mycket under samma tak. För min del har 

seminarierna varit de mest intressanta. Praktiska 

seminarier, som det om K-normeringen 

har varvats med intressanta och roliga föreläsningar. 

Mikael Carlson är till exempel väldigt 

inspirerande att lyssna till, säger till viss del 

självklara saker men på ett himla skojigt sätt 

som gör att man tänker till. 

– Arrangemanget var större än jag trodde. 

Jag hade väl inte direkt några förväntningar 

men jag är mycket positivt överraskad. Den 

omfattande mässdelen gör också att man får 

ta del av väldigt mycket under de här dagarna. 

Vid kongressmiddagen som hölls i anrika 

Nobels Dynamitfabrik i Winterviken intogs 

en god middag med underhållning av Cirkus 

Cirkör. Där under middagen kom en vädjan 

från ordförande Steve Ribbestam. 

– Jag vill att ni tar alla tillfällen i akt att tydliggöra 

skillnaden i rollerna mellan redovisningskonsult 

och revisor. Först när vi blir tydliga kan 

vi få resten av marknaden att förstå vilken viktig 

roll de olika yrkesrollerna har. Det är så vi skapar 

förändring och nytta för svenskt näringsliv! 

15

Kundnytta är nyckeln till framgång 

Mikael Carlson är en populär föreläsare. Det märktes inte minst under kongressens första dag när en näst intill fullsatt lokal 

ville veta allt om att bli en bättre affärsrådgivare. Handfasta tips och jobbiga sanningar serverades med en stor portion humor. 


– Vår roll är att hjälpa företagarna att fatta bättre 

beslut. Vi ska vara den personen man gärna vill 

träffa igen, sa Mikael Carlson inledningsvis. Vår 

bransch är ju förstås inte känd för att vara rolig 

och kreativ så vi har lite att jobba med. 

Efter det klickade Mikael igång ett filmklipp 

ur en Monty Pytonsketch som visar en revisor 

som vill byta jobb eftersom hans nuvarande 

jobb är så tråkigt. Han vill göra något kul och 

spännande istället. Poängen med sketchen är att 

”revisorn” enligt tester är en riktigt tråkig person 

och passar alldeles utmärkt i sitt gamla jobb – det 

ofantligt tråkiga revisorsyrket. 

Krydda med något extra 

– Jag tror inte att vi redovisningskonsulter är 

speciellt tråkiga, sa Mikael. Och inte är vårt 

jobb speciellt tråkigt heller. Men historiskt har 

det varit annorlunda. Vår bransch har haft en 

mycket låg förändringstakt, det är egentligen de 

senaste 5-6 åren som det skett en del förändringar. 

Dessutom stod det tidigare i våra stadgar 

att vi inte aktivt skulle leta nya kunder. Inte så 

konstigt att vi inte varit säljande när våra egna 

stadgar inte tillät oss att vara det. 

– Kom också ihåg att krydda ditt uppdrag 

med något som kunden ser som något extra, 

fortsatte han. Vi uppskattar sällan något vi tar 

för givet, till exempel bokföring enligt reglerna 

och momsdeklarationer i tid. Om det är det 

enda kunden känner till så blir vi lätt utbytbara. 

”I varje kundmöte ska du ha som mål att hitta 

förbättringar åt kunden. 

Därför är det viktigt att våra kunder ser oss som 

den bästa rådgivaren. Vi är ju ändå de som kan 

kunden bäst, som jobbar nära kunden och som 

dessutom kan ekonomi. Se till att ni blir en 

tillgång som hjälper kunden att tjäna pengar 

och inte bara en kostnad. 

Tänk kundnytta 

– I varje kundmöte ska du ha som mål att hitta 

förbättringar åt kunden, fortsatte Mikael. Det 

kan handla om så enkla saker som att se över 

gamla rutiner. Jag var på ett företag där man 

under flera år betalat för en prenumeration av 

en tidning fast den enda som läste tidningen, 

en gammal chef, slutat på företaget. Det var helt 

enkelt lättare att fortsätta betala än att ifrågasätta 

den till synes lilla kostnaden. Tänk hela tiden 

kundnytta. 

Mikael Carlson betonade också vikten av att 

ta betalt på rätt sätt. 

– Är nedlagd tid det bästa måttet för kundnytta, 

frågade han? Försök att vara den framsynta 

konsulten som hittar besparingar. Det kan 

handla om för stora lager, ofördelaktiga avtal när 

det gäller tjänstebilar eller dåliga rutiner. Kom 

ihåg att företagande faktiskt går ut på att tjäna 

pengar, både för er och för era kunder. Ni är 

guld värda för era kunder, tänk bara på hur ni 

ska prissätta ert värde. 

Avslutningsvis visade Mikael en bild på mycket 

enkel kundnytta. 

– En kollega visar alltid den här rapporten för 

sina kunder vid månadsgenomgång. 

Bilden som visades på filmduken var två 

kryssrutor. Vid den enda stod det ”bättre än 

föregående månad” och vid den andra ”sämre 

än föregående månad”. 

– Kollegan har sagt till mig att när han visar 

den här bilden får han en massa frågor från 

företagaren. När han däremot visar en traditionell 

balans- och resultatrapport får han inga 

frågor alls. 


Stort intresse för K-normeringen 

Ett av de mest populära seminarierna under årets kongress var det som handlade om K-normeringen. 

Inför en fullsatt salong försökte Claes Eriksson, SRFs redovisningsexpert, reda ut begreppen och ge tips 

inför den stundande övergången och bytet av redovisningsprincip. 


Som de flesta redovisningskonsulter nu vet 

kommer den nya K-normeringen att bli tvingande 

för åtminstone aktiebolag och ekonomiska 

föreningar från och med 2014. K1 och K2 

har funnits i några år, i somras färdigställdes 

huvudregelverket för upprättande av årsredovisning, 

K3. 

– Än så länge är det bara runt 10 procent av 

alla redovisningskonsulter runt om i landet som 

börjat använda sig av K-regelverken, berättade 

Claes Eriksson under seminariet. Trots att K1 

och K2 funnits en tid är det alltså inte många 

som gått över till de regelverken än. Anledningen 

är förstås att det hittills fungerat att använda 

den gamla normgivningen, alltså att göra som 

man alltid gjort. 

Att välja rätt K 

Det är med andra ord många som vill veta mer om 

de olika K-regelverken nu när det snart är skarpt 

läge. Under seminariet förklarade Claes Eriksson 

i grova drag skillnaden mellan det nuvarande 

regelverket, K2 för årsredovisningar och K3. 

– I det gamla regelverket kommer normer 

och regler från olika håll. Mindre företag kan 

där använda sig av regler som egentligen gäller 

för större företag och blanda lite hur som helst. 

Pristagare 

genom åren: 

2003 

Karl Hedlund 

2004 

Ingen utdelning 

2005 

Maria Apelquist 

2006 

Lise-Lotte Bruse 

2007 

Lena Dahlgren 

2008 

Franz Blom 

2009 

Yvonne Rickne 

2010 

Åsa Eriksson 

2011 

Pia Hast 


Jessica Jading 

I de nya K-regelverken är regler och normer 

samlade på ett och samma ställe, det blir alltså 

både enklare och tydligare. 

Det som styr vad ett företag kan välja är om 

företaget ska upprätta en årsredovisning eller ett 

årsbokslut. De flesta företag som ska upprätta 

årsredovisning kan välja om de vill använda sig 

av K2 eller K3. Det blir då intressant att se vad 

det är för skillnader på regelverken. 

Claes Eriksson förklarade det så här: 

– Förenklat kan man säga att K2 är regelbaserat, 

det är en normgivning som säger precis hur 

du ska göra. Du behöver inte tänka så mycket 

själv. Den är försiktig och begränsande, bygger 

på enkelhet. Det blir alltså en något fyrkantig 

produkt. K3 däremot är principbaserat. Här 

ska företaget upprätta en årsredovisning med 

ett tydligt användarperspektiv för ögonen. Här 

måste företaget göra egna bedömningar och 

skattningar alltså, med hjälp av redovisningskonsulten, 

tänka mer själv. 

Väcker frågor 

En fråga från den uppmärksamma publiken löd: 

”Kan man byta K-regelverk om man känner att 

man valt fel?”. Svaret blev att Bokföringsnämnden 

under hösten kommer att lämna en remiss 

Resestipendium 

Årets resestipendium på 7 000 kronor, som i vanlig ordning delades ut av Svenska Standardbolags 

VD Erik Berggren, gick till Jessica Jading, Roslagens Redovisare AB i Norrtälje. 


– Jag är glad att jag blivit utvald sa Jessica efter 

mottagandet av priset. 

Att det var just Jessica som blev utvald som 

vinnare tror hon själv beror på sitt engagemang 

för redovisningskonsulter i sitt lokala nätverk. 

– Jag arbetar aktivt för att stärka och lyfta 

kvaliteten i yrkesrollen här i Norrtäljeområdet, 

säger hon. Genom vårt lokala nätverk Företagskompetens 

i Roslagen, FKR, där jag är ordförande, 

försöker vi till exempel locka föreläsare 

att komma till oss istället för att vi ska åka in till 

Stockholm. Jag vill att alla ska få en möjlighet 

att utbilda sig och ta del av nyheter. Då kan 

Claes Eriksson 

i ärendet, i syfte att få det klart och tydligt när 

ett företag kan byta regelverk och hur de då ska 

gå till väga. 

För dig som känner att K-normeringen är 

krånglig så kommer SRF att anordna ett flertal 

kurser under hösten och vintern. Många av dem 

är redan fullbokade men fler kurstillfällen ordnas 

efterhand. Besök www.srfkonsult.se för att se när 

nästa kurs går av stapeln. 

Vill du ha ytterligare information följer du 

med fördel den artikelserie som SRFs redovisningsgrupp 

skriver i tidningen. I detta nummer 

hittar du en artikel på sidan 35 som beskriver de 

generella skillnaderna mellan K2 och K3. 

alla hålla en högre kvalitet i arbetet och det tror 

jag gagnar både andra redovisningskonsulter 

och våra kunder. Här ser vi varandra mer som 

branschkollegor än konkurrenter. 

Motiveringen lyder så här: 

”Jessica Jading har genom sitt engagemang och 

sin inspiration via lokala nätverk ordnat aktiviteter 

och stöd för att höja och stärka yrkesrollen. 

Jessica arbetar också i SRFs Kvalitetsnämnd med 

ett långsiktigt arbete där hon via Auktorisation 

och Svensk standard för redovisningstjänster, 

Reko, lyfter kvalitén inom yrkeskåren”. 

17

Utsökta smaker och 

oanade höjder 

En av höjdpunkterna vid SRFs årliga kongress är den obligatoriska middagen med dans och underhållning. 

I år gjorde vi ett återbesök till fantastiska Winterviken och fick avnjuta en utsökt middag, komponerad av 

självaste Markus Aujalay, som också driver restaurang Winterviken. 


Välkomstdrinken serverades av två ovanligt högbenta 

damer som senare presenterade sig som 

akrobater på hög nivå. Väl till bords hälsades 

alla välkomna av Förbundsordförande Steve 

Ribbestam. 

Middagen inleddes med en förrätt, en laxcarpaccio 

med gurka, laxrom och örtdressing 

som formligen smälte i munnen. Huvudrätten 

bestod av färserad gårdskyckling med karljoh- 

ansvamp och blomkål, och efterrätten var en 

gräddfilspannacotta med inkokta äpplen, must 

och havresmulor. Många deltagare beskrev 

middagen som helt fantastisk och något av de 

bästa de ätit. 

För underhållningen stod Cirkus Cirkör, en 

tre man stark trupp – med betoning på stark – 

som gjorde akrobatiska konster i ringar, linor 

och på travade stolar. De visade prov på kon- 

troll av muskelgrupper som vi vanliga dödliga 

knappt visste att de fanns. 

Efter middagen bjöds det upp till dans. För 

första gången levererades musiken av en DJ som 

spelade härliga, dansvänliga låtar från 70-talet 

och framåt. Att döma av trängseln på dansgolvet 

var musiken mycket uppskattad av publiken. 

Framåt småtimmarna bussades alla mätta och 

trötta gäster tillbaka till hotellet. 



19

SRF Lön – ny branschförening för löneyrket! 

Lönehantering är en av näringslivets viktigaste funktioner. En effektiv och korrekt administration inom detta område är en viktig livsnerv 

i de flesta företag och en uppgift som alltid måste fungera för att de anställda skall kunna sköta sin egen ekonomi. Samtidigt ökar 

komplexiteten inom lönehantering med ständigt förändrade lagar och avtal, en flora av löneförmåner med olika skattekonsekvenser och 

på gång finns exempelvis förslag på månatliga kontrolluppgifter. 

TEXT: FREDRIK DAHLBERG FOTO: MATS ÅSMAN 

Dessa faktorer har skapat ett behov av en svensk 

standard för kompetenskraven inom olika delar 

av yrkesrollen, och av en plattform som ger 

en tydlig identitet för alla som arbetar inom 

lönehantering som bekräftar deras kompetens 

såväl inom som utom företaget. 

Löneföreningen, som startades av en grupp 

intressenter och programvaruföretag under 

2010, har därför tillsammans med Sveriges Redovisningskonsulters 

Förbund SRF, bildat just 

en sådan plattform under namnet SRF Lön. 

Det kommer att bli en branschförening för alla 

som arbetar inom löneyrket. Arbetet med att 

ta fram en auktorisation för lönekonsulter har 

startat, som en kvalitetsstämpel på nödvändig 

kompetens. Målsättningen är att samla alla som 

är yrkesverksamma inom en branschförening 

som auktoriserar, driver lönefrågor, ger sina 

medlemmar löpande information och erbjuder 

utbildning som stöd i arbetet med lönehantering. 

Detta eftersom löneyrket kräver rätt 

kompetens och ökad status. 

SRF Lön påbörjar sin verksamhet redan nu 

i höst, och räknar med att kunna auktorisera 

medlemmar till lönekonsulter under 2013. 

En handbok kommer också att utvecklas med 

målsättningen att bli svensk standard för arbete 

inom lönehantering. Genom SRFs medverkan 

finns såväl resurser som erfarenhet av att bygga 

en yrkesroll och auktorisera den mot en normgivande 

standard. 

En viktig uppgift för SRF Lön är att profilera 

yrkesrollen. Det kommer att ske genom 

att definiera olika krav på kompetens inom 

löneyrket och kvalitetssäkra rollen genom att 

auktorisera den som uppfyller kraven. Auktorisationen 

av lönekonsulter kommer att bygga 

på en teoretisk grund på poäng från högskola 

eller YH-utbildning, samt en praktiktid i yrket. 

För att upprätthålla sin auktorisation ska 

sedan fortlöpande aktualitetsutbildning genomgås, 

så att den som anlitar en Auktoriserad Lönekonsult 

kan utgå ifrån att man får kvalificerad 

hjälp som är uppdaterad på gällande regler och 

SRF Lön var naturligtvis representerade på 

Ekonomimässan. I montern stod Zennie 

Sjölund och Mikael Hasselborg. 

krav. Den som blir medlem nu och uppfyller 

kraven kommer att kunna få sin auktorisation 

under 2013. För dem som inte uppfyller kraven 

kommer utbildningsvägar att tas fram. 

Status just nu 

I det nystartade bolaget SRF Lön har en interimsstyrelse, 

med Steve Ribbestam som ordförande, 

börjat jobba med en budget och de organisatoriska 

frågorna. Det finns en utarbetad marknadsplan 

och under hösten kommer man att gå 

ut med ett marknadsföringsmaterial till olika 

intressenter om medlemskap för lönekonsulter. 

För att lönekonsulter ska kunna organiseras 

i SRF krävs stadgeändringar vilka kommer att 

beredas av förbundsstyrelsen under året. SRF 

jobbar ständigt med utvecklingen av förbundet 

där organiseringen av lönekonsulter ses som en 

naturlig del av den fortsatta utvecklingen. 

Vi ser fram emot att få berätta mer för dig som 

undrar och vill bli medlem i SRF Lön! 


En möjlighet att visa upp sig 

Som bekant anordnades Ekonomimässan i anslutning till vår kongress. Många utställare såg naturligtvis 

möjligheter att få visa upp sig lite extra för en viktig kundgrupp – redovisningskonsulter. Här följer en kort 

presentation av några av dem. 



