Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

More documents

Recommendations

Info

ungefär 50 000 människor så det är mycket folk det handlar om. Den andra stora utmaningen är bostadspolitiken. Vi går in i en situation där unga människor och yngre familjer inte tar sig in på bostadsmarknaden av egen kraft. Under 15 år har Sverige haft extremt lågt bostadsbyggande. Det går inte att trixa med uthyrning i andra hand hur länge som helst. Grundproblemet kvarstår, det saknas bostäder. Och vi måste bygga bostäder som folk har råd med, i vissa fall behövs det 3-4 försörjare för att klara en trea, det är inte rimligt. Ytterligare en utmaning är transportsektorn som måste ställas om till koldioxidfria alternativ. Vi har ett EU-mål att minska det totala koldioxidutsläppet med 20 procent år 2020. Det innebär att vi måste flytta hälften av alla transportkilometer med bil till miljövänliga alternativ som tåg, eller kanske cykel. De bilar som är kvar får då inte dra mer än tre deciliter i snitt. Problemet är att transporterna ökar när ekonomin växer. Därför måste vi räkna med att minska våra utsläpp från den nivå det kommer att vara år 2020, som troligen är betydligt högre än vad vi har idag. Det betyder att omställningsbehovet börjar redan nu. Samhället och industrin kräver samtidigt att transporterna ska bli snabbare, bättre och mer effektiva. Transporter med lastbil har ökat dramatiskt så vi har lite att ta tag i där. Du ska hålla ett seminarium* på Ekonomimässan med titeln ”Krisen i Europa – en lek med elden? Vilken är den största faran med situationen i Europa? – Försiktigt uttryckt så är deras hus i sämre skick än vårt. Frågeställningen är: varför har vi hamnat där vi är, vad är problemet och hur ska vi lösa det. Vi har ännu inte hittat den rätta nyckeln som löser problemet. Vi harvar fortfarande i samma mörker som vi gjort sedan 2008 Sandro Scocco Bor: Stockholm Familj: Sambo och tre barn Fritidsintresse: Segling Drömyrke som barn: Kanske författare, har alltid haft en förkärlek för att skriva. Än så länge har jag bara skrivit trista publikationer Kuriosa: Spelade hockey i Djurgården som ung när krisen startade och vi är tyvärr inte närmare lösningen idag. Vi måste ganska snabbt hitta nya nycklar annars kan eurosamarbetet vara över. Hur menar du då? – Nu har vi testat svältkuren, alltså tvingat vissa länder till oerhörda besparingar. Det har inte visat sig vara någon framgångsrik väg. Jag tror att vi måste få till en tillväxt i de här länderna istället, och att vi ska hjälpa dem att satsa sig ur krisen. Den uppfattningen har jag haft länge men det har tidigare varit som att ropa i en öken. Nu har fler börjat tänka samma sak så öknen är ganska välbefolkad just nu. Tyvärr är det ingen som vågar sjösätta någon skarp åtgärd än. Vi måste få tillbaka tillväxten och sysselsättningen, för hur länge till klara sig Europa utan tillväxt? Vi måste också tänka på att allt som händer i Europa, vår omvärld, drabbar Sverige på något sätt. Våra handelspartners går inte bra så vem ska vi sälja till? Kina kan aldrig ersätta våra europeiska partners även om många nu blickar österut. Vi har tuffare tider framför oss än vi tidigare trott. EMU – är det bra eller dåligt? – Min grundläggande tanke är att vi aldrig skulle ha infört EMU. Anledningen är precis det vi nu ser. Vi har låst in ekonomin utan möjlighet för de enskilda länderna att anpassa sin valuta till olika oförutsägbara händelser. Det är idag för farligt att göra misstag, därför är det ingen som vågar chansa med en åtgärd som kanske skulle vara bra i det långa loppet. Problemet är att de länder som gjort misstag inte visste att det var misstag när de gjordes. I Sverige gjorde vi till exempel en kreditreglering på 1980-talet. Då hade vi ingen aning om vilka effekter det skulle få och var senare tvungna att devalvera kronan rejält. Då gjorde vi precis det som Grekland, Spanien, Italien och Portugal skulle behöva göra nu. EUs interna problem är den stora skillnaden i handel mellan norra Europa och södra. Några länder har underskott medan andra har överskott. Jämför vi hela Europa mot resten av världen så är vi faktiskt i ekonomisk balans. Borde Grekland slängas ut ur EMU-samarbetet som en del förespråkar? – Det tycker jag inte är någon bra idé. Det är ju heller inte bara Grekland som har problem. EMU betyder