Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
Konsulten nr 6 2012 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nu väntar en spännande<br />
tid för ekonomer<br />
<strong>SRF</strong> Lön – ny branschförening<br />
för löneyrket!<br />
Kval för K-val?<br />
Progressiva avskrivningar<br />
på fastigheter, vilka är<br />
argumenten?<br />
Nr 6 – <strong>2012</strong><br />
Pris 56 kr<br />
Tidningen Redovisningskonsulten från <strong>Sveriges</strong> <strong>Redovisningskonsulters</strong> <strong>Förbund</strong><br />
Med bokföringslagen som favorit<br />
Redovisningsbranschen Redovisningsbranschen står står inför inför stora stora förändringarna förändringarna när<br />
K-normgivningen K-normgivningen inom inom kort kort blir huvudalternativ. huvudalternativ. Catharina Catharina<br />
Pramhäll Pramhäll har fullständig fullständig koll på vad det innebär. innebär.
BL Administration BL Skatt<br />
BL Bokslut<br />
BL Klient BL Info<br />
eBibliotek Mallar & dokument<br />
Hyr en helhetslösning<br />
– program, nyheter, e-böcker, mm<br />
Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisningsbyrån<br />
hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror,<br />
byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisnings information, dokumentmallar och<br />
personlig frågeservice.<br />
Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att<br />
ni får tillgång till ständigt uppdaterad program vara, support samt aktuell skatte- och redovisningsinformation.<br />
Allt från samma pålitliga leverantör.<br />
Många kunder har undrat om det finns någon hake med<br />
upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst?<br />
Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara<br />
en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både<br />
du som kund och vi på.<br />
Ulf Bokelund Svensson<br />
vd Björn Lundén Information<br />
Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om<br />
vår hyreslösning.<br />
Scanna koden med din Smartphone<br />
så får du mer information om vår<br />
helhetslösning.<br />
Detta ingår när du hyr<br />
en helhetslösning:<br />
Ekonomisystemet<br />
BL Administration<br />
Skatte- och deklarationsprogrammet<br />
BL Skatt<br />
(WinSkatt)<br />
BL Bokslut – för bokslut<br />
och årsredovisning<br />
Byråstöd/klienthantering<br />
med Reko-stöd<br />
e-bokpaket med<br />
26 e-böcker<br />
Nyhetstjänst med<br />
personlig frågeservice<br />
Dokumentmallar med<br />
juridiska hjälptexter<br />
Antal användare/anställda:<br />
1–2 799 kr/mån/pers<br />
3–6 599 kr/mån/pers<br />
7–14 499 kr/mån/pers<br />
Fler än 15, begär offert!<br />
Moms tillkommer på alla priser.<br />
Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se
INNEHÅLL NUMMER 6 <strong>2012</strong><br />
Kongress <strong>2012</strong><br />
28<br />
13<br />
<strong>SRF</strong>s 76e kongress blev som vanligt en mycket trevlig tillställning. Inspirerande föredrag,<br />
en fullmatad ekonomimässa och härlig gemenskap för alla deltagande <strong>SRF</strong>-medlemmar.<br />
Som grädde på moset fick vi avnjuta en fantastisk middag på Winterviken, komponerad<br />
av stjärnkocken Markus Aujalay.<br />
”Fortfarande<br />
förvirrad men på<br />
en högre nivå.<br />
Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, E-post: fredrik.lantz@srfkonsult.se • Projektledare: Lena Iredahl, E-post: konsulten@srfkonsult.se<br />
Redaktionsgrupp: Nadia Granqvist, Karolina Gunnarsson, Lena Iredahl, Olle Larsson, Tina Sjöström & Benny Wedberg<br />
Produktion: <strong>SRF</strong> Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00, Fax: 023-637 88 • Layout: <strong>SRF</strong> Servicebyrå AB, Nadia Granqvist<br />
& Karolina Gunnarsson • Tryck: Intellecta infolog • Prenumerations- och medlemsärenden: <strong>SRF</strong> Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun,<br />
Tel: 010-483 80 00, Fax: 023-637 88, E-post: konsulten@srfkonsult.se • Annonser: Olle Larsson, Tel: 010-483 80 00, E-post: olle@srfkonsult.se<br />
Utgivning och distribution: Redovisningskonsulten utkommer med 8 nummer per år • Eftertryck av: Redovisningskonsulten medges först<br />
efter överenskommelse med redaktionsledningen • Förbehåll: Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara <strong>SRF</strong>s.<br />
Omslagsfoto: Mats Åsman<br />
5 Reflektioner<br />
10 Debatt: Progressiva avskrivningar på<br />
fastigheter, vilka är argumenten?<br />
20 <strong>SRF</strong> Lön – ny branschförening för löneyrket!<br />
32 Nu väntar en spännande tid för ekonomer<br />
Sandro Scocco är en av <strong>Sveriges</strong> främsta national-<br />
ekonomer. Tack vare en intellektuell hederlighet är<br />
han eftertraktad som talare och får ofta agera expert<br />
inom samhällsekonomiska frågor.<br />
35 Kval för K-val?<br />
37 Gnosjöandan speglas i vår verksamhet<br />
I Bredaryd, mitt i det företagstäta Gnosjöområdet<br />
blomstrar affärerna. En stor andel tillverkande<br />
industri gör arbetet som redovisningskonsult lite<br />
annorlunda än på många andra håll. En av de större<br />
aktörerna är Breda Affärsutveckling/Revision AB.<br />
40 Med bokföringslagen som favorit<br />
42 Sänkt bolagsskatt – effekter för ägare av<br />
fåmansföretag och enskilda firmor<br />
Redaktionen har ordet...<br />
Här kommer ett välmatat höstnummer av <strong>Konsulten</strong>.<br />
Som sig bör har vi vikt flera sidor åt att rapportera från<br />
<strong>SRF</strong>s 76e kongress som hölls i Kista utanför Stockholm i<br />
mitten av september. Vi är otroligt glada över de positiva<br />
kommentarer vi fått från årets deltagare. Var du inte en<br />
av dem – se till att vara med nästa år!<br />
Som de flesta redan är medvetna om blir K-normeringen<br />
tvingande för flera olika bolagsformer från och med 2014.<br />
Därför berör flera av artiklarna just detta område. Vi har<br />
märkt ett markant ökat intresse från våra medlemmar<br />
för de olika K-principerna, de kurser som ordnas under<br />
hösten blir snabbt fullbokade.<br />
Som vanligt bjuder vi även på ett flertal intressanta reportage<br />
så sätt dig i lugn och ro med en kopp kaffe eller<br />
te, stäng dörren och låt dig inspireras!<br />
Trevlig läsning önskar redaktionen!
Redovisning Ort Kursdatum<br />
Bokföring Göteborg 26-29/11 <strong>2012</strong><br />
Redovisning I Stockholm 19-23/11 <strong>2012</strong><br />
Redovisning II Malmö 29/10-1/11<br />
<strong>2012</strong><br />
Redovisning II Stockholm 19-22/11 <strong>2012</strong><br />
Redovisning II<br />
påbyggnad<br />
Stockholm 14-15/11 <strong>2012</strong><br />
! K3 i mindre företag Stockholm 19/11 <strong>2012</strong><br />
! K3 i mindre företag Göteborg 21/11 <strong>2012</strong><br />
! K3 i mindre företag Malmö 26/11 <strong>2012</strong><br />
Koncer<strong>nr</strong>edovisning Stockholm 14-15/11 <strong>2012</strong><br />
! Redovisning i bostadsrättsföreningar<br />
Redovisning i tjänste-<br />
och entreprenadföretag<br />
Redovisning i tjänste-<br />
och entreprenadföretag<br />
Stockholm 27/11 <strong>2012</strong><br />
Göteborg 5/11 <strong>2012</strong><br />
Malmö 26/11 <strong>2012</strong><br />
<strong>SRF</strong>s Nyhetsdag Flertal orter Se srfkonsult.se<br />
<strong>SRF</strong>s Redovisningsdagar<br />
<strong>SRF</strong>s Redovisningsdagar<br />
Upprätta ÅR enligt<br />
K2-reglerna<br />
Malmö 27-28/11 <strong>2012</strong><br />
Göteborg 29-30/11 <strong>2012</strong><br />
Stockholm 12-13/11 <strong>2012</strong><br />
Skatt Ort Kursdatum<br />
Högre Skattekurs Stockholm 29-31/10 <strong>2012</strong><br />
Momsen <strong>2012</strong> Göteborg 23-24/10 <strong>2012</strong><br />
Momsen <strong>2012</strong> Malmö 6-7/11 <strong>2012</strong><br />
! Nya skatteförfarandelagen<br />
Stockholm 13/11 <strong>2012</strong><br />
Aktuella kursstarter<br />
! Nya skatteförfarandelagen<br />
! Nya skatteförfarandelagen<br />
Skattedag EF,<br />
i<strong>nr</strong>iktning jord- och<br />
skogsbruk<br />
Skattedag EF,<br />
i<strong>nr</strong>iktning jord- och<br />
skogsbruk<br />
Skattedag EF,<br />
i<strong>nr</strong>iktning jord- och<br />
skogsbruk<br />
Skattedag EF,<br />
i<strong>nr</strong>iktning jord- och<br />
skogsbruk<br />
Skattedag EF,<br />
i<strong>nr</strong>iktning jord- och<br />
skogsbruk<br />
Skattedag EF,<br />
i<strong>nr</strong>iktning jord- och<br />
skogsbruk<br />
Göteborg 20/11 <strong>2012</strong><br />
Malmö 30/11 <strong>2012</strong><br />
Skellefteå 13/11 <strong>2012</strong><br />
Stockholm 14/11 <strong>2012</strong><br />
Falun 15/11 <strong>2012</strong><br />
Malmö 20/11 <strong>2012</strong><br />
Jönköping 21/11 <strong>2012</strong><br />
Göteborg 22/11 <strong>2012</strong><br />
<strong>SRF</strong>s Skattedagar Göteborg 26-27/11 <strong>2012</strong><br />
<strong>SRF</strong>s Skattedagar Malmö 29-30/11 <strong>2012</strong><br />
Nyhetsdag i Beskattn. Flertal orter Se srfkonsult.se<br />
Juridik Ort Kursdatum<br />
Ekonomisk familjerätt Stockholm 22-23/11 <strong>2012</strong><br />
Lön III/Arbetsrätt Stockholm 21/11 <strong>2012</strong><br />
Lön Ort Kursdatum<br />
! Kollektivavtal Stockholm 13/11 <strong>2012</strong><br />
Lön III/Arbetsrätt Stockholm 21/11 <strong>2012</strong><br />
Semesterlagen Stockholm 22/10 <strong>2012</strong><br />
! Sjuklön Stockholm 12/11 <strong>2012</strong><br />
Special Ort Kursdatum<br />
Affärsrådgivning för<br />
redovisningskonsulter<br />
Affärsrådgivning för<br />
redovisningskonsulter<br />
Excel – grund för<br />
ekonomer<br />
! Praktiskt budgetarbete<br />
Reko – kurs för<br />
byråledare<br />
Göteborg 6/11 <strong>2012</strong><br />
Stockholm 29/11 <strong>2012</strong><br />
Göteborg 23/10 <strong>2012</strong><br />
Stockholm 26/11 <strong>2012</strong><br />
Gran<br />
Canaria<br />
3-10/11 <strong>2012</strong><br />
Reko – fördjupning Stockholm 14/11 <strong>2012</strong><br />
Reko – fördjupning Göteborg 21/11 <strong>2012</strong><br />
Reko – fördjupning Malmö 22/11 <strong>2012</strong><br />
Reko – fördjupning Skellefteå 28/11 <strong>2012</strong><br />
! Styrelsekurs Göteborg 13/11 <strong>2012</strong><br />
! Styrelsekurs Stockholm 26/11 <strong>2012</strong><br />
Ägarskifte i praktiken Stockholm 12-13/11 <strong>2012</strong><br />
Ekonomistyrning Ort Kursdatum<br />
Ekonomistyrningens<br />
grunder<br />
Ekonomistyrning i EF<br />
& HB<br />
Stockholm 25/10 <strong>2012</strong><br />
Stockholm 26/10 <strong>2012</strong><br />
Ekonomistyrning i AB Stockholm 13-14/11 <strong>2012</strong><br />
! Företagsvärdering Malmö 19/11 <strong>2012</strong><br />
! Företagsvärdering Göteborg 20/11 <strong>2012</strong><br />
! Företagsvärdering Stockholm 11/12 <strong>2012</strong><br />
E-kurser<br />
Vi har även ett växande utbud e-kurser. För mer information<br />
se www.srfekonomiutbildning.se<br />
! = Nyhet<br />
Fler kurser hittar du på srfekonomiutbildning.se
Reflektioner<br />
Fredrik Dahlberg<br />
<strong>Förbund</strong>sdirektör <strong>SRF</strong><br />
<strong>SRF</strong>s 76e kongress har genomförts och återigen<br />
fick vi uppleva dagar som kommer att ge god<br />
eftersmak en lång tid framöver. Det är svårt att<br />
överträffa alla fantastiska tidigare kongresser,<br />
men denna kändes ändå speciellt lyckad. Bra<br />
diskussioner om vår framtid på förhandlingarna,<br />
intressant ekonomimässa och <strong>SRF</strong>s fullsatta<br />
seminarier med över 1 000 deltagare! På toppen<br />
av det fick vi givetvis uppleva en härlig samvaro<br />
med våra medlemmar under båda kongressdagarna<br />
och under kongressmiddagens festligheter.<br />
Precis som alla andra satt jag under kongressmiddagen<br />
och beundrade cirkusartisterna som<br />
på ett skickligt sätt klättrade i rep och ringar<br />
och balanserade på stolar med en otrolig professionalism<br />
både i utförande och kommunikation.<br />
Just där och då slog det mig att det här<br />
finns flera likheter med vår egen bransch. Våra<br />
Auktoriserade Redovisningskonsulter är lika<br />
skickliga på det de gör, fast på en annan scen<br />
och med andra åskådare i form av kunder, banker<br />
och myndigheter. Rekvisitan består inte av<br />
rep och stolar, utan av siffror och information<br />
som hjälper kundföretagen att utvecklas vidare<br />
mot sina mål. Känslan av att vi bidrar till stor<br />
samhällsnytta på ett högst professionellt sätt gör<br />
mig trygg och stolt i mina möten med näringsliv<br />
och beslutsfattare.<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Jag tvivlade aldrig på att redovisningskonsulten<br />
skulle kunna kliva fram och visa vår kvalitet<br />
i redovisningen då revisionsplikten avskaffades.<br />
Inte heller tvivlade jag på att vårt koncept skulle<br />
accepteras av marknaden. Tillämpningen av<br />
Reko har blivit naturlig för hela branschen och<br />
i november kommer den nya generationen av<br />
Reko som kommer att göra tillämpningen ännu<br />
tydligare och lättare. Mycket kraft har lagts ned<br />
på Reko-arbetet av både <strong>SRF</strong> och FAR som nu<br />
tillsammans kan lansera den nya standarden<br />
och hjälpa yrkesrollen att klättra vidare uppåt<br />
i värdekedjan.<br />
På våra kongressförhandlingar antogs en<br />
mycket viktig motion om nya antagningskrav<br />
för att bli Auktoriserad Redovisningskonsult.<br />
De nya kraven kommer att höja förtroendet<br />
ytterligare för yrkesrollen och därmed även dess<br />
status på marknaden, vilket är viktigt för att öka<br />
intresset hos unga människor att välja yrket Auktoriserad<br />
Redovisningskonsult. Motionen kräver<br />
dock beslut av två på varandra följande kongresser<br />
innan ikraftträdande och <strong>SRF</strong> planerar därför<br />
att ha en extra kongress innan årsskiftet.<br />
En annan viktig nyhet vid kongressen var<br />
presentationen av <strong>SRF</strong> Lön, som är ett resultat<br />
av samarbetet mellan <strong>SRF</strong> och Löneföreningen.<br />
Genom den nya plattformen, <strong>SRF</strong> Lön, kom-<br />
mer vi att kunna auktorisera lönekonsulter som<br />
är en stor yrkeskategori på marknaden. Genom<br />
våra erfarenheter av att skapa en auktorisation<br />
kan detta införas för lönekonsulter redan från<br />
nästa år, och följden av det kommer att bli ett<br />
betydligt större och starkare <strong>SRF</strong>. Tillsammans<br />
med allt annat innebär <strong>SRF</strong> Lön att kommande<br />
verksamhetsår blir mycket intressant.<br />
En av förbundets viktigaste uppgifter är att<br />
hjälpa våra medlemmar att ständigt utvecklas<br />
och uppdateras i sin yrkesroll. Ett bra exempel<br />
på en sådan insats är våra Nyhetsdagar som vi<br />
för tredje året i rad genomför på 25 orter över<br />
hela landet. Årets Nyhetsdagstema är valet<br />
mellan K2 och K3 och den nya generationen<br />
av Reko. Missa inte möjligheten att delta på<br />
en ort nära dig och få dessa viktiga nyheter!<br />
Bok eller online<br />
- välj det som passar<br />
dig bäst!<br />
Läs mer,<br />
köp dina böcker och<br />
onlinetjänster på<br />
5
Nytt & Aktuellt<br />
Regeringens budgetproposition innehåller flera<br />
förslag om förändringar på skatteområdet. De<br />
viktigaste presenteras nedan.<br />
Sänkt skatt för pensionärer<br />
Grundavdraget för fysiska personer som vid<br />
beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår<br />
till grundavdragsbeloppet med tillägg av ett<br />
förhöjt grundavdrag. Både grundavdraget och<br />
den förhöjda delen av grundavdraget har ett<br />
fördelningspolitiskt syfte. Det förhöjda grundavdraget<br />
höjs nu så att en fastställd förvärvsinkomst<br />
på 44 900 kronor inte kommer att leda<br />
till någon skatt.<br />
Värdet för minnesgåvor höjs<br />
Värdet av minnesgåvor får uppgå till 15 000<br />
kronor utan att förmånen ska tas upp. Den nya<br />
värdegränsen gäller från och med den 1 januari<br />
2013.<br />
RUT-avdraget förtydligas<br />
Nuvarande regler om skattereduktion för hushållsarbete<br />
förtydligas genom att det i reglerna<br />
uttryckligen ska framgå att hjälp med läxor och<br />
