Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Debatt...<br />
Progressiva avskrivningar på fastigheter,<br />
vilka är argumenten?<br />
TEXT: PER LINDBLOM, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT OCH AUKTORISERAD REVISOR FOTO: MATS ÅSMAN<br />
Jag har med stort intresse tagit del av de debattartiklar<br />
som berört avskrivningsproblematiken<br />
rörande fastigheter i stort och i bostadsrättsföreningar<br />
i synnerhet. Det torde genom tidigare<br />
artiklar, i Balans och <strong>Konsulten</strong> och inte minst<br />
genom FARS RedU 12, stå alldeles klart att det<br />
inte finns något utrymme enligt gällande lag<br />
och norm att underlåta att göra avskrivningar<br />
på anläggningstillgångar med begränsad nyttjandetid,<br />
samt att fastigheter har begränsad<br />
nyttjandetid – gott så.<br />
Inom ramen för min profession så läser jag<br />
varje år ett stort antal årsredovisningar för så<br />
väl aktiebolag som ekonomiska föreningar. Jag<br />
tycker mig se att det i bostadsrättsföreningar,<br />
företrädesvis tämligen nybildade föreningar,<br />
blir allt vanligare med att föreningens fastighet<br />
skrivs av enligt en progressiv avskrivningsbana.<br />
En nyttjandeperiod om 100 år och en progressiv<br />
avskrivning som börjar med 0,02-0,04<br />
procent för en nybyggd fastighet förekommer.<br />
Ibland får jag nästan intrycket av att det finns<br />
aktörer inom vår bransch som regelmässigt rekommenderar<br />
att man ska övergå från en linjär<br />
avskrivningsbana till en progressiv på fastigheter<br />
i bostadsrättsföreningar.<br />
Jag kan dock inte se någon förskjutning mot<br />
progressiva avskrivningar på bostadsfastigheter<br />
i aktiebolag, vilket är märkligt, eftersom jag har<br />
svårt att se att slitaget för en fastighet skulle vara<br />
beroende av verksamhetsformen.<br />
Personligen är jag konfunderad över ökningen<br />
av progressiva avskrivningar på fastigheter.<br />
I <strong>Konsulten</strong> (<strong>nr</strong> 8/2010) Frågor och Svar i redovisningsfrågor<br />
skrevs att det aldrig kan vara<br />
god redovisningssed att använda progressiv<br />
avskrivning i ett fastighetsföretag. Vidare fanns<br />
att läsa i Nytt från Revisorn (<strong>nr</strong> 12/2010) att<br />
”Den ännu ej besvarande frågan är om man kan<br />
anse att delar i en byggnad förslits progressivt”.<br />
Skrivningen i <strong>Konsulten</strong> är måhända väl kategoriskt<br />
men det går inte att missuppfatta svaret.<br />
Svaret i Nytt från Revisorn utesluter ju inte<br />
möjligheten, men åtminstone jag tolkar svaret<br />
som att det är långt ifrån självklart. Jag har inte<br />
sett att frågan debatterats i något senare nummer<br />
av dessa publikationer, och inte heller i Balans.<br />
Att vara styrelseledamot i ett aktiebolag eller<br />
en ekonomisk förening innebär som vi alla<br />
vet ett långtgående ansvar, inte minst för att<br />
verksamhetens finansiella rapporter ger en rättvisande<br />
bild i enlighet med årsredovisningslagen<br />
och i detta diskuterade fall, Bokföringsnämndens<br />
allmänna råd.<br />
Årsredovisningar i bostadsrättsföreningar är<br />
antagligen, bortsett från noterade bolags, en av de<br />
finansiella rapporter som läses av flest intressenter<br />
utanför styrelsen. Vi vet att årsredovisningen<br />
för bostadsrättsföreningen och dess innehåll<br />
har effekter på bostadsrättens värde och därmed<br />
bostadsrättsinnehavarens förmögenhet, innehavarens<br />
och föreningens möjliga kreditutrymme<br />
Redovisningskonsult sökes<br />
Vår trotjänare går i pension efter 34 år i företaget. Nu söker vi en<br />
kvalificerad redovisningskonsult med dokumenterade kunskaper<br />
inom redovisning, bokslutsarbete och skatter. Vi har väl inarbetade<br />
kunder inom samtliga organisationsformer och de flesta branscher.<br />
Läs mer på www.lorab.se och lämna din<br />
ansökan senast 31 okt <strong>2012</strong> till lorab@lorab.se<br />
Tillträde så snart som möjligt.<br />
och prisbilden på dessa krediter. Jag tycker mig<br />
därmed se en förhöjd risk för styrelsen i en<br />
bostadsrättsförening om det i efterhand skulle<br />
visa sig att årsredovisningen inte uppfyller årsredovisningslagen<br />
och/eller god redovisningssed.<br />
Med anledning av ovanstående får man<br />
förutsätta att de styrelser som infört progressiv<br />
avskrivning på fastigheter också funnit starka<br />
argument för att det varit den metod som bäst<br />
återspeglar hur tillgången successivt förbrukas.<br />
Vilka är argumenten<br />
I Bokföringsnämndens allmänna råd 2001:3<br />
Redovisning av Materiella anläggningstillgångar<br />
framgår att det avskrivningsbara beloppet ska<br />
periodiseras enligt en systematisk plan över<br />
nyttjandeperioden. Företaget har att välja den<br />
metod som bäst återspeglar hur tillgångens värde<br />
för företaget successivt förbrukas. Det kommenteras<br />
särskilt att en progressiv avskrivningsmetod<br />
är tänkbar för anläggningstillgångar med lång<br />
livslängd och obetydlig teknisk utveckling, men<br />
att förutsättningarna för att tillämpa denna<br />
metod för industriella anläggningar föreligger<br />
sällan. Utöver denna information får man ingen<br />
vägledning av det allmänna rådet för under<br />
vilka betingelser man kan använda progressiva<br />
avskrivningar (ingen ytterligare information<br />
framgår i RR12 eller K2).<br />
Jag ansluter mig till uppfattningen att årsredovisningslagen<br />
utgår från ett allokeringskoncept<br />
där historiska anskaffningsutgifter ska matchas<br />
mot framtida intäkter (senast framfört i Bo<br />
Nordlund och Pernilla Lundqvists artikel i<br />
Balans <strong>nr</strong> 10/2010).<br />
Enligt detta synsätt torde en förutsättning för<br />
en progressiv avskrivning vara att den förväntade<br />
intäkten från den diskuterade tillgången<br />
är mindre i början av nyttjandeperioden än i<br />
slutet av den samma.<br />
Av exempel 2 i BFNAR 2001:3 framgår att<br />
restvärdet ska bedömas med hänsyn till den<br />
prisnivå som gäller vid anskaffningstillfället.<br />
Restvärdet ska motsvara det verkliga värdet för<br />
en likadan tillgång vars nyttjande period gått<br />
till ända och som har använts under likartade<br />
förhållanden som de under vilka den aktuella<br />
tillgången kommer att användas.<br />
10 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>