ju att de länderna som är med måste hålla ihop. Tekniskt sett kan man säkert lämna men vad händer då? Vilka fler vill följa efter. Här måste vi hitta lösningar som håller på sikt. Det är heller ingen lösning att ha parallella valutor som vissa länder hotat med. Skulderna måste ner. Nu lånar vi andra ut pengar som krisländerna ska använda för att kunna betala sina räntor, samtidigt som deras skulder ökar. Förstås ohållbart i längden. Min sista fråga är vad Sandro tycker är roligast med sitt jobb. – Det är variationen. Man kan väl säga att jag lever i den bästa av världar. Jag har möjlighet att vara konsult åt både privata bolag och myndigheter, jag får hålla seminarium i ett ämne jag brinner för. Ekonomisk politik är enormt varierande med stor spännvidd. Nu väntar dessutom en spännande tid för oss ekonomer. Läskigt och skrämmande men enormt intressant. * Intervjun gjordes innan Ekonomimässan. 34 Redovisningskonsulten nr 6 2012
Kval för K-val? I föregående nummer av Redovisningskonsulten redogjorde jag för hur K-regelverken hänger samman, när de ska/får tillämpas och var de har sin grund ifrån. Där konstateras att alla aktiebolag och ekonomiska föreningar från och med årsredovisningar med räkenskapsår som inleds första januari 2014 måste tillämpa antingen K3 eller K2. TEXT: CLAES ERIKSSON Större aktiebolag och större ekonomiska föreningar kan inte välja K2. Mindre aktiebolag och mindre ekonomiska föreningar ska däremot välja att tillämpa antingen K2 eller K3. Vilka är då de stora skillnaderna mellan regelverken? Generella skillnader Regelverken är framtagna med olika utgångspunkt. Det gör att reglerna skiljer sig en hel del åt. En presentation av en årsredovisning upprättad enligt K2 kan därför se väldigt olik ut om samma årsredovisning i stället hade upprättats enligt reglerna i K3. På detaljnivå finns det väldigt många skillnader. En del är enbart skillnader i sätt att uttrycka sig medan andra är uppenbara skillnader. Det är svårt att upprätta fullständiga skillnadslistor mellan regelverken. I denna artikel visar jag i stället på ett par generella skillnader mellan regelverken. Nedanstående bild visar på ett antal generella skillnader mellan regelverken som det är bra att känna till då företaget ska fatta beslut om regelverk. Generella skillnader mellan K3 och K2 K3 K2 Principbaserat Regelbaserat Användarperspektiv Upprättarperspektiv ÅRL tillämpningsbar fullt ut Alltid ”korrekt” redovisning Kräver bedömningar och skattningar Principbaserat eller regelbaserat Man brukar tala om princip- respektive regelbaserade regelverk. Ett principbaserat regelverk är ett regelverk där inga tydliga regler finns. I stället finns ett antal principer och definitioner utifrån vilka varje affärshändelse/transaktion måste bedömas för att redovisningen ska kunna Redovisningskonsulten nr 6 2012 Vissa begränsningar av ÅRL Förenklingsregler finns Skrivna regler för t ex väsentlighet Kräver upplysningar Upplysningar endast enligt lag göras på ett korrekt sätt. I ett regelbaserat system finns i stället tydliga regler som anger exakt hur företaget ska redovisa i olika situationer. Det finns inget system som fullt ut är antingen principbaserat eller regelbaserat. I ett principbaserat system finns det nästan alltid med några regler och i ett regelbaserat system går det alltid att hitta några principer att falla tillbaka på om en regel inte finns för en viss händelse. Man brukar säga att IFRS/IAS reglerna är ett exempel på ett principbaserat regelverk. Men i det regelverket finns ett antal regler samt exempel med tillhörande tolkningar som klart ger det en regelbaserad smak. K3 är faktiskt det mest principbaserade regelverk jag har sett. Att Bokföringsnämnden (BFN) verkligen velat ha det principbaserat framgår dels av att allmänna råd har skrivits för grundläggande principer och definitioner samt att regelverket i princip inte innehåller några exempel. Det är väldigt svårt att hitta praktisk vägledning i K3. Det gör att det kan vara svårare att upprätta en årsredovisning enligt K3 än enligt K2. K2 var från början tänkt att vara än mer regelbaserat än vad det är. Till många av de tydliga regler som finns i K2 finns alternativ till att göra på annat sätt. Ett exempel är avskrivningar där det finns regler för vad nyttjandeperioden kan beslutas till. Det är däremot frivilligt att