annat skolarbete till elever i grund- och gymnasieskolan<br />
som utförs i eller i nära anslutning till<br />
bostaden, ska omfattas av skattereduktionen.<br />
Socialavgifter ändras men oförändrat<br />
avgiftsuttag<br />
Avgiftsuttaget för arbetsgivaravgifter och egenavgifter<br />
är oförändrat 31,42 procent respektive<br />
28,97 procent för 2013. Sjukförsäkringsavgiften<br />
i arbetsgivaravgifterna sänks till 4,35 procent och<br />
i egenavgifterna till 4,44 procent. Detta föranleder<br />
en höjning av den allmänna löneavgiften<br />
till 9,88 procent.<br />
Regeringen föreslår också vissa ändringar i internationella<br />
socialavgiftsfrågor. En anställd som<br />
ingått ett socialavgiftsavtal med sin utländska<br />
arbetsgivare bör inte längre betala egenavgifter<br />
utan i stället fullgöra arbetsgivarens skyldighet<br />
att betala arbetsgivaravgifter.<br />
Egenavgifter föreslås tas ut på samtliga avgiftspliktiga<br />
inkomster och inte bara på sådana<br />
inkomster som inkomstbeskattas i Sverige.<br />
Förenklade regler vid nedsättning av<br />
egenavgifter<br />
Enskilda näringsidkare och fysiska personer som<br />
är delägare i handelsbolag måste idag begära<br />
avdrag vid beräkningen av egenavgifterna och<br />
lämna särskilda uppgifter i självdeklarationen för<br />
att bedöma om EG-rättens villkor om statsstöd<br />
är uppfyllda. Denna uppgiftsskyldighet tas bort<br />
i självdeklarationen redan vid 2013 års taxering.<br />
Fastighetsavgift<br />
Nedsättningen vid nybyggnation utökas<br />
Den idag tioåriga nedsättningen av kommunal<br />
fastighetsavgift för nybyggda bostäder utvidgas.<br />
Fastighetsavgiften föreslås helt nedsatt till och<br />
med år 15 efter värdeåret. Utvidgningen gäller<br />
för byggnader med beräknat värdeår <strong>2012</strong><br />
eller senare. För att inte försämra möjligheten<br />
till skattereduktion för ROT-arbete föreslås att<br />
undantaget från rätten till ROT-för nybyggda<br />
småhus alltjämt bara ska gälla för de första fem<br />
åren av avgiftsfrihet.<br />
Sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter<br />
Den kommunala fastighetsavgiften för hyreshusenheter<br />
sänks från och med kalenderåret<br />
2013. Beloppet per bostadslägenhet sänks dels<br />
till 1 210 kronor för 2013, dels genom att den<br />
procentsats av taxeringsvärdet med vilken beloppet<br />
jämförs sänks från 0,4 till 0,3 procent av<br />
taxeringsvärdet.<br />
Uthyrning av bostäder<br />
Schablonavdraget vid uthyrning av privatbostadsfastighet,<br />
privatbostad eller hyreslägenhet<br />
samt vid försäljning av produkter från privatbostadsfastigheter<br />
eller privatbostäder höjs från<br />
21 000 till 40 000 kronor per år.<br />
Investeraravdrag<br />
Regeringen aviserar att ett förslag om ett investeraravdrag<br />
kommer under 2013. Förslaget<br />
gäller fysiska personer som förvärvar andelar i<br />
ett mindre företag vid bildandet eller vid en<br />
nyemission.<br />
Avdrag medges med 50 procent av anskaffningsutgiften<br />
för andelarna i inkomstslaget<br />
kapital. Avdrag medges dock med högst<br />
650 000 kronor per person och beskattningsår.<br />
Avdraget ger investeraren en omedelbar skattesänkning<br />
genom att avdraget kan kvittas mot<br />
inkomster i kapital. Om investeraren i stället har<br />
ett underskott i kapital ska hela den delen av<br />
underskottet som motsvarar investeraravdraget<br />
minska skatten med 30 procent.<br />
Företaget måste ha ett löneunderlag på minst<br />
300 000 kronor för betalningsåret eller året<br />
efter. Investeraren får inte heller ha tagit emot<br />
någon värdeöverföring, till exempel utdelning,<br />
från företaget överstigande årets vinst under de<br />
två åren närmast före betalningsåret (karenstid).<br />
Om investeraren under de fem år som följer<br />
närmast efter betalningsåret säljer andelarna<br />
eller tar emot en värdeöverföring från företaget<br />
överstigande årets vinst, ska hela avdraget återföras<br />
(kvalificeringstid).<br />
Företagsskatter<br />
Sänkt bolagsskatt och expansionsfondsskatt<br />
Inkomstskatten för juridiska personer sänks<br />
med 4,3 procentenheter från 26,3 procent till<br />
22 procent. Reglerna tillämpas på juridiska<br />
personer vars räkenskapsår påbörjas efter den<br />
31 december <strong>2012</strong>.<br />
Motsvarande sänkning görs av expansionsfondsskatten.<br />
Även befintliga avsättningar behandlas<br />
enligt de nya reglerna.<br />
Ränteavdragsbegränsningar<br />
De befintliga ränteavdragsbegränsningsreglerna<br />
utvidgas till att gälla ränteutgifter avseende<br />
alla skulder inom en intressegemenskap.<br />
Ränteavdrag medges i princip om ränteintäkten<br />
hos mottagaren beskattas med minst<br />
10 procent skatt. Tioprocentsregeln ska dock<br />
inte gälla om det huvudsakliga skälet till att<br />
skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen<br />
ska få en väsentlig skatteförmån.<br />
Ventilen för affärsmässiga skäl begränsas till att<br />
gälla bara om räntemottagaren hör hemma inom<br />
EES eller det finns ett skatteavtal.<br />
Vid bedömning av om ventilen är tillämplig<br />
ska särskilt beaktas om finansiering istället hade<br />
kunnat ske genom ett tillskott.<br />
Regeringen aviserar utredningar<br />
Regeringen föreslår att en utredning tillsätts<br />
som ska föreslå förenklad beskattning för enskilda<br />
näringsidkare och handelsbolagsdelägare.<br />
Samtidigt föreslås att beskattningen vid generationsskiften<br />
i fåmansföretag ses över för att<br />
komma tillrätta med de problem som Högsta<br />
förvaltningsdomstolens avgörande 2010 om<br />
samma och likartad verksamhet skapade.<br />
Tonnageskatten ska utredas igen.<br />
Förhandsbeskedsinstitutet bör utredas<br />
Reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt<br />
vid uthyrning av verksamhetslokaler<br />
bör ses över och förenklas.<br />
TEXT: BERTIL BÅVALL<br />
6 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
<strong>SRF</strong> Informerar<br />
Information från <strong>Sveriges</strong> <strong>Redovisningskonsulters</strong> <strong>Förbund</strong> <strong>SRF</strong> • Nr 6-12<br />
Redovisningskonsulter viktiga för att tidigt upptäcka penningtvätt<br />
Penningtvätt var temat för ett seminarium som Ekobrottsmyndigheten arrangerade på <strong>SRF</strong>s kongressdagar i samband med<br />
Ekonomimässan i september tillsammans med Länsstyrelsen, Finanspolisen, Finansinspektionen och Bolagsverket.<br />
Penningtvätt är ett stort problem och allmänheten<br />
behöver uppmärksammas. Penningtvättsreglerna<br />
gäller både i affärsdrivande verksamhet och<br />
vid privata köp.<br />
Under seminariet Kunskapscenter mot penningtvätt<br />
framhöll Kent Madstedt, chefsåklagare<br />
på Rätts- och utvecklingsenheten vid Ekobrottsmyndigheten,<br />
att yrkesutövare med inblick i<br />
kundföretagens bokföring ”sitter på första parkett”<br />
när företagens verksamheter återspeglas i<br />
deras redovisning. Särskilt redovisningskonsulter<br />
<strong>SRF</strong> Informerar<br />
<strong>SRF</strong> Informerar: Information från <strong>Sveriges</strong> <strong>Redovisningskonsulters</strong> <strong>Förbund</strong> <strong>SRF</strong>, Box 143, Ölandsgatan 7, 791 23 Falun, www.srfkonsult.se, e-post: info@srfkonsult.se<br />
Produktion: <strong>SRF</strong> Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel 010-483 80 00, fax 023-637 88<br />
Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, e-post: fredrik.lantz@srfkonsult.se<br />
Utgivning/distribution: <strong>SRF</strong> Informerar utkommer åtta gånger per år och publiceras i tidningen <strong>Konsulten</strong>.<br />
Förbehåll: Informationen baseras på källor som bedömts som tillförlitliga. <strong>SRF</strong> ansvarar inte för eventuell skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen.<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
har en viktig roll när det gäller att tidigt rapportera<br />
misstänkt penningtvätt till Finanspolisen.<br />
Intresset för kundens verksamhet behöver inte<br />
i första hand utgå från att uppfylla penningtvättslagens<br />
krav, utan i stället från de affärsmässiga<br />
och lagstyrda behov som kunden har. Kunden<br />
har inte ”alltid rätt” utan behöver vägledning av<br />
redovisningskonsulternas expertkunnande.<br />
Länsstyrelserna har i samverkan med Finanspolisen,<br />
Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket<br />
utformat en folder som riktar sig till bilbran-<br />
schen. Foldern har via Motormännens Riksförbund<br />
distribuerats till cirka 1 200 bilhandlare.<br />
– Antalet penningtvättsrapporter från bilhandlare<br />
är mycket litet. Vår avsikt är att uppmärksamma<br />
branschen på riskerna att de kan utnyttjas<br />
för penningtvätt och terrorismfinansiering, säger<br />
Kent Madstedt.<br />
Källa: Ekobrottsmyndigheten<br />
7
NYHETER & NOTISER<br />
K2 – Årsbokslut<br />
Bokföringsnämnden (BFN) har i september<br />
<strong>2012</strong> påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag<br />
på K2-regelverk för årsbokslut (K2-ÅB). I<strong>nr</strong>iktningen<br />
är att K2-ÅB ska bli ett samlat regelverk<br />
för årsbokslut för samtliga företagsformer som<br />
får upprätta årsbokslut.<br />
Källa: Bokföringsnämnden<br />
Nytt avtal för Revisions-<br />
och konsultföretagen<br />
Den 22 augusti träffade Almega Tjänsteföretagen<br />
efter medling ett nytt avtal med Unionen<br />
och Akademikerförbunden om löner och anställningsvillkor<br />
för tiden 1 januari <strong>2012</strong>-31<br />
december <strong>2012</strong>.<br />
Avtalet innehåller bland annat följande:<br />
• Avtalsperiod 12 månader<br />
• Lönerevisionsdatum 1 januari <strong>2012</strong><br />
• Pott 2,6 %<br />
• 0,2 % disponeras lokalt eller läggs på potten<br />
• 300 kronor i individgaranti (Unionens område)<br />
Allmänna villkor:<br />
• Företrädesrätt till återanställning gäller inte<br />
vid visstidsanställningar kortare än en månad<br />
(gällde inte tidigare vid anställningar kortare<br />
än 14 dagar)<br />
• Inbyggd provanställning för de första sex månaderna<br />
för alla tidsbegränsade anställningar<br />
• Höjt övertidstak<br />
• Begränsningsperiod om sex månader för<br />
ordinarie arbetstid från och med 1 januari<br />
2013 (idag gäller begränsningsperiod om tre<br />
månader)<br />
Anmäl avregistrering av revisor i tid<br />
Aktiebolag kan besluta att inte längre ha revisor. Från och med 2013 gäller hårdare<br />
regler för när du måste anmäla ändringen till Bolagsverket.<br />
Bolagsstämman kan besluta att aktiebolaget inte<br />
längre ska ha revisor. Samtidigt måste bolagsstämman<br />
fatta beslut om att ändra bolagsordningen<br />
och skriva in att aktiebolaget inte ska<br />
ha revisor.<br />
Anmäl i tid<br />
Observera att från och med den 1 januari 2013<br />
måste registreringen hos Bolagsverket vara klar<br />
innan aktiebolagets räkenskapsår går ut, för att<br />
aktiebolaget ska slippa skicka in en revisionsberättelse<br />
tillsammans med årsredovisningen.<br />
Anmäl deklarationsombud i e-tjänst<br />
Nu kan den som är företagare anmäla ombud för alla sina elektroniska deklarationer<br />
i Skatteverkets e-tjänst. Ombudet kan lämna deklarationer via Skatteverkets e-tjänster<br />
och även få tillgång till skattekonto.<br />
E-tjänsten Anmäla behörig person gäller alla<br />
de vanligaste företagsformerna och kan numera<br />
även användas av företag med flera firmatecknare.<br />
I e-tjänsten kan du anmäla deklarationsombud<br />
för dina moms- och arbetsgivardeklarationer,<br />
din inkomstdeklaration och fastighetsdeklaration.<br />
Du kan ange flera olika ombud.<br />
Ombuden får tillgång till dina deklarationer<br />
via våra e-tjänster och kan även lämna deklarationerna<br />
i ditt ställe.<br />
Anmäl därför avregistreringen av revisorn och<br />
ändringen av bolagsordningen i god tid innan<br />
räkenskapsårets sista dag!<br />
Regler till slutet av <strong>2012</strong><br />
Fram till slutet av <strong>2012</strong> gäller generösare övergångsregler.<br />
Än så länge räcker det att anmälan<br />
om ändringen kommit in till Bolagsverket för<br />
att årsredovisningen inte ska behöva granskas av<br />
revisor för det räkenskapsåret.<br />
Källa: Bolagsverket<br />
Via e-tjänsten Anmäla behörig person kan du<br />
även anmäla att ett ombud ska få tillgång till<br />
ditt eller ditt företags skattekonto.<br />
Du kan när som helst logga in i e-tjänsten<br />
och anmäla att en behörighet för ett ombud<br />
ska sluta gälla.<br />
Källa: Skatteverket<br />
8 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Nya Reko är nu ute på remiss!<br />
En ny generation av Reko-standarden har tagits<br />
fram av en gemensam arbetsgrupp från <strong>SRF</strong> och<br />
FAR. Strukturen och innehållet har beskrivits i<br />
ett tidigare nummer av Redovisningskonsulten.<br />
Tre böcker har blivit en och 14 stycken nya Reko<br />
har tillkommit. Den största förändringen är<br />
dock att regeldelen och tillämpningsanvisning-<br />
arna nu har integrerats och presenteras enligt det<br />
arbetsflöde som följer processen på byrån. Sammantaget<br />
ger dessa uppdateringar en väsentligt<br />
tydligare och mera informativ struktur som stöd<br />
för att leverera hög kvalitet på redovisningstjänster<br />
till byråns uppdragsgivare.<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Förslaget har gått ut på remiss till externa<br />
intressenter som Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten,<br />
Svenska Bankföreningen med flera.<br />
Förslaget har även legat ute på organisationernas<br />
hemsidor så att medlemmarna kunnat<br />
läsa det och komma med synpunkter fram till<br />
19 oktober. Lämnade synpunkter kommer att<br />
”Höstens nyhetsdagar kommer att presentera och<br />
kommentera förändringarna i den nya versionen av<br />
standarden.<br />
bearbetas och remissversionen uppdateras till<br />
den slutliga versionen som ska tryckas i början<br />
av november och sedan distribueras till alla<br />
medlemmat. Den nya standarden gäller sedan<br />
för räkenskapsår som inleds från och med den<br />
1 januari 2013.<br />
Höstens nyhetsdagar kommer att presentera<br />
och kommentera förändringarna i den nya versionen<br />
av standarden. Därutöver kommer kurser<br />
att hållas för att informera om nyheter och tolkning<br />
av Reko i den nya generationen.<br />
TEXT: MIKAEL CARLSON<br />
<strong>SRF</strong>s Skattedagar<br />
På <strong>SRF</strong>s Skattedagar får du skattenyheter och förslag serverade<br />
på ett lättbegripligt sätt. Under två dagar uppdaterar vi dig på<br />
skatteområdet. Dessutom analyserar vi viktiga rättsfall och ger<br />
dig råd och praktiska tips.<br />
• 26-27 november <strong>2012</strong>, Göteborg<br />
• 29-30 november <strong>2012</strong>, Malmö<br />
• 4-5 december <strong>2012</strong>, Stockholm<br />
<strong>SRF</strong>s Redovisningsdagar<br />
Väljer du <strong>SRF</strong>s Redovisningsdagar får du både bredd och djup.<br />
Vi lägger tyngdpunkten på ägarledda företag och behandlar<br />
frågor som är viktiga för dig som arbetar med redovisningsfrågor.<br />
Vi tar upp aktuella frågor som till exempel K2 eller K3 – vad bör<br />
du tänka på inför valet.<br />
• 27-28 november <strong>2012</strong>, Malmö<br />
• 29-30 november <strong>2012</strong>, Göteborg<br />
• 6-7 december <strong>2012</strong>, Stockholm<br />
• 21-22 januari 2013, Umeå<br />
• 13-14 februari 2013, Stockholm<br />
Mikael Carlson<br />
Fler kurser hittar du på srfekonomiutbildning.se<br />
9
Debatt...<br />
Progressiva avskrivningar på fastigheter,<br />
vilka är argumenten?<br />
TEXT: PER LINDBLOM, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT OCH AUKTORISERAD REVISOR FOTO: MATS ÅSMAN<br />
Jag har med stort intresse tagit del av de debattartiklar<br />
som berört avskrivningsproblematiken<br />
rörande fastigheter i stort och i bostadsrättsföreningar<br />
i synnerhet. Det torde genom tidigare<br />
