Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

till artikeln i förra numret av Redovisningskonsulten
hittar ni svaret. Det är aldrig tvingande
för ett företag som upprättar årsredovisning att
tillämpa K2-reglerna! Det är ett förenklingsregelverk
som BFN skapat där vissa förenklingar
”betalas med” vissa begränsningar. Vill företaget
nyttja ÅRLs regler fullt ut får företaget välja att
upprätta sin årsredovisning enligt K3-reglerna.
”Korrekt” redovisning
Som framgått är K2 ett förenklingsregelverk.
Det kan leda till att årsredovisningen inte ger
en helt teoretiskt korrekt bild av företaget. Som
exempel kan tas att K2 innehåller en möjlighet
att under vissa förutsättningar inte periodisera
återkommande utgifter. Regel 7.9 i K2:
”Återkommer varje räkenskapsår samma slag
av utgift, som inte är personalutgift, får utgiften
redovisas som kostnad det räkenskapsår företaget
normalt erhåller faktura eller gör en utbetalning
enligt avtal eller liknande handling om
a) utgiften kan antas variera högst 20 procent
mellan åren, och
b) varje räkenskapsår belastas med en årskostnad.
Första stycket b gäller inte det första året
regeln tillämpas på en utgift.”
Nyttjar ett företag denna ”får-regel” kommer
inte balansräkningen att innehålla alla interimsposter
som borde vara där vid en teoretiskt
korrekt upprättad årsredovisning och inte heller
innehålla ett teoretiskt korrekt periodiserat
resultat, men det underlättar för upprättaren.
Ett annat exempel är möjligheten att nyttja
alternativregeln vid löpande räkning i tjänsteuppdrag.
I K2 är det möjligt att intäktsredovisa
i takt med faktureringen om den sker på affärsmässiga
grunder. Detta till trots att nedlagt
arbete och rätteligen intjänade intäkter då kan
komma att redovisas på nästa år.
Dessa möjligheter finns inte i K3 utan där ska
i princip alltid en teoretiskt korrekt redovisning
presenteras.
Bedömningar och skattningar
I många fall ska hänsyn tas till väsentlighet
och vad som är rättvisande då en årsredovisning
upprättas. Det kan vara svårt att bedöma
när något är väsentligt/rättvisande eller inte. I
K2 har BFN på olika sätt hjälpt till med dessa
bedömningar.
I till exempel kapitlet om förvaltningsberättelsen
har BFN i K2 angivit vilka nyckeltal som ska
presenteras för att flerårsöversikten ska innehålla
en rättvisande översikt. Regelverket anger vidare
hur mycket nettoomsättningen ska variera för
att det ska vara tvunget att lämna ytterligare
upplysningar för förståelsen av årsredovisningen
och översikten.
Upprättas årsredovisningen i K3 måste företaget
själv göra dessa bedömningar. Jag har
genom åren sett allt för många årsredovisningar
i icke-noterade företag där denna information
minst sagt varit sparsam. Här vill jag påminna
om det användarperspektiv som K3 har. Med
största sannolikhet borde fler företag ange mer
i flerårsöversikten och förklaringar till den för
att årsredovisningen ska uppfylla de krav K3
ställer. Troligen borde många företag som ska
tillämpa K3 generellt lämna mer information
i förvaltningsberättelsen än vad som görs idag.
Upplysningar
Jag tror att för många företag kan just tilläggsupplysningarna
bli det som skiljer en årsredovisning
upprättad enligt K2 mest från en som är
upprättad i K3. Som nämnts ovan ställer K2 i
princip inga krav på tilläggsupplysningar utöver
de som anges i femte kapitlet i ÅRL.
K3 har många krav på tilläggsupplysningar
som gäller både större och mindre företag. Regel
20.14 ställer till exempel krav på en leastagare
att redovisa vissa upplysningar om sina operationella
leasingavtal. Dessa krav finns inte i K2.
Det kan däremot noteras att K3 är uppbyggt på
så sätt att om lagen uttryckligen ger undantag
Erfaren redovisningskonsult
Vi söker en erfaren redovisningskonsult, gärna auktoriserad, som
söker nya utmaningar och vill arbeta i ett modernt kunskapsföretag
i tillväxt tillsammans med andra positiva och kompetenta redovisningskonsulter.
Låter det intressant?
Vill du veta mer om oss och ansökan hittar Du det på www.proconomy.se
Claes Eriksson
för mindre företag att lämna upplysning finns
inte det kravet i K3 heller.
Återigen vill jag påtala skyldigheten att tänka
på användaren då en årsredovisning upprättas
enligt K3. De krav på ytterligare tilläggsupplysningar
som ställs i K3 kan sägas vara en hjälp
från BFN att uppfylla kravet på att användarna
ska få korrekt information. En bedömning måste
däremot göras i varje enskilt fall om användarperspektivet
ställer krav på mer upplysningar än
de uttryckliga krav som finns i K3.
Avslutning
I artikeln har jag redogjort för ett par generella
skillnader mellan K2 och K3. Det finns också
ett antal specifika skillnader som är viktiga att
veta om då valet mellan K2 och K3 ska göras.
I kommande nummer återkommer vi (SRFs
Redovisningsgrupp) med artiklar om bland
annat specifika skillnader mellan regelverken,
övergångsregler, branscher där skillnaden blir
stor, skattefrågor, med mera.
SRFs redovisningsgrupp
Gruppens uppgift är att proaktivt bidra till kompetenshöjning
hos medlemmarna i redovisningsfrågor
och bidra till att stärka SRFs varumärke.
Redovisningsgruppen består av:
• Sven-Inge Danielsson (ordförande)
• Claes Eriksson (sekreterare)
• Håkan Ohlson • Peter Nilsson
• Benny Wedberg • Catharina Pramhäll
Exempel på redovisningsgruppens
arbetsuppgifter är:
• Medlemsservice i redovisningsfrågor
• Svara på remisser • Lobbyverksamhet
• Ställningstagande i redovisningsfrågor
• Stöd till utbildningsverksamheten
36 Redovisningskonsulten nr 6 2012