Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

More documents

Recommendations

Info

Fråga: Ett aktiebolag har flyttat till nya lokaler i april 2012 (bokslut sista juni). Kvarvarande hyra för de gamla lokalerna sträcker sig fram till och med september 2012. Då företaget ej kommer att utnyttja de gamla lokalerna bör väl hyran som avser juli-september 2012 tas som kostnad i bokslutet per sista juni? Om företaget kostnadsför hyran för juli-september i bokslutet 2012-06-30, är den skattemässigt avdragsgill det året? Svar: Om jag förstår din fråga rätt använder bolaget inte alls de gamla lokalerna. De ger då inte upphov till något kassaflöde i verksamheten och det förutbetalda beloppet kan därmed inte anses vara en tillgång. Det är då rätt att det ska kostnadsföras i bokslutet. Skattemässigt avgörs denna fråga av god redovisningssed. Det är möjligt att Skatteverket kan ha någon synpunkt, men med rätt förutsättningar borde det bli skattemässigt avdragsgillt samma år som det redovisas. ••• Fråga: Ett kundföretag (aktiebolag) har i balansräkningen gjorda uppskrivningar avseende värdet på hyresrätt. Värdet styrks av intyg från företagsmäklare. Får uppskrivningar av detta slag kvarstå om företaget börjar tillämpa K2-regelverket? Svar: Det är bara uppskrivningar på byggnader och mark som företagen kan ta med sig in i K2. Detta regleras i de särskilda övergångsreglerna som finns i kapitel 21, närmast regel 21.4 (SRFboken 2012 sidan 162). Vill företaget ha kvar uppskrivningen måste de tillämpa K3. Det är möjligt även om företaget kvalificerar för att tillämpa K2. ••• Fråga: Ett aktiebolag som är ett tjänsteföretag inom IT fakturerar både i efterhand och i förskott. Enligt tidigare årsredovisning använder de alterna- Frågor & Svar Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF svarar på frågor som rör redovisning. Ställ din redovisningsfråga under frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se. tivregeln avseende uppdrag på löpande räkning. Upparbetade tjänster tas därmed inte upp i balansräkningen. Men de tjänster som de fakturerar kvartalsvis i förväg har periodiserats, det vill säga intäkten tas i den period som arbetet utförs. Det känns som att man har blandat alternativregeln och huvudregeln. Får man göra så? Svar: Som jag förstår det är det ren förskottsfakturering de periodiserar. Det torde gå bra (vara ett krav) även om alternativregeln tillämpas. Alternativregeln handlar bara om utfört arbete som inte är fakturerat. Per balansdagen inte utfört arbete hanteras inte av alternativregeln. Det arbete som utförs nästa år är ju inte ett pågående arbete per bokslutsdagen. Däremot är det viktigt att bolaget inte laborerar med sin fakturering för att påverka resultatet. ••• Fråga: Är bokslutsbilagor räkenskapsmaterial som ska arkiveras i minst 7 år? Svar: Det är räkenskapsinformation som ska sparas i sju år. Vad som är räkenskapsinformation framgår av 1 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078). Där hänvisas bland annat till 6 kap. 8 § samma lag. Ordet bokslutsspecifikation används inte, men det är vad man brukar kalla specifikationerna i denna paragraf. Utifrån det blir svaret ja. ••• Fråga: Vi har inom vår redovisningsbyrå som princip att bokföra varje transaktion för sig på skattekontot. Det vill säga inbetalning till skattekontot bokförs D1630 K1930, dragning av moms från skattekontot bokförs D2650 K1630. Det är vanligt bland företag att man ”hoppar” över att bokföra transaktionerna på skattekontot. Finns det något rätt och fel avseende detta? Svar: Bokföringsnämnden har i sin normgivning BFN U 97:2 Redovisning av avräkning mot skattekonto hos skattemyndigheten med mera (sidan 734 i