Bättre ordning på kvitton 

Tycker du att kvittohanteringen är omständlig 

och tidsödande? Då kanske du ska titta lite 

närmare på tjänsten Kvittoreskontra som Spear 

Online tillhandahåller. Spear Online säljer 

dokumenthanteringstjänster så att samtliga dokument 

till redovisningen kan hanteras digitalt, 

kvittoreskontran är en del. 

– Vi är de enda som idag erbjuder en kvittoreskontraprocess 

av det här slaget, säger Nils 

Dahl. Med den här tjänsten kan du bygga din 

reseräkning och få in den i leverantörsprocessen. 

Vårt system är helt öppet och integreras lätt med 

andra ekonomisystem. 

Bolagstjänster – snabbt, enkelt och billigt 

Bolagspartner är ett företag som tillhandahåller 

tjänster när du ska starta, ändra eller lägga ner 

ett företag. Bolagspartner har funnits i 2,5 år 

och har snabbt blivit en av de större aktörerna 

på marknaden. 

– Vi jobbar i stort sett bara med Bolagsverkets 

digitala tjänster, säger Karl-Johan Tångby. När 

Bolagsverket lanserade dessa tjänster var det få 

som hängde på från början, men det gjorde vi. 

Därför kan vi också hålla ett förhållandevis lågt 

pris när det till exempel gäller bolagsbildningar. 

Att köpa ett lagerbolag hos Bolagspartner 

kostar 1 995 kronor. Sedan tillkommer Bolagsverkets 

avgifter som idag uppgår till 3 100 

kronor och så förstås moms. 

– När man köper ett lagerbolag med vår hjälp 

så sköter vi alla kontakter med Bolagsverket och 

gör allt pappersarbete, fortsätter Karl-Johan 

Tångby. Om kunden har möjlighet att skriva 

under med digital signatur så tar proceduren 

bara två timmar. 

Att ställa ut på Ekonomimässan är ett bra sätt 

att nå målgruppen tycker Karl-Johan: 

– Redovisningskonsulter och revisorer är en 

stor kundgrupp till oss. SRFs medlemmar är 

absolut intressanta så det här är ett bra tillfälle 

för oss att visa upp våra tjänster. 

Med hjälp av en app till smartphones fångas 

kvittot digitalt direkt när det uppstår och skickas 

sedan vidare till kvittoreskontran, där man får 

stöd för alla processer som behövs efteråt. Man 

får färdiga konteringsförslag och reseräkningar, 

kan matcha kvittot mot kontokortsfakturor och 

även redovisa representationen direkt i mobilen. 

– Spear Online grundades 2010 men vi har i 

andra företag byggt datafångst sedan 1980-talet, 

berättar Nils Dahl. Redan i slutet av 1990-talet 

erbjöd vi ett molnarkiv till en kund i USA. Vi 

har lång erfarenhet av digitala tjänster men vi 

var lite för tidigt ute. Det är först nu som dessa 

tjänster börjar bli intressanta på allvar. 


21

När du behöver fler kollegor 

En av få utställare på Ekonomimässan som 

inte erbjöd någon form av programvara var 

Manpower, en av giganterna i bemanningsbranschen. 

– Det här är en viktig mässa för oss, säger 

Lena Hansson som är affärsområdeschef. Här 

har vi möjlighet att både träffa kandidater för 

anställning och nya kunder som är intresserade 

att hyra personal av oss. Bland våra medarbetare 

finns många ekonomer, allt från assistenter till 

ekonomichefer. 

Bemanningsbranschen ökar i Sverige men är 

trots allt en ganska liten del av den totala arbetsmarknaden. 

Manpower är den största aktören 

i Sverige och erbjuder lösningar för både stora 

och små verksamheter. 

– Vi säljer mycket bemanning till redovisnings- 

och revisionsbyråer inför årsbokslut så 

det här är absolut ett bra ställe för oss att visa 

upp oss på, säger Lena Hansson. 

FALUN 023 - 79 23 00 

MALMÖ 040 - 720 20 

STOCKHOLM 08 - 23 41 15 

GÖTEBORG 031 - 17 12 25 

Om du har svårt att få betalt 

Zeltz Delgivningsbyrå var en ny bekantskap 

på Ekonomimässan där de ställde ut för första 

gången. Företaget jobbar med delgivning och 

återtag och har 25-30 medarbetare runt om i 

landet. Delgivningsbranschen är en bransch 

som ökar och som även har en del redovisningskonsulter 

som kunder. 

– Vi har alltid jobb och det är betydligt mer 

nu än för några år sedan, säger VD Magnus 

Kintzelt. Våra kunder är framförallt finansbolag, 

banker, inkassoföretag och fastighetsägare. Vi 

har specialiserat oss på återtag vilket betyder att 

vi åker och hämtar det kunden leasat eller hyrt 

när han eller hon inte längre kan betala. 

E-POST: info@standardbolag.se 

HEMSIDA: www.standardbolag.se 

Det låter som ett tufft jobb och Magnus 

berättar att det förekommer hot men ännu har 

inget allvarligt hänt. 

– Vi börjar alltid vårt uppdrag med att ringa 

kunden, lyssnar om det finns möjligheter att få 

igång kunden igen, alltså få den att åter bli en 

betalande kund. Det är ju det bästa för både 

kunden och leverantören. Går inte det så är det 

bara återtag som gäller. 

– Den är mässan är bra för oss, fortsätter 

Magnus. Här får vi möjlighet att visa upp oss 

och träffa nya kunder. Redovisningskonsulter 

är en presumtiv målgrupp för oss och kan 

absolut bli kunder, till exempel när det gäller 

delgivning av information. 

Snabbavveckling - nu ännu enklare Snabbavveckling har varit det enkla sättet att avveckla 

vilande bolag sedan vi skapade tjänsten på 1990-talet. Vi har förenklat tjänsten ytterligare, bland annat genom att antalet 

handlingar vid överlåtelsen nu är färre. Sänd balans- och resultatrapport för snabb offert. 

LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 


Ett rungande tack 

Vi vill tacka våra sponsorer som gjort det möjligt för oss att återigen anordna ett evenemang 

av hög klass för våra medlemmar. Vår årliga kongress är en av höjdpunkterna under året och 

det tillfälle när SRF-medlemmar kan träffas och umgås och – inte minst – ta del av branschnyheter 

och uppskattade seminarier. 

FÅR VI PRESENTERA ETT 

SMARTARE OCH MODERNARE 

SAMARBETE MELLAN DIG 

OCH DIN KUND? 

Fortnox affärslösningar är den enkla vägen för den moderna redovisnings- och 

revisionsbyrån som vill använda molnet för att underlätta både sin egen och sina 

kunders administration. 

Med Fortnox slipper du bekymmer med programinstallationer, uppgraderingar och 

säkerhetskopiering. Vi tar hand om allt serverarbete och du får mer tid till rådgivning 

och annan kundservice. Sedan 2001 har över 3 000 redovisningskonsulter och revisorer 

valt att arbeta med sina kunder i våra program. 

Läs mer på www.fortnox.se/byrapartner så förstår du varför. 


23

Seriös rådgivning i försäkringsfrågor 

FörsäkraGruppen är en fristående försäkrings 

förmedlare. Vi erbjuder kostnadsfri rådgivning 

med opartisk jämförelse av olika försäkringsbolag 

och försäkringar. 

SRF och FörsäkraGruppen samarbetar för att 

både du och dina kunder skall få bästa möjliga 

villkor, när det gäller företagets och de anställdas 

försäkringsskydd. Som ett resultat av detta 

samarbete erbjuder vi dig, som medlem i SRF, ett 

antal gruppförsäkringar t.ex. sjukvårdsförsäkring, 

livförsäkring och olycksfallsförsäkring. 

Läs mer på www.fgd.se och www.srfkonsult.se 

DU VÄLJER BILEN. 

VI GÖR RESTEN! 

Stationsgatan 33 

781 23 Borlänge 

www.fgd.se 

info@fgd.se 

Kjell Grahnström 

Försäkringsförmedlare liv 

070-346 53 57 

kjell.grahnstrom@fgd.se 

Olle Gustafsson 

Försäkringsförmedlare liv 

070-380 59 43 

olle.gustafsson@fgd.se 

Billeasing till små och 

medelstora företag 

08-635 38 95, billeasing@wasakredit.se 



Mattias Claesson. Affärsutvecklings- och produktplaneringschef Programvara. Annika Strand. Produktchef Norstedts Företagsplats. 

Nu är SRF-kongressen och Ekonomimässan över för den här gången, och vi vill gärna tacka alla er som 

besökte vår monter. Vi hoppas du fi ck en aha-upplevelselse eller två, och att du blev nyfi ken på hur nya 

Norstedts Byrå och Norstedts Företagsplats kan underlätta ditt arbete och förbättra dina kundrelationer. 

Du hittar mer information på nj.se. 

Vi ses igen nästa år! 

Norstedts Juridik – främst för de främsta. 

Frågar dina kunder efter 

elektronisk fakturahantering? 

Vi hjälper dig med ett bra svar! Lägg 45 minuter 

av din tid och boka in dig på ett kostnadsfritt 

webinar med Approve-it – Sveriges mest utbredda 

molntjänst för elektronisk fakturahantering. 

På webinariet (ett seminarium via internet) får du: 

• en presentation runt hur elektronisk 

fakturahantering fungerar i praktiken 

• exempel på vanliga prismodeller mellan byrå och klient 

• en demonstration av Approve-it Online 

Plats: Din dator och via telefon. Boka direkt på 

www.approve-it.se eller kontakta oss på 08-519 33 700 

Närmare 100 redovisningsbyråer har effektiviserat sin fakturahantering med 

Approve-it och som SRF-medlem erhåller du särskilt medlemspris via tecknat SRF-avtal. 

Läs mer på www.approve-it.se/srf eller www.srfkonsult.se 

APPROVE-IT, A KIBI COMPANY 

TACK! 

FÖR BESÖKET PÅ 

SRF 2012 

nj.se 

25

Vi hjälper dig med arkivering 

och arkivmaterial! 

epost: johan.litens@depona.se • tel: 08-534 608 88 

Tack till alla er som besökte 

oss på ekonomimässan i Kista! 

Björn Lundén Information • Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • info@blinfo.se • www.blinfo.se 



7 500 av dina kollegor har redan valt 

Visma Visma Byråstöd. Nu är det dags för dig! 

Succé är bara förnamnet – kraftfulla Visma Byråstöd har på kort tid fått 

7 500 användare på redovisningsbyråer runtom i landet! Det ingår i samtliga 

våra byråpaket. 

Se till att hänga med i konkurrensen nu när dina konkurrenter blivit vassare. 

Uppgradera även din byrå med ett byråpaket – och därmed också suveräna 

Visma Byråstöd! 

Konvertera utan kostnad! 

Självklart hjälper vi dig att konvertera kunduppgifterna när du byter från 

exempelvis Norstedts Klient eller Visma Klient. Smålänningar som 

vi är, så kostar konverteringen inget för dig! 

Erbjudandet gäller beställningar före den 31/12 2012. 

Läs mer på www.vismaspcs.se/byra, 

ring 0470-70 61 60 eller 

mejla byra@vismaspcs.se. 

2474 

27

l ä r a r p o r t r ä t t 

– Jag är i grunden en momsare men mina arbetsuppgifter 

består till stor del av ledarskap och 

utbildning, säger Pia Hedberg när vi träffar henne 

på Grant Thorntons huvudkontor på Sveavägen 

i Stockholm. Jag är gruppchef för avdelningen 

ägarledda bolag och det här med att vägleda 

personalen är något jag verkligen gillar. Jag vill 

att medarbetarna ska känna sig motiverade och 

växa med sina uppgifter. Mår personalen bra och 

känner sig stimulerad så gör de också ett bättre 

jobb mot kund. 

Utbildare och expert 

Pia Hedberg gick ut juristlinjen vid Handels i 

Göteborg 1989. Efter det har hon bland annat 

jobbat på Volvo och på Norstedts Juridik. 

– Jag var faktiskt en av dem som fick förmånen 

att vara med och upp bygga upp Norstedts 

skatteprogram, berättar hon. Det är väl inte illa, 

fyller hon i med glimten i ögat. 

Efter några år hos Norstedts gick Pia vidare 

till en tjänst hos Deloitte och sedan 2004 är hon 

hos Grant Thornton. Eftersom hon tycker om att 

Fortfarande förvirrad men på en högre nivå 

Pia Hedberg är skattejurist och jobbar till vardags på momsavdelningen hos Grant Thornton i Stockholm. Hon gillar ledarskap, något som 

ofta visar sig under hennes kurser, och mår bra när hon ser att medarbetarna växer med sina uppgifter. Att en inbiten göteborgare hamnat 

i Stockholm beror på en plötslig kärlek till allt det vackra i huvudstaden. 


leda och prata inför folk var utbildning någon 

hon ganska tidigt började ägna sig åt. 

– Jag har utbildat på flera av landets handelshögskolor, 

berättar Pia. Jag försöker att inte hålla 

för många kurser, det ska vara roligt och spännande 

att hålla kurs. Gör man det alltför ofta kan 

man förlora drivkraften. Dessutom finns det ju 

risk att folk tröttnar om de stöter på en för ofta. 

– Man kan väl säga att jag har två huvudsakliga 

kundgrupper, fortsätter Pia. Den ena 

är redovisningskonsulter och revisorer, både 

här internt och de jag träffar på bland annat 

SRFs kurser. Den andra är företagarna, mina 

”riktiga” kunder. I den här branschen finns det 

mycket specifika detaljer när det gäller moms 

och skatt, till exempel inom fastighetsområdet. 

Jag brukar säga att min uppgift är att frigöra 

kundpotential, att kunden ska få tid att göra 

det han eller hon är bra på. Kan jag hjälpa till 


att skapa bra rutiner så får de automatiskt mer 

tid över till sin kärnverksamhet. 

Närmare kunden 

– När man håller kurs handlar det om att fånga 

deltagarens möjligheter och problem, säger Pia. 

Som lärare är jag expert inom mitt gebit men 

måste även vara uppdaterad på andra områden, 

i redovisningsbranschen hänger det mesta ihop 

i slutändan. Kan jag fånga upp alla frågor underlättar 

det enormt för kursdeltagarna. Det 

gäller ju också att anpassa sig till målgruppen. 

Revisorer och redovisningskonsulter har lite 

olika frågeställningar. 

– Som redovisningskonsult är du närmare 

kunden i ditt jobb, fortsätter Pia. Du sitter 

ofta på plats och fångar upp händelser direkt 

när de sker, det gör sällan en revisor. Det här 

ställer högre krav på att redovisningskonsultens 

kompetens måste vara väldigt bred. 

Något som Pia tycker är den största skillnaden 

mellan de SRF-medlemmar hon träffar på kurs 

mot sina egna kollegor är tillgången till specialistkompetens. 

– Många redovisningskonsulter jobbar själva 

eller har få arbetskamrater, säger hon. Sällan har 

de tillgång till specialistkompetens inom den 

egna byrån. Jag har fått en känsla av att många 

inte törs kontakta utomstående specialister av 

rädsla för att det blir för dyrt för kunden. Ett 

tips är att låta kunden avgöra om det är värt 

pengarna, i slutändan kan det ofta löna sig. 

Är man ensam är det viktigt att ha kompisar i 

branschen, att skapa kontaktnät så att man har 

någon att fråga eller samtala med. Efter mina 

kurser får jag ofta samtal från kursdeltagare när 

de har svåra moms- eller skattefrågor. Eftersom 

jag brinner för att förmedla kunskap så svarar 

jag gärna om jag är tillgänglig. 

Nyhetsveckan populärast 

Den kurs vi ofta träffar Pia på är Nyhetsveckan 

som i år genomförs den 17-24 november på 

Las Palmas, Gran Canaria. Den här kursen blir 

ofta fullbokad snabbt och många går den gärna 

om och om igen. 

– Nyhetsveckan är den kurs där vi scannar av 

nyheter inom alla områden – redovisning, skatt 

och moms. Sen lägger vi in lite mjuka ämnen 

också, som till exempel retorik. Det händer att 

gamla deltagare ringer till mig när kursen är fulltecknad 

och undrar hur de ska göra. Förra året 

genomförde vi den faktiskt två gånger eftersom 

efterfrågan var så stor. 

