Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

More documents

Recommendations

Info

Debatt... Progressiva avskrivningar på fastigheter, vilka är argumenten? TEXT: PER LINDBLOM, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT OCH AUKTORISERAD REVISOR FOTO: MATS ÅSMAN Jag har med stort intresse tagit del av de debattartiklar som berört avskrivningsproblematiken rörande fastigheter i stort och i bostadsrättsföreningar i synnerhet. Det torde genom tidigare artiklar, i Balans och Konsulten och inte minst genom FARS RedU 12, stå alldeles klart att det inte finns något utrymme enligt gällande lag och norm att underlåta att göra avskrivningar på anläggningstillgångar med begränsad nyttjandetid, samt att fastigheter har begränsad nyttjandetid – gott så. Inom ramen för min profession så läser jag varje år ett stort antal årsredovisningar för så väl aktiebolag som ekonomiska föreningar. Jag tycker mig se att det i bostadsrättsföreningar, företrädesvis tämligen nybildade föreningar, blir allt vanligare med att föreningens fastighet skrivs av enligt en progressiv avskrivningsbana. En nyttjandeperiod om 100 år och en progressiv avskrivning som börjar med 0,02-0,04 procent för en nybyggd fastighet förekommer. Ibland får jag nästan intrycket av att det finns aktörer inom vår bransch som regelmässigt rekommenderar att man ska övergå från en linjär avskrivningsbana till en progressiv på fastigheter i bostadsrättsföreningar. Jag kan dock inte se någon förskjutning mot progressiva avskrivningar på bostadsfastigheter i aktiebolag, vilket är märkligt, eftersom jag har svårt att se att slitaget för en fastighet skulle vara beroende av verksamhetsformen. Personligen är jag konfunderad över ökningen av progressiva avskrivningar på fastigheter. I Konsulten (nr 8/2010) Frågor och Svar i redovisningsfrågor skrevs att det aldrig kan vara god redovisningssed att använda progressiv avskrivning i ett fastighetsföretag. Vidare fanns att läsa i Nytt från Revisorn (nr 12/2010) att ”Den ännu ej besvarande frågan är om man kan anse att delar i en byggnad förslits progressivt”. Skrivningen i Konsulten är måhända väl kategoriskt men det går inte att missuppfatta svaret. Svaret i Nytt från Revisorn utesluter ju inte möjligheten, men åtminstone jag tolkar svaret som att det är långt ifrån självklart. Jag har inte sett att frågan debatterats i något senare nummer av dessa publikationer, och inte heller i Balans. Att vara styrelseledamot i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening innebär som vi alla vet ett långtgående ansvar, inte minst för att verksamhetens finansiella rapporter ger en rättvisande bild i enlighet med årsredovisningslagen och i detta diskuterade fall, Bokföringsnämndens allmänna råd. Årsredovisningar i bostadsrättsföreningar är antagligen, bortsett från noterade bolags, en av de finansiella rapporter som läses av flest intressenter utanför styrelsen. Vi vet att årsredovisningen för bostadsrättsföreningen och dess innehåll har effekter på bostadsrättens värde och därmed bostadsrättsinnehavarens förmögenhet, innehavarens och föreningens möjliga kreditutrymme Redovisningskonsult sökes Vår trotjänare går i pension efter 34 år i företaget. Nu söker vi en kvalificerad redovisningskonsult med dokumenterade kunskaper inom redovisning, bokslutsarbete och skatter. Vi har väl inarbetade kunder inom samtliga organisationsformer och de flesta branscher. Läs mer på www.lorab.se och lämna din ansökan senast 31 okt 2012 till lorab@lorab.se Tillträde så snart som möjligt. och prisbilden på dessa krediter. Jag tycker mig därmed se en förhöjd risk för styrelsen i en bostadsrättsförening om det i efterhand skulle visa sig att årsredovisningen inte uppfyller årsredovisningslagen och/eller god redovisningssed. Med anledning av ovanstående får man förutsätta att de styrelser som infört progressiv avskrivning på fastigheter också funnit starka argument för att det varit den metod som bäst återspeglar hur tillgången successivt förbrukas. Vilka är argumenten I Bokföringsnämndens allmänna råd 2001:3 Redovisning av Materiella anläggningstillgångar framgår att det avskrivningsbara beloppet ska periodiseras enligt en systematisk plan över nyttjandeperioden. Företaget har att välja den metod som bäst återspeglar hur tillgångens värde för företaget successivt förbrukas. Det kommenteras särskilt att en progressiv avskrivningsmetod är tänkbar för anläggningstillgångar med lång livslängd och obetydlig teknisk utveckling, men att förutsättningarna för att tillämpa denna metod för industriella anläggningar föreligger sällan. Utöver denna information får man ingen vägledning av det allmänna rådet för under vilka betingelser man kan använda progressiva avskrivningar (ingen ytterligare information framgår i RR12 eller K2). Jag ansluter mig till uppfattningen att årsredovisningslagen utgår från ett allokeringskoncept där historiska anskaffningsutgifter ska matchas mot framtida intäkter (senast framfört i Bo Nordlund och Pernilla Lundqvists artikel i Balans nr 10/2010). Enligt detta synsätt torde en förutsättning för en progressiv avskrivning vara att den förväntade intäkten från den diskuterade tillgången är mindre i början av nyttjandeperioden än i slutet av den samma. Av exempel 2 i BFNAR 2001:3 framgår att restvärdet ska bedömas med hänsyn till den prisnivå som gäller vid anskaffningstillfället. Restvärdet ska motsvara det verkliga värdet för en likadan tillgång vars nyttjande period gått till ända och som har använts under likartade förhållanden som de under vilka den aktuella tillgången kommer att användas. 10 Redovisningskonsulten nr 6 2012