artiklar, i Balans och <strong>Konsulten</strong> och inte minst<br />
genom FARS RedU 12, stå alldeles klart att det<br />
inte finns något utrymme enligt gällande lag<br />
och norm att underlåta att göra avskrivningar<br />
på anläggningstillgångar med begränsad nyttjandetid,<br />
samt att fastigheter har begränsad<br />
nyttjandetid – gott så.<br />
Inom ramen för min profession så läser jag<br />
varje år ett stort antal årsredovisningar för så<br />
väl aktiebolag som ekonomiska föreningar. Jag<br />
tycker mig se att det i bostadsrättsföreningar,<br />
företrädesvis tämligen nybildade föreningar,<br />
blir allt vanligare med att föreningens fastighet<br />
skrivs av enligt en progressiv avskrivningsbana.<br />
En nyttjandeperiod om 100 år och en progressiv<br />
avskrivning som börjar med 0,02-0,04<br />
procent för en nybyggd fastighet förekommer.<br />
Ibland får jag nästan intrycket av att det finns<br />
aktörer inom vår bransch som regelmässigt rekommenderar<br />
att man ska övergå från en linjär<br />
avskrivningsbana till en progressiv på fastigheter<br />
i bostadsrättsföreningar.<br />
Jag kan dock inte se någon förskjutning mot<br />
progressiva avskrivningar på bostadsfastigheter<br />
i aktiebolag, vilket är märkligt, eftersom jag har<br />
svårt att se att slitaget för en fastighet skulle vara<br />
beroende av verksamhetsformen.<br />
Personligen är jag konfunderad över ökningen<br />
av progressiva avskrivningar på fastigheter.<br />
I <strong>Konsulten</strong> (<strong>nr</strong> 8/2010) Frågor och Svar i redovisningsfrågor<br />
skrevs att det aldrig kan vara<br />
god redovisningssed att använda progressiv<br />
avskrivning i ett fastighetsföretag. Vidare fanns<br />
att läsa i Nytt från Revisorn (<strong>nr</strong> 12/2010) att<br />
”Den ännu ej besvarande frågan är om man kan<br />
anse att delar i en byggnad förslits progressivt”.<br />
Skrivningen i <strong>Konsulten</strong> är måhända väl kategoriskt<br />
men det går inte att missuppfatta svaret.<br />
Svaret i Nytt från Revisorn utesluter ju inte<br />
möjligheten, men åtminstone jag tolkar svaret<br />
som att det är långt ifrån självklart. Jag har inte<br />
sett att frågan debatterats i något senare nummer<br />
av dessa publikationer, och inte heller i Balans.<br />
Att vara styrelseledamot i ett aktiebolag eller<br />
en ekonomisk förening innebär som vi alla<br />
vet ett långtgående ansvar, inte minst för att<br />
verksamhetens finansiella rapporter ger en rättvisande<br />
bild i enlighet med årsredovisningslagen<br />
och i detta diskuterade fall, Bokföringsnämndens<br />
allmänna råd.<br />
Årsredovisningar i bostadsrättsföreningar är<br />
antagligen, bortsett från noterade bolags, en av de<br />
finansiella rapporter som läses av flest intressenter<br />
utanför styrelsen. Vi vet att årsredovisningen<br />
för bostadsrättsföreningen och dess innehåll<br />
har effekter på bostadsrättens värde och därmed<br />
bostadsrättsinnehavarens förmögenhet, innehavarens<br />
och föreningens möjliga kreditutrymme<br />
Redovisningskonsult sökes<br />
Vår trotjänare går i pension efter 34 år i företaget. Nu söker vi en<br />
kvalificerad redovisningskonsult med dokumenterade kunskaper<br />
inom redovisning, bokslutsarbete och skatter. Vi har väl inarbetade<br />
kunder inom samtliga organisationsformer och de flesta branscher.<br />
Läs mer på www.lorab.se och lämna din<br />
ansökan senast 31 okt <strong>2012</strong> till lorab@lorab.se<br />
Tillträde så snart som möjligt.<br />
och prisbilden på dessa krediter. Jag tycker mig<br />
därmed se en förhöjd risk för styrelsen i en<br />
bostadsrättsförening om det i efterhand skulle<br />
visa sig att årsredovisningen inte uppfyller årsredovisningslagen<br />
och/eller god redovisningssed.<br />
Med anledning av ovanstående får man<br />
förutsätta att de styrelser som infört progressiv<br />
avskrivning på fastigheter också funnit starka<br />
argument för att det varit den metod som bäst<br />
återspeglar hur tillgången successivt förbrukas.<br />
Vilka är argumenten<br />
I Bokföringsnämndens allmänna råd 2001:3<br />
Redovisning av Materiella anläggningstillgångar<br />
framgår att det avskrivningsbara beloppet ska<br />
periodiseras enligt en systematisk plan över<br />
nyttjandeperioden. Företaget har att välja den<br />
metod som bäst återspeglar hur tillgångens värde<br />
för företaget successivt förbrukas. Det kommenteras<br />
särskilt att en progressiv avskrivningsmetod<br />
är tänkbar för anläggningstillgångar med lång<br />
livslängd och obetydlig teknisk utveckling, men<br />
att förutsättningarna för att tillämpa denna<br />
metod för industriella anläggningar föreligger<br />
sällan. Utöver denna information får man ingen<br />
vägledning av det allmänna rådet för under<br />
vilka betingelser man kan använda progressiva<br />
avskrivningar (ingen ytterligare information<br />
framgår i RR12 eller K2).<br />
Jag ansluter mig till uppfattningen att årsredovisningslagen<br />
utgår från ett allokeringskoncept<br />
där historiska anskaffningsutgifter ska matchas<br />
mot framtida intäkter (senast framfört i Bo<br />
Nordlund och Pernilla Lundqvists artikel i<br />
Balans <strong>nr</strong> 10/2010).<br />
Enligt detta synsätt torde en förutsättning för<br />
en progressiv avskrivning vara att den förväntade<br />
intäkten från den diskuterade tillgången<br />
är mindre i början av nyttjandeperioden än i<br />
slutet av den samma.<br />
Av exempel 2 i BFNAR 2001:3 framgår att<br />
restvärdet ska bedömas med hänsyn till den<br />
prisnivå som gäller vid anskaffningstillfället.<br />
Restvärdet ska motsvara det verkliga värdet för<br />
en likadan tillgång vars nyttjande period gått<br />
till ända och som har använts under likartade<br />
förhållanden som de under vilka den aktuella<br />
tillgången kommer att användas.<br />
10 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Utifrån detta är det rimligt att utgå från, att<br />
även när jag ska beräkna förväntade framtida<br />
intäkter måste räkna bort effekten av inflation.<br />
Hur kan jag då öka intäkterna i reala termer för<br />
en fastighet så att man kan motivera en progressiv<br />
avskrivning?<br />
En påverkande faktor kan vara om fastigheten<br />
inte är fullt uthyrd och slitaget för vissa<br />
komponenter i fastigheten därför är lägre än vid<br />
en full nyttjandegrad. Eftersom nyttjandeperioden<br />
för komponenter som fasad, grund och tak<br />
torde vara opåverkad av uthyrningsgraden så är<br />
troligen effekten på de planenliga avskrivningarna<br />
i de flesta fall försumbar och kan svårligen<br />
motivera en progressiv avskrivning över hela<br />
nyttjandeperioden.<br />
En annan faktor kan vara att framtida intäkter<br />
för fastigheten skulle öka väsentligt på grund av<br />
en fri hyressättning och en mycket stor bostadsbrist<br />
i det aktuella geografiska området som de<br />
beslutsfattarna och/eller marknadskrafterna inte<br />
klarar av att parera.<br />
Ovanstående argument torde svårligen kunna<br />
anföras för en fastighet i en bostadsrättsförening<br />
vars intäkter rimligen är oförändrade även om<br />
det skulle uppstå en bostadsbrist som samhället<br />
inte förmår att parera. I de allra flesta fall finns<br />
det närmast en 100 procent korrelation mellan<br />
ökade kostnader för föreningen avseende reparation,<br />
underhåll och finansiering med ökade<br />
intäkter (avgiftshöjning), vilket inte kan vara<br />
ett argument för framtida ökade intäkter i nu<br />
diskuterat fall.<br />
Till detta ska också anföras att tillgångar ska<br />
värderas med rimlig försiktighet (ÅRL 2:4).<br />
Jag har väldigt svårt att se hållbara argument<br />
för ökade intäkter som motiverar en avskrivningsprocent<br />
på några promille, som över exempelvis<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
100 år, ska öka så att hela det avskrivningsbara<br />
beloppet skrivs av.<br />
Givet försiktighetsaspekten ska det dessutom<br />
vara mer troligt att det skisserade scenariot<br />
inträffar än att det inte inträffar, det kan med<br />
andra ord inte endast vara ett teoretiskt möjligt<br />
scenario. För att ytterligare komplicera frågan<br />
ska revisorn också kunna inhämta någon form<br />
av revisionsbevis som styrker sannolikheten i<br />
det antagna scenariot för att inte avlämna en<br />
revisionsberättelse som innehåller någon form<br />
av kommentar.<br />
Dessutom noterar jag att i BFNAR <strong>2012</strong>:1<br />
(K3) anges i kap 17 p 20 att företaget ska välja en<br />
avskrivningsmetod som återspeglar förväntade<br />
förbrukning av den materiella anläggningstillgången.<br />
I kommentaren i det allmänna rådet<br />
exemplifieras olika avskrivningsmetoder ”linjär,<br />
degressiv eller produktionsberoende avskrivningsmetod”<br />
– progressiv avskrivning finns inte<br />
med bland exemplen.<br />
Per Lindblom<br />
Bokföringsnämnden kan rimligen inte mena,<br />
att progressiv avskrivning inte är tillåten i ett<br />
principbaserat regelverk, men kanske är det<br />
ytterligare en fingervisning om att man bör<br />
nogsamt tänka igenom sina argument innan<br />
man väljer en progressiv avskrivningsmetod.<br />
Problemet är bara att min, om än mycket ovetenskapliga<br />
studie, indikerar att inget annat skäl<br />
angivits än att det är möjligt att ha en progressiv<br />
avskrivning. Men är det verkligen så, att bara för<br />
att det inte är förbjudet, så är det tillåtet?<br />
Eftersom progressiva avskrivningar i framför<br />
allt bostadsrättsföreningar blir vanligare och vanligare<br />
måste det ändå finnas hållbara argument<br />
även om jag personligen inte lyckats finna dem.<br />
Jag skulle vilja uppmana Bokföringsnämnden<br />
och/eller branschorganisationerna (<strong>SRF</strong>/FAR)<br />
att klargöra under vilka betingelser en sådan<br />
avskrivningsmetod skulle vara möjlig.<br />
11
k v a l i t e t s s ä k r i n g<br />
Höstens kvalitetskontroller<br />
Hösttider är högsäsong för <strong>SRF</strong>s kvalitetskontroll.<br />
Vi besöker över två hundra byråer under<br />
den här hösten. Vi ser att <strong>SRF</strong>s Auktoriserade<br />
Redovisningskonsulter är professionella i sitt<br />
arbete och är öppna för de synpunkter och<br />
förbättringsförslag som förmedlas av deras<br />
medlemskollegor, <strong>SRF</strong>s kvalitetskontrollanter.<br />
Anteckningar löpande avstämning<br />
En frågeställning, som är återkommande, är hur<br />
mycket av redovisningskonsultens anteckningar<br />
om löpande avstämningar, som ska lämnas till<br />
uppdragsgivaren. I Reko framgår inte exakt vad<br />
som ska lämnas. Svaret finns i stället i Bokföringsnämndens<br />
normgivning om löpande bokföring<br />
och förtydliganden om räkenskapsinformation.<br />
Räkenskapsinformation<br />
I det fall redovisningskonsulten har ett uppdrag<br />
att sköta avstämningar ska komplett räkenskapsinformation<br />
lämnas till uppdragsgivaren. Kravet<br />
på avstämning och att detta är ett underlag som<br />
behövs för att kunna följa bokföringen framgår<br />
av BFNAR 2001:2 Löpande bokföring, sid 408<br />
i <strong>SRF</strong>-boken <strong>2012</strong>.<br />
Med andra ord – avstämningsunderlag, som<br />
behövs för att följa bokföringen, är räkenskapsinformation<br />
och ska lämnas till uppdragsgiva-<br />
ren. Avstämningsunderlag som behövs i en avstämning<br />
för att kunna följa bokföringen är till<br />
exempel ej bokförda poster på checkkontot och<br />
differens mellan huvudbok och kundreskontra.<br />
Det finns inte något krav på att överlämna ett<br />
särskilt avstämningsschema eller andra varianter<br />
av avstämningsunderlag när allt är avstämt och<br />
saknar differenser. Däremot uppmuntrar vi till<br />
detta eftersom det ger en tydlig information<br />
till uppdragsgivaren om vilka konton som har<br />
stämts av.<br />
Redovisningskonsultens tjänsteanteckningar<br />
Redovisningskonsulten å sin sida behöver också<br />
arkivera ovanstående avstämningsunderlag<br />
gällande differenser för att ha samma information<br />
som uppdragsgivaren och för att kunna<br />
besvara frågor och bevisa sitt utförda arbete vid<br />
en eventuell tvist eller annan händelse. Det är<br />
tjänsteanteckningar för redovisningskonsulten.<br />
Även ett avstämningsschema eller liknande<br />
anteckningar är tjänsteanteckningar.<br />
Arkivering<br />
Arkiveringstiden av räkenskapsinformationen<br />
för uppdragsgivaren är 7 år. Redovisningskonsultens<br />
tjänsteanteckningar och annan dokumentation<br />
ska sparas 10 år hos byrån.<br />
Full kontroll på pengarna<br />
Det är lika viktigt att ha kontroll på likviditeten som på resultatet.<br />
I Briljant skapas likviditetsbudgeten i stort sett automatiskt från<br />
resultatbudgeten med hjälp av styrinformation för varje typ av<br />
in- och utbetalning.<br />
Betalningsprognosen ger dig en detaljerad bild av förväntade in- och<br />
utbetalningar de närmaste 30 dagarna. Tryggare kan det inte vara.<br />
Blir du nyfi ken? Gå in på www.briljant.se och läs mer.<br />
Där fi nns också telefonnummer till våra återförsäljare.<br />
WWW.BRILJANT.SE<br />
Eva Sandström, kvalitetschef <strong>SRF</strong><br />
Du vet väl att du kan skicka frågor om Reko<br />
till vår Frågeservice på www.srfkonsult.se. Logga<br />
in på Mina sidor och ställ din fråga.<br />
Har du funderingar kring <strong>SRF</strong>s kvalitetskontroll?<br />
Skicka ett mejl till kvalitetskansli@<br />
srfkonsult.se.<br />
12 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Vill du se fler<br />
bilder från Kongressen<br />
och Ekonomimässan?<br />
Ladda hem appen Aurasma<br />
Lite och håll din smartphone<br />
över bildkollaget här intill.<br />
Klicka två gånger för att se<br />
bildspelet eller en gång för att<br />
komma till vår hemsida.<br />
Alternativt; se bildspelet på<br />
www.srfkonsult.se<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Kongress <strong>2012</strong><br />
<strong>SRF</strong>s 76e kongress blev som vanligt en mycket trevlig tillställning.<br />
Inspirerande föredrag, en fullmatad ekonomimässa och härlig<br />
gemenskap för alla deltagande <strong>SRF</strong>-medlemmar. Som grädde<br />
på moset fick vi avnjuta en fantastisk middag på Winterviken,<br />
komponerad av stjärnkocken Markus Aujalay.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
13
Kongressförhandlingar<br />
<strong>SRF</strong>s 76e ordinarie förbundskongress genomfördes som sig bör med redogörelser för verksamheterna och val till styrelseposter.<br />
Flera intressanta frågeställningar från deltagarna ledde fram till konstruktiva diskussioner. Extra positivt i år var att kongressen<br />
besöktes av många medlemmar som inte varit med tidigare och den välbekanta <strong>SRF</strong>-andan spred sig snabbt bland alla som<br />
samlats under årets kongressdagar.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
– Vi är glada över den energi som gav sig till<br />
känna under kongressförhandlingarna, säger<br />
<strong>SRF</strong>s förbundsdirektör Fredrik Dahlberg. Medlemmarna<br />
har chans att vara med och tycka till<br />
och påverka besluten som tas och vi har högt<br />
i tak inom <strong>SRF</strong>. Vi ser mycket positivt på det<br />
engagemang som blir så tydligt när vi får igång<br />
konstruktiva och relevanta diskussioner i både<br />
stora och små frågor som rör förbundet och<br />
yrkesrollens framtid.<br />
Kongressförhandlingarna inleddes av styrelseordförande<br />
Steve Ribbestam som bland annat<br />
berättade om förbundets mål och strategier.<br />
Några viktiga punkter som nämndes var att<br />
stödja och utveckla medlemmarnas kompetens,<br />
att vara en aktör inom näringslivets debatt och<br />
regelutveckling samt att intressera den yngre<br />
generationen för yrkesrollen. Vidare beskrev<br />
han sin syn på den förändring som är på gång i<br />
redovisningsbranschen som han kallade framtidsbranschen.<br />
– Branschglidningen är ett faktum i hela<br />
samhället och vår bransch står inte utanför den.<br />
Nya aktörer kommer att sälja en del av våra<br />