– Att den här kursen är så populär tror jag 

beror på flera faktorer, fortsätter Pia. Dels hinner 

vi med några soltimmar under siestan mitt 

på dagen, något som är uppskattat i november. 

Sen är det den intensiva gemenskapen. Jag och 


Sven-Inge Danielsson, som också är kursledare, 

lever med deltagarna 24 timmar om dygnet i 

stort sett. Vi går ut och äter gemensamt och vi 

får igång många bra diskussioner. Det är oerhört 

kreativt och ger även en fantastisk input till mig 

som lärare. 

Gröna upplevelser 

Pia har alltid varit lite av en arbetsnarkoman 

och har haft svårt att prioritera annat, som 

fritidssysslor. Men för fyra år sedan hände två 

saker som fått henne att tänka på annat. Sonen 

Viggo föddes och familjen köpte ett lantställe 

på Väddö. 

– Min fritid går åt till familjen, säger hon 

glatt. Efter att vi köpt vårt lantställe har jag till 

och med börjat få lite gröna fingrar. Jag fixar 

gärna i trädgården, har nästan blivit lite manisk. 

Jag tycker numera att det är härligt att botanisera 

i en handelsträdgård på våren. Dessutom har vi 

lite dålig mobiltäckning där ute och det gör det 

lättare för mig att släppa tankarna på jobbet. 

Något annat som Pia gärna ägnar sig åt är 

resor, både till gamla hemtama trakter och till 

nya ställen. 

– Jag har alltid älskat att upptäcka, säger hon 

entusiastiskt. Jag har en stor släkt i Danmark så 

dit reser vi varje år. Ett bra land att bila i och 

mycket för barn att göra. En annan gammal 

favorit är Mallorca, härlig växtlighet och bra 

möjlighet att till exempel cykla. Dock har jag 

inte åkt på någon längre resa på länge. Nästa 

större reseprojekt blir till Kenya. Jag har lovat 

Viggo att han ska få åka på safari när han är sju 

år. Han älskar nämligen elefanter. Jag har varit 

i Kenya förr och tycker det är ett fantastiskt 

land. Människorna där är oerhört vänliga, de 

ger mycket trots att de har så små medel. 

Förälskad i stan 

Hur kommer det sig att en person med danskt 

ursprung, född och uppvuxen i Göteborg, 

bosätter sig i Stockholm? 

– Att jag skulle hamna i Stockholm var en 

ren slump, berättar Pia. När jag jobbade för 

Norstedts Juridik reste jag mycket och hade ett 

rum vid Slussen här i Stockholm. När jag vaknade 

på morgnarna och tittade ut över vattnet 

tyckte jag att det var så fantastiskt vackert. Jag 

blev förälskad och kände att här vill jag bo. Här 

finns också ett utbud som tilltalar mig, teatrar 

och museum bland annat. Inte för att jag numera 

hinner besöka dessa så ofta men jag gillar 

att möjligheten finns. 

Pia berättar att hon ofta får gliringar från 

sina vänner hemma i Göteborg för sitt val av 

bostadsort. 

– Jag älskar Göteborg och åker ofta dit. Men 

göteborgare är ju kända för att vara väldigt 

Pia Hedberg 

Bor: Centrala Stockholm 

Familj: Sambo och son på 4 år 

Fritidsintressen: Familjen och landstället, 

mat & dryck 

Drömyrke som barn: Skådespelare 

Oanad talang: Juniormästare i squash 

Favoriträtt: Italienskt och asiatiskt 

patriotiska så jag får så klart höra ett och annat 

när jag träffar mina vänner. Jag försöker istället 

få dem att ändra inställning till Stockholm, säger 

hon och skrattar. 

– Det enda jag saknar är närheten till kontinenten. 

Sista frågan till Pia är varför hon tror att hon 

är en så populär lärare, för det är hon. 

– I grunden måste man brinna för ämnet 

och så klart var påläst, säger hon efter en stunds 

betänketid. Jag försöker tänka ut hur jag ska 

förmedla saker på bästa sätt och så är jag engagerad. 

Jag försöker att inte använda termer som 

folk inte förstår. Det är viktigt att komma ihåg 

att det inte handlar om att visa sig duktig som 

lärare utan att göra andra duktigare. 

– Många tycker att moms är trist så min mission 

är att deltagarna ska kunna mer och ha en 

lite annan inställning än innan de kom. ”Still 

confused but on a higher level”, avslutar Pia 

och skrattar gott. 

Och jag kan inte annat än hålla med, en kurs 

med Pia brukar vara kul. 

29

På gång med SRF Ekonomiutbildning 

Hösten och vintern är den tid på året när de flesta redovisningskonsulter har möjlighet att vidareutbilda sig. Därför är också 

vårt kursutbud som störst då. Här beskriver vi lite kort de kurser vi vill flagga extra för. Mer information om hela kursutbudet 

samt exakta datum och orter hittar du som vanligt på srfkonsult.se. 

Redovisning I 

Den här kursen är avsedd för dig som sysslat 

med ekonomi och redovisning i begränsad 

omfattning. Med de kunskaper du får efter 

den är kursen blir det praktiska arbetet med 

ekonomi och redovisning både roligare och 

enklare. Förutom praktiskt redovisningsarbete 

lär du dig också att ta fram relevanta rapporter 

och enkla analyser. 

Kursen genomförs i november och mars i 

Stockholm. 

Redovisning II 

När du behärskar det dagliga redovisningsarbetet 

är det dags att gå vidare. Redovisning II 

ger dig kunskaper till nästa steg i din yrkesmässiga 

utveckling. Du får kunskaper inom 

viktiga områden som bokslutstransaktioner 

och periodiseringar. Vi går igenom lagar och 

normer och omsätter kunskaperna på praktiska 

problemställningar. Du lär dig också praktiska 

bokslutsrutiner. 

Kursen genomförs under vintern/våren i 

Stockholm, Göteborg och Malmö. 

SRFs Skattedagar 

En tvådagars aktualitetsutbildning med fördjupning 

inom områden som är speciellt intressanta 

för redovisningskonsulter och revisorer. Här 

görs en djupare genomgång av gällande regel- 

Lagerbolag 

Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag 

som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den 

stora fördelen med ett lagerbolag är att samma 

dag du köper lagerbolaget kan du komma igång 

med verksamheten. 

verk, rättsfall och kommande förändringar för 

2013 års taxering samt för inkomståret 2013. 

En kurs som både uppdaterar och går på djupet 

samt ger dig många praktiska tips. 

Kursen genomförs i november och december 

i Stockholm, Göteborg och Malmö. 


Ett bekvämt och effektivt sätt att hålla sig 

uppdaterad om det senaste inom redovisning är 

att gå SRFs Redovisningsdagar. Tyngdpunkten 

ligger på ägarledda företag och vi behandlar 

frågor som är viktiga för dig som jobbar med 

redovisning, bokslut, årsredovisningar och 

rådgivning. Vi tar upp aktuella frågor som rör 

lagar och rekommendationer, nya regler samt 

nyheter från Bokföringsnämnden. 2014-01-01 

kommer K-normeringen att bli obligatorisk för 

vissa företag. Det är viktigt att du som rådgivare 

kan lotsa dina kunder till rätt regelverk, K2 eller 

K3. SRFs Redovisningsdagar ger dig kunskap 

och argument inför valet. 

Kursen går under hösten/vintern på ett flertal 

orter i landet. 

Skattedag EF, inriktning jord- och skogsbruk 

En stor del av Sveriges befolkning är mark- eller 

skogsägare och de flesta av dem driver sin verksamhet 

som enskild firma. Just beskattning på 

jord- och skogsbruk är ett område som kräver en 

– Kompletta handlingar 

– Leverans inom 2 timmar 

– Bolagspärm 

– Hjälp med firmanamnet 

Forma Bolagstjänster AB Box 1030, 85111 Sundsvall. Tel: 060-17 55 60, 060-1755 63. Fax: 060-17 11 35 

del extra av dig som redovisningskonsult, därför 

får detta område en egen skattedag. Under den 

här kursen går vi igenom nyheter och aktuella 

frågeställningar när det gäller inkomstbeskattning, 

momsbeskattning, socialförsäkringar och 

redovisning. 

Kursen hålls i november på ett flertal orter 

i landet. 

Nya skatteförfarandelagen 

Från och med 1 januari 2012 trädde nya skatteförfarandelagen 

i kraft och ersätter därmed 

ett antal andra lagar, bland annat taxeringslagen 

samt lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. 

Det gör att regelverket blir tydligare än 

tidigare. Kursen är en halvdagskurs och fokus 

kommer att ligga på de områden som har störst 

praktisk betydelse för dig som jobbar med 

redovisning. 

Kursen hålls i november i Stockholm, Göteborg 

och Malmö. 

Ekonomisk Familjerätt 

Ekonomisk Familjerätt handlar om reglerna om 

makar/registrerad partner och sambors egendom 

samt reglerna om arv, testamente och boutredning. 

Kursen ger viktiga kunskaper om regelsystemet 

inför, vid pågående och avslutande av 

äktenskap, partnerskap och samboförhållande. 

Under kursen får du i tillämpningsexempel 

LAGERBOLAG • LIKVIDATION 

SNABBAVVECKLING • FUSION & FISSION 

BOLAGSJURIDIK • SKATTEJURIDIK 

www.formabolag.se 


arbeta med ett stort antal av de dokument och 

blanketter som används inom den ekonomiska 

familjerätten. 

Kursen genomförs i november i Stockholm. 

Arbetsrätt 

Lagen om anställningskydd, LAS, är den lag 

som oftast förknippas med arbetsrätt och den lag 

som förmodligen ställer till bekymmer för såväl 

arbetsgivare som arbetstagare. Därför lägger vi 

tonvikten vid den lagen under kursen. Kursen 

behandlar reglerna inom arbetsrätten och efter 

genomgången kurs får du god kunskap och 

förståelse av de lagar och den rättspraxis som 

gäller för de olika områdena inom arbetsrätten. 

Kursen genomförs i november i Stockholm. 

Hallå där! 

Hösten är lika med utbildningstid för många. 

Vi på SRF är lite nyfikna på hur kursplaneringen 

går till ute hos våra medlemmar. Därför 

ställde vi frågan: 

Vilket/vilka verktyg använder du när du gör 

din kursplanering? 

Elsa Axelsson 

LH Kontorstjänst AB, Tanumshede 

I första hand är det på nätet jag letar information. 

Jag har ingen tjusig strategi, det är väl 

mer planlöst irrande. Jag saknar den gamla 

kurskatalogen ibland. De översikter som kommer 

med Konsulten säger inte lika mycket. De 

ger en bra överblick men säger inte vad kursen 

faktiskt innehåller. Jag tycker också att det kan 

var svårt att hitta det man vill ha och behöver. 

Ingela Lindgren 

Redovisningsgruppen AB, Lund 

Jag saknar kurskatalogen. När den kom så var 

det lite av en höjdpunkt och ett bra sätt att titta 

igenom årets utbud. SRFs hemsida är väl det 

jag använder mest men den ger inte lika bra 

överblick tycker jag. Även direktreklam som 

mejl påverkar vilka kurser jag väljer. 

Ewa Lidman 

Ekad Ekonomiadministration AB, Järfälla 

– Jag vet inte om man kan kalla det kursplanering 

direkt men jag och mina kollegor går 

först igenom vad vi behöver vidareutbilda oss 

i. Sedan letar vi på nätet för att hitta de kurser 

som passar. Antingen besöker vi hemsidorna 

hos de utbildningsföretag vi brukar använda 

oss av, annars googlar vi oss fram helt enkelt. 


Johnny Lundgren, 

produktchef för 

Norstedts Skatt. 

Norstedts Juridik 

– främst för de främsta. 

NORSTEDTS SKATT. 

FÖR DIG SOM VILL 

HA DET BÄSTA. 

HELA TIDEN. 

Norstedts Skatt är det allra första svenska skatteprogrammet. 

Och fortfarande det bästa. Ett stabilt, kraftfullt och beprövat verktyg för 

beräkning, deklaration och analys. Programmet är pedagogiskt uppbyggt 

med en arbetsgång och översikt över blanketter och beräkningar. Du importerar 

enkelt redovisningsdata och exporterar deklarationer till Skatteverket. 

Om du dessutom jobbar parallellt med Norstedts Bokslut har du deklaration 

och bokslut klara i princip samtidigt. Läs mer på nj.se/programvaror 

31


Nu väntar en spännande tid för ekonomer 

Sandro Scocco är en av Sveriges främsta nationalekonomer. Tack vare en, som han själv kallar det, intellektuell hederlighet 

är han eftertraktad som talare och får ofta agera expert inom samhällsekonomiska frågor. Kanske har han till och med svaret 

på hur Europas kris bäst kan lösas? 


Vi träffar Sandro Scocco i tankesmedjan Global 

Utmanings lokaler under takåsarna på Birger 

Jarlsgatan i Stockholm. Han har precis avslutat 

en pod-radioinspelning i den egna kanalen ”Radio 

Scocco”. Han är verksam i Global Utmaning 

till 25 procent, resten av tiden jobbar han som 

konsult i det egna bolaget Wisco Analys. Sandro 

Scocco har fina meriter i sitt cv – ekonomisk 

expert vid regeringskansliet och näringsdepartementet 

samt chefsekonom på Ams för att 

nämna några. 

Förutom samhällsekonomi är ett av dina 

favoritämnen klimatpolitik. Hänger det ihop? 

– En stor del av samhällsekonomin är kopplad 

till klimatpolitiken. Det finns ett samband mellan 

tillväxt och klimatmål som tyvärr är svårt att 

förena. Att nå uppsatta klimatmål är dyrt och 

naggar ofta på möjligheten att nå en tillfredsställande 

tillväxt. 

Du får ofta uttala dig som expert. Är det inom 

någon speciell nisch du blir tillfrågad? 

– Nej det tycker jag inte. Nationalekonomi är 

väldigt brett, det handlar om näringspolitik, 

skatt och arbetsmarknadspolitik bland annat. 


Ekonomisk politik är en riktigt stor gryta. Man 

måste försöka se effekten av vilka konsekvenser 

det kan bli av olika beslut. Ta till exempel det här 

med sjukförsäkring, hur påverkar det tillväxten 

i ett längre perspektiv? Sådant måste man ta 

hänsyn till i beslutsprocessen. 

Du har varit sakkunnig åt flera ministrar 

inom S-regeringen. Är den rollen partistyrd 

eller skulle du kunna bli expert även åt nuvarande 

regeringen? 

– Jag blev rekryterad till den dåvarande regering 

som opolitisk tjänsteman så det har inget med 

partitillhörighet att göra. Tiden som politiskt 

anställd är ofta under en kort period. Rent 

teoretiskt skulle jag även kunna vara utredande 

expert åt den nuvarande regeringen, men jag har 

inte fått frågan. Än. 

Skulle du vilja bli finansminister? 

– Nej, det är fruktansvärt jobbigt med enormt 

stort ansvar. Det finns personer som kan göra 

det jobbet betydligt bättre än jag. Anders Borg 

är mycket kompetent men har också haft tur 

med sin mediala täckning. Så är det inte alltid. 

I centrala positioner kan man falla plötsligt och 

Sandro Scocco 

göra sig illa, det har flera ministrar redan fått 

erfara. Det är heller inte lätt att i förväg veta vad 

man eventuellt skulle falla på. 

Det sägs att du är intressant att lyssna på trots 

att man kanske inte är av samma åsikt. Vad 

gör dig till en så duktig talare? 

– Det är ett bra betyg, roligt att höra. Jag tror 

det beror på att jag försöker ha ett resonerande 

tonläge. Jag är inte förtjust i bergfasta argument 

utan försöker helt enkelt visa hur jag kommit 

fram till mina påståenden. Jag skulle vilja kalla 

det en intellektuell hederlighet. ”Jag tycker så här 

på grund av de här skälen” är mitt budskap. Kan 

man förklara varför är det lättare att få publiken 

med sig trots att de kanske inte håller med till 

hundra procent. 

Vilken är de största ekonomiska utmaningarna 

för Sverige framöver? 