SRF-boken 2012) angivit vad de anser ska utgöra god redovisningssed. Enligt det uttalandet ska juridiska personer ha ett konto där alla transaktioner på skattekontot framgår. Skattekontot ska i princip alltid gå att stämma av mot ett huvudbokskonto. ••• Fråga: Behöver det vara en not om skatteskuld i årsredovisningen då den upprättas enligt K2? När bolaget hade revisor så ville de ha en not. Nu har företaget inte någon revisor. Svar: De upplysningskrav som finns i K2 är samlade i kapitel 19. Bokföringsnämnden har endast lagt till ett fåtal krav utöver vad lagen kräver. Eftersom lagen inte kräver att mindre företag ska lämna upplysning om skatter (5 kap. 16 och 17 §§ ÅRL gäller bara större företag) finns inte det kravet i K2. Reglerna i K2 gäller oavsett vad revisorn eller redovisningskonsulten vill ha. Det är möjligt och kan vara lämpligt att lämna extra upplysningar, men det är i så fall företaget självt som ska avgöra det. 46 Redovisningskonsulten nr 6 2012
Fråga: A har sålt en hyresfastighet med förlust. Hur stor del av förlusten är avdragsgill? Svar: För fysiska personer gäller enligt huvudregeln att 70 procent av en kapitalförlust är avdragsgill. För kapitalförluster på näringsfastigheter, till exempel hyresfastigheter, gäller dock ytterligare kvotering. I dessa fall är endast 63 procent av kapitalförlusten avdragsgill. ••• Fråga: A har ett uppskovsbelopp från en bostadsförsäljning som uppgår till 15 000 kronor. Kan B återföra detta uppskovsbelopp till beskattning trots att han inte avyttrat ersättningsbostaden? Svar: Det är numera möjligt att frivilligt återföra ett uppskovsbelopp till beskattning. Återfört belopp får inte understiga 20 000 kronor per år. I de fall återstående uppskovsbelopp understiger 20 000 kronor medges dock återföring av ett lägre belopp. ••• Fråga: Kan flera personer som genom gåva tar över en näringsverksamhet dela på övergångsposten avseende räntefördelning och expansionsfond? Svar: Ja. Eftersom hela verksamheten måste överföras och övergångsposten är knuten till denna bör övergångsposten – enligt Skatteverket – fördelas i förhållande till vars och ens ideella andel av den övertagna rörelsen (dnr 130 460090-05/111). ••• Fråga: I december 2011 tecknade AB A en tjänstepensionsförsäkring för en anställd (B). Som huvudregel får AB A bara avdrag för pensionskostnader upp till 35 procent av B:s lön. Som lön räknas sådan pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal som hänför sig till beskattningsåret eller det föregående beskattningsåret. Gjorde AB Redovisningskonsulten nr 6 2012 Frågor & Svar Bertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning. Mejla dina frågor till konsulten@srfkonsult.se A rätt som räknade med ett tantiem som betalades ut till B under våren 2012, men som hänför sig till AB A:s beskattningsår 2011? Svar: Ja. För aktiebolag gäller bokföringsmässiga grunder avseende vilka löneutgifter som ska hänföras till ett visst beskattningsår. Om tantiemet enligt god redovisningssed är hänförligt till år 2011 får tantiemet räknas med i den pensionsgrundande lönen för år 2011. Detta gäller även om utbetalning skulle ske under år 2012. ••• Fråga: AB A förvärvade 50 procent av aktierna i AB B för 400 000 kronor under våren 2011. Dessutom lånade man ut 200 000 kronor till AB B. Nu har AB B försatts i konkurs. Kan AB A få avdrag för sina förluster? Svar: Nej. AB A:s innehav av aktier i AB B räknas som näringsbetingade andelar. Kapitalförluster på näringsbetingade andelar är inte avdragsgilla. Inte heller förluster på fordringar som uppkommit när företagen är i intressegemenskap är avdragsgilla. Två företag anses vara i intressegemenskap om det ena direkt eller indirekt har väsentligt inflytande i det andra eller om båda står under i huvudsak gemensam ledning. ••• Fråga: AB X har sålt en fastighet med förlust. Fastigheten har under de senaste fem åren uteslutande använts som kontorslokal för den verksamhet som bolaget bedriver. Får AB X göra avdrag för denna förlust? Svar: För aktiebolag gäller att kapitalförluster som uppkommer vid avyttring av fastighet bara får dras av mot kapitalvinst på fastighet, den så kallade kvittningsfållan. Kapitalförlusten hamnar dock inte i kvittningsfållan när en fastighet – som under tre år före avyttringen i betydande omfattning – har använts för produktions- eller kontorsändamål hos det avyttrande företaget eller ett företag i intressegemenskap. AB X medges därmed avdrag med 100 procent av förlusten. ••• Fråga: A ska avveckla sin enskilda näringsverksamhet. Han har gjort avsättningar till periodiseringsfond under fem år. Fonderna uppgår totalt till 150 000 kronor. Måste periodiseringsfonderna tas upp till beskattning av A direkt? Svar: En enskild näringsidkare ska återföra periodiseringsfonderna när han upphör att bedriva näringsverksamhet. Skatteverket har i ett ställningstagande ansett att om tillgångar/ skulder finns kvar oförändrade under ett helt räkenskapsår utan att någon aktivitet förekommit i näringsverksamheten ska den normalt anses avslutad senast vid detta räkenskapsårs utgång. Detta gäller dock inte näringsverksamhet som innehåller skogskontomedel eller i fall där den skattskyldige uppbär sjukpenning som ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Enbart avstämning av egenavgifter anses inte medföra att man bedriver någon näringsverksamhet. A kan dock i sin självdeklaration begära att reglerna om ackumulerad inkomst ska tillämpas på beloppet vid beräkningen av den statliga skatten. ••• Fråga: Två makar äger hälften var av aktierna i ett fåmansbolag. Aktierna är för den ene maken kvalificerade enligt de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansbolag (3:12-reglerna). I samband med skilsmässa sker en bodelning som bland annat innebär att den verksamme delägaren blir ägare till samtliga aktier. Kan denne därvid överta den andre makens sparade utdelningsutrymme? Svar: Ja. Vid alla former av benefika överlåtelser (arv, testamente, gåva, bodelning och liknande vederlagsfria överlåtelser) övertar den nye ägaren den tidigare ägarens sparade utdelning. 47
Page 1 and 2: Nu väntar en spännande tid för e
Page 3 and 4: INNEHÅLL NUMMER 6 2012 Kongress 20
Page 5 and 6: Reflektioner Fredrik Dahlberg Förb
Page 7 and 8: SRF Informerar Information från Sv
Page 9 and 10: Nya Reko är nu ute på remiss! En
Page 11 and 12: Utifrån detta är det rimligt att
Page 13 and 14: Vill du se fler bilder från Kongre
Page 15 and 16: Positiva röster från deltagare N
Page 17 and 18: Stort intresse för K-normeringen E
Page 19 and 20: Redovisningskonsulten nr 6 2012 19
Page 21 and 22: En möjlighet att visa upp sig Som
Page 23 and 24: Ett rungande tack Vi vill tacka vå
Page 25 and 26: Redovisningskonsulten nr 6 2012 Mat
Page 27 and 28: Redovisningskonsulten nr 6 2012 7 5
Page 29 and 30: att skapa bra rutiner så får de a
Page 31 and 32: arbeta med ett stort antal av de do
Page 33 and 34: Nu väntar en spännande tid för e
Page 35 and 36: Kval för K-val? I föregående num
Page 37 and 38: Gnosjöandan speglas i vår verksam
Page 39 and 40: - Här var marken så jäklig så d
Page 41 and 42: Redovisningskonsulten nr 6 2012 Cat
Page 43 and 44: Enligt regeringens förslag kommer
Page 45: Fråga: En anställd har fått en a
Page 49 and 50: Byggnad på annans mark är det fr
Page 51 and 52: Webbkurser i skatt och redovisning

Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?