tjänster och om några år kommer sannolikt 80<br />
procent av de arbetsuppgifter vi har idag att ha<br />
automatiserats. Därför tror jag det är viktigt<br />
att vi börjar ställa om redan nu. Vi måste vara<br />
medvetna om att vi ska ägna tid åt rådgivning,<br />
analys och kommunikation med våra kunder.<br />
Många ser den här utvecklingen som ett hot men<br />
jag ser den som enorma möjligheter. Ta till vara<br />
på dem. Vår bransch har nu ett ypperligt tillfälle<br />
att komma ännu högre i värdekedjan.<br />
<strong>Förbund</strong>ets verksamhet<br />
Medlemsantalet inom förbundet är i stort sett<br />
oförändrat sedan föregående år. Antalet Auktoriserade<br />
Redovisningskonsulter har minskat<br />
något medan studentmedlemmarna ökat. Kritiska<br />
framgångsfaktorer för förbundet presenterades.<br />
Några av dem är att det finns en stark<br />
sakkunnigorganisation för medlemsservice och<br />
extern profilering, ett stabilt utbildningsbolag<br />
och en effektiv och framtidsi<strong>nr</strong>iktad kvalitetskontroll<br />
för att höja kompetensnivån hos<br />
medlemmarna. <strong>Förbund</strong>ets ekonomi är fortsatt<br />
stark trots de stora satsningar som gjorts de<br />
senaste åren. Styrelsen räknar med att ha årsresultatet<br />
i balans om något år. <strong>Förbund</strong>sdirektör<br />
Fredrik Dahlberg redogjorde för Servicebyråns<br />
ekonomi och olika aktiviteter som bland annat<br />
en fortsatt satsning på marknadsföring och PR<br />
av yrkesrollen. Flera samarbetsprojekt med<br />
bland annat Skatteverket och FAR pågår i syfte<br />
att utveckla och stärka yrkesrollen på marknaden.<br />
En stor omarbetning av Reko har pågått i<br />
en samarbetsgrupp bestående av representanter<br />
från <strong>SRF</strong> och FAR och under hösten kommer<br />
nya generationen Reko att ges ut. VD Fredrik<br />
Lantz beskrev ekonomi och utvecklingen i<br />
Utbildningsbolaget där särskilt satsningen på<br />
e-kurser lyftes fram. Vidare beskrevs även den<br />
nysatsning på lönekonsulter som beslutades<br />
om på föregående kongress. Under året har<br />
arbete pågått med att ta fram ett ramverk för<br />
auktorisation av lönekonsulter. Som ett första<br />
steg har ett bolag, <strong>SRF</strong> Lön, bildats. Nu förbereder<br />
vi olika marknadsföringsinsatser som<br />
syftar till att lyfta fram yrkesrollen Auktoriserad<br />
Lönekonsult. Du kan läsa mer om arbetet med<br />
löneföreningen och <strong>SRF</strong> Lön på sidan 20.<br />
Kvalitetssäkring<br />
Auktorisationsnämnden, som efter antagen<br />
motion ändrat namn till Kvalitetsnämnden,<br />
redogjorde för sin verksamhet. Nämndens roll<br />
är att leda och utveckla <strong>SRF</strong>s kvalitetssystem<br />
samt att övervaka att alla Auktoriserade Redovisningskonsulter<br />
genomgår kvalitetskontroll.<br />
Kvalitetsnämndens arbete utmynnar i beslut<br />
baserat på resultatet av kvalitetskontrollen,<br />
som godkännande eller beslut om eventuell<br />
ny kontroll och rekommenderad vidareutbildning.<br />
– Kvalitetskontrollarbetet visar på<br />
mycket bra resultat. Vi kan vara stolta över<br />
våra Auktoriserade Redovisningskonsulter,<br />
konstaterade Håkan Carlsson Byström som är<br />
Kvalitetsnämndens ordförande.<br />
Styrelseförändring<br />
Vid valet av förtroendeposter skedde några<br />
förändringar. Nämnas bör att Jonas Rosman i<br />
förbundsstyrelsen, som går vidare till VD-post i<br />
annan bransch, avtackades och ersattes av Peter<br />
fortsättning på nästa sida<br />
14 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Positiva röster från deltagare<br />
Några av deltagarna vid årets kongress fick svara på frågan hur de upplevde kongressen och vad de tyckte var bäst under de två dagarna.<br />
Lisa Illiminsky, Klok Ekonomi, Uppsala<br />
– Jag tycker det var spännande att få reda på<br />
tidigare beslut och vad som ska göras framåt.<br />
Intressant att höra om samarbetet med Skatteverket<br />
till exempel. Det var bra diskussioner<br />
under kongressen. Jag tycker också att <strong>SRF</strong><br />
är bra på att ta till sig av synpunkterna och<br />
att man faktiskt backade på ett beslut. Det<br />
vittnar om lyhördhet och att medlemmarnas<br />
åsikter spelar roll. Kongressförhandlingarna<br />
var faktiskt bättre att lyssna till än jag trodde.<br />
– De korta seminarierna är bra, man får<br />
reda på lite av varje. Att mingla runt bland<br />
programvaruföretagen på Ekonomimässan gav<br />
mig en hel del. Man får reda på vad som är nytt<br />
och kan få demonstrationer på hur det funkar.<br />
– Det bästa är ändå möjligheten att träffa<br />
folk och att man kan föra fram sina åsikter. På<br />
middagen sitter man till exempel med okända<br />
och får göra nya bekantskaper. Sen får man<br />
också träffa <strong>SRF</strong>s personal och får ett ansikte<br />
till rösten man tidigare bara hört i telefon.<br />
Nilsson. Peter är en välkänd profil hos LRF Konsult<br />
och välkänd även inom utbildningsområdet.<br />
Motioner<br />
Till kongressen hade fem motioner inkommit.<br />
Den första handlade om utökad praktiktid,<br />
från tre till fem år, och den bifölls utan diskussion<br />
då den bekräftade föregående års beslut.<br />
Motion 2 handlade om namnändring från<br />
Auktorisationsnämnden till Kvalitetsnämnden.<br />
Även den motionen bifölls av samtliga.<br />
Motion 3 var den enda där någon deltagare<br />
yrkade avslag. Motionen handlade om ändrade<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Anna Lisjö, K&A Ekonomi i Trosa AB<br />
– Det här var min första kongress. Jag har velat<br />
åka tidigare men har ingått i en större kedja,<br />
och kongressen var då inte prioriterat från<br />
ägarhåll. Nu driver vi själva vår byrå och då<br />
kändes det självklart att åka. Förra året var jag<br />
på Ekonomimässan för första gången.<br />
– Jag tycker det är viktigt att skapa ett kontaktnät.<br />
<strong>SRF</strong> är ju vårt förbund så det är upp<br />
till oss att få ut det bästa ur medlemskapet.<br />
Här får man möjlighet att prata med andra. Jag<br />
tycker också det är viktigt att se vilka som sitter<br />
i styrelsen och ha koll på de beslut som fattas.<br />
– Det allra bästa var nog kvällens middag<br />
med den fantastiska maten vi fick. Över huvud<br />
taget är det en trevlig stämning, högt i tak. Jag<br />
tycker det är kul att det är så pass många yngre<br />
deltagare med. Att vara med på kongressen var<br />
bättre än jag trodde, över förväntan. Jag kommer<br />
absolut tillbaka.<br />
antagningskrav för Auktoriserad Redovisningskonsult<br />
och att man ville överlåta till styrelsen<br />
att besluta om vilka krav som skulle gälla från<br />
en tid till annan. Deltagaren som yrkade avslag<br />
gav uttryck för en rädsla för toppstyrning<br />
om det inte längre var kongressen som skulle<br />
besluta om kraven. Motionen bifölls dock med<br />
en mycket klar majoritet. Motion 4, Stadgeändring<br />
för att förstärka Disciplinnämnden,<br />
och Motion 5, Återrapportering av tidigare<br />
motioner, bifölls också av kongressen. Styrelsen<br />
hade redan förberett en dragning över de två<br />
senaste årens motioner och redogjorde för dem.<br />
Johan Adamsson, Redovisarna<br />
i Katrineholm KB<br />
– Det har varit roligt och intressant, väldigt<br />
mycket under samma tak. För min del har<br />
seminarierna varit de mest intressanta. Praktiska<br />
seminarier, som det om K-normeringen<br />
har varvats med intressanta och roliga föreläsningar.<br />
Mikael Carlson är till exempel väldigt<br />
inspirerande att lyssna till, säger till viss del<br />
självklara saker men på ett himla skojigt sätt<br />
som gör att man tänker till.<br />
– Arrangemanget var större än jag trodde.<br />
Jag hade väl inte direkt några förväntningar<br />
men jag är mycket positivt överraskad. Den<br />
omfattande mässdelen gör också att man får<br />
ta del av väldigt mycket under de här dagarna.<br />
Vid kongressmiddagen som hölls i a<strong>nr</strong>ika<br />
Nobels Dynamitfabrik i Winterviken intogs<br />
en god middag med underhållning av Cirkus<br />
Cirkör. Där under middagen kom en vädjan<br />
från ordförande Steve Ribbestam.<br />
– Jag vill att ni tar alla tillfällen i akt att tydliggöra<br />
skillnaden i rollerna mellan redovisningskonsult<br />
och revisor. Först när vi blir tydliga kan<br />
vi få resten av marknaden att förstå vilken viktig<br />
roll de olika yrkesrollerna har. Det är så vi skapar<br />
förändring och nytta för svenskt näringsliv!<br />
15
Kundnytta är nyckeln till framgång<br />
Mikael Carlson är en populär föreläsare. Det märktes inte minst under kongressens första dag när en näst intill fullsatt lokal<br />
ville veta allt om att bli en bättre affärsrådgivare. Handfasta tips och jobbiga sanningar serverades med en stor portion humor.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
– Vår roll är att hjälpa företagarna att fatta bättre<br />
beslut. Vi ska vara den personen man gärna vill<br />
träffa igen, sa Mikael Carlson inledningsvis. Vår<br />
bransch är ju förstås inte känd för att vara rolig<br />
och kreativ så vi har lite att jobba med.<br />
Efter det klickade Mikael igång ett filmklipp<br />
ur en Monty Pytonsketch som visar en revisor<br />
som vill byta jobb eftersom hans nuvarande<br />
jobb är så tråkigt. Han vill göra något kul och<br />
spännande istället. Poängen med sketchen är att<br />
”revisorn” enligt tester är en riktigt tråkig person<br />
och passar alldeles utmärkt i sitt gamla jobb – det<br />
ofantligt tråkiga revisorsyrket.<br />
Krydda med något extra<br />
– Jag tror inte att vi redovisningskonsulter är<br />
speciellt tråkiga, sa Mikael. Och inte är vårt<br />
jobb speciellt tråkigt heller. Men historiskt har<br />
det varit annorlunda. Vår bransch har haft en<br />
mycket låg förändringstakt, det är egentligen de<br />
senaste 5-6 åren som det skett en del förändringar.<br />
Dessutom stod det tidigare i våra stadgar<br />
att vi inte aktivt skulle leta nya kunder. Inte så<br />
konstigt att vi inte varit säljande när våra egna<br />
stadgar inte tillät oss att vara det.<br />
– Kom också ihåg att krydda ditt uppdrag<br />
med något som kunden ser som något extra,<br />
fortsatte han. Vi uppskattar sällan något vi tar<br />
för givet, till exempel bokföring enligt reglerna<br />
och momsdeklarationer i tid. Om det är det<br />
enda kunden känner till så blir vi lätt utbytbara.<br />
”I varje kundmöte ska du ha som mål att hitta<br />
förbättringar åt kunden.<br />
Därför är det viktigt att våra kunder ser oss som<br />
den bästa rådgivaren. Vi är ju ändå de som kan<br />
kunden bäst, som jobbar nära kunden och som<br />
dessutom kan ekonomi. Se till att ni blir en<br />
tillgång som hjälper kunden att tjäna pengar<br />
och inte bara en kostnad.<br />
Tänk kundnytta<br />
– I varje kundmöte ska du ha som mål att hitta<br />
förbättringar åt kunden, fortsatte Mikael. Det<br />
kan handla om så enkla saker som att se över<br />
gamla rutiner. Jag var på ett företag där man<br />
under flera år betalat för en prenumeration av<br />
en tidning fast den enda som läste tidningen,<br />
en gammal chef, slutat på företaget. Det var helt<br />
enkelt lättare att fortsätta betala än att ifrågasätta<br />
den till synes lilla kostnaden. Tänk hela tiden<br />
kundnytta.<br />
Mikael Carlson betonade också vikten av att<br />
ta betalt på rätt sätt.<br />
– Är nedlagd tid det bästa måttet för kundnytta,<br />
frågade han? Försök att vara den framsynta<br />
konsulten som hittar besparingar. Det kan<br />
handla om för stora lager, ofördelaktiga avtal när<br />
det gäller tjänstebilar eller dåliga rutiner. Kom<br />
ihåg att företagande faktiskt går ut på att tjäna<br />
pengar, både för er och för era kunder. Ni är<br />
guld värda för era kunder, tänk bara på hur ni<br />
ska prissätta ert värde.<br />
Avslutningsvis visade Mikael en bild på mycket<br />
enkel kundnytta.<br />
– En kollega visar alltid den här rapporten för<br />
sina kunder vid månadsgenomgång.<br />
Bilden som visades på filmduken var två<br />
kryssrutor. Vid den enda stod det ”bättre än<br />
föregående månad” och vid den andra ”sämre<br />
än föregående månad”.<br />
– Kollegan har sagt till mig att när han visar<br />
den här bilden får han en massa frågor från<br />
företagaren. När han däremot visar en traditionell<br />
balans- och resultatrapport får han inga<br />
frågor alls.<br />
16 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Stort intresse för K-normeringen<br />
Ett av de mest populära seminarierna under årets kongress var det som handlade om K-normeringen.<br />
Inför en fullsatt salong försökte Claes Eriksson, <strong>SRF</strong>s redovisningsexpert, reda ut begreppen och ge tips<br />
inför den stundande övergången och bytet av redovisningsprincip.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
Som de flesta redovisningskonsulter nu vet<br />
kommer den nya K-normeringen att bli tvingande<br />
för åtminstone aktiebolag och ekonomiska<br />
föreningar från och med 2014. K1 och K2<br />
har funnits i några år, i somras färdigställdes<br />
huvudregelverket för upprättande av årsredovisning,<br />
K3.<br />
– Än så länge är det bara runt 10 procent av<br />
alla redovisningskonsulter runt om i landet som<br />
börjat använda sig av K-regelverken, berättade<br />
Claes Eriksson under seminariet. Trots att K1<br />
och K2 funnits en tid är det alltså inte många<br />
som gått över till de regelverken än. Anledningen<br />
är förstås att det hittills fungerat att använda<br />
den gamla normgivningen, alltså att göra som<br />
man alltid gjort.<br />
Att välja rätt K<br />
Det är med andra ord många som vill veta mer om<br />
de olika K-regelverken nu när det snart är skarpt<br />
läge. Under seminariet förklarade Claes Eriksson<br />
i grova drag skillnaden mellan det nuvarande<br />
regelverket, K2 för årsredovisningar och K3.<br />
– I det gamla regelverket kommer normer<br />
och regler från olika håll. Mindre företag kan<br />
där använda sig av regler som egentligen gäller<br />
för större företag och blanda lite hur som helst.<br />
Pristagare<br />
genom åren:<br />
2003<br />
Karl Hedlund<br />
2004<br />
Ingen utdelning<br />
2005<br />
Maria Apelquist<br />
2006<br />
Lise-Lotte Bruse<br />
2007<br />
Lena Dahlgren<br />
2008<br />
Franz Blom<br />
2009<br />
Yvonne Rickne<br />
2010<br />
Åsa Eriksson<br />
2011<br />
Pia Hast<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Jessica Jading<br />
I de nya K-regelverken är regler och normer<br />
samlade på ett och samma ställe, det blir alltså<br />
både enklare och tydligare.<br />
Det som styr vad ett företag kan välja är om<br />
företaget ska upprätta en årsredovisning eller ett<br />
årsbokslut. De flesta företag som ska upprätta<br />
årsredovisning kan välja om de vill använda sig<br />
av K2 eller K3. Det blir då intressant att se vad<br />
det är för skillnader på regelverken.<br />
Claes Eriksson förklarade det så här:<br />
– Förenklat kan man säga att K2 är regelbaserat,<br />
det är en normgivning som säger precis hur<br />
du ska göra. Du behöver inte tänka så mycket<br />
själv. Den är försiktig och begränsande, bygger<br />
på enkelhet. Det blir alltså en något fyrkantig<br />
produkt. K3 däremot är principbaserat. Här<br />
ska företaget upprätta en årsredovisning med<br />
ett tydligt användarperspektiv för ögonen. Här<br />
måste företaget göra egna bedömningar och<br />
skattningar alltså, med hjälp av redovisningskonsulten,<br />
tänka mer själv.<br />
Väcker frågor<br />
En fråga från den uppmärksamma publiken löd:<br />
”Kan man byta K-regelverk om man känner att<br />
man valt fel?”. Svaret blev att Bokföringsnämnden<br />
under hösten kommer att lämna en remiss<br />
Resestipendium<br />
Årets resestipendium på 7 000 kronor, som i vanlig ordning delades ut av Svenska Standardbolags<br />
VD Erik Berggren, gick till Jessica Jading, Roslagens Redovisare AB i Norrtälje.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