– Det är flera saker. En av dem är arbetslösheten, 

som nästan är uppe i åtta procent. På 1980-talet 

pratade vi om en massarbetslöshet, då var den 

uppe i 3,6-3,8 procent. Av någon anledning 

har vi förskjutit värdeskalan. Varje procent är 


33

ungefär 50 000 människor så det är mycket folk 

det handlar om. Den andra stora utmaningen 

är bostadspolitiken. Vi går in i en situation där 

unga människor och yngre familjer inte tar sig 

in på bostadsmarknaden av egen kraft. Under 15 

år har Sverige haft extremt lågt bostadsbyggande. 

Det går inte att trixa med uthyrning i andra hand 

hur länge som helst. Grundproblemet kvarstår, 

det saknas bostäder. Och vi måste bygga bostäder 

som folk har råd med, i vissa fall behövs det 3-4 

försörjare för att klara en trea, det är inte rimligt. 

Ytterligare en utmaning är transportsektorn som 

måste ställas om till koldioxidfria alternativ. Vi 

har ett EU-mål att minska det totala koldioxidutsläppet 

med 20 procent år 2020. Det innebär 

att vi måste flytta hälften av alla transportkilometer 

med bil till miljövänliga alternativ som 

tåg, eller kanske cykel. De bilar som är kvar får 

då inte dra mer än tre deciliter i snitt. Problemet 

är att transporterna ökar när ekonomin växer. 

Därför måste vi räkna med att minska våra 

utsläpp från den nivå det kommer att vara år 

2020, som troligen är betydligt högre än vad vi 

har idag. Det betyder att omställningsbehovet 

börjar redan nu. Samhället och industrin kräver 

samtidigt att transporterna ska bli snabbare, 

bättre och mer effektiva. Transporter med lastbil 

har ökat dramatiskt så vi har lite att ta tag i där. 

Du ska hålla ett seminarium* på Ekonomimässan 

med titeln ”Krisen i Europa – en lek 

med elden? Vilken är den största faran med 

situationen i Europa? 

– Försiktigt uttryckt så är deras hus i sämre 

skick än vårt. Frågeställningen är: varför har 

vi hamnat där vi är, vad är problemet och hur 

ska vi lösa det. Vi har ännu inte hittat den rätta 

nyckeln som löser problemet. Vi harvar fortfarande 

i samma mörker som vi gjort sedan 2008 

Sandro Scocco 

Bor: Stockholm 

Familj: Sambo och tre barn 

Fritidsintresse: Segling 

Drömyrke som barn: Kanske författare, har 

alltid haft en förkärlek för att skriva. Än så 

länge har jag bara skrivit trista publikationer 

Kuriosa: Spelade hockey i Djurgården som ung 

när krisen startade och vi är tyvärr inte närmare 

lösningen idag. Vi måste ganska snabbt hitta nya 

nycklar annars kan eurosamarbetet vara över. 

Hur menar du då? 

– Nu har vi testat svältkuren, alltså tvingat vissa 

länder till oerhörda besparingar. Det har inte 

visat sig vara någon framgångsrik väg. Jag tror 

att vi måste få till en tillväxt i de här länderna 

istället, och att vi ska hjälpa dem att satsa sig 

ur krisen. Den uppfattningen har jag haft länge 

men det har tidigare varit som att ropa i en öken. 

Nu har fler börjat tänka samma sak så öknen är 

ganska välbefolkad just nu. Tyvärr är det ingen 

som vågar sjösätta någon skarp åtgärd än. Vi 

måste få tillbaka tillväxten och sysselsättningen, 

för hur länge till klara sig Europa utan tillväxt? 

Vi måste också tänka på att allt som händer i 

Europa, vår omvärld, drabbar Sverige på något 

sätt. Våra handelspartners går inte bra så vem 

ska vi sälja till? Kina kan aldrig ersätta våra 

europeiska partners även om många nu blickar 

österut. Vi har tuffare tider framför oss än vi 

tidigare trott. 

EMU – är det bra eller dåligt? 

– Min grundläggande tanke är att vi aldrig skulle 

ha infört EMU. Anledningen är precis det vi nu 

ser. Vi har låst in ekonomin utan möjlighet för 

de enskilda länderna att anpassa sin valuta till 

olika oförutsägbara händelser. Det är idag för 

farligt att göra misstag, därför är det ingen som 

vågar chansa med en åtgärd som kanske skulle 

vara bra i det långa loppet. Problemet är att de 

länder som gjort misstag inte visste att det var 

misstag när de gjordes. 

I Sverige gjorde vi till exempel en kreditreglering 

på 1980-talet. Då hade vi ingen aning 

om vilka effekter det skulle få och var senare 

tvungna att devalvera kronan rejält. Då gjorde 

vi precis det som Grekland, Spanien, Italien och 

Portugal skulle behöva göra nu. EUs interna 

problem är den stora skillnaden i handel mellan 

norra Europa och södra. Några länder har 

underskott medan andra har överskott. Jämför 

vi hela Europa mot resten av världen så är vi 

faktiskt i ekonomisk balans. 

Borde Grekland slängas ut ur EMU-samarbetet 

som en del förespråkar? 

– Det tycker jag inte är någon bra idé. Det är 

ju heller inte bara Grekland som har problem. 

EMU betyder ju att de länderna som är med 

måste hålla ihop. Tekniskt sett kan man säkert 

lämna men vad händer då? Vilka fler vill följa 

efter. Här måste vi hitta lösningar som håller på 

sikt. Det är heller ingen lösning att ha parallella 

valutor som vissa länder hotat med. Skulderna 

måste ner. Nu lånar vi andra ut pengar som 

krisländerna ska använda för att kunna betala 

sina räntor, samtidigt som deras skulder ökar. 

Förstås ohållbart i längden. 

Min sista fråga är vad Sandro tycker är roligast 

med sitt jobb. 

– Det är variationen. Man kan väl säga att jag 

lever i den bästa av världar. Jag har möjlighet 

att vara konsult åt både privata bolag och myndigheter, 

jag får hålla seminarium i ett ämne jag 

brinner för. Ekonomisk politik är enormt varierande 

med stor spännvidd. Nu väntar dessutom 

en spännande tid för oss ekonomer. Läskigt och 

skrämmande men enormt intressant. 

* Intervjun gjordes innan Ekonomimässan. 


Kval för K-val? 

I föregående nummer av Redovisningskonsulten redogjorde jag för hur K-regelverken hänger samman, när de ska/får 

tillämpas och var de har sin grund ifrån. Där konstateras att alla aktiebolag och ekonomiska föreningar från och med 

årsredovisningar med räkenskapsår som inleds första januari 2014 måste tillämpa antingen K3 eller K2. 

TEXT: CLAES ERIKSSON 

Större aktiebolag och större ekonomiska föreningar 

kan inte välja K2. Mindre aktiebolag och 

mindre ekonomiska föreningar ska däremot 

välja att tillämpa antingen K2 eller K3. Vilka 

är då de stora skillnaderna mellan regelverken? 

Generella skillnader 

Regelverken är framtagna med olika utgångspunkt. 

Det gör att reglerna skiljer sig en hel 

del åt. En presentation av en årsredovisning 

upprättad enligt K2 kan därför se väldigt olik 

ut om samma årsredovisning i stället hade 

upprättats enligt reglerna i K3. På detaljnivå 

finns det väldigt många skillnader. En del är 

enbart skillnader i sätt att uttrycka sig medan 

andra är uppenbara skillnader. Det är svårt att 

upprätta fullständiga skillnadslistor mellan 

regelverken. I denna artikel visar jag i stället på 

ett par generella skillnader mellan regelverken. 

Nedanstående bild visar på ett antal generella 

skillnader mellan regelverken som det är bra 

att känna till då företaget ska fatta beslut om 

regelverk. 

Generella skillnader mellan K3 och K2 

K3 K2 

Principbaserat Regelbaserat 

Användarperspektiv Upprättarperspektiv 

ÅRL tillämpningsbar 

fullt ut 

Alltid ”korrekt” 

redovisning 

Kräver bedömningar 

och skattningar 

Principbaserat eller regelbaserat 

Man brukar tala om princip- respektive regelbaserade 

regelverk. Ett principbaserat regelverk 

är ett regelverk där inga tydliga regler finns. I 

stället finns ett antal principer och definitioner 

utifrån vilka varje affärshändelse/transaktion 

måste bedömas för att redovisningen ska kunna 


Vissa begränsningar 

av ÅRL 

Förenklingsregler 

finns 

Skrivna regler för t ex 

väsentlighet 

Kräver upplysningar Upplysningar endast 

enligt lag 

göras på ett korrekt sätt. I ett regelbaserat system 

finns i stället tydliga regler som anger exakt hur 

företaget ska redovisa i olika situationer. 

Det finns inget system som fullt ut är antingen 

principbaserat eller regelbaserat. I ett principbaserat 

system finns det nästan alltid med några regler 

och i ett regelbaserat system går det alltid att hitta 

några principer att falla tillbaka på om en regel 

inte finns för en viss händelse. Man brukar säga 

att IFRS/IAS reglerna är ett exempel på ett principbaserat 

regelverk. Men i det regelverket finns 

ett antal regler samt exempel med tillhörande 

tolkningar som klart ger det en regelbaserad smak. 

K3 är faktiskt det mest principbaserade regelverk 

jag har sett. Att Bokföringsnämnden (BFN) 

verkligen velat ha det principbaserat framgår dels 

av att allmänna råd har skrivits för grundläggande 

principer och definitioner samt att regelverket 

i princip inte innehåller några exempel. Det är 

väldigt svårt att hitta praktisk vägledning i K3. 

Det gör att det kan vara svårare att upprätta en 

årsredovisning enligt K3 än enligt K2. 

K2 var från början tänkt att vara än mer regelbaserat 

än vad det är. Till många av de tydliga 

regler som finns i K2 finns alternativ till att göra 

på annat sätt. Ett exempel är avskrivningar där 

det finns regler för vad nyttjandeperioden kan 

beslutas till. Det är däremot frivilligt att i stället 

utgå från den verkliga nyttjandeperioden. 

Ett annat exempel är möjligheten att inte 

periodisera inkomster och utgifter. Regel 2.4 

i K2 lyder: 

”Ett företag behöver inte periodisera inkomster 

och utgifter som var för sig understiger 

5 000 kronor, trots det som anges i 2 kap. 4 § första 

stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554).” 

Detta är alltså en ”får-regel”. Men frågan är 

vad som gäller om denna regel inte nyttjas? Finns 

det någon möjlighet för företaget att sätta en 

annan gräns än 5 000 kronor? Som jag ser det 

torde det inte göra det i ett regelbaserat system 

när regeln uttrycks som den gör. Det kan skapa 

”inlåsningseffekter” i det regelbaserade systemet. 

Användarperspektiv respektive 

upprättarperspektiv 

Efter hand har BFN mer haft upprättarens 

perspektiv för ögonen när K2 har tagits fram. 

Det ska vara enkelt för upprättaren att skapa 

årsredovisningen. Minsta möjliga handpålägg- 

ning inom lagens ramar kan sägas ha varit en 

ledstjärna. Det återspeglas till exempel genom 

tilläggsupplysningarna som i princip enbart 

kräver vad årsredovisningslagens (ÅRLs) femte 

kapitel kräver. Trots att K2 innehåller en del valmöjligheter 

som gör att det kan ifrågasättas om 

årsredovisningen på ett korrekt sätt återspeglar 

den ekonomiska ställningen i företaget behöver 

företaget inte upplysa om hur dessa regler har 

tillämpats. 

Man kan säga att regelverket skjuter över ansvaret 

för att förstå årsredovisningen på läsaren av 

den. En läsare måste vara insatt i regelverket och 

veta vad man kan behöva fråga om för att veta 

om årsredovisningen ger tillräcklig information. 

I de fall årsredovisningen inte ska läsas av någon 

annan fungerar det bra. Är det så att företaget 

vill eller behöver visa upp sin årsredovisning i 

olika sammanhang bör styrelsen överväga att i 

stället tillämpa K3. 

Vid upprättandet av K3-regelverket har 

BFN definitivt haft användarnas perspektiv för 

ögonen. Ett tydligt exempel på det tycker jag 

är kravet på komponentavskrivningar. Det blev 

relativt ifrågasatt av remissinstanserna, men BFN 

stod på sig. BFN bjöd in remissinstanserna till 

ett möte och förklarade att ett huvudskäl för 

komponentavskrivning var att det ger en bättre 

information till användarna av årsredovisningen. 

Ett tydligt bevis för att K3 har ett användarperspektiv 

är punkterna 2.8 - 2.11 i K3. Punkterna 

innehåller regler om att årsredovisningen ska vara 

begriplig, tillförlitlig, relevant och väsentlig. Såväl 

punkter som kommentarer anger att det handlar 

om användarnas perspektiv. Av utrymmesskäl 

återger jag inte innehållet här utan hänvisar den 

intresserade läsaren dit. 

Hur årsredovisningslagens möjligheter kan 

tillämpas? 

I K2 har BFN begränsat möjligheterna att 

tillämpa vissa paragrafer i ÅRL (Observera 

att jag i denna artikel bara berör aktiebolag 

och ekonomiska föreningar). Till exempel kan 

företagen inte presentera en funktionsindelad 

resultaträkning, göra uppskrivningar eller värdera 

tillgångar till verkligt värde. 

Hur kan BFN på detta sätt ha begränsat 

möjligheter som lagen ger? Om ni går tillbaka 


35

till artikeln i förra numret av Redovisningskonsulten 

hittar ni svaret. Det är aldrig tvingande 

för ett företag som upprättar årsredovisning att 

tillämpa K2-reglerna! Det är ett förenklingsregelverk 

som BFN skapat där vissa förenklingar 

”betalas med” vissa begränsningar. Vill företaget 

nyttja ÅRLs regler fullt ut får företaget välja att 

upprätta sin årsredovisning enligt K3-reglerna. 

”Korrekt” redovisning 

Som framgått är K2 ett förenklingsregelverk. 

Det kan leda till att årsredovisningen inte ger 

en helt teoretiskt korrekt bild av företaget. Som 

exempel kan tas att K2 innehåller en möjlighet 

att under vissa förutsättningar inte periodisera 

återkommande utgifter. Regel 7.9 i K2: 

”Återkommer varje räkenskapsår samma slag 

av utgift, som inte är personalutgift, får utgiften 

redovisas som kostnad det räkenskapsår företaget 

normalt erhåller faktura eller gör en utbetalning 

enligt avtal eller liknande handling om 

a) utgiften kan antas variera högst 20 procent 

mellan åren, och 

b) varje räkenskapsår belastas med en årskostnad. 

Första stycket b gäller inte det första året 

regeln tillämpas på en utgift.” 

Nyttjar ett företag denna ”får-regel” kommer 

inte balansräkningen att innehålla alla interimsposter 

som borde vara där vid en teoretiskt 

korrekt upprättad årsredovisning och inte heller 

innehålla ett teoretiskt korrekt periodiserat 

resultat, men det underlättar för upprättaren. 

Ett annat exempel är möjligheten att nyttja 

alternativregeln vid löpande räkning i tjänsteuppdrag. 

I K2 är det möjligt att intäktsredovisa 

i takt med faktureringen om den sker på affärsmässiga 

grunder. Detta till trots att nedlagt 

arbete och rätteligen intjänade intäkter då kan 

komma att redovisas på nästa år. 

Dessa möjligheter finns inte i K3 utan där ska 

i princip alltid en teoretiskt korrekt redovisning 

presenteras. 

Bedömningar och skattningar 

I många fall ska hänsyn tas till väsentlighet 

och vad som är rättvisande då en årsredovisning 

upprättas. Det kan vara svårt att bedöma 

när något är väsentligt/rättvisande eller inte. I 

K2 har BFN på olika sätt hjälpt till med dessa 

bedömningar. 

I till exempel kapitlet om förvaltningsberättelsen 

har BFN i K2 angivit vilka nyckeltal som ska 

presenteras för att flerårsöversikten ska innehålla 

en rättvisande översikt. Regelverket anger vidare 

hur mycket nettoomsättningen ska variera för 

att det ska vara tvunget att lämna ytterligare 

upplysningar för förståelsen av årsredovisningen 

och översikten. 

Upprättas årsredovisningen i K3 måste företaget 

själv göra dessa bedömningar. Jag har 

genom åren sett allt för många årsredovisningar 

i icke-noterade företag där denna information 

minst sagt varit sparsam. Här vill jag påminna 

om det användarperspektiv som K3 har. Med 

största sannolikhet borde fler företag ange mer 

i flerårsöversikten och förklaringar till den för 

att årsredovisningen ska uppfylla de krav K3 

ställer. Troligen borde många företag som ska 

tillämpa K3 generellt lämna mer information 

i förvaltningsberättelsen än vad som görs idag. 

Upplysningar 

Jag tror att för många företag kan just tilläggsupplysningarna 

bli det som skiljer en årsredovisning 

upprättad enligt K2 mest från en som är 

upprättad i K3. Som nämnts ovan ställer K2 i 

princip inga krav på tilläggsupplysningar utöver 

de som anges i femte kapitlet i ÅRL. 

K3 har många krav på tilläggsupplysningar 

som gäller både större och mindre företag. Regel 

20.14 ställer till exempel krav på en leastagare 

att redovisa vissa upplysningar om sina operationella 

leasingavtal. Dessa krav finns inte i K2. 

Det kan däremot noteras att K3 är uppbyggt på 

så sätt att om lagen uttryckligen ger undantag 

Erfaren redovisningskonsult 

Vi söker en erfaren redovisningskonsult, gärna auktoriserad, som 

söker nya utmaningar och vill arbeta i ett modernt kunskapsföretag 

i tillväxt tillsammans med andra positiva och kompetenta redovisningskonsulter. 

Låter det intressant? 

Vill du veta mer om oss och ansökan hittar Du det på www.proconomy.se 

Claes Eriksson 

för mindre företag att lämna upplysning finns 

inte det kravet i K3 heller. 

Återigen vill jag påtala skyldigheten att tänka 

på användaren då en årsredovisning upprättas 

enligt K3. De krav på ytterligare tilläggsupplysningar 

som ställs i K3 kan sägas vara en hjälp 

från BFN att uppfylla kravet på att användarna 

ska få korrekt information. En bedömning måste 

däremot göras i varje enskilt fall om användarperspektivet 

ställer krav på mer upplysningar än 

de uttryckliga krav som finns i K3. 

Avslutning 

I artikeln har jag redogjort för ett par generella 

skillnader mellan K2 och K3. Det finns också 

ett antal specifika skillnader som är viktiga att 

veta om då valet mellan K2 och K3 ska göras. 

I kommande nummer återkommer vi (SRFs 

Redovisningsgrupp) med artiklar om bland 

annat specifika skillnader mellan regelverken, 

övergångsregler, branscher där skillnaden blir 

stor, skattefrågor, med mera. 

SRFs redovisningsgrupp 

Gruppens uppgift är att proaktivt bidra till kompetenshöjning 

hos medlemmarna i redovisningsfrågor 

och bidra till att stärka SRFs varumärke. 

Redovisningsgruppen består av: 

• Sven-Inge Danielsson (ordförande) 

• Claes Eriksson (sekreterare) 

• Håkan Ohlson • Peter Nilsson 

• Benny Wedberg • Catharina Pramhäll 

Exempel på redovisningsgruppens 

arbetsuppgifter är: 

• Medlemsservice i redovisningsfrågor 

• Svara på remisser • Lobbyverksamhet 

• Ställningstagande i redovisningsfrågor 

• Stöd till utbildningsverksamheten 


Gnosjöandan speglas i vår verksamhet 

I Bredaryd, mitt i det företagstäta Gnosjöområdet blomstrar affärerna. En stor andel tillverkande industri gör arbetet som redovisningskonsult 

lite annorlunda än på många andra håll. En av de större aktörerna är Breda Affärsutveckling/Revision AB som nyligen överlåtit 

sin redovisningsdel till den expansiva kedjan Modern Ekonomi. 

TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JOCKE DE ROOY 

Sedan slutet av 1970-talet har Kurt Sjöberg varit 

delägare och drivit byrån Breda i Bredaryd. Att 

han gav sig in i revisions- och redovisningsbranschen 

var egentligen en tillfällighet, något han 

dock inte ångrar. 

– Jag är ingenjör från början och jobbade på 

ett dataföretag i Halmstad på 70-talet, berättar 

Kurt. Jag roade mig med en del bokföring 

om kvällarna, något som min dåvarande chef 

visste om. Chefen hade planer på att starta en 

redovisningsbyrå och ville ha med mig som 

kompanjon. För att få några goda råd innan 


b y r å p o r t r ä t t 

jag bestämde mig kontaktade jag en revisor 

från mina hemtrakter, det vill säga här i Bredaryd. 

Hans reaktion blev lite annorlunda än jag 

tänkt mig. ”Då är det väl bättre att du och jag 

startar något tillsammans” sa han. Mig passade 

det utmärkt, jag fick möjlighet att driva min 

egen rörelse och på samma gång flytta hem till 

Småland. 

Verksamheten uppdelad i två 

Breda har under alla år jobbat med både revision 

och redovisning. Kurt själv är revisor och företa- 

Kristina Johansson och Kurt Sjöberg 

get hade vid slutet av augusti i år 12 medarbetare. 

Sedan dess har det blivit en del förändringar. 

Redovisningskedjan Modern Ekonomi fick 

upp ögonen för det välmående företaget så sedan 

1 september har redovisningsdelen i Breda 

övergått till ett nytt bolag under varumärket 

Modern Ekonomi. Breda lever kvar men med 

fem anställda och med enbart revision, rådgivning 

och konsulting på agendan. 

– Vi har under några år funderat på en försäljning 

och värderat olika anbud, berättar Kurt. 


37

Det här var den absolut bästa lösningen för oss, 

både för personal och kunder. Modern Ekonomi 

har förvärvat redovisningsdelen i bolaget och vi 

driver Breda vidare med fokus på revision och 

rådgivning. 

När redovisningsbyråer blir uppköpta av större 

aktörer kan det ibland uppstå reaktioner hos 

kunderna, något som Kurt inte alls märkt i den 

här affären. 

– Det här har fallit mycket väl ut, säger han. 

Modern Ekonomi är inte kända här i trakten 

men har ett oerhört gott renommé. Våra kunder 

har förstått att de fortsättningsvis kommer att få 

samma goda service, kanske till och med bättre. 

De har kvar sina kontaktpersoner och vet vem 

de ska vända sig till. Det kommer med andra 

ord inte att bli någon större skillnad för dem. 

Kollega tar över 

Nu när Kurt Sjöberg kommer att driva Breda 

vidare är det hans tidigare kollega Kristina Johansson 

som blir kontorschef på redovisningsbyrån, 

som numera verkar under namnet Modern 

Ekonomi Gnosjöregionen AB. 

– Det känns så klart spännande med nya 

utmaningar men samtidigt lite vemodigt, säger 

REDOVISNINGSBYRÅ 

för övertagande, alternativt delägarskap 

Redovisningsbyrå med verksamhet i norra Bohuslän och väl inarbetad kundkrets överlåtes. 

Vi söker även dig, som är auktoriserad (eller på väg att bli auktoriserad) redovisningskonsult 

(gärna med en egen klientstock), att genom delägarskap vidareutveckla vår befintliga byrå. 

Svar förmedlas av SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun 

Mejl: olle.larsson@srfkonsult.se 

Er intresseanmälan önskar vi senast 10 november 2012 

”Här i Gnosjöområdet finns det exempel på verk- 

samheter som inte finns någon annan stans i landet. 

Kristina. Kurt har varit väldigt drivande i bolaget 

och kommer även fortsättningsvis att fungera 

som min mentor. Tur att vi ska finnas i samma 

hus, säger hon med ett skratt och fortsätter: 

– Vi har alltid varit drivande och haft ett framåttänk, 

det ska jag förvalta. Samtidigt har jag lite 

nya idéer om hur vi kan utveckla oss vidare. Det 

som blir svårast för mig är att jag måste minska 

lite på mina kundkontakter. Tack och lov har vi 

många duktiga medarbetare som får kliva fram 

istället. 

Kristina har varit verksam i bolaget i 25 år, 

nästa hela sin yrkesverksamma karriär, och känner 

väl till bolaget, kunder och medarbetare. 

– Jag tror inte våra kunder kommer att märka 

något större förändring efter den här affären, 

fortsätter hon. Förhoppningsvis kommer de att 

få ännu bättre service och dra nytta av de fördelar 

som det innebär att vara en del av något större. 

Unik region 

Breda Affärsutveckling i Bredaryd ligger mitt i 

den företagstäta och expansiva Gnosjöregionen. 

Här finns många världsledande företag inom 

den tillverkande industri och den berömda 

”Gnosjöandan” har de flesta hört talas om. En 

anda som många andra regioner försökt härma, 

utan att lyckas speciellt bra. 


– Här var marken så jäklig så det gick inte att 

bedriva något jordbruk, säger Kurt och skrattar. 

Därför var folk tvingade att göra något annat, 

till exempel driva företag, och att hjälpa varandra 

har alltid varit en självklar del i företagandet. 

Här är folk inte rädda för att dela med sig, och 

det tror jag är en av nycklarna till framgång här i 

regionen. Jag har sett flera exempel där anställda 

hoppat av, startat eget och fått hjälp i sin nya 

verksamhet av sin tidigare arbetsgivare. Det tror 

jag inte skulle fungera någon annanstans. Här 

är man inte rädd för konkurrens och man är 

himla duktiga på att nätverka. 

I Gnosjöområdet finns det fyra gånger fler 

företag än i övriga landet. En stor del, ungefär 

80 procent, är verksamma inom den tillverkande 

industrin. Många av dem är också verksamma 

globalt. 

– I Bredaryd bor det 2 500 personer och det 

finns 130 aktiebolag, berättar Kurt vidare. Det 

finns byar här i närområdet där vart fjärde hushåll 

på något sätt är kopplat till eget företagande. 

Företagarandan som finns här har växt fram i 

generationer. 

Redovisningen speciell 

Av företagen i Gnosjöområdet är det som sagt 

en mycket stor del som verkar inom tillverkande 


industri och väldigt många är underleverantörer, 

bland annat till fordonsindustrin. Det gör att 

redovisningsuppdragen får en lite annan karaktär 

än vid byråer i andra regioner. 

– Här i Gnosjöområdet finns det exempel på 

verksamheter som inte finns någon annan stans 

i landet, berättar Kurt. Bland annat inom plast- 

och gummiindustrin. De här verksamheterna 

har oerhörda krav på kvalitet, effektivitet och 

säkra leveranser, de måste vara både ISO- och 

miljöcertifierade. Är företaget underleverantör 

till fordonsindustrin så är det ännu högre krav. 

Det här kräver lite speciella kompetenser hos 

våra medarbetare. Det är komplexa företag med 

stora maskininvesteringar och produktkalkyler 

att jobba med. Dessutom är varulagret väldigt 

annorlunda än om du till exempel jämför med 

en butik. Här har du produkter i arbete, färdiga 

produkter och råvaror. Det blir en större process 

innan varan ska ut till försäljning och det är en 

kedja som redovisningskonsulten måste ha god 

kännedom om. 

Framgångsrika 

Breda, eller närmare bestämt Modern Ekonomi 

Gnosjöregionen AB som redovisningsdelen 

numera heter, har länge tillhört en av de största 

fristående redovisningsbyråerna i området. 

Mellan två kurspass… 

Vad sägs om en kurs på Rivieran eller i Miami i höst? Vore det inte härligt att 

kombinera nytta med nöje, blanda intressanta kurspass med avkopplande sol 

och bad och spännande upplevelser? Det blir en en kursvecka med ett stort 

antal kurspass med varierande innehåll som du väljer bland. 

Till stor del är kursen nyhetsinriktad med tyngdpunkt på skatt, moms, 

personal och redo visning. Kontakta oss eller scanna QR-koden med din 

Smartphone så får du mer information om våra utlandskurser! 

Juan-les-Pins 26/9–3/10 

Miami 13/11–21/11 

– Pedagogiskt och med entusiasm! 

– Fantastiskt bra upplägg. Otroligt bra 

lärare. Skön avslappnad stil. 

– Jätteproffsigt och trevlig kursledning! 

– Att vi har ett bra rykte tror jag beror på att 

vi har en hög kompetens när det gäller kunder 

inom den tillverkande industrin, säger Kurt. Sen 

har vi den omtalade Gnosjöandan som faktiskt 

kan var lite speciell. Dessutom intresserar vi oss 

för hela kedjan, kundens produktionsprocess. 

Vi sitter inte bara på kontoret utan vi gör besök 

hos kunden och ser hur produktionen fungerar i 

verkligheten. På det viset lär vi känna annan personal 

än de som jobbar på ekonomiavdelningen. 

– Sen är vi som dem, fortsätter Kurt. Vi driver 

också eget och är så att säga på samma plan. Det 

tror jag är en viktig faktor. Vi vet vad det innebär 

att vara företagare och är inte styrda från något 

huvudkontor i en storstad. 

Nu när Breda blivit uppdelad i två separata 

bolag ser Kurt Sjöberg både tillväxtmöjligheter 

och samarbetsfördelar. 

– Jag tror att båda bolagen kommer att växa 

personalmässigt. Vi kommer att sitta i samma 

hus och fortsätta jobba ihop så som vi gjort 

tidigare. Vi kommer helt enkelt att hjälpas åt 

att utvecklas, avslutar en nöjd Kurt Sjöberg. 

Kurserna ger 

aktualitetspoäng 

för SRF och Far. 

Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | info@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se 

39

Med bokföringslagen som favorit 

Redovisningsbranschen står inför stora förändringarna när K-normgivningen inom kort blir huvudalternativ när årsredovisning 

och koncernredovisning upprättas i icke noterade företag. Catharina Pramhäll har jobbat med K-projekten sedan 2003 och har 

full koll på vad den nya normgivningen innebär. 


Bokföringsnämndens huvuduppgift har på senare 

år varit att ta fram K-normgivningen. Först 

ut var K1 och K2, och under sommaren 2012 

blev så även K3 fastställt. Catharina Pramhäll 

har arbetat med K-projekten hos Bokföringsnämnden 

sedan arbetet började och är väl insatt 

i de förändringar som nu sker. 

– På sikt kommer arbetet för redovisningskonsulter 

att bli enklare än i dag. Det gäller bara 

att komma över den tröskel som en så stor nyhet 

som K-normgivningen innebär, säger hon. 

Ekonomisk karriär 

Catharina Pramhäll har alltid varit verksam inom 

området redovisning, hon har det liksom i blodet. 

– När jag gick på högstadiet tyckte SYOkonsulenten 

på skolan att jag skulle välja fyraårig 

teknisk linje, berättar hon. Han kunde dock 

inte förklara vad en ingenjör gjorde så jag var 

tveksam. Eftersom min pappa var revisor så visste 

jag däremot vad det yrket innebar, därför blev 

det en ekonomisk bana för mig. 

p r o f i l e n 

Catharina sökte in på Handels i Stockholm 

där hon tog examen 1992. Efter examen blev 

hon kvar, under några år ägnade hon sig åt både 

forskning och undervisning. 

– Efter min andra barnledighet, 2003, blev 

jag kontaktad av Bokföringsnämnden, berättar 

hon vidare. De tyckte att kansliet behövde 

förstärkning inom redovisningsteori. Jag var 

då lektor på Handels och fortsatte undervisa 

till 15 procent parallellt med jobbet på Bokföringsnämnden 

som jag naturligtvis tackade 

ja till. 

Efter nästan 10 år på Bokföringsnämnden 

och att som projektledare för K3-regelverket 

ha varit med att ta det i mål, har Catharina gått 

vidare till nya utmaningar. Sedan i somras är hon 

anställd som redovisningsspecialist hos KPMG i 

Stockholm. Catharina har dessutom nyligen valts 

in som medlem i SRFs redovisningsgrupp. Där 

kommer hon att bli ett starkt tillskott tack vare 

sin gedigna erfarenhet från utbildning och sina 

djupa kunskaper i K-regelverken. 

Catharina Pramhäll 

Bor: Älvsjö 

Familj: Man och två barn på 11 och 14 år 

Fritidsintresse: Läser böcker – minst en i 

veckan, umgås med familj och vänner 

Drömyrke som barn: Lärare, är innerst inne 

en föreläsarsjäl 

Oanad talang: Leder midsommardanser och 

julgransplundringar 

Favoritlag som ung: Inte Hammarby eller AIK 

utan bokföringslagen 

Aktuell som: Kursledare vid SRFs K3-kurser 

Obefogad oro? 

Hur blir det nu för landets redovisningskonsulter 

när K-normgivningen blir den som alla ska 

välja? Många känner oro inför framtiden och de 

förändringar som detta innebär för yrkesrollen. 

– Jag förstår att många är oroliga, säger Catharina. 

Det har aldrig hänt så mycket i redovisningsvärlden 

för onoterade bolag som nu. Om man 

ännu inte börjat sätta sig in i K-normgivningen 

så är det hög tid nu. För de som fortfarande är 

helt novis inom området kan det bli jobbigt för 

nu börjar det bli skarpt läge. K2 eller K3 ska 

tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter 31 

december 2013. 

Vad har då Catharina för tips till de redovisningskonsulter 

som idag börjar känna oro 

inför framtiden? 

– Mitt bästa tips är så klart att gå en kurs i 

ämnet. Jag och Claes Eriksson, SRFs redovisningsexpert 

kommer att hålla kurser i K3 för 

SRFs räkning under hösten och vintern. Man 

kan i och för sig läsa i den 250 sidor tjocka 



Catharina Pramhäll 

K3-boken, men det är inte direkt någon roman 

så jag tror inte det sättet är optimalt. Då 

är det mycket bättre att lyssna till någon som 

går igenom normgivningen där man också har 

möjlighet att ställa frågor. 

Varför dessa K? 

En del tycker att K-normgivningen är onödig, 

det har ju fungerat bra förut. Eller? 

– Huvudpoängen med K-projektet är att man 

ska hitta all normgivning på ett ställe, säger 

Catharina. Antingen kommer svaren att finnas 

i K2 eller i K3, beroende på vilken normgivning 

företaget tillämpar. Som det är nu finns svaren på 

olika ställen, det är helt enkelt väldigt spretigt. 

På sikt blir arbetet för en redovisningskonsult 

mycket enklare men så klart är det alltid jobbigt 

med en förändring. Nyheter, oavsett vad det 

handlar om, är inte alltid välkommet när det leder 

till förändrade arbetssätt. Det alla borde vara 

överens över är att dagens läge inte är optimalt. 

ALLT NYTT OCH VIKTIGT OM SKATTERNA 

EFFEKTIV OCH TREVLIG INFORMATIONSDAG 

Skatteträff 

MASSOR AV RÅD OCH TIPS 

2012/2013 

ÖVER 

HELA LANDET 

November–januari 

36 kurstillfällen 

26 platser 

”Du blir ordentligt uppdaterad 

om allt väsentligt. 

Både om företags skatten 

och din privata skatt. 

Riktigt bra och lättanvänd 

dokumentation. 

Den har du god nytta av 

även efter kursen.” 

Bo Svensby, Ingrid Langkilde, Jan-Erik Persson och 

Susanne Pålsson är några av kursledarna vid Skatteträff 

Företag · Moms · Lön · Kapital 

Regeringens alla skatteförslag analyseras 

Det nya skatteförfarandet 

Spara 68 % på löneväxling 

Ingen fastighetsavgift de första 15 åren 

Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas 

Nya faktureringsregler för moms 

Rättsläget för fåmansföretag börjar klarna 

Privatekonomiska tips 

Inför årsskiftet: åtgärderna som ger lägre skatt. 

50.000 kr i skattefri hyresinkomst. 

Så får du 2013 års skatteåterbäring redan i år. 

Bästa löneuttaget för fåmansföretagare. 

Möjligt undvika skatt på vissa kapitalinkomster. 

Anmälan: Tel: 031-84 01 80 · Fax: 031-21 53 10 

order@tholin.se · www.tholin.se 

q Borås 7 dec 

q Eskilstuna 5 dec 

q Falun 29 nov 

q Gävle 30 nov 

q Göteborg 26 nov 

q Göteborg 6 dec 

q Göteborg 10 dec 

q Göteborg 8 jan 

q Halmstad 30 nov 

q Helsingborg 29 nov 

q Helsingborg 11 jan 

q Jönköping 3 dec 

q Kalmar 5 dec 

q Karlskrona 4 dec 

q Karlstad 11 dec 

q Kristianstad 27 nov 

q Linköping 3 dec 

q Luleå 26 nov 

q Malmö 28 nov 

q Malmö 14 dec 

q Malmö 10 jan 

q Norrköping 4 dec 

q Stockholm 21 nov 

q Stockholm 10 dec 

Anmälan, Skatteträff 2012/2013 



q Stockholm 9 jan 

q Sundsvall 28 nov 

q Trollhättan 14 dec 

q Umeå 27 nov 

q Uppsala 7 dec 

q Visby 11 dec 

q Västerås 6 dec 

q Växjö 22 nov 

q Örebro 12 dec 

q Östersund 20 nov 

Företag: 

Adress: Tel: 

Postnr: Ort: 

Deltagare 1: E-post: 

Deltagare 2: E-post: 

Deltagare 3: 

50 % rabatt E-post: 

Deltagare 4: 

50 % rabatt E-post: 

Riktigt bra kursmaterial 

– nu även på nätet 

Genomarbetad dokumentation. 

Tillgång även på nätet, kompletterad 

med senaste nytt varje vecka. 

Kurstid 

9.30–15.30 på alla orter. Samling kl 9.15. 

Morgonkaffe från kl 8.45. 

Lågt pris 

2.490 kr plus moms. 

Lunch, kaffe och förfriskningar ingår. 

50 % RABATT 

från tredje deltagaren 

Mer info: www.tholin.se 

Särskild skattedag för revisorer m fl 

Tillsammans med Far Akademi arrangerar vi även en skattedag för revisorer, redovisningskonsulter m fl. 

Stockholm, Göteborg och Malmö i december. Mer information: ring Far Akademi 08-506 112 00. 

41

Sänkt bolagsskatt 

– effekter för ägare av fåmansföretag och enskilda firmor 

Regeringen har lämnat förslag om att bolagsskattesatsen ska sänkas från 26,3 till 22 procent från och med 2013. Detta får indirekt 

påverkan på uttag enligt de så kallade 3:12-reglerna samt för avsättning till expansionsfond för ägare till handelsbolag och enskilda 

firmor. Vi tittar på effekterna i denna artikel. 

TEXT: ULF ERIKSSON, NORSTEDTS JURIDIK 

Sänkt bolagsskatt påverkar uttag enligt 

3:12-reglerna 

Regeringen har i budgetpropositionen lämnat ett 

förslag om sänkt bolagsskatt som ska gälla från 

och med 1 januari 2013. Skatten sänks från 26,3 

till 22 procent. Detta är en förhållandevis kraftig 

sänkning som givetvis påverkar bolagens löpande 

beskattning, men även får indirekt påverkan på 

uttag enligt de så kallade 3:12-reglerna. Det kan, 

redan i detta skede, vara intressant att översiktligt 

se vad de nya reglerna kommer att innebära för 

fåmansföretagares beskattning. 

Ändringen av bolagsskatt kommer också att 

innebära att expansionsfondsskatten påverkas. Vi 

tittar även på vilka effekter det kan få för fonder 

som redan är avsatta vid de nya reglernas inträde. 

Överskott från fåmansföretag 

Det finns två sätt att ta ut överskott från företag 

under företagets livstid, nämligen lön och utdelning. 

Skatten på lönen beror på hur mycket 

lön du tar ut och på hur hög kommunalskatten 

är i din kommun. Utdelning kan vara kapitalbeskattad 

eller, till den del den överstiger 

det så kallade gränsbeloppet, tjänstebeskattad. 

Därutöver kan man ta ut överskottet i form 

av kapitalvinst vid företagets likvidation eller 

genom försäljning av bolaget. 

Skatteeffekt vid olika typer av uttag 

I tabellen nedan ser du en uppställning av hur 

mycket du får kvar efter skatt beroende på 

vilket sätt du tar ut vinsten från ditt företag 

under 2011. Beräkningarna bygger på en kommunalskatt 

på 32 procent, en bolagsskatt på 

26,3 procent och arbetsgivaravgifter på 31,42 

procent (vi tar i detta sammanhang inte någon 

hänsyn till jobbskatteavdraget). 

Tjänstebeskattad utdelning kontra lön 

Man kan konstatera att som läget är enligt 

gällande rätt är det aldrig förmånligt att ta 

ut en tjänstebeskattad utdelning, det vill säga 

en utdelning som överstiger gränsbeloppet, 

jämfört med lön. En obeskattad vinst om 100 

kronor i bolaget kommer att beskattas med 

26,3 kronor och kvar är 73,70 kronor som kan 

lämnas i utdelning. Med en skatt i tjänst på 57 

procent blir det 31,70 kronor kvar. 

En motsvarande beräkning för lön, med 

samma skattesats, innebär att man får 32,70 

kronor kvar (100/1,3142 x 0,43). 

Därutöver kan man konstatera att för lön 

upp till maximalt pensionsgrundande inkomst 

(440 600 kronor 2012) så får man dessutom 

pensionsförmåner för uttag i form av lön, vilket 

inte är fallet med tjänstebeskattad utdelning. 

Nya förutsättningar med lägre bolagsskatt 

Sänks bolagsskatten till 22 procent påverkas nettobeskattningen 

för utdelning enligt följande: 

Kraftigt ökat netto för utdelningar 

Detta innebär att för ej beskattade vinstmedel 

så kommer nettot för utdelning från bolag att 

öka högst väsentligt, både för kvalificerade och 

ej kvalificerade aktier. För kvalificerade aktier så 

kan man konstatera att tjänstebeskattad utdelning 

(oaktat eventuella förmåner som lön kan 

ge) ger ett högre netto än lön. 

INKOMSTNIVÅ 2012 SKATT OCH AVGIFTER, % KVAR EFTER SKATT, % 

Lön under brytpunkt 1 48,3 51,7 

Lön över brytpunkt 1 63,5 36,5 

Lön över brytpunkt 2 67,3 32,7 

Utdelning kvalificerade andelar 41,0 59,0 

Utdelning onoterade andelar 44,7 55,3 

Utdelning som beskattas i tjänst * 68,3 31,7 

*Beskattning i tjänst med 57% 

Avsätt till periodiseringsfond 

Det sagda innebär att om man har möjlighet 

att skjuta upp realisering av vinster till efter 

årsskiftet så bör man göra det för att dra nytta 

av den lägre bolagsskatten. Man kan också göra 

maximal avsättning till periodiseringsfonder vid 

taxeringen 2013, för att skjuta upp så mycket 

som möjligt av bolagets vinster till nästa år då 

bolagsskattesatsen sänks till 22 procent. 

Observera dock att trots att man har en 

sexårig omprövningsperiod (före utgången 

av det femte året efter taxeringsåret) så kan 

man inte begära omprövning av tidigare års 

gjorda avsättningar till periodiseringsfond i 

aktiebolag, då en förutsättning för att göra 

avsättning i bolagsfallet är att denna avsättning 

också gjorts i bokslutet. 

Avsättning till expansionsfond 

Enskilda näringsidkare, och fysiska personer 

som driver verksamhet i handelsbolag, kan 

göra en avsättning av vinst till expansionsfond. 

UTDELNING 2013 SKATT OCH AVGIFTER, % KVAR EFTER SKATT, % 

Utdelning kvalificerade andelar 37,60 62,40 

Utdelning onoterade andelar 41,50 58,50 

Utdelning som beskattas i tjänst *) 66,50 33,50 

*) Beskattning i tjänst med 57% 

Expansionsfondsavsättningen görs efter avsättning 

till periodiseringsfond. 

Avsättningen till expansionsfond är avdragsgill 

i näringsverksamheten. Samtidigt ska en 

särskild expansionsfondsskatt på 26,3 procent 

betalas. När avsättningen återförs till beskattning 

tas den upp som resultat av näringsverksamheten 

och den betalda expansionsfondsskatten 

betalas tillbaka. 

Som en följd av sänkningen av bolagsskattesatsen 

2009 (från 28 till 26,3) procentsänktes 

även expansionsfondsskatten i motsvarande 

mån. Även redan befintliga avsättningar behandlades 

enligt de nya reglerna. Övergången 

till de nya reglerna skedde genom att tidigare 

gjorda avsättningar ansågs återförda till beskattning 

och därefter genast åter avsatta enligt de 

nya reglerna. 


Enligt regeringens förslag kommer denna 

princip att tillämpas även denna gång (för redan 

gjord avsättning till expansionsfond): 

Exempel: 

A har en expansionsfond på 100 000 kronor 

i sin enskilda firma vid taxeringen 2013. Det 

betyder att han har betalat en expansionsfondsskatt 

på 26 300 kronor (26,3%). Hade 

avsättningen skett enligt de nya reglerna hade 

han betalat en expansionsfondsskatt på 22 000 

kronor (22%). Vid taxeringen 2014 anses fonden 

på 100 000 kronor återförd och omedelbart 

avsatt på nytt enligt de nya reglerna. Det innebär 

att A får tillbaka 4 300 kronor av tidigare 

betald expansionsfondsskatt (26 300 - 22 000). 

Definitiv skattelättnad vid ombildning 

Systemet med expansionsfondsskatt innebär 

ingen definitiv skattelättnad då expansionsfondsskatten 

är temporär och ska återföras om 

verksamheten avslutas eller om medlen i företaget 

tas ut för att konsumeras privat (eftersom 

kapitalunderlaget då minskar). Om en enskild 

firma ombildas till ett AB finns dock möjligheter 

att överföra expansionsfonder till bolaget. 73,7 

procent av fonderna behandlas då som beskattat 

eget kapital i bolaget. Betald expansionsfondsskatt 

ses som slutlig bolagsskatt. 

Det kan därför vara intressant att vänta med 

ombildningar från enskild firma till AB tills de 

nya reglernas inträde eftersom den preliminära 

expansionsfondsskatten på 26,3 procent då omvandlas 

till en slutlig bolagsskatt på 22 procent. 

Beslut i december? 

Förslaget om sänkt bolagsskatt förväntas beslutas 

om i december 2012 och ska gälla för räkenskapsår 

som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare. 

Det innebär att det kan finnas skäl att förkorta 

räkenskapsåret, t ex för bolag som bildats under 

andra halvan av 2012 och där man har haft för 

avsikt att förlänga det första räkenskapsåret till 

utgången av 2013, och därefter påbörja ett nytt 

räkenskapsår med start den 1 januari 2013. Om 

ändring inte görs i dessa fall kommer den högre 

bolagsskattesatsen att gälla för hela räkenskapsåret 

som slutar vid utgången av 2013. 


Våra e-tjänster - Bolagsverket 

SKAPA. 

OMBILDA. 

ÄNDRA 

BOLAG. 

Den här e-tjänsten är skapad för dig som arbetar 

som ombud i olika bolagsärenden. För proffsanvändare 

med andra ord. 

Tidigare omfattade Företagsärenden för 

ombud endast hantering av lagerbolag. Den stora 

nyheten är att du nu kan hantera privata aktiebolag 

i tjänsten. Det innebär att du kan ombilda 

lagerbolag till privata aktiebolag, skapa och göra 

ändringar i privata aktiebolag. Det blir enklare 

och mer kostnadseffektivt för dig. 

Anmäl dig till Företagsärenden för ombud nu! 

All information hittar du på 

bolagsverket.se/etjanster 

Välkommen till en enklare vardag. 

43

Nytt och gammalt om föräldraledighet 

En förälder har rätt att vara ledig från arbetet av flera olika anledningar i samband med barns födelse. Vissa regler i föräldraledighetslagen 

syftar till att ge arbetsgivaren förutsättningar för att bättre kunna planera verksamheten i samband med anställdas föräldraledighet. 

TEXT: THOMAS ENGLUND 

När det är fråga om ledighet i samband med ett 

barns födelse har en förälder rätt att vara ledig 

från sitt arbete till dess att barnet är 18 månader, 

detta oavsett om föräldrapenning tas ut eller 

inte. När barnet är äldre än 18 månader krävs 

dock att föräldern också tar ut föräldrapenning 

från Försäkringskassan för att ha rätt till ledighet 

från arbetet. 

En förälder kan även välja att förkorta sin arbetstid 

med upp till 25 procent av den normala 

arbetstiden. Denna möjlighet gäller till dess att 

barnet har fyllt åtta år eller avslutat sitt första år 

i skolan. Det innebär till exempel sex timmars 

arbetsdag istället för åtta. Med normal arbetstid 

menas arbetstiden på heltid på arbetsplatsen. 

Den som redan arbetar deltid 75 procent eller 

mindre kan alltså därför inte förkorta sin 

arbetstid ytterligare. 

Anmälan minst två månader i förväg 

Arbetstagaren måste så snart som möjligt lämna 

besked om att han ska vara föräldraledig. Beskedet 

ska dock ha lämnats minst två månader 

i förväg. Han ska där också upplysa om hur 

länge han har tänkt att vara ledig. Detta gäller 

oavsett om föräldrapenning ska tas ut eller inte. 

Max tre perioder per år 

När det gäller förläggningen av ledigheten ska 

denna ske i samråd mellan arbetsgivaren och 

den anställde. Den anställdes önskemål har här 

generellt större tyngd än arbetsgivarens. 

En begränsning är att varje förälder får dela 

upp sin föräldraledighet på högst tre perioder per 

kalenderår. Man kan dock komma överens om 

fler perioder. Utgångspunkten för vad som menas 

med en period är arbetstagarens begäran om 

ledighet. Har han till exempel begärt att få vara 

ledig på deltid, och man har kommit överens om 

att arbetstidsförkortningen koncentreras till tre 

eller flera på varandra följande fredagar, anses 

denna ledighet som en period. Har arbetstagaren 

i stället – vid tre separata tillfällen – begärt 

ledighet för tre på varandra följande fredagar, 

till exempel för att då ta ut hel föräldrapenning, 

anses varje sådan fredag som en period. 

Rätt att avbryta ledigheten 

Den arbetstagare som vill avbryta sin föräldraledighet 

har rätt att komma tillbaka till arbetet 

i samma omfattning som tidigare. Om ledigheten 

har varit avsedd att pågå i minst en månad 

får arbetsgivaren skjuta på återgången högst 

en månad från det att han fick arbetstagarens 

besked. Observera att andra regler kan finnas i 

kollektivavtal. 

Förändringar i föräldraförsäkringen 

Flera förändringar i föräldraförsäkringen föreslås 

i årets höstbudget. Ett förslag är att huvuddelen 

av dagarna med föräldrapenning ska tas ut 

innan barnet fyller fyra år. Endast en femtedel 

av dagarna ska kunna tas ut senare. Det här 

innebär att endast 96 dagar får sparas till efter 

fyraårsdagen. Samtidigt föreslås en höjd gräns 

av barnets ålder för hur länge det är möjligt att 

ta ut föräldrapenning. Enligt förslaget ska man 

kunna ta ut föräldrapenning till och med barnet 

fyller 12 år. Idag gäller gränsen åtta år. 

Vidare föreslås att det intyg som krävs om ett 

barns frånvaro från förskola, skola och fritidshem 

ska tas bort från och med den 1 januari 2013. 

Idag krävs ett sådant intyg för att en förälder ska 

kunna få ersättning från Försäkringskassan vid 

barns sjukdom. 


Fråga: En anställd har fått en allmän visstidsanställning 

på 12 månader vid ett företag. Efter att 

ha arbetat i tre månader ansöker han nu om att 

vara föräldraledig på heltid i sex månader. Har 

den anställde rätt till det? 

Svar: Ja. Tidsbegränsat anställda har samma rätt 

att vara föräldralediga som tillsvidareanställda. 

Enligt föräldraledighetslagen måste anmälan 

om föräldraledigheten dock göras minst två 

månader i förväg. 

••• 

Fråga: En anställd som är föräldraledig sedan fyra 

månader har blivit sjuk. Har hon rätt till sjuklön 

från arbetsgivaren? 

Svar: Nej. Sjuklön utgår inte under pågående 

föräldraledighet. Anledningen är att den anställde 

inte avstår från att arbeta på grund av 

sjukdom. 

Den anställde kan däremot sjukanmäla sig 

hos Försäkringskassan som prövar rätten till 

sjukpenning. 

••• 

Fråga: En person som är föräldraledig vill avbryta 

ledigheten för en veckas semester. Blir det då en 

ny period med föräldraledighet efter semesterledigheten? 

Svar: Varje förälder får dela upp sin föräldraledighet 

på högst tre perioder per kalenderår. 

Om den anställde har semester under en sådan 

period räknas tiden efter semestern som en 

fortsättning av den perioden. 

Skulle däremot föräldraledighetens omfattning 

ändras efter semestern, till exempel gå från 

heltid till deltid, blir det fråga om en ny period. 

••• 

Fråga: En anställd vill vara föräldraledig en vecka. 

Arbetsgivaren vill då veta om den anställde har kvar 


Frågor & Svar 

Thomas Englund vid Tholin & Larsson svarar på frågor om löne- och personaladministration 

och arbetsrätt. Mejla dina frågor till konsulten@srfkonsult.se 

några dagar med föräldrapenning. Kan han kräva 

att få ett intyg om detta hos Försäkringskassan? 

Svar: Nej. Det finns ingen sådan möjlighet. Här 

råder sekretess. I vissa kollektivavtal finns däremot 

bestämmelser om att de anställda ska visa 

utdrag från Försäkringskassan över hur många 

dagar som tagits ut med föräldrapenning. Detta 

för att ha rätt till så kallad föräldralön. 

••• 

Fråga: Har en anställd rätt att avbryta semesterledighet 

för att istället vara ledig med tillfällig 

föräldrapenning för vård av sjukt barn? 

Svar: Ja. Det går att avbryta en pågående semester 

för att byta mot en annan ledighet som 

är semesterlönegrundande. Ledighet med tillfällig 

föräldrapenning för vård av sjukt barn är 

semesterlönegrundande i högst 120 dagar varje 

intjänandeår. 

••• 

Fråga: En anställd har begärt att vara föräldraledig 

från och med den 1 november 2012 till någon 

gång under hösten 2013. Kan arbetsgivaren kräva 

att få ett specificerat slutdatum för ledigheten? 

Svar: Ja. Av föräldraledighetslagen framgår att 

en anställd måste uppge hur länge han tänker 

vara föräldraledig. Arbetsgivaren kan därför 

begära att få veta exakt vid vilket datum den 

anställde ska komma tillbaka. 

En ledighetsansökan bör vara skriftlig. Detta 

bland annat för att det är det angivna slutdatumet 

för ledigheten som styr när en eventuell uppsägning 

på grund av arbetsbrist kan börja löpa. 

••• 

Fråga: Samtliga anställda på ett företag har mobiltelefon 

i tjänsten. Abonnemangen är tecknade till 

fast avgift varför de anställda inte ska beskattas 

för eventuella privatsamtal med telefonerna. 

Två anställda ska nu vara föräldralediga i 12 

respektive 18 månader. 

Företaget tänker låta de anställda behålla sina 

telefoner under föräldraledigheten. Uppkommer 

det då några skattekonsekvenser? 

Svar: Ja. Eftersom telefonerna nu i princip inte 

kommer att användas i tjänsten ska de anställda 

beskattas för de privata samtalen. Det skattepliktiga 

förmånsvärdet torde här kunna bestämmas 

till den fasta avgiften för telefonerna. 

••• 

Fråga: En person som har varit föräldraledig i cirka 

ett år är nu gravid på nytt. Hon kommer inte att 

börja arbeta innan hon går på en ny föräldraledighet. 

Tjänar hon in några betalda semesterdagar 

under den nya föräldraledigheten? 

Svar: Ja. 120 kalenderdagar är semesterlönegrundande 

även under denna föräldraledighet. 

Det spelar alltså ingen roll att hon inte arbetar 

något mellan de båda ledigheterna. 

••• 

Fråga: En arbetstagare har precis fått tvillingar. 

Hon ska nu vara föräldraledig i 18 månader. Utgör 

hela hennes föräldraledighet semesterlönegrundande 

frånvaro? 

Svar: Nej. Föräldraledighet är semesterlönegrundande 

i sammanlagt högst 120 kalenderdagar 

per födsel, det vill säga oavsett antal 

barn. Tiden utökas alltså inte vid tvilling- eller 

trillingfödsel och så vidare. 

45

Fråga: Ett aktiebolag har flyttat till nya lokaler i 

april 2012 (bokslut sista juni). Kvarvarande hyra 

för de gamla lokalerna sträcker sig fram till och 

med september 2012. Då företaget ej kommer 

att utnyttja de gamla lokalerna bör väl hyran som 

avser juli-september 2012 tas som kostnad i bokslutet 

per sista juni? 

Om företaget kostnadsför hyran för juli-september 

i bokslutet 2012-06-30, är den skattemässigt 

avdragsgill det året? 

Svar: Om jag förstår din fråga rätt använder 

bolaget inte alls de gamla lokalerna. De ger då 

inte upphov till något kassaflöde i verksamheten 

och det förutbetalda beloppet kan därmed 

inte anses vara en tillgång. Det är då rätt att 

det ska kostnadsföras i bokslutet. 

Skattemässigt avgörs denna fråga av god 

redovisningssed. Det är möjligt att Skatteverket 

kan ha någon synpunkt, men med rätt 

förutsättningar borde det bli skattemässigt 

avdragsgillt samma år som det redovisas. 

••• 

Fråga: Ett kundföretag (aktiebolag) har i balansräkningen 

gjorda uppskrivningar avseende värdet 

på hyresrätt. Värdet styrks av intyg från företagsmäklare. 

Får uppskrivningar av detta slag kvarstå 

om företaget börjar tillämpa K2-regelverket? 

Svar: Det är bara uppskrivningar på byggnader 

och mark som företagen kan ta med sig in i K2. 

Detta regleras i de särskilda övergångsreglerna 

som finns i kapitel 21, närmast regel 21.4 (SRFboken 

2012 sidan 162). 

Vill företaget ha kvar uppskrivningen måste 

de tillämpa K3. Det är möjligt även om företaget 

kvalificerar för att tillämpa K2. 

••• 

Fråga: Ett aktiebolag som är ett tjänsteföretag 

inom IT fakturerar både i efterhand och i förskott. 

Enligt tidigare årsredovisning använder de alterna- 


Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF svarar på frågor som rör redovisning. 

Ställ din redovisningsfråga under frågeservice när du loggat in på Mina sidor på 

www.srfkonsult.se. 

tivregeln avseende uppdrag på löpande räkning. 

Upparbetade tjänster tas därmed inte upp i balansräkningen. 

Men de tjänster som de fakturerar 

kvartalsvis i förväg har periodiserats, det vill säga 

intäkten tas i den period som arbetet utförs. Det 

känns som att man har blandat alternativregeln 

och huvudregeln. Får man göra så? 

Svar: Som jag förstår det är det ren förskottsfakturering 

de periodiserar. Det torde gå bra (vara 

ett krav) även om alternativregeln tillämpas. 

Alternativregeln handlar bara om utfört arbete 

som inte är fakturerat. Per balansdagen inte 

utfört arbete hanteras inte av alternativregeln. 

Det arbete som utförs nästa år är ju inte ett 

pågående arbete per bokslutsdagen. 

Däremot är det viktigt att bolaget inte laborerar 

med sin fakturering för att påverka resultatet. 

••• 

Fråga: Är bokslutsbilagor räkenskapsmaterial som 

ska arkiveras i minst 7 år? 

Svar: Det är räkenskapsinformation som ska 

sparas i sju år. Vad som är räkenskapsinformation 

framgår av 1 kap. 2 § bokföringslagen 

(1999:1078). Där hänvisas bland annat till 6 

kap. 8 § samma lag. Ordet bokslutsspecifikation 

används inte, men det är vad man brukar kalla 

specifikationerna i denna paragraf. Utifrån det 

blir svaret ja. 

••• 

Fråga: Vi har inom vår redovisningsbyrå som 

princip att bokföra varje transaktion för sig på 

skattekontot. Det vill säga inbetalning till skattekontot 

bokförs D1630 K1930, dragning av moms 

från skattekontot bokförs D2650 K1630. Det är 

vanligt bland företag att man ”hoppar” över att 

bokföra transaktionerna på skattekontot. Finns 

det något rätt och fel avseende detta? 

Svar: Bokföringsnämnden har i sin normgivning 

BFN U 97:2 Redovisning av avräkning 

mot skattekonto hos skattemyndigheten med 

mera (sidan 734 i SRF-boken 2012) angivit 

vad de anser ska utgöra god redovisningssed. 

Enligt det uttalandet ska juridiska personer ha 

ett konto där alla transaktioner på skattekontot 

framgår. Skattekontot ska i princip alltid gå att 

stämma av mot ett huvudbokskonto. 

••• 

Fråga: Behöver det vara en not om skatteskuld i 

årsredovisningen då den upprättas enligt K2? När 

bolaget hade revisor så ville de ha en not. Nu har 

företaget inte någon revisor. 

Svar: De upplysningskrav som finns i K2 är 

samlade i kapitel 19. Bokföringsnämnden har 

endast lagt till ett fåtal krav utöver vad lagen 

kräver. Eftersom lagen inte kräver att mindre 

företag ska lämna upplysning om skatter (5 kap. 

16 och 17 §§ ÅRL gäller bara större företag) finns 

inte det kravet i K2. 

Reglerna i K2 gäller oavsett vad revisorn eller 

redovisningskonsulten vill ha. Det är möjligt 

och kan vara lämpligt att lämna extra upplysningar, 

men det är i så fall företaget självt som 

ska avgöra det. 


Fråga: A har sålt en hyresfastighet med förlust. 

Hur stor del av förlusten är avdragsgill? 

Svar: För fysiska personer gäller enligt huvudregeln 

att 70 procent av en kapitalförlust 

är avdragsgill. För kapitalförluster på näringsfastigheter, 

till exempel hyresfastigheter, gäller 

dock ytterligare kvotering. I dessa fall är endast 

63 procent av kapitalförlusten avdragsgill. 

••• 

Fråga: A har ett uppskovsbelopp från en bostadsförsäljning 

som uppgår till 15 000 kronor. Kan B 

återföra detta uppskovsbelopp till beskattning 

trots att han inte avyttrat ersättningsbostaden? 

Svar: Det är numera möjligt att frivilligt återföra 

ett uppskovsbelopp till beskattning. Återfört 

belopp får inte understiga 20 000 kronor per år. 

I de fall återstående uppskovsbelopp understiger 

20 000 kronor medges dock återföring av ett 

lägre belopp. 

••• 

Fråga: Kan flera personer som genom gåva tar över 

en näringsverksamhet dela på övergångsposten 

avseende räntefördelning och expansionsfond? 

Svar: Ja. Eftersom hela verksamheten måste 

överföras och övergångsposten är knuten till 

denna bör övergångsposten – enligt Skatteverket 

– fördelas i förhållande till vars och ens 

ideella andel av den övertagna rörelsen (dnr 130 

460090-05/111). 

••• 

Fråga: I december 2011 tecknade AB A en tjänstepensionsförsäkring 

för en anställd (B). Som huvudregel 

får AB A bara avdrag för pensionskostnader 

upp till 35 procent av B:s lön. Som lön räknas 

sådan pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal 

som hänför sig till beskattningsåret 

eller det föregående beskattningsåret. Gjorde AB 



Bertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning. 

Mejla dina frågor till konsulten@srfkonsult.se 

A rätt som räknade med ett tantiem som betalades 

ut till B under våren 2012, men som hänför sig till 

AB A:s beskattningsår 2011? 

Svar: Ja. För aktiebolag gäller bokföringsmässiga 

grunder avseende vilka löneutgifter som ska hänföras 

till ett visst beskattningsår. Om tantiemet 

enligt god redovisningssed är hänförligt till år 

2011 får tantiemet räknas med i den pensionsgrundande 

lönen för år 2011. Detta gäller även 

om utbetalning skulle ske under år 2012. 

••• 

Fråga: AB A förvärvade 50 procent av aktierna i AB 

B för 400 000 kronor under våren 2011. Dessutom 

lånade man ut 200 000 kronor till AB B. Nu har AB 

B försatts i konkurs. Kan AB A få avdrag för sina 

förluster? 

Svar: Nej. AB A:s innehav av aktier i AB B 

räknas som näringsbetingade andelar. Kapitalförluster 

på näringsbetingade andelar är inte 

avdragsgilla. Inte heller förluster på fordringar 

som uppkommit när företagen är i intressegemenskap 

är avdragsgilla. Två företag anses vara i 

intressegemenskap om det ena direkt eller indirekt 

har väsentligt inflytande i det andra eller om 

båda står under i huvudsak gemensam ledning. 

••• 

Fråga: AB X har sålt en fastighet med förlust. Fastigheten 

har under de senaste fem åren uteslutande 

använts som kontorslokal för den verksamhet 

som bolaget bedriver. Får AB X göra avdrag för 

denna förlust? 

Svar: För aktiebolag gäller att kapitalförluster 

som uppkommer vid avyttring av fastighet bara 

får dras av mot kapitalvinst på fastighet, den så 

kallade kvittningsfållan. Kapitalförlusten hamnar 

dock inte i kvittningsfållan när en fastighet 

– som under tre år före avyttringen i betydande 

omfattning – har använts för produktions- eller 

kontorsändamål hos det avyttrande företaget el- 

ler ett företag i intressegemenskap. AB X medges 

därmed avdrag med 100 procent av förlusten. 

••• 

Fråga: A ska avveckla sin enskilda näringsverksamhet. 

Han har gjort avsättningar till periodiseringsfond 

under fem år. Fonderna uppgår totalt till 

150 000 kronor. Måste periodiseringsfonderna 

tas upp till beskattning av A direkt? 

Svar: En enskild näringsidkare ska återföra 

periodiseringsfonderna när han upphör att 

bedriva näringsverksamhet. Skatteverket har i 

ett ställningstagande ansett att om tillgångar/ 

skulder finns kvar oförändrade under ett helt 

räkenskapsår utan att någon aktivitet förekommit 

i näringsverksamheten ska den normalt 

anses avslutad senast vid detta räkenskapsårs utgång. 

Detta gäller dock inte näringsverksamhet 

som innehåller skogskontomedel eller i fall där 

den skattskyldige uppbär sjukpenning som ska 

beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. 

Enbart avstämning av egenavgifter anses 

inte medföra att man bedriver någon näringsverksamhet. 

A kan dock i sin självdeklaration 

begära att reglerna om ackumulerad inkomst 

ska tillämpas på beloppet vid beräkningen av 

den statliga skatten. 

••• 

Fråga: Två makar äger hälften var av aktierna i 

ett fåmansbolag. Aktierna är för den ene maken 

kvalificerade enligt de särskilda reglerna för utdelning 

och kapitalvinst på aktier i fåmansbolag 

(3:12-reglerna). I samband med skilsmässa sker 

en bodelning som bland annat innebär att den 

verksamme delägaren blir ägare till samtliga aktier. 

Kan denne därvid överta den andre makens 

sparade utdelningsutrymme? 

Svar: Ja. Vid alla former av benefika överlåtelser 

(arv, testamente, gåva, bodelning och liknande 

vederlagsfria överlåtelser) övertar den nye ägaren 

den tidigare ägarens sparade utdelning. 

47

Nyhetsdagar 2012 

Det senaste inom redovisning, skatt, moms 

Redovisningsdagen 

Göteborg 20 nov • Malmö 21 nov • Stockholm 22 nov 

Östersund 22 nov* • Umeå 22 nov* • Luleå 22 nov* 

Redovisningsdagen är en mycket uppskattad utbildningsdag 

– ett forum att träffa kollegor som arbetar i eller med 

icke-noterade företag. Under dagen kommer vi bland annat 

att jämföra K3 och K2 samt belysa viktiga nyheter i K3 och 

möjligheterna till lättnadsregler i K2. 

*streamas från Stockholm 

Momsdagen 

Malmö 19 okt • Skellefteå 26 okt • Stockholm 5 nov 

Göteborg 14 nov • Stockholm 27 nov • Stockholm 19 feb 

Göteborg 21 feb 

Kursens fokus ligger på aktualiteter som påverkar din 

momshantering i praktiken. Du får bland annat veta mer 

om de nya faktureringsreglerna som träder i kraft år 2013. 

Du uppdateras också om nya förslag, en rad momsnyheter 

samt aktuella rättsfall och skrivelser. 

IFRS-dagen 

Stockholm 19 nov 

Det här är en halvdag för dig som arbetar med IFRS och 

behöver få kunskap om de nyheter som är aktuella inför 

bokslutet 2012 och för att vara förberedd inför kommande 

nyheter. 

Håll dig 

uppdaterad! 

Fastighetsdagen 

Stockholm 8 nov • Malmö 17 jan • Göteborg 17 apr 

Skattefrågor kring fastigheter är ständigt föremål för 

oro bland fastighetsägare. På Fastighetsdagen kommer 

rättsfall och utredningar att presenteras liksom annat 

aktuellt om skatter på fastighetsområdet. 

Fåmansföretagardagen 

Göteborg 28 nov • Malmö 29 nov • Stockholm 4 dec 

Fåmansföretagardagen är för dig som arbetar som 

kvalificerad rådgivare åt mindre företag. Du bjuds på 

en välfylld dag med ett flertal intressanta parallella 

seminarier. Dagen fokuserar på nyheter och 

förändringar inom skatt, redovisning och juridik. 

Skattedagen 

Göteborg 4 dec • Malmö 5 dec • Stockholm 6 dec 

FAR Akademis och Tholin & Larssons gemensamma 

Skattedag riktar sig till dig som behöver kvalificerad 

uppdatering inom skatter och redovisning. Under 

kursdagen får du kännedom om alla nyheterna 2012 

och 2013. 

Anmäl dig på, 

farakademi.se

Byggnad på annans mark är det fråga om när en 

byggnad ägs av en person som inte äger marken 

som byggnaden står på. En sådan byggnad 

brukar även kallas för byggnad på ofri grund 

eller byggnad å. 

En byggnad räknas som fastighetstillbehör 

bara om den ägs eller kommer i samma 

ägares hand som marken. Det innebär att en 

byggnad på annans mark betraktas som lös 

egendom. 

Tomträtt 

Det är dock viktigt att skilja mellan byggnad på 

annans mark och tomträtt. Om den tomt som 

huset står på ägs av staten eller en kommun är 

det normalt fråga om en tomträttsupplåtelse. 

Reglerna om tomträtt finns i Jordabalken och 

är näst intill jämförbara med äganderätt. För 

att en byggnad på annans mark ska räknas som 

lös egendom ska därför marken normalt ägas 

av annan än staten eller en kommun. 

Sakrätt 

Sakrätt är ett rättsområde där en konflikt 

kännetecknas av att olika personer framställer 

motstridiga krav mot samma egendom. 

Krav som inte kan tillgodoses samtidigt. 

Ska något av kraven tillgodoses utesluts de 

andra. När det ska bestämmas vems krav 

som ska tillgodoses kan bland annat moment 

som registrering, överlämnande eller underrättelse 

vara avgörande. Regler som ger ett 

omsättningsskydd genom möjligheten till 

godtrosförvärv och ett borgenärsskydd genom 

att skydda en persons egendom mot andra 

personers fordringsägare. 

Byggnad på annans mark 

För överlåtelse av byggnad på annan mark finns 

inga lagregler utan de regler som gäller har utformats 

i rättspraxis. Enligt rättsfallet NJA 1952 s 

407 krävs inga sakrättsliga moment som exempelvis 

registrering för att ett sakrättsligt skyddat 

köp ska komma till stånd, utan köpet blir 

sakrättsligt skyddat redan genom köpeavtalet. 


Juristen har ordet 

Jonas Sjulgård, SRFs skattejurist skriver om allmän juridik 

Byggnad på annans mark 

Byggnad på annans mark är ett område som saknar lagstiftning. Det kan vara ett problem för den som äger en sådan 

byggnad oavsett om det är en kolonistuga, fritidshus eller ett bostadshus på kungl. Djurgården i Stockholm. 

Pantsättning 

En byggnad på annans mark är lös egendom 

men inte lösöre. Som lösöre räknas bland annat 

möbler, bilar, maskiner och andra lösa saker. 

Lösöre kan enligt lag pantsättas även om den 

pantsatta egendomen finns kvar i säljarens 

vård. För att en byggnad på annans mark ska 

kunna pantsättas måste byggnaden överlämnas 

till panthavaren och han ska behålla den under 

pantsättningens bestånd. I praktiken utesluter 

dessa krav en pantsättning. 

Säkerhetsöverlåtelse 

I stället är säkerhetsöverlåtelse den form som 

erbjuds för kreditsäkring av byggnad på annans 

mark. Det är ett avtal mellan långivare 

och låntagare med syfte att äganderätten till 

bygganden överförs till långivaren som säkerhet 

för krediten. När skulden betalats återfår 

låntagaren äganderätten till byggnaden. 

God tro 

Eftersom en överlåtelse av byggnad på annans 

mark är skyddat redan genom avtalet kan en 

sådan byggnad inte förvärvas i god tro. Om 

en byggnad säljs till flera personer kommer 

den förste köparen alltid att ha bättre rätt till 

byggnaden än en senare köpare. Det gör att 

man aldrig kan vara helt säker på att man blir 

ägare till den byggnad man har för avsikt att 

köpa om den står på annans mark. Bosättning 

och underrättelse till markägaren och andra 

sakrättsliga moment stärker alltså inte en senare 

köpares rätt till byggnaden om säljaren har sålt 

byggnaden till flera personer. 

Gåva 

För att den som får en byggnad på annans 

mark i gåva gäller andra regler för sakrättsligt 

skydd jämfört med vid köp. För gåva krävs att 

gåvotagaren har fått byggnaden i sin besittning 

och detta besittningstagande får inte endast 

vara kortvarigt. Dessutom ska markägaren 

underrättas. Först därefter har gåvotagaren fått 

ett sakrättsligt skydd för sitt förvärv. 

Bostadsarrende 

Den som äger ett fritidshus eller permanenthus 

på annans mark tillgodogör sig i regel marken 

genom bostadsarrende. Bostadsarrende ger 

arrendatorn rätt att på arrendestället uppföra 

eller behålla hus som huvudsakligen är avsett 

som bostad. En bostadsarrendator får inte utan 

vidare överlåta arrenderätten till någon annan. 

Det framgår av 10 kap. 7 § Jordabalken. Men 

om arrendeavtalet är slutet på viss tid får dock 

arrendatorn överlåta arrenderätten till annan 

person med vilken jordägaren skäligen kan 

nöjas, som det står i lagtexten. 

Beskattning 

Inkomstskattemässigt behandlas byggnad på 

annans mark som fastighet, 2 kap. 6 § Inkomstskattelagen. 

Det innebär att en försäljning ska 

redovisas på blankett K5 om det är en privatbostad 

och K7 om det är en näringsfastighet. 

Reglerna vid försäljning och möjligheten till 

vinstuppskov är desamma som vid försäljning 

av en småhusfastighet. Kommunal fastighetsavgift 

betalas av den som är ägare till byggnaden 

vid årets ingång. Takbeloppet för fastighetsavgiften 

fördelas på mark och byggnad. Det 

medför att maximal fastighetsavgift för byggnad 

på annans mark är 3 412 kronor för 2012. 

Registrering 

För att förvärvaren av en byggnad på annans 

mark ska bli registrerad som ny ägare och 

överlåtaren avregistrerad måste Skatteverkets 

fastighetstaxeringsregister uppdateras. Överlåtaren 

bör därför så snart som möjligt anmäla 

överlåtelsen till Skatteverket. De skattekontor 

som har hand om sådana frågor är kontoren 

i Söderhamn, Enköping, Uddevalla, Kristianstad 

samt Skattekontor 10 i Stockholm. 

Anmälan är frivillig och det är endast när 

byggnaden har ett taxeringsvärde som anmälan 

behöver göras. När ägarbytet blivit registrerat 

kommer underlaget för fastighetsavgift att förtryckas 

i den nye ägarens inkomstdeklaration. 

49

Ekerö 

Jessica Hjertén 

Ekerö Redovisningsbyrå AB 

Falun 

Kristina Granqvist 

Dalec AB 

Grundsund 

Victoria Carlén 

VICA Redovisning AB 

Göteborg 

Eva-Maria Angervall 

Visma Services AB 

Therese Wik 

Grant Thornton Sweden AB, Göteborg 

Halmstad 

Birgitta Cronvall 

Ekonomitjänst Jan Hermansson KB 

Vi har även 

utbildning 

i K3! 

Nya medlemmar 

Höör 

Hanna Lindahl 

LRF Konsult AB 

Knutby 

AnnSofie Ahlund 

AK Bokföring 

Norrköping 

Anne-Louise Palm 

PwC 

Stockholm 

Lotta Löfving 

Matrisen Redovisning 

Patrik Mörn 

SaveTime Ekonomikonsult AB 

Ulrika Broby 

Räknegruppen AB 

Information och beställning: farakademi.se, 08 506 112 00 

Tibro 

Matilda Sand 

Redovisningscenter i Tibro AB 

Växjö 

Cecilia Ramde 

Ramdes Redovisningsbyrå AB 

Örnsköldsvik 

Teresa Edin 

Ernst & Young AB 

Nu är K3 här! 

– läs in dig på regelverket 

K3 är det nya regelverket för svensk redovisning. Beställ ditt exemplar 

redan idag och var förberedd när de nya reglerna ska tillämpas. 

Pris 245 kr* 

Vi har även utbildning i K3. 

Läs mer på farakademi.se 

*Pris exkl. moms och frakt. 


Webbkurser i skatt 

och redovisning 

– när du vill och i din egen takt 

Våra kurser är mycket uppskattade och efterfrågade i hela 

landet. De flesta av våra kurser hålls i de större städerna vilket 

ofta innebär resor och övernattning för dig som kursdeltagare. 

Av bland annat den anledningen har vi valt att ta fram 

BL eKurser – webbkurser du kan gå när du vill. 

Du går kursen i din egen takt – i datorn, med din smartphone 

eller på din läsplatta. Kurserna innehåller filmade 

föreläsningar i kombination med 

förtydligande texter och bilder. Flera av 

kurserna innehåller dessutom övningsprov 

där du kan kontrollera att du tagit 

till dig kursens innehåll. 

Följande eKurser nns: 

Det nya skatte förfarandet 

Moms i praktiken 

Semester 

Representation 

Förmåner 

Bokföring I 

Fåmansföretag 

Företagets ekonomi 

Bostadsrättsföreningar 

– eKurserna är ett hypereffektivt sätt 

att skaffa nya kunskaper. 

Björn Lundén, kursledare och grundare 

av Björn Lundén Information. 

Vi tar löpande fram nya eKurser – se www.blinfo.se. 

Läs mer om eKurser och beställ 

på www.blinfo.se 

Läs koden med din smartphone så får du 

mer information om våra ekurser. 

Alla eKurser ger 

aktualitetspoäng för 

SRF och FAR. 

Våra webbkurser fungerar i alla datorer, 

läsplattor och telefoner med webbläsare. 

Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se

Tre nya tjänster 

i molnet – för dig! 

Nu höjer Visma Spcs tempot i utvecklingen av internettjänster. Tjänster som 

är framtagna för att effektivisera ditt arbete på redovisningsbyrån. Se bara: 

1. Visma Administration Webbfakturering 

– fakturering på internet! 

Med Visma Webbfakturering kan byråns kunder fakturera 

när de vill, var de vill, bara de har tillgång till internet. De 

fakturor som skapats på webben skickas trådlöst till byrån 

där de automatiskt registreras i Visma Administration. 

Hej då, dubbelarbete! Även på iPad, iPhone och Android. 

2. Visma Mobil Scanner 

– verifikationsunderlag på sekunden! sekunden! 

Med Visma Mobil Scanner kan kunden enkelt fotografera 

kvitton och fakturor med sin mobil och skicka bilden bilden till till 

byrån, som bokför med bilden som underlag. underlag. Perfekt Perfekt när när 

till exempel månadsbokslutet ska göras göras – och och i många många 

andra sammanhang! 

3. Kundportal 

– nya nya mötesplatsen för kunderna! kunderna! 

I nya Kundportalen får redovisningsbyrån en hemsida 

där kunderna kan kan logga in och jobba jobba med med Visma Visma Spcs 

internettjänster. På hemsidan kan du du dessutom delge 

viktig information och stärka relationen relationen mellan byrån 

och och kunderna. 

Låt Låt oss oss träffas! träffas! 

Vi Vi visar, visar, utan utan kostnad, kostnad, 

hur hur du kan kan vässa vässa 

din din byrå. 

byrå. Ring oss! 

Läs mer på www.vismaspcs.se/byra, 

ring 0470-70 61 60 eller mejla byra@vismaspcs.se. 

2436

Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?