Utifrån detta är det rimligt att utgå från, att även när jag ska beräkna förväntade framtida intäkter måste räkna bort effekten av inflation. Hur kan jag då öka intäkterna i reala termer för en fastighet så att man kan motivera en progressiv avskrivning? En påverkande faktor kan vara om fastigheten inte är fullt uthyrd och slitaget för vissa komponenter i fastigheten därför är lägre än vid en full nyttjandegrad. Eftersom nyttjandeperioden för komponenter som fasad, grund och tak torde vara opåverkad av uthyrningsgraden så är troligen effekten på de planenliga avskrivningarna i de flesta fall försumbar och kan svårligen motivera en progressiv avskrivning över hela nyttjandeperioden. En annan faktor kan vara att framtida intäkter för fastigheten skulle öka väsentligt på grund av en fri hyressättning och en mycket stor bostadsbrist i det aktuella geografiska området som de beslutsfattarna och/eller marknadskrafterna inte klarar av att parera. Ovanstående argument torde svårligen kunna anföras för en fastighet i en bostadsrättsförening vars intäkter rimligen är oförändrade även om det skulle uppstå en bostadsbrist som samhället inte förmår att parera. I de allra flesta fall finns det närmast en 100 procent korrelation mellan ökade kostnader för föreningen avseende reparation, underhåll och finansiering med ökade intäkter (avgiftshöjning), vilket inte kan vara ett argument för framtida ökade intäkter i nu diskuterat fall. Till detta ska också anföras att tillgångar ska värderas med rimlig försiktighet (ÅRL 2:4). Jag har väldigt svårt att se hållbara argument för ökade intäkter som motiverar en avskrivningsprocent på några promille, som över exempelvis Redovisningskonsulten nr 6 2012 100 år, ska öka så att hela det avskrivningsbara beloppet skrivs av. Givet försiktighetsaspekten ska det dessutom vara mer troligt att det skisserade scenariot inträffar än att det inte inträffar, det kan med andra ord inte endast vara ett teoretiskt möjligt scenario. För att ytterligare komplicera frågan ska revisorn också kunna inhämta någon form av revisionsbevis som styrker sannolikheten i det antagna scenariot för att inte avlämna en revisionsberättelse som innehåller någon form av kommentar. Dessutom noterar jag att i BFNAR 2012:1 (K3) anges i kap 17 p 20 att företaget ska välja en avskrivningsmetod som återspeglar förväntade förbrukning av den materiella anläggningstillgången. I kommentaren i det allmänna rådet exemplifieras olika avskrivningsmetoder ”linjär, degressiv eller produktionsberoende avskrivningsmetod” – progressiv avskrivning finns inte med bland exemplen. Per Lindblom Bokföringsnämnden kan rimligen inte mena, att progressiv avskrivning inte är tillåten i ett principbaserat regelverk, men kanske är det ytterligare en fingervisning om att man bör nogsamt tänka igenom sina argument innan man väljer en progressiv avskrivningsmetod. Problemet är bara att min, om än mycket ovetenskapliga studie, indikerar att inget annat skäl angivits än att det är möjligt att ha en progressiv avskrivning. Men är det verkligen så, att bara för att det inte är förbjudet, så är det tillåtet? Eftersom progressiva avskrivningar i framför allt bostadsrättsföreningar blir vanligare och vanligare måste det ändå finnas hållbara argument även om jag personligen inte lyckats finna dem. Jag skulle vilja uppmana Bokföringsnämnden och/eller branschorganisationerna (SRF/FAR) att klargöra under vilka betingelser en sådan avskrivningsmetod skulle vara möjlig. 11
Page 1 and 2: Nu väntar en spännande tid för e
Page 3 and 4: INNEHÅLL NUMMER 6 2012 Kongress 20
Page 5 and 6: Reflektioner Fredrik Dahlberg Förb
Page 7 and 8: SRF Informerar Information från Sv
Page 9: Nya Reko är nu ute på remiss! En
Page 13 and 14: Vill du se fler bilder från Kongre
Page 15 and 16: Positiva röster från deltagare N
Page 17 and 18: Stort intresse för K-normeringen E
Page 19 and 20: Redovisningskonsulten nr 6 2012 19
Page 21 and 22: En möjlighet att visa upp sig Som
Page 23 and 24: Ett rungande tack Vi vill tacka vå
Page 25 and 26: Redovisningskonsulten nr 6 2012 Mat
Page 27 and 28: Redovisningskonsulten nr 6 2012 7 5
Page 29 and 30: att skapa bra rutiner så får de a
Page 31 and 32: arbeta med ett stort antal av de do
Page 33 and 34: Nu väntar en spännande tid för e
Page 35 and 36: Kval för K-val? I föregående num
Page 37 and 38: Gnosjöandan speglas i vår verksam
Page 39 and 40: - Här var marken så jäklig så d
Page 41 and 42: Redovisningskonsulten nr 6 2012 Cat
Page 43 and 44: Enligt regeringens förslag kommer
Page 45 and 46: Fråga: En anställd har fått en a
Page 47 and 48: Fråga: A har sålt en hyresfastigh
Page 49 and 50: Byggnad på annans mark är det fr
Page 51 and 52: Webbkurser i skatt och redovisning

Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?