i stället utgå från den verkliga nyttjandeperioden. Ett annat exempel är möjligheten att inte periodisera inkomster och utgifter. Regel 2.4 i K2 lyder: ”Ett företag behöver inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 5 000 kronor, trots det som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554).” Detta är alltså en ”får-regel”. Men frågan är vad som gäller om denna regel inte nyttjas? Finns det någon möjlighet för företaget att sätta en annan gräns än 5 000 kronor? Som jag ser det torde det inte göra det i ett regelbaserat system när regeln uttrycks som den gör. Det kan skapa ”inlåsningseffekter” i det regelbaserade systemet. Användarperspektiv respektive upprättarperspektiv Efter hand har BFN mer haft upprättarens perspektiv för ögonen när K2 har tagits fram. Det ska vara enkelt för upprättaren att skapa årsredovisningen. Minsta möjliga handpålägg- ning inom lagens ramar kan sägas ha varit en ledstjärna. Det återspeglas till exempel genom tilläggsupplysningarna som i princip enbart kräver vad årsredovisningslagens (ÅRLs) femte kapitel kräver. Trots att K2 innehåller en del valmöjligheter som gör att det kan ifrågasättas om årsredovisningen på ett korrekt sätt återspeglar den ekonomiska ställningen i företaget behöver företaget inte upplysa om hur dessa regler har tillämpats. Man kan säga att regelverket skjuter över ansvaret för att förstå årsredovisningen på läsaren av den. En läsare måste vara insatt i regelverket och veta vad man kan behöva fråga om för att veta om årsredovisningen ger tillräcklig information. I de fall årsredovisningen inte ska läsas av någon annan fungerar det bra. Är det så att företaget vill eller behöver visa upp sin årsredovisning i olika sammanhang bör styrelsen överväga att i stället tillämpa K3. Vid upprättandet av K3-regelverket har BFN definitivt haft användarnas perspektiv för ögonen. Ett tydligt exempel på det tycker jag är kravet på komponentavskrivningar. Det blev relativt ifrågasatt av remissinstanserna, men BFN stod på sig. BFN bjöd in remissinstanserna till ett möte och förklarade att ett huvudskäl för komponentavskrivning var att det ger en bättre information till användarna av årsredovisningen. Ett tydligt bevis för att K3 har ett användarperspektiv är punkterna 2.8 - 2.11 i K3. Punkterna innehåller regler om att årsredovisningen ska vara begriplig, tillförlitlig, relevant och väsentlig. Såväl punkter som kommentarer anger att det handlar om användarnas perspektiv. Av utrymmesskäl återger jag inte innehållet här utan hänvisar den intresserade läsaren dit. Hur årsredovisningslagens möjligheter kan tillämpas? I K2 har BFN begränsat möjligheterna att tillämpa vissa paragrafer i ÅRL (Observera att jag i denna artikel bara berör aktiebolag och ekonomiska föreningar). Till exempel kan företagen inte presentera en funktionsindelad resultaträkning, göra uppskrivningar eller värdera tillgångar till verkligt värde. Hur kan BFN på detta sätt ha begränsat möjligheter som lagen ger? Om ni går tillbaka fortsättning på nästa sida 35
Page 1 and 2: Nu väntar en spännande tid för e
Page 3 and 4: INNEHÅLL NUMMER 6 2012 Kongress 20
Page 5 and 6: Reflektioner Fredrik Dahlberg Förb
Page 7 and 8: SRF Informerar Information från Sv
Page 9 and 10: Nya Reko är nu ute på remiss! En
Page 11 and 12: Utifrån detta är det rimligt att
Page 13 and 14: Vill du se fler bilder från Kongre
Page 15 and 16: Positiva röster från deltagare N
Page 17 and 18: Stort intresse för K-normeringen E
Page 19 and 20: Redovisningskonsulten nr 6 2012 19
Page 21 and 22: En möjlighet att visa upp sig Som
Page 23 and 24: Ett rungande tack Vi vill tacka vå
Page 25 and 26: Redovisningskonsulten nr 6 2012 Mat
Page 27 and 28: Redovisningskonsulten nr 6 2012 7 5
Page 29 and 30: att skapa bra rutiner så får de a
Page 31 and 32: arbeta med ett stort antal av de do
Page 33: Nu väntar en spännande tid för e
Page 37 and 38: Gnosjöandan speglas i vår verksam
Page 39 and 40: - Här var marken så jäklig så d
Page 41 and 42: Redovisningskonsulten nr 6 2012 Cat
Page 43 and 44: Enligt regeringens förslag kommer
Page 45 and 46: Fråga: En anställd har fått en a
Page 47 and 48: Fråga: A har sålt en hyresfastigh
Page 49 and 50: Byggnad på annans mark är det fr
Page 51 and 52: Webbkurser i skatt och redovisning

Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?