– Jag är glad att jag blivit utvald sa Jessica efter<br />
mottagandet av priset.<br />
Att det var just Jessica som blev utvald som<br />
vinnare tror hon själv beror på sitt engagemang<br />
för redovisningskonsulter i sitt lokala nätverk.<br />
– Jag arbetar aktivt för att stärka och lyfta<br />
kvaliteten i yrkesrollen här i Norrtäljeområdet,<br />
säger hon. Genom vårt lokala nätverk Företagskompetens<br />
i Roslagen, FKR, där jag är ordförande,<br />
försöker vi till exempel locka föreläsare<br />
att komma till oss istället för att vi ska åka in till<br />
Stockholm. Jag vill att alla ska få en möjlighet<br />
att utbilda sig och ta del av nyheter. Då kan<br />
Claes Eriksson<br />
i ärendet, i syfte att få det klart och tydligt när<br />
ett företag kan byta regelverk och hur de då ska<br />
gå till väga.<br />
För dig som känner att K-normeringen är<br />
krånglig så kommer <strong>SRF</strong> att anordna ett flertal<br />
kurser under hösten och vintern. Många av dem<br />
är redan fullbokade men fler kurstillfällen ordnas<br />
efterhand. Besök www.srfkonsult.se för att se när<br />
nästa kurs går av stapeln.<br />
Vill du ha ytterligare information följer du<br />
med fördel den artikelserie som <strong>SRF</strong>s redovisningsgrupp<br />
skriver i tidningen. I detta nummer<br />
hittar du en artikel på sidan 35 som beskriver de<br />
generella skillnaderna mellan K2 och K3.<br />
alla hålla en högre kvalitet i arbetet och det tror<br />
jag gagnar både andra redovisningskonsulter<br />
och våra kunder. Här ser vi varandra mer som<br />
branschkollegor än konkurrenter.<br />
Motiveringen lyder så här:<br />
”Jessica Jading har genom sitt engagemang och<br />
sin inspiration via lokala nätverk ordnat aktiviteter<br />
och stöd för att höja och stärka yrkesrollen.<br />
Jessica arbetar också i <strong>SRF</strong>s Kvalitetsnämnd med<br />
ett långsiktigt arbete där hon via Auktorisation<br />
och Svensk standard för redovisningstjänster,<br />
Reko, lyfter kvalitén inom yrkeskåren”.<br />
17
Utsökta smaker och<br />
oanade höjder<br />
En av höjdpunkterna vid <strong>SRF</strong>s årliga kongress är den obligatoriska middagen med dans och underhållning.<br />
I år gjorde vi ett återbesök till fantastiska Winterviken och fick avnjuta en utsökt middag, komponerad av<br />
självaste Markus Aujalay, som också driver restaurang Winterviken.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
Välkomstdrinken serverades av två ovanligt högbenta<br />
damer som senare presenterade sig som<br />
akrobater på hög nivå. Väl till bords hälsades<br />
alla välkomna av <strong>Förbund</strong>sordförande Steve<br />
Ribbestam.<br />
Middagen inleddes med en förrätt, en laxcarpaccio<br />
med gurka, laxrom och örtdressing<br />
som formligen smälte i munnen. Huvudrätten<br />
bestod av färserad gårdskyckling med karljoh-<br />
ansvamp och blomkål, och efterrätten var en<br />
gräddfilspannacotta med inkokta äpplen, must<br />
och havresmulor. Många deltagare beskrev<br />
middagen som helt fantastisk och något av de<br />
bästa de ätit.<br />
För underhållningen stod Cirkus Cirkör, en<br />
tre man stark trupp – med betoning på stark –<br />
som gjorde akrobatiska konster i ringar, linor<br />
och på travade stolar. De visade prov på kon-<br />
troll av muskelgrupper som vi vanliga dödliga<br />
knappt visste att de fanns.<br />
Efter middagen bjöds det upp till dans. För<br />
första gången levererades musiken av en DJ som<br />
spelade härliga, dansvänliga låtar från 70-talet<br />
och framåt. Att döma av trängseln på dansgolvet<br />
var musiken mycket uppskattad av publiken.<br />
Framåt småtimmarna bussades alla mätta och<br />
trötta gäster tillbaka till hotellet.<br />
18 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
19
<strong>SRF</strong> Lön – ny branschförening för löneyrket!<br />
Lönehantering är en av näringslivets viktigaste funktioner. En effektiv och korrekt administration inom detta område är en viktig livsnerv<br />
i de flesta företag och en uppgift som alltid måste fungera för att de anställda skall kunna sköta sin egen ekonomi. Samtidigt ökar<br />
komplexiteten inom lönehantering med ständigt förändrade lagar och avtal, en flora av löneförmåner med olika skattekonsekvenser och<br />
på gång finns exempelvis förslag på månatliga kontrolluppgifter.<br />
TEXT: FREDRIK DAHLBERG FOTO: MATS ÅSMAN<br />
Dessa faktorer har skapat ett behov av en svensk<br />
standard för kompetenskraven inom olika delar<br />
av yrkesrollen, och av en plattform som ger<br />
en tydlig identitet för alla som arbetar inom<br />
lönehantering som bekräftar deras kompetens<br />
såväl inom som utom företaget.<br />
Löneföreningen, som startades av en grupp<br />
intressenter och programvaruföretag under<br />
2010, har därför tillsammans med <strong>Sveriges</strong> <strong>Redovisningskonsulters</strong><br />
<strong>Förbund</strong> <strong>SRF</strong>, bildat just<br />
en sådan plattform under namnet <strong>SRF</strong> Lön.<br />
Det kommer att bli en branschförening för alla<br />
som arbetar inom löneyrket. Arbetet med att<br />
ta fram en auktorisation för lönekonsulter har<br />
startat, som en kvalitetsstämpel på nödvändig<br />
kompetens. Målsättningen är att samla alla som<br />
är yrkesverksamma inom en branschförening<br />
som auktoriserar, driver lönefrågor, ger sina<br />
medlemmar löpande information och erbjuder<br />
utbildning som stöd i arbetet med lönehantering.<br />
Detta eftersom löneyrket kräver rätt<br />
kompetens och ökad status.<br />
<strong>SRF</strong> Lön påbörjar sin verksamhet redan nu<br />
i höst, och räknar med att kunna auktorisera<br />
medlemmar till lönekonsulter under 2013.<br />
En handbok kommer också att utvecklas med<br />
målsättningen att bli svensk standard för arbete<br />
inom lönehantering. Genom <strong>SRF</strong>s medverkan<br />
finns såväl resurser som erfarenhet av att bygga<br />
en yrkesroll och auktorisera den mot en normgivande<br />
standard.<br />
En viktig uppgift för <strong>SRF</strong> Lön är att profilera<br />
yrkesrollen. Det kommer att ske genom<br />
att definiera olika krav på kompetens inom<br />
löneyrket och kvalitetssäkra rollen genom att<br />
auktorisera den som uppfyller kraven. Auktorisationen<br />
av lönekonsulter kommer att bygga<br />
på en teoretisk grund på poäng från högskola<br />
eller YH-utbildning, samt en praktiktid i yrket.<br />
För att upprätthålla sin auktorisation ska<br />
sedan fortlöpande aktualitetsutbildning genomgås,<br />
så att den som anlitar en Auktoriserad Lönekonsult<br />
kan utgå ifrån att man får kvalificerad<br />
hjälp som är uppdaterad på gällande regler och<br />
<strong>SRF</strong> Lön var naturligtvis representerade på<br />
Ekonomimässan. I montern stod Zennie<br />
Sjölund och Mikael Hasselborg.<br />
krav. Den som blir medlem nu och uppfyller<br />
kraven kommer att kunna få sin auktorisation<br />
under 2013. För dem som inte uppfyller kraven<br />
kommer utbildningsvägar att tas fram.<br />
Status just nu<br />
I det nystartade bolaget <strong>SRF</strong> Lön har en interimsstyrelse,<br />
med Steve Ribbestam som ordförande,<br />
börjat jobba med en budget och de organisatoriska<br />
frågorna. Det finns en utarbetad marknadsplan<br />
och under hösten kommer man att gå<br />
ut med ett marknadsföringsmaterial till olika<br />
intressenter om medlemskap för lönekonsulter.<br />
För att lönekonsulter ska kunna organiseras<br />
i <strong>SRF</strong> krävs stadgeändringar vilka kommer att<br />
beredas av förbundsstyrelsen under året. <strong>SRF</strong><br />
jobbar ständigt med utvecklingen av förbundet<br />
där organiseringen av lönekonsulter ses som en<br />
naturlig del av den fortsatta utvecklingen.<br />
Vi ser fram emot att få berätta mer för dig som<br />
undrar och vill bli medlem i <strong>SRF</strong> Lön!<br />
20 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
En möjlighet att visa upp sig<br />
Som bekant anordnades Ekonomimässan i anslutning till vår kongress. Många utställare såg naturligtvis<br />
möjligheter att få visa upp sig lite extra för en viktig kundgrupp – redovisningskonsulter. Här följer en kort<br />
presentation av några av dem.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Bättre ordning på kvitton<br />
Tycker du att kvittohanteringen är omständlig<br />
och tidsödande? Då kanske du ska titta lite<br />
närmare på tjänsten Kvittoreskontra som Spear<br />
Online tillhandahåller. Spear Online säljer<br />
dokumenthanteringstjänster så att samtliga dokument<br />
till redovisningen kan hanteras digitalt,<br />
kvittoreskontran är en del.<br />
– Vi är de enda som idag erbjuder en kvittoreskontraprocess<br />
av det här slaget, säger Nils<br />
Dahl. Med den här tjänsten kan du bygga din<br />
reseräkning och få in den i leverantörsprocessen.<br />
Vårt system är helt öppet och integreras lätt med<br />
andra ekonomisystem.<br />
Bolagstjänster – snabbt, enkelt och billigt<br />
Bolagspartner är ett företag som tillhandahåller<br />
tjänster när du ska starta, ändra eller lägga ner<br />
ett företag. Bolagspartner har funnits i 2,5 år<br />
och har snabbt blivit en av de större aktörerna<br />
på marknaden.<br />
– Vi jobbar i stort sett bara med Bolagsverkets<br />
digitala tjänster, säger Karl-Johan Tångby. När<br />
Bolagsverket lanserade dessa tjänster var det få<br />
som hängde på från början, men det gjorde vi.<br />
Därför kan vi också hålla ett förhållandevis lågt<br />
pris när det till exempel gäller bolagsbildningar.<br />
Att köpa ett lagerbolag hos Bolagspartner<br />
kostar 1 995 kronor. Sedan tillkommer Bolagsverkets<br />
avgifter som idag uppgår till 3 100<br />
kronor och så förstås moms.<br />
– När man köper ett lagerbolag med vår hjälp<br />
så sköter vi alla kontakter med Bolagsverket och<br />
gör allt pappersarbete, fortsätter Karl-Johan<br />
Tångby. Om kunden har möjlighet att skriva<br />
under med digital signatur så tar proceduren<br />
bara två timmar.<br />
Att ställa ut på Ekonomimässan är ett bra sätt<br />
att nå målgruppen tycker Karl-Johan:<br />
– Redovisningskonsulter och revisorer är en<br />
stor kundgrupp till oss. <strong>SRF</strong>s medlemmar är<br />
absolut intressanta så det här är ett bra tillfälle<br />
för oss att visa upp våra tjänster.<br />
Med hjälp av en app till smartphones fångas<br />
kvittot digitalt direkt när det uppstår och skickas<br />
sedan vidare till kvittoreskontran, där man får<br />
stöd för alla processer som behövs efteråt. Man<br />
får färdiga konteringsförslag och reseräkningar,<br />
kan matcha kvittot mot kontokortsfakturor och<br />
även redovisa representationen direkt i mobilen.<br />
– Spear Online grundades 2010 men vi har i<br />
andra företag byggt datafångst sedan 1980-talet,<br />
berättar Nils Dahl. Redan i slutet av 1990-talet<br />
erbjöd vi ett molnarkiv till en kund i USA. Vi<br />
har lång erfarenhet av digitala tjänster men vi<br />
var lite för tidigt ute. Det är först nu som dessa<br />
tjänster börjar bli intressanta på allvar.<br />
fortsättning på nästa sida<br />
21
När du behöver fler kollegor<br />
En av få utställare på Ekonomimässan som<br />
inte erbjöd någon form av programvara var<br />
Manpower, en av giganterna i bemanningsbranschen.<br />
– Det här är en viktig mässa för oss, säger<br />
Lena Hansson som är affärsområdeschef. Här<br />
har vi möjlighet att både träffa kandidater för<br />
anställning och nya kunder som är intresserade<br />
att hyra personal av oss. Bland våra medarbetare<br />
finns många ekonomer, allt från assistenter till<br />
ekonomichefer.<br />
Bemanningsbranschen ökar i Sverige men är<br />
trots allt en ganska liten del av den totala arbetsmarknaden.<br />
Manpower är den största aktören<br />
i Sverige och erbjuder lösningar för både stora<br />
och små verksamheter.<br />
– Vi säljer mycket bemanning till redovisnings-<br />
och revisionsbyråer inför årsbokslut så<br />
det här är absolut ett bra ställe för oss att visa<br />
upp oss på, säger Lena Hansson.<br />
FALUN 023 - 79 23 00<br />
MALMÖ 040 - 720 20<br />
STOCKHOLM 08 - 23 41 15<br />
GÖTEBORG 031 - 17 12 25<br />
Om du har svårt att få betalt<br />
Zeltz Delgivningsbyrå var en ny bekantskap<br />
på Ekonomimässan där de ställde ut för första<br />
gången. Företaget jobbar med delgivning och<br />
återtag och har 25-30 medarbetare runt om i<br />
landet. Delgivningsbranschen är en bransch<br />
som ökar och som även har en del redovisningskonsulter<br />
som kunder.<br />
– Vi har alltid jobb och det är betydligt mer<br />
nu än för några år sedan, säger VD Magnus<br />
Kintzelt. Våra kunder är framförallt finansbolag,<br />
banker, inkassoföretag och fastighetsägare. Vi<br />
har specialiserat oss på återtag vilket betyder att<br />
vi åker och hämtar det kunden leasat eller hyrt<br />
när han eller hon inte längre kan betala.<br />
E-POST: info@standardbolag.se<br />
HEMSIDA: www.standardbolag.se<br />
Det låter som ett tufft jobb och Magnus<br />
berättar att det förekommer hot men ännu har<br />
inget allvarligt hänt.<br />
– Vi börjar alltid vårt uppdrag med att ringa<br />
kunden, lyssnar om det finns möjligheter att få<br />
igång kunden igen, alltså få den att åter bli en<br />
betalande kund. Det är ju det bästa för både<br />
kunden och leverantören. Går inte det så är det<br />
bara återtag som gäller.<br />
– Den är mässan är bra för oss, fortsätter<br />
Magnus. Här får vi möjlighet att visa upp oss<br />
och träffa nya kunder. Redovisningskonsulter<br />
är en presumtiv målgrupp för oss och kan<br />
absolut bli kunder, till exempel när det gäller<br />
delgivning av information.<br />
Snabbavveckling - nu ännu enklare Snabbavveckling har varit det enkla sättet att avveckla<br />
vilande bolag sedan vi skapade tjänsten på 1990-talet. Vi har förenklat tjänsten ytterligare, bland annat genom att antalet<br />
handlingar vid överlåtelsen nu är färre. Sänd balans- och resultatrapport för snabb offert.<br />
LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954<br />
22 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Ett rungande tack<br />
Vi vill tacka våra sponsorer som gjort det möjligt för oss att återigen anordna ett evenemang<br />
av hög klass för våra medlemmar. Vår årliga kongress är en av höjdpunkterna under året och<br />
det tillfälle när <strong>SRF</strong>-medlemmar kan träffas och umgås och – inte minst – ta del av branschnyheter<br />
och uppskattade seminarier.<br />
FÅR VI PRESENTERA ETT<br />
SMARTARE OCH MODERNARE<br />
SAMARBETE MELLAN DIG<br />
OCH DIN KUND?<br />
Fortnox affärslösningar är den enkla vägen för den moderna redovisnings- och<br />
revisionsbyrån som vill använda molnet för att underlätta både sin egen och sina<br />
kunders administration.<br />
Med Fortnox slipper du bekymmer med programinstallationer, uppgraderingar och<br />
säkerhetskopiering. Vi tar hand om allt serverarbete och du får mer tid till rådgivning<br />
och annan kundservice. Sedan 2001 har över 3 000 redovisningskonsulter och revisorer<br />
valt att arbeta med sina kunder i våra program.<br />
Läs mer på www.fortnox.se/byrapartner så förstår du varför.<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
23
Seriös rådgivning i försäkringsfrågor<br />
FörsäkraGruppen är en fristående försäkrings<br />
förmedlare. Vi erbjuder kostnadsfri rådgivning<br />
med opartisk jämförelse av olika försäkringsbolag<br />
och försäkringar.<br />
<strong>SRF</strong> och FörsäkraGruppen samarbetar för att<br />
både du och dina kunder skall få bästa möjliga<br />
villkor, när det gäller företagets och de anställdas<br />
försäkringsskydd. Som ett resultat av detta<br />
samarbete erbjuder vi dig, som medlem i <strong>SRF</strong>, ett<br />
antal gruppförsäkringar t.ex. sjukvårdsförsäkring,<br />
livförsäkring och olycksfallsförsäkring.<br />
Läs mer på www.fgd.se och www.srfkonsult.se<br />
DU VÄLJER BILEN.<br />
VI GÖR RESTEN!<br />
Stationsgatan 33<br />
781 23 Borlänge<br />
www.fgd.se<br />
info@fgd.se<br />
Kjell Grahnström<br />
Försäkringsförmedlare liv<br />
070-346 53 57<br />
kjell.grahnstrom@fgd.se<br />
Olle Gustafsson<br />
Försäkringsförmedlare liv<br />
070-380 59 43<br />
olle.gustafsson@fgd.se<br />
Billeasing till små och<br />
medelstora företag<br />
08-635 38 95, billeasing@wasakredit.se<br />
24 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Mattias Claesson. Affärsutvecklings- och produktplaneringschef Programvara. Annika Strand. Produktchef Norstedts Företagsplats.<br />
Nu är <strong>SRF</strong>-kongressen och Ekonomimässan över för den här gången, och vi vill gärna tacka alla er som<br />
besökte vår monter. Vi hoppas du fi ck en aha-upplevelselse eller två, och att du blev nyfi ken på hur nya<br />
Norstedts Byrå och Norstedts Företagsplats kan underlätta ditt arbete och förbättra dina kundrelationer.<br />
Du hittar mer information på nj.se.<br />
Vi ses igen nästa år!<br />
Norstedts Juridik – främst för de främsta.<br />
Frågar dina kunder efter<br />
elektronisk fakturahantering?<br />
Vi hjälper dig med ett bra svar! Lägg 45 minuter<br />
av din tid och boka in dig på ett kostnadsfritt<br />
webinar med Approve-it – <strong>Sveriges</strong> mest utbredda<br />
molntjänst för elektronisk fakturahantering.<br />
På webinariet (ett seminarium via internet) får du:<br />
• en presentation runt hur elektronisk<br />
fakturahantering fungerar i praktiken<br />
• exempel på vanliga prismodeller mellan byrå och klient<br />
• en demonstration av Approve-it Online<br />
Plats: Din dator och via telefon. Boka direkt på<br />
www.approve-it.se eller kontakta oss på 08-519 33 700<br />
Närmare 100 redovisningsbyråer har effektiviserat sin fakturahantering med<br />
Approve-it och som <strong>SRF</strong>-medlem erhåller du särskilt medlemspris via tecknat <strong>SRF</strong>-avtal.<br />
Läs mer på www.approve-it.se/srf eller www.srfkonsult.se<br />
APPROVE-IT, A KIBI COMPANY<br />
TACK!<br />
FÖR BESÖKET PÅ<br />
<strong>SRF</strong> <strong>2012</strong><br />
nj.se<br />
25
Vi hjälper dig med arkivering<br />
och arkivmaterial!<br />
epost: johan.litens@depona.se • tel: 08-534 608 88<br />
Tack till alla er som besökte<br />
oss på ekonomimässan i Kista!<br />
Björn Lundén Information • Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • info@blinfo.se • www.blinfo.se<br />
26 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
7 500 av dina kollegor har redan valt<br />
Visma Visma Byråstöd. Nu är det dags för dig!<br />
Succé är bara förnamnet – kraftfulla Visma Byråstöd har på kort tid fått<br />
7 500 användare på redovisningsbyråer runtom i landet! Det ingår i samtliga<br />
våra byråpaket.<br />
Se till att hänga med i konkurrensen nu när dina konkurrenter blivit vassare.<br />
Uppgradera även din byrå med ett byråpaket – och därmed också suveräna<br />
Visma Byråstöd!<br />
Konvertera utan kostnad!<br />
Självklart hjälper vi dig att konvertera kunduppgifterna när du byter från<br />
exempelvis Norstedts Klient eller Visma Klient. Smålänningar som<br />
vi är, så kostar konverteringen inget för dig!<br />
Erbjudandet gäller beställningar före den 31/12 <strong>2012</strong>.<br />
Läs mer på www.vismaspcs.se/byra,<br />
ring 0470-70 61 60 eller<br />
mejla byra@vismaspcs.se.<br />
2474<br />
27
l ä r a r p o r t r ä t t<br />
– Jag är i grunden en momsare men mina arbetsuppgifter<br />
består till stor del av ledarskap och<br />
utbildning, säger Pia Hedberg när vi träffar henne<br />
på Grant Thorntons huvudkontor på Sveavägen<br />
i Stockholm. Jag är gruppchef för avdelningen<br />
ägarledda bolag och det här med att vägleda<br />
personalen är något jag verkligen gillar. Jag vill<br />
att medarbetarna ska känna sig motiverade och<br />
växa med sina uppgifter. Mår personalen bra och<br />
känner sig stimulerad så gör de också ett bättre<br />
jobb mot kund.<br />
Utbildare och expert<br />
Pia Hedberg gick ut juristlinjen vid Handels i<br />
Göteborg 1989. Efter det har hon bland annat<br />
jobbat på Volvo och på Norstedts Juridik.<br />
– Jag var faktiskt en av dem som fick förmånen<br />
att vara med och upp bygga upp Norstedts<br />
skatteprogram, berättar hon. Det är väl inte illa,<br />
fyller hon i med glimten i ögat.<br />
Efter några år hos Norstedts gick Pia vidare<br />
till en tjänst hos Deloitte och sedan 2004 är hon<br />
hos Grant Thornton. Eftersom hon tycker om att<br />
Fortfarande förvirrad men på en högre nivå<br />
Pia Hedberg är skattejurist och jobbar till vardags på momsavdelningen hos Grant Thornton i Stockholm. Hon gillar ledarskap, något som<br />
ofta visar sig under hennes kurser, och mår bra när hon ser att medarbetarna växer med sina uppgifter. Att en inbiten göteborgare hamnat<br />
i Stockholm beror på en plötslig kärlek till allt det vackra i huvudstaden.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
leda och prata inför folk var utbildning någon<br />
hon ganska tidigt började ägna sig åt.<br />
– Jag har utbildat på flera av landets handelshögskolor,<br />
berättar Pia. Jag försöker att inte hålla<br />
för många kurser, det ska vara roligt och spännande<br />
att hålla kurs. Gör man det alltför ofta kan<br />
man förlora drivkraften. Dessutom finns det ju<br />
risk att folk tröttnar om de stöter på en för ofta.<br />
– Man kan väl säga att jag har två huvudsakliga<br />
kundgrupper, fortsätter Pia. Den ena<br />
är redovisningskonsulter och revisorer, både<br />
här internt och de jag träffar på bland annat<br />
<strong>SRF</strong>s kurser. Den andra är företagarna, mina<br />
”riktiga” kunder. I den här branschen finns det<br />
mycket specifika detaljer när det gäller moms<br />
och skatt, till exempel inom fastighetsområdet.<br />
Jag brukar säga att min uppgift är att frigöra<br />
kundpotential, att kunden ska få tid att göra<br />
det han eller hon är bra på. Kan jag hjälpa till<br />
28 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
att skapa bra rutiner så får de automatiskt mer<br />
tid över till sin kärnverksamhet.<br />
Närmare kunden<br />
– När man håller kurs handlar det om att fånga<br />
deltagarens möjligheter och problem, säger Pia.<br />
Som lärare är jag expert inom mitt gebit men<br />
måste även vara uppdaterad på andra områden,<br />
i redovisningsbranschen hänger det mesta ihop<br />
i slutändan. Kan jag fånga upp alla frågor underlättar<br />
det enormt för kursdeltagarna. Det<br />
gäller ju också att anpassa sig till målgruppen.<br />
Revisorer och redovisningskonsulter har lite<br />
olika frågeställningar.<br />
– Som redovisningskonsult är du närmare<br />
kunden i ditt jobb, fortsätter Pia. Du sitter<br />
ofta på plats och fångar upp händelser direkt<br />
när de sker, det gör sällan en revisor. Det här<br />
ställer högre krav på att redovisningskonsultens<br />
kompetens måste vara väldigt bred.<br />
Något som Pia tycker är den största skillnaden<br />
mellan de <strong>SRF</strong>-medlemmar hon träffar på kurs<br />
mot sina egna kollegor är tillgången till specialistkompetens.<br />
– Många redovisningskonsulter jobbar själva<br />
eller har få arbetskamrater, säger hon. Sällan har<br />
de tillgång till specialistkompetens inom den<br />
egna byrån. Jag har fått en känsla av att många<br />
inte törs kontakta utomstående specialister av<br />
rädsla för att det blir för dyrt för kunden. Ett<br />
tips är att låta kunden avgöra om det är värt<br />
pengarna, i slutändan kan det ofta löna sig.<br />
Är man ensam är det viktigt att ha kompisar i<br />
branschen, att skapa kontaktnät så att man har<br />
någon att fråga eller samtala med. Efter mina<br />
kurser får jag ofta samtal från kursdeltagare när<br />
de har svåra moms- eller skattefrågor. Eftersom<br />
jag brinner för att förmedla kunskap så svarar<br />
jag gärna om jag är tillgänglig.<br />
Nyhetsveckan populärast<br />
Den kurs vi ofta träffar Pia på är Nyhetsveckan<br />
som i år genomförs den 17-24 november på<br />
Las Palmas, Gran Canaria. Den här kursen blir<br />
ofta fullbokad snabbt och många går den gärna<br />
om och om igen.<br />
– Nyhetsveckan är den kurs där vi scannar av<br />
nyheter inom alla områden – redovisning, skatt<br />
och moms. Sen lägger vi in lite mjuka ämnen<br />
också, som till exempel retorik. Det händer att<br />
gamla deltagare ringer till mig när kursen är fulltecknad<br />
och undrar hur de ska göra. Förra året<br />
genomförde vi den faktiskt två gånger eftersom<br />
efterfrågan var så stor.<br />
– Att den här kursen är så populär tror jag<br />
beror på flera faktorer, fortsätter Pia. Dels hinner<br />
vi med några soltimmar under siestan mitt<br />
på dagen, något som är uppskattat i november.<br />
Sen är det den intensiva gemenskapen. Jag och<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Sven-Inge Danielsson, som också är kursledare,<br />
lever med deltagarna 24 timmar om dygnet i<br />
stort sett. Vi går ut och äter gemensamt och vi<br />
får igång många bra diskussioner. Det är oerhört<br />
kreativt och ger även en fantastisk input till mig<br />
som lärare.<br />
Gröna upplevelser<br />
Pia har alltid varit lite av en arbetsnarkoman<br />
och har haft svårt att prioritera annat, som<br />
fritidssysslor. Men för fyra år sedan hände två<br />
saker som fått henne att tänka på annat. Sonen<br />
Viggo föddes och familjen köpte ett lantställe<br />
på Väddö.<br />
– Min fritid går åt till familjen, säger hon<br />
glatt. Efter att vi köpt vårt lantställe har jag till<br />
och med börjat få lite gröna fingrar. Jag fixar<br />
gärna i trädgården, har nästan blivit lite manisk.<br />
Jag tycker numera att det är härligt att botanisera<br />
i en handelsträdgård på våren. Dessutom har vi<br />
lite dålig mobiltäckning där ute och det gör det<br />
lättare för mig att släppa tankarna på jobbet.<br />
Något annat som Pia gärna ägnar sig åt är<br />
resor, både till gamla hemtama trakter och till<br />
nya ställen.<br />
– Jag har alltid älskat att upptäcka, säger hon<br />
entusiastiskt. Jag har en stor släkt i Danmark så<br />
dit reser vi varje år. Ett bra land att bila i och<br />
mycket för barn att göra. En annan gammal<br />
favorit är Mallorca, härlig växtlighet och bra<br />
möjlighet att till exempel cykla. Dock har jag<br />
inte åkt på någon längre resa på länge. Nästa<br />
större reseprojekt blir till Kenya. Jag har lovat<br />
Viggo att han ska få åka på safari när han är sju<br />
år. Han älskar nämligen elefanter. Jag har varit<br />
i Kenya förr och tycker det är ett fantastiskt<br />
land. Människorna där är oerhört vänliga, de<br />
ger mycket trots att de har så små medel.<br />
Förälskad i stan<br />
Hur kommer det sig att en person med danskt<br />
ursprung, född och uppvuxen i Göteborg,<br />
bosätter sig i Stockholm?<br />
– Att jag skulle hamna i Stockholm var en<br />
ren slump, berättar Pia. När jag jobbade för<br />
Norstedts Juridik reste jag mycket och hade ett<br />
rum vid Slussen här i Stockholm. När jag vaknade<br />
på morgnarna och tittade ut över vattnet<br />
tyckte jag att det var så fantastiskt vackert. Jag<br />
blev förälskad och kände att här vill jag bo. Här<br />
finns också ett utbud som tilltalar mig, teatrar<br />
och museum bland annat. Inte för att jag numera<br />
hinner besöka dessa så ofta men jag gillar<br />
att möjligheten finns.<br />
Pia berättar att hon ofta får gliringar från<br />
sina vänner hemma i Göteborg för sitt val av<br />
bostadsort.<br />
– Jag älskar Göteborg och åker ofta dit. Men<br />
göteborgare är ju kända för att vara väldigt<br />
Pia Hedberg<br />
Bor: Centrala Stockholm<br />
Familj: Sambo och son på 4 år<br />
Fritidsintressen: Familjen och landstället,<br />
mat & dryck<br />
Drömyrke som barn: Skådespelare<br />
Oanad talang: Juniormästare i squash<br />
Favoriträtt: Italienskt och asiatiskt<br />
patriotiska så jag får så klart höra ett och annat<br />
när jag träffar mina vänner. Jag försöker istället<br />
få dem att ändra inställning till Stockholm, säger<br />
hon och skrattar.<br />
– Det enda jag saknar är närheten till kontinenten.<br />
Sista frågan till Pia är varför hon tror att hon<br />
är en så populär lärare, för det är hon.<br />
– I grunden måste man brinna för ämnet<br />
och så klart var påläst, säger hon efter en stunds<br />
betänketid. Jag försöker tänka ut hur jag ska<br />
förmedla saker på bästa sätt och så är jag engagerad.<br />
Jag försöker att inte använda termer som<br />
folk inte förstår. Det är viktigt att komma ihåg<br />
att det inte handlar om att visa sig duktig som<br />
lärare utan att göra andra duktigare.<br />
– Många tycker att moms är trist så min mission<br />
är att deltagarna ska kunna mer och ha en<br />
lite annan inställning än innan de kom. ”Still<br />
confused but on a higher level”, avslutar Pia<br />
och skrattar gott.<br />
Och jag kan inte annat än hålla med, en kurs<br />
med Pia brukar vara kul.<br />
29
På gång med <strong>SRF</strong> Ekonomiutbildning<br />
Hösten och vintern är den tid på året när de flesta redovisningskonsulter har möjlighet att vidareutbilda sig. Därför är också<br />
vårt kursutbud som störst då. Här beskriver vi lite kort de kurser vi vill flagga extra för. Mer information om hela kursutbudet<br />
samt exakta datum och orter hittar du som vanligt på srfkonsult.se.<br />
Redovisning I<br />
Den här kursen är avsedd för dig som sysslat<br />
med ekonomi och redovisning i begränsad<br />
omfattning. Med de kunskaper du får efter<br />
den är kursen blir det praktiska arbetet med<br />
ekonomi och redovisning både roligare och<br />
enklare. Förutom praktiskt redovisningsarbete<br />
lär du dig också att ta fram relevanta rapporter<br />
och enkla analyser.<br />
Kursen genomförs i november och mars i<br />
Stockholm.<br />
Redovisning II<br />
När du behärskar det dagliga redovisningsarbetet<br />
är det dags att gå vidare. Redovisning II<br />
ger dig kunskaper till nästa steg i din yrkesmässiga<br />
utveckling. Du får kunskaper inom<br />
viktiga områden som bokslutstransaktioner<br />
och periodiseringar. Vi går igenom lagar och<br />
normer och omsätter kunskaperna på praktiska<br />
problemställningar. Du lär dig också praktiska<br />
bokslutsrutiner.<br />
Kursen genomförs under vintern/våren i<br />
Stockholm, Göteborg och Malmö.<br />
<strong>SRF</strong>s Skattedagar<br />
En tvådagars aktualitetsutbildning med fördjupning<br />
inom områden som är speciellt intressanta<br />
för redovisningskonsulter och revisorer. Här<br />
görs en djupare genomgång av gällande regel-<br />
Lagerbolag<br />
Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag<br />
som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den<br />
stora fördelen med ett lagerbolag är att samma<br />
dag du köper lagerbolaget kan du komma igång<br />
med verksamheten.<br />
verk, rättsfall och kommande förändringar för<br />
2013 års taxering samt för inkomståret 2013.<br />
En kurs som både uppdaterar och går på djupet<br />
samt ger dig många praktiska tips.<br />
Kursen genomförs i november och december<br />
i Stockholm, Göteborg och Malmö.<br />
<strong>SRF</strong>s Redovisningsdagar<br />
Ett bekvämt och effektivt sätt att hålla sig<br />
uppdaterad om det senaste inom redovisning är<br />
att gå <strong>SRF</strong>s Redovisningsdagar. Tyngdpunkten<br />
ligger på ägarledda företag och vi behandlar<br />
frågor som är viktiga för dig som jobbar med<br />
redovisning, bokslut, årsredovisningar och<br />
rådgivning. Vi tar upp aktuella frågor som rör<br />
lagar och rekommendationer, nya regler samt<br />
nyheter från Bokföringsnämnden. 2014-01-01<br />
kommer K-normeringen att bli obligatorisk för<br />
vissa företag. Det är viktigt att du som rådgivare<br />
kan lotsa dina kunder till rätt regelverk, K2 eller<br />
K3. <strong>SRF</strong>s Redovisningsdagar ger dig kunskap<br />
och argument inför valet.<br />
Kursen går under hösten/vintern på ett flertal<br />
orter i landet.<br />
Skattedag EF, i<strong>nr</strong>iktning jord- och skogsbruk<br />
En stor del av <strong>Sveriges</strong> befolkning är mark- eller<br />
skogsägare och de flesta av dem driver sin verksamhet<br />
som enskild firma. Just beskattning på<br />
jord- och skogsbruk är ett område som kräver en<br />
– Kompletta handlingar<br />
– Leverans inom 2 timmar<br />
– Bolagspärm<br />
– Hjälp med firmanamnet<br />
Forma Bolagstjänster AB Box 1030, 85111 Sundsvall. Tel: 060-17 55 60, 060-1755 63. Fax: 060-17 11 35<br />
del extra av dig som redovisningskonsult, därför<br />
får detta område en egen skattedag. Under den<br />
här kursen går vi igenom nyheter och aktuella<br />
frågeställningar när det gäller inkomstbeskattning,<br />
momsbeskattning, socialförsäkringar och<br />
redovisning.<br />
Kursen hålls i november på ett flertal orter<br />
i landet.<br />
Nya skatteförfarandelagen<br />
Från och med 1 januari <strong>2012</strong> trädde nya skatteförfarandelagen<br />
i kraft och ersätter därmed<br />
ett antal andra lagar, bland annat taxeringslagen<br />
samt lag om självdeklaration och kontrolluppgifter.<br />
Det gör att regelverket blir tydligare än<br />
tidigare. Kursen är en halvdagskurs och fokus<br />
kommer att ligga på de områden som har störst<br />
praktisk betydelse för dig som jobbar med<br />
redovisning.<br />
Kursen hålls i november i Stockholm, Göteborg<br />
och Malmö.<br />
Ekonomisk Familjerätt<br />
Ekonomisk Familjerätt handlar om reglerna om<br />
makar/registrerad partner och sambors egendom<br />
samt reglerna om arv, testamente och boutredning.<br />
Kursen ger viktiga kunskaper om regelsystemet<br />
inför, vid pågående och avslutande av<br />
äktenskap, partnerskap och samboförhållande.<br />
Under kursen får du i tillämpningsexempel<br />
LAGERBOLAG • LIKVIDATION<br />
SNABBAVVECKLING • FUSION & FISSION<br />
BOLAGSJURIDIK • SKATTEJURIDIK<br />
www.formabolag.se<br />
30 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
arbeta med ett stort antal av de dokument och<br />
blanketter som används inom den ekonomiska<br />
familjerätten.<br />
Kursen genomförs i november i Stockholm.<br />
Arbetsrätt<br />
Lagen om anställningskydd, LAS, är den lag<br />
som oftast förknippas med arbetsrätt och den lag<br />
som förmodligen ställer till bekymmer för såväl<br />
arbetsgivare som arbetstagare. Därför lägger vi<br />
tonvikten vid den lagen under kursen. Kursen<br />
behandlar reglerna inom arbetsrätten och efter<br />
genomgången kurs får du god kunskap och<br />
förståelse av de lagar och den rättspraxis som<br />
gäller för de olika områdena inom arbetsrätten.<br />
Kursen genomförs i november i Stockholm.<br />
Hallå där!<br />
Hösten är lika med utbildningstid för många.<br />
Vi på <strong>SRF</strong> är lite nyfikna på hur kursplaneringen<br />
går till ute hos våra medlemmar. Därför<br />
ställde vi frågan:<br />
Vilket/vilka verktyg använder du när du gör<br />
din kursplanering?<br />
Elsa Axelsson<br />
LH Kontorstjänst AB, Tanumshede<br />
I första hand är det på nätet jag letar information.<br />
Jag har ingen tjusig strategi, det är väl<br />
mer planlöst irrande. Jag saknar den gamla<br />
kurskatalogen ibland. De översikter som kommer<br />
med <strong>Konsulten</strong> säger inte lika mycket. De<br />
ger en bra överblick men säger inte vad kursen<br />
faktiskt innehåller. Jag tycker också att det kan<br />
var svårt att hitta det man vill ha och behöver.<br />
Ingela Lindgren<br />
Redovisningsgruppen AB, Lund<br />
Jag saknar kurskatalogen. När den kom så var<br />
det lite av en höjdpunkt och ett bra sätt att titta<br />
igenom årets utbud. <strong>SRF</strong>s hemsida är väl det<br />
jag använder mest men den ger inte lika bra<br />
överblick tycker jag. Även direktreklam som<br />
mejl påverkar vilka kurser jag väljer.<br />
Ewa Lidman<br />
Ekad Ekonomiadministration AB, Järfälla<br />
– Jag vet inte om man kan kalla det kursplanering<br />
direkt men jag och mina kollegor går<br />
först igenom vad vi behöver vidareutbilda oss<br />
i. Sedan letar vi på nätet för att hitta de kurser<br />
som passar. Antingen besöker vi hemsidorna<br />
hos de utbildningsföretag vi brukar använda<br />
oss av, annars googlar vi oss fram helt enkelt.<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Johnny Lundgren,<br />
produktchef för<br />
Norstedts Skatt.<br />
Norstedts Juridik<br />
– främst för de främsta.<br />
NORSTEDTS SKATT.<br />
FÖR DIG SOM VILL<br />
HA DET BÄSTA.<br />
HELA TIDEN.<br />
Norstedts Skatt är det allra första svenska skatteprogrammet.<br />
Och fortfarande det bästa. Ett stabilt, kraftfullt och beprövat verktyg för<br />
beräkning, deklaration och analys. Programmet är pedagogiskt uppbyggt<br />
med en arbetsgång och översikt över blanketter och beräkningar. Du importerar<br />
enkelt redovisningsdata och exporterar deklarationer till Skatteverket.<br />
Om du dessutom jobbar parallellt med Norstedts Bokslut har du deklaration<br />
och bokslut klara i princip samtidigt. Läs mer på nj.se/programvaror<br />
31
32 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Nu väntar en spännande tid för ekonomer<br />
Sandro Scocco är en av <strong>Sveriges</strong> främsta nationalekonomer. Tack vare en, som han själv kallar det, intellektuell hederlighet<br />
är han eftertraktad som talare och får ofta agera expert inom samhällsekonomiska frågor. Kanske har han till och med svaret<br />
på hur Europas kris bäst kan lösas?<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
Vi träffar Sandro Scocco i tankesmedjan Global<br />
Utmanings lokaler under takåsarna på Birger<br />
Jarlsgatan i Stockholm. Han har precis avslutat<br />
en pod-radioinspelning i den egna kanalen ”Radio<br />
Scocco”. Han är verksam i Global Utmaning<br />
till 25 procent, resten av tiden jobbar han som<br />
konsult i det egna bolaget Wisco Analys. Sandro<br />
Scocco har fina meriter i sitt cv – ekonomisk<br />
expert vid regeringskansliet och näringsdepartementet<br />
samt chefsekonom på Ams för att<br />
nämna några.<br />
Förutom samhällsekonomi är ett av dina<br />
favoritämnen klimatpolitik. Hänger det ihop?<br />
– En stor del av samhällsekonomin är kopplad<br />
till klimatpolitiken. Det finns ett samband mellan<br />
tillväxt och klimatmål som tyvärr är svårt att<br />
förena. Att nå uppsatta klimatmål är dyrt och<br />
naggar ofta på möjligheten att nå en tillfredsställande<br />
tillväxt.<br />
Du får ofta uttala dig som expert. Är det inom<br />
någon speciell nisch du blir tillfrågad?<br />
– Nej det tycker jag inte. Nationalekonomi är<br />
väldigt brett, det handlar om näringspolitik,<br />
skatt och arbetsmarknadspolitik bland annat.<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Ekonomisk politik är en riktigt stor gryta. Man<br />
måste försöka se effekten av vilka konsekvenser<br />
det kan bli av olika beslut. Ta till exempel det här<br />
med sjukförsäkring, hur påverkar det tillväxten<br />
i ett längre perspektiv? Sådant måste man ta<br />
hänsyn till i beslutsprocessen.<br />
Du har varit sakkunnig åt flera ministrar<br />
inom S-regeringen. Är den rollen partistyrd<br />
eller skulle du kunna bli expert även åt nuvarande<br />
regeringen?<br />
– Jag blev rekryterad till den dåvarande regering<br />
som opolitisk tjänsteman så det har inget med<br />
partitillhörighet att göra. Tiden som politiskt<br />
anställd är ofta under en kort period. Rent<br />
teoretiskt skulle jag även kunna vara utredande<br />
expert åt den nuvarande regeringen, men jag har<br />
inte fått frågan. Än.<br />
Skulle du vilja bli finansminister?<br />
– Nej, det är fruktansvärt jobbigt med enormt<br />
stort ansvar. Det finns personer som kan göra<br />
det jobbet betydligt bättre än jag. Anders Borg<br />
är mycket kompetent men har också haft tur<br />
med sin mediala täckning. Så är det inte alltid.<br />
I centrala positioner kan man falla plötsligt och<br />
Sandro Scocco<br />
göra sig illa, det har flera ministrar redan fått<br />
erfara. Det är heller inte lätt att i förväg veta vad<br />
man eventuellt skulle falla på.<br />
Det sägs att du är intressant att lyssna på trots<br />
att man kanske inte är av samma åsikt. Vad<br />
gör dig till en så duktig talare?<br />
– Det är ett bra betyg, roligt att höra. Jag tror<br />
det beror på att jag försöker ha ett resonerande<br />
tonläge. Jag är inte förtjust i bergfasta argument<br />
utan försöker helt enkelt visa hur jag kommit<br />
fram till mina påståenden. Jag skulle vilja kalla<br />
det en intellektuell hederlighet. ”Jag tycker så här<br />
på grund av de här skälen” är mitt budskap. Kan<br />
man förklara varför är det lättare att få publiken<br />
med sig trots att de kanske inte håller med till<br />
hundra procent.<br />
Vilken är de största ekonomiska utmaningarna<br />
för Sverige framöver?<br />
– Det är flera saker. En av dem är arbetslösheten,<br />
som nästan är uppe i åtta procent. På 1980-talet<br />
pratade vi om en massarbetslöshet, då var den<br />
uppe i 3,6-3,8 procent. Av någon anledning<br />
har vi förskjutit värdeskalan. Varje procent är<br />
fortsättning på nästa sida<br />
33
ungefär 50 000 människor så det är mycket folk<br />
det handlar om. Den andra stora utmaningen<br />
är bostadspolitiken. Vi går in i en situation där<br />
unga människor och yngre familjer inte tar sig<br />
in på bostadsmarknaden av egen kraft. Under 15<br />
år har Sverige haft extremt lågt bostadsbyggande.<br />
Det går inte att trixa med uthyrning i andra hand<br />
hur länge som helst. Grundproblemet kvarstår,<br />
det saknas bostäder. Och vi måste bygga bostäder<br />
som folk har råd med, i vissa fall behövs det 3-4<br />
försörjare för att klara en trea, det är inte rimligt.<br />
Ytterligare en utmaning är transportsektorn som<br />
måste ställas om till koldioxidfria alternativ. Vi<br />
har ett EU-mål att minska det totala koldioxidutsläppet<br />
med 20 procent år 2020. Det innebär<br />
att vi måste flytta hälften av alla transportkilometer<br />
med bil till miljövänliga alternativ som<br />
tåg, eller kanske cykel. De bilar som är kvar får<br />
då inte dra mer än tre deciliter i snitt. Problemet<br />
är att transporterna ökar när ekonomin växer.<br />
Därför måste vi räkna med att minska våra<br />
utsläpp från den nivå det kommer att vara år<br />
2020, som troligen är betydligt högre än vad vi<br />
har idag. Det betyder att omställningsbehovet<br />
börjar redan nu. Samhället och industrin kräver<br />
samtidigt att transporterna ska bli snabbare,<br />
bättre och mer effektiva. Transporter med lastbil<br />
har ökat dramatiskt så vi har lite att ta tag i där.<br />
Du ska hålla ett seminarium* på Ekonomimässan<br />
med titeln ”Krisen i Europa – en lek<br />
med elden? Vilken är den största faran med<br />
situationen i Europa?<br />
– Försiktigt uttryckt så är deras hus i sämre<br />
skick än vårt. Frågeställningen är: varför har<br />
vi hamnat där vi är, vad är problemet och hur<br />
ska vi lösa det. Vi har ännu inte hittat den rätta<br />
nyckeln som löser problemet. Vi harvar fortfarande<br />
i samma mörker som vi gjort sedan 2008<br />
Sandro Scocco<br />
Bor: Stockholm<br />
Familj: Sambo och tre barn<br />
Fritidsintresse: Segling<br />
Drömyrke som barn: Kanske författare, har<br />
alltid haft en förkärlek för att skriva. Än så<br />
länge har jag bara skrivit trista publikationer<br />
Kuriosa: Spelade hockey i Djurgården som ung<br />
när krisen startade och vi är tyvärr inte närmare<br />
lösningen idag. Vi måste ganska snabbt hitta nya<br />
nycklar annars kan eurosamarbetet vara över.<br />
Hur menar du då?<br />
– Nu har vi testat svältkuren, alltså tvingat vissa<br />
länder till oerhörda besparingar. Det har inte<br />
visat sig vara någon framgångsrik väg. Jag tror<br />
att vi måste få till en tillväxt i de här länderna<br />
istället, och att vi ska hjälpa dem att satsa sig<br />
ur krisen. Den uppfattningen har jag haft länge<br />
men det har tidigare varit som att ropa i en öken.<br />
Nu har fler börjat tänka samma sak så öknen är<br />
ganska välbefolkad just nu. Tyvärr är det ingen<br />
som vågar sjösätta någon skarp åtgärd än. Vi<br />
måste få tillbaka tillväxten och sysselsättningen,<br />
för hur länge till klara sig Europa utan tillväxt?<br />
Vi måste också tänka på att allt som händer i<br />
Europa, vår omvärld, drabbar Sverige på något<br />
sätt. Våra handelspartners går inte bra så vem<br />
ska vi sälja till? Kina kan aldrig ersätta våra<br />
europeiska partners även om många nu blickar<br />
österut. Vi har tuffare tider framför oss än vi<br />
tidigare trott.<br />
EMU – är det bra eller dåligt?<br />
– Min grundläggande tanke är att vi aldrig skulle<br />
ha infört EMU. Anledningen är precis det vi nu<br />
ser. Vi har låst in ekonomin utan möjlighet för<br />
de enskilda länderna att anpassa sin valuta till<br />
olika oförutsägbara händelser. Det är idag för<br />
farligt att göra misstag, därför är det ingen som<br />
vågar chansa med en åtgärd som kanske skulle<br />
vara bra i det långa loppet. Problemet är att de<br />
länder som gjort misstag inte visste att det var<br />
misstag när de gjordes.<br />
I Sverige gjorde vi till exempel en kreditreglering<br />
på 1980-talet. Då hade vi ingen aning<br />
om vilka effekter det skulle få och var senare<br />
tvungna att devalvera kronan rejält. Då gjorde<br />
vi precis det som Grekland, Spanien, Italien och<br />
Portugal skulle behöva göra nu. EUs interna<br />
problem är den stora skillnaden i handel mellan<br />
norra Europa och södra. Några länder har<br />
underskott medan andra har överskott. Jämför<br />
vi hela Europa mot resten av världen så är vi<br />
faktiskt i ekonomisk balans.<br />
Borde Grekland slängas ut ur EMU-samarbetet<br />
som en del förespråkar?<br />
– Det tycker jag inte är någon bra idé. Det är<br />
ju heller inte bara Grekland som har problem.<br />
EMU betyder ju att de länderna som är med<br />
måste hålla ihop. Tekniskt sett kan man säkert<br />
lämna men vad händer då? Vilka fler vill följa<br />
efter. Här måste vi hitta lösningar som håller på<br />
sikt. Det är heller ingen lösning att ha parallella<br />
valutor som vissa länder hotat med. Skulderna<br />
måste ner. Nu lånar vi andra ut pengar som<br />
krisländerna ska använda för att kunna betala<br />
sina räntor, samtidigt som deras skulder ökar.<br />
Förstås ohållbart i längden.<br />
Min sista fråga är vad Sandro tycker är roligast<br />
med sitt jobb.<br />
– Det är variationen. Man kan väl säga att jag<br />
lever i den bästa av världar. Jag har möjlighet<br />
att vara konsult åt både privata bolag och myndigheter,<br />
jag får hålla seminarium i ett ämne jag<br />
brinner för. Ekonomisk politik är enormt varierande<br />
med stor spännvidd. Nu väntar dessutom<br />
en spännande tid för oss ekonomer. Läskigt och<br />
skrämmande men enormt intressant.<br />
* Intervjun gjordes innan Ekonomimässan.<br />
34 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Kval för K-val?<br />
I föregående nummer av Redovisningskonsulten redogjorde jag för hur K-regelverken hänger samman, när de ska/får<br />
tillämpas och var de har sin grund ifrån. Där konstateras att alla aktiebolag och ekonomiska föreningar från och med<br />
årsredovisningar med räkenskapsår som inleds första januari 2014 måste tillämpa antingen K3 eller K2.<br />
TEXT: CLAES ERIKSSON<br />
Större aktiebolag och större ekonomiska föreningar<br />
kan inte välja K2. Mindre aktiebolag och<br />
mindre ekonomiska föreningar ska däremot<br />
välja att tillämpa antingen K2 eller K3. Vilka<br />
är då de stora skillnaderna mellan regelverken?<br />
Generella skillnader<br />
Regelverken är framtagna med olika utgångspunkt.<br />
Det gör att reglerna skiljer sig en hel<br />
del åt. En presentation av en årsredovisning<br />
upprättad enligt K2 kan därför se väldigt olik<br />
ut om samma årsredovisning i stället hade<br />
upprättats enligt reglerna i K3. På detaljnivå<br />
finns det väldigt många skillnader. En del är<br />
enbart skillnader i sätt att uttrycka sig medan<br />
andra är uppenbara skillnader. Det är svårt att<br />
upprätta fullständiga skillnadslistor mellan<br />
regelverken. I denna artikel visar jag i stället på<br />
ett par generella skillnader mellan regelverken.<br />
Nedanstående bild visar på ett antal generella<br />
skillnader mellan regelverken som det är bra<br />
att känna till då företaget ska fatta beslut om<br />
regelverk.<br />
Generella skillnader mellan K3 och K2<br />
K3 K2<br />
Principbaserat Regelbaserat<br />
Användarperspektiv Upprättarperspektiv<br />
ÅRL tillämpningsbar<br />
fullt ut<br />
Alltid ”korrekt”<br />
redovisning<br />
Kräver bedömningar<br />
och skattningar<br />
Principbaserat eller regelbaserat<br />
Man brukar tala om princip- respektive regelbaserade<br />
regelverk. Ett principbaserat regelverk<br />
är ett regelverk där inga tydliga regler finns. I<br />
stället finns ett antal principer och definitioner<br />
utifrån vilka varje affärshändelse/transaktion<br />
måste bedömas för att redovisningen ska kunna<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Vissa begränsningar<br />
av ÅRL<br />
Förenklingsregler<br />
finns<br />
Skrivna regler för t ex<br />
väsentlighet<br />
Kräver upplysningar Upplysningar endast<br />
enligt lag<br />
göras på ett korrekt sätt. I ett regelbaserat system<br />
finns i stället tydliga regler som anger exakt hur<br />
företaget ska redovisa i olika situationer.<br />
Det finns inget system som fullt ut är antingen<br />
principbaserat eller regelbaserat. I ett principbaserat<br />
system finns det nästan alltid med några regler<br />
och i ett regelbaserat system går det alltid att hitta<br />
några principer att falla tillbaka på om en regel<br />
inte finns för en viss händelse. Man brukar säga<br />
att IFRS/IAS reglerna är ett exempel på ett principbaserat<br />
regelverk. Men i det regelverket finns<br />
ett antal regler samt exempel med tillhörande<br />
tolkningar som klart ger det en regelbaserad smak.<br />
K3 är faktiskt det mest principbaserade regelverk<br />
jag har sett. Att Bokföringsnämnden (BFN)<br />
verkligen velat ha det principbaserat framgår dels<br />
av att allmänna råd har skrivits för grundläggande<br />
principer och definitioner samt att regelverket<br />
i princip inte innehåller några exempel. Det är<br />
väldigt svårt att hitta praktisk vägledning i K3.<br />
Det gör att det kan vara svårare att upprätta en<br />
årsredovisning enligt K3 än enligt K2.<br />
K2 var från början tänkt att vara än mer regelbaserat<br />
än vad det är. Till många av de tydliga<br />
regler som finns i K2 finns alternativ till att göra<br />
på annat sätt. Ett exempel är avskrivningar där<br />
det finns regler för vad nyttjandeperioden kan<br />
beslutas till. Det är däremot frivilligt att i stället<br />
utgå från den verkliga nyttjandeperioden.<br />
Ett annat exempel är möjligheten att inte<br />
periodisera inkomster och utgifter. Regel 2.4<br />
i K2 lyder:<br />
”Ett företag behöver inte periodisera inkomster<br />
och utgifter som var för sig understiger<br />
5 000 kronor, trots det som anges i 2 kap. 4 § första<br />
stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554).”<br />
Detta är alltså en ”får-regel”. Men frågan är<br />
vad som gäller om denna regel inte nyttjas? Finns<br />
det någon möjlighet för företaget att sätta en<br />
annan gräns än 5 000 kronor? Som jag ser det<br />
torde det inte göra det i ett regelbaserat system<br />
när regeln uttrycks som den gör. Det kan skapa<br />
”inlåsningseffekter” i det regelbaserade systemet.<br />
Användarperspektiv respektive<br />
upprättarperspektiv<br />
Efter hand har BFN mer haft upprättarens<br />
perspektiv för ögonen när K2 har tagits fram.<br />
Det ska vara enkelt för upprättaren att skapa<br />
årsredovisningen. Minsta möjliga handpålägg-<br />
ning inom lagens ramar kan sägas ha varit en<br />
ledstjärna. Det återspeglas till exempel genom<br />
tilläggsupplysningarna som i princip enbart<br />
kräver vad årsredovisningslagens (ÅRLs) femte<br />
kapitel kräver. Trots att K2 innehåller en del valmöjligheter<br />
som gör att det kan ifrågasättas om<br />
årsredovisningen på ett korrekt sätt återspeglar<br />
den ekonomiska ställningen i företaget behöver<br />
företaget inte upplysa om hur dessa regler har<br />
tillämpats.<br />
Man kan säga att regelverket skjuter över ansvaret<br />
för att förstå årsredovisningen på läsaren av<br />
den. En läsare måste vara insatt i regelverket och<br />
veta vad man kan behöva fråga om för att veta<br />
om årsredovisningen ger tillräcklig information.<br />
I de fall årsredovisningen inte ska läsas av någon<br />
annan fungerar det bra. Är det så att företaget<br />
vill eller behöver visa upp sin årsredovisning i<br />
olika sammanhang bör styrelsen överväga att i<br />
stället tillämpa K3.<br />
Vid upprättandet av K3-regelverket har<br />
BFN definitivt haft användarnas perspektiv för<br />
ögonen. Ett tydligt exempel på det tycker jag<br />
är kravet på komponentavskrivningar. Det blev<br />
relativt ifrågasatt av remissinstanserna, men BFN<br />
stod på sig. BFN bjöd in remissinstanserna till<br />
ett möte och förklarade att ett huvudskäl för<br />
komponentavskrivning var att det ger en bättre<br />
information till användarna av årsredovisningen.<br />
Ett tydligt bevis för att K3 har ett användarperspektiv<br />
är punkterna 2.8 - 2.11 i K3. Punkterna<br />
innehåller regler om att årsredovisningen ska vara<br />
begriplig, tillförlitlig, relevant och väsentlig. Såväl<br />
punkter som kommentarer anger att det handlar<br />
om användarnas perspektiv. Av utrymmesskäl<br />
återger jag inte innehållet här utan hänvisar den<br />
intresserade läsaren dit.<br />
Hur årsredovisningslagens möjligheter kan<br />
tillämpas?<br />
I K2 har BFN begränsat möjligheterna att<br />
tillämpa vissa paragrafer i ÅRL (Observera<br />
att jag i denna artikel bara berör aktiebolag<br />
och ekonomiska föreningar). Till exempel kan<br />
företagen inte presentera en funktionsindelad<br />
resultaträkning, göra uppskrivningar eller värdera<br />
tillgångar till verkligt värde.<br />
Hur kan BFN på detta sätt ha begränsat<br />
möjligheter som lagen ger? Om ni går tillbaka<br />
fortsättning på nästa sida<br />
35
till artikeln i förra numret av Redovisningskonsulten<br />
hittar ni svaret. Det är aldrig tvingande<br />
för ett företag som upprättar årsredovisning att<br />
tillämpa K2-reglerna! Det är ett förenklingsregelverk<br />
som BFN skapat där vissa förenklingar<br />
”betalas med” vissa begränsningar. Vill företaget<br />
nyttja ÅRLs regler fullt ut får företaget välja att<br />
upprätta sin årsredovisning enligt K3-reglerna.<br />
”Korrekt” redovisning<br />
Som framgått är K2 ett förenklingsregelverk.<br />
Det kan leda till att årsredovisningen inte ger<br />
en helt teoretiskt korrekt bild av företaget. Som<br />
exempel kan tas att K2 innehåller en möjlighet<br />
att under vissa förutsättningar inte periodisera<br />
återkommande utgifter. Regel 7.9 i K2:<br />
”Återkommer varje räkenskapsår samma slag<br />
av utgift, som inte är personalutgift, får utgiften<br />
redovisas som kostnad det räkenskapsår företaget<br />
normalt erhåller faktura eller gör en utbetalning<br />
enligt avtal eller liknande handling om<br />
a) utgiften kan antas variera högst 20 procent<br />
mellan åren, och<br />
b) varje räkenskapsår belastas med en årskostnad.<br />
Första stycket b gäller inte det första året<br />
regeln tillämpas på en utgift.”<br />
Nyttjar ett företag denna ”får-regel” kommer<br />
inte balansräkningen att innehålla alla interimsposter<br />
som borde vara där vid en teoretiskt<br />
korrekt upprättad årsredovisning och inte heller<br />
innehålla ett teoretiskt korrekt periodiserat<br />
resultat, men det underlättar för upprättaren.<br />
Ett annat exempel är möjligheten att nyttja<br />
alternativregeln vid löpande räkning i tjänsteuppdrag.<br />
I K2 är det möjligt att intäktsredovisa<br />
i takt med faktureringen om den sker på affärsmässiga<br />
grunder. Detta till trots att nedlagt<br />
arbete och rätteligen intjänade intäkter då kan<br />
komma att redovisas på nästa år.<br />
Dessa möjligheter finns inte i K3 utan där ska<br />
i princip alltid en teoretiskt korrekt redovisning<br />
presenteras.<br />
Bedömningar och skattningar<br />
I många fall ska hänsyn tas till väsentlighet<br />
och vad som är rättvisande då en årsredovisning<br />
upprättas. Det kan vara svårt att bedöma<br />
när något är väsentligt/rättvisande eller inte. I<br />
K2 har BFN på olika sätt hjälpt till med dessa<br />
bedömningar.<br />
I till exempel kapitlet om förvaltningsberättelsen<br />
har BFN i K2 angivit vilka nyckeltal som ska<br />
presenteras för att flerårsöversikten ska innehålla<br />
en rättvisande översikt. Regelverket anger vidare<br />
hur mycket nettoomsättningen ska variera för<br />
att det ska vara tvunget att lämna ytterligare<br />
upplysningar för förståelsen av årsredovisningen<br />
och översikten.<br />
Upprättas årsredovisningen i K3 måste företaget<br />
själv göra dessa bedömningar. Jag har<br />
genom åren sett allt för många årsredovisningar<br />
i icke-noterade företag där denna information<br />
minst sagt varit sparsam. Här vill jag påminna<br />
om det användarperspektiv som K3 har. Med<br />
största sannolikhet borde fler företag ange mer<br />
i flerårsöversikten och förklaringar till den för<br />
att årsredovisningen ska uppfylla de krav K3<br />
ställer. Troligen borde många företag som ska<br />
tillämpa K3 generellt lämna mer information<br />
i förvaltningsberättelsen än vad som görs idag.<br />
Upplysningar<br />
Jag tror att för många företag kan just tilläggsupplysningarna<br />
bli det som skiljer en årsredovisning<br />
upprättad enligt K2 mest från en som är<br />
upprättad i K3. Som nämnts ovan ställer K2 i<br />
princip inga krav på tilläggsupplysningar utöver<br />
de som anges i femte kapitlet i ÅRL.<br />
K3 har många krav på tilläggsupplysningar<br />
som gäller både större och mindre företag. Regel<br />
20.14 ställer till exempel krav på en leastagare<br />
att redovisa vissa upplysningar om sina operationella<br />
leasingavtal. Dessa krav finns inte i K2.<br />
Det kan däremot noteras att K3 är uppbyggt på<br />
så sätt att om lagen uttryckligen ger undantag<br />
Erfaren redovisningskonsult<br />
Vi söker en erfaren redovisningskonsult, gärna auktoriserad, som<br />
söker nya utmaningar och vill arbeta i ett modernt kunskapsföretag<br />
i tillväxt tillsammans med andra positiva och kompetenta redovisningskonsulter.<br />
Låter det intressant?<br />
Vill du veta mer om oss och ansökan hittar Du det på www.proconomy.se<br />
Claes Eriksson<br />
för mindre företag att lämna upplysning finns<br />
inte det kravet i K3 heller.<br />
Återigen vill jag påtala skyldigheten att tänka<br />
på användaren då en årsredovisning upprättas<br />
enligt K3. De krav på ytterligare tilläggsupplysningar<br />
som ställs i K3 kan sägas vara en hjälp<br />
från BFN att uppfylla kravet på att användarna<br />
ska få korrekt information. En bedömning måste<br />
däremot göras i varje enskilt fall om användarperspektivet<br />
ställer krav på mer upplysningar än<br />
de uttryckliga krav som finns i K3.<br />
Avslutning<br />
I artikeln har jag redogjort för ett par generella<br />
skillnader mellan K2 och K3. Det finns också<br />
ett antal specifika skillnader som är viktiga att<br />
veta om då valet mellan K2 och K3 ska göras.<br />
I kommande nummer återkommer vi (<strong>SRF</strong>s<br />
Redovisningsgrupp) med artiklar om bland<br />
annat specifika skillnader mellan regelverken,<br />
övergångsregler, branscher där skillnaden blir<br />
stor, skattefrågor, med mera.<br />
<strong>SRF</strong>s redovisningsgrupp<br />
Gruppens uppgift är att proaktivt bidra till kompetenshöjning<br />
hos medlemmarna i redovisningsfrågor<br />
och bidra till att stärka <strong>SRF</strong>s varumärke.<br />
Redovisningsgruppen består av:<br />
• Sven-Inge Danielsson (ordförande)<br />
• Claes Eriksson (sekreterare)<br />
• Håkan Ohlson • Peter Nilsson<br />
• Benny Wedberg • Catharina Pramhäll<br />
Exempel på redovisningsgruppens<br />
arbetsuppgifter är:<br />
• Medlemsservice i redovisningsfrågor<br />
• Svara på remisser • Lobbyverksamhet<br />
• Ställningstagande i redovisningsfrågor<br />
• Stöd till utbildningsverksamheten<br />
36 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Gnosjöandan speglas i vår verksamhet<br />
I Bredaryd, mitt i det företagstäta Gnosjöområdet blomstrar affärerna. En stor andel tillverkande industri gör arbetet som redovisningskonsult<br />
lite annorlunda än på många andra håll. En av de större aktörerna är Breda Affärsutveckling/Revision AB som nyligen överlåtit<br />
sin redovisningsdel till den expansiva kedjan Modern Ekonomi.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JOCKE DE ROOY<br />
Sedan slutet av 1970-talet har Kurt Sjöberg varit<br />
delägare och drivit byrån Breda i Bredaryd. Att<br />
han gav sig in i revisions- och redovisningsbranschen<br />
var egentligen en tillfällighet, något han<br />
dock inte ångrar.<br />
– Jag är ingenjör från början och jobbade på<br />
ett dataföretag i Halmstad på 70-talet, berättar<br />
Kurt. Jag roade mig med en del bokföring<br />
om kvällarna, något som min dåvarande chef<br />
visste om. Chefen hade planer på att starta en<br />
redovisningsbyrå och ville ha med mig som<br />
kompanjon. För att få några goda råd innan<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
b y r å p o r t r ä t t<br />
jag bestämde mig kontaktade jag en revisor<br />
från mina hemtrakter, det vill säga här i Bredaryd.<br />
Hans reaktion blev lite annorlunda än jag<br />
tänkt mig. ”Då är det väl bättre att du och jag<br />
startar något tillsammans” sa han. Mig passade<br />
det utmärkt, jag fick möjlighet att driva min<br />
egen rörelse och på samma gång flytta hem till<br />
Småland.<br />
Verksamheten uppdelad i två<br />
Breda har under alla år jobbat med både revision<br />
och redovisning. Kurt själv är revisor och företa-<br />
Kristina Johansson och Kurt Sjöberg<br />
get hade vid slutet av augusti i år 12 medarbetare.<br />
Sedan dess har det blivit en del förändringar.<br />
Redovisningskedjan Modern Ekonomi fick<br />
upp ögonen för det välmående företaget så sedan<br />
1 september har redovisningsdelen i Breda<br />
övergått till ett nytt bolag under varumärket<br />
Modern Ekonomi. Breda lever kvar men med<br />
fem anställda och med enbart revision, rådgivning<br />
och konsulting på agendan.<br />
– Vi har under några år funderat på en försäljning<br />
och värderat olika anbud, berättar Kurt.<br />
fortsättning på nästa sida<br />
37
Det här var den absolut bästa lösningen för oss,<br />
både för personal och kunder. Modern Ekonomi<br />
har förvärvat redovisningsdelen i bolaget och vi<br />
driver Breda vidare med fokus på revision och<br />
rådgivning.<br />
När redovisningsbyråer blir uppköpta av större<br />
aktörer kan det ibland uppstå reaktioner hos<br />
kunderna, något som Kurt inte alls märkt i den<br />
här affären.<br />
– Det här har fallit mycket väl ut, säger han.<br />
Modern Ekonomi är inte kända här i trakten<br />
men har ett oerhört gott renommé. Våra kunder<br />
har förstått att de fortsättningsvis kommer att få<br />
samma goda service, kanske till och med bättre.<br />
De har kvar sina kontaktpersoner och vet vem<br />
de ska vända sig till. Det kommer med andra<br />
ord inte att bli någon större skillnad för dem.<br />
Kollega tar över<br />
Nu när Kurt Sjöberg kommer att driva Breda<br />
vidare är det hans tidigare kollega Kristina Johansson<br />
som blir kontorschef på redovisningsbyrån,<br />
som numera verkar under namnet Modern<br />
Ekonomi Gnosjöregionen AB.<br />
– Det känns så klart spännande med nya<br />
utmaningar men samtidigt lite vemodigt, säger<br />
REDOVISNINGSBYRÅ<br />
för övertagande, alternativt delägarskap<br />
Redovisningsbyrå med verksamhet i norra Bohuslän och väl inarbetad kundkrets överlåtes.<br />
Vi söker även dig, som är auktoriserad (eller på väg att bli auktoriserad) redovisningskonsult<br />
(gärna med en egen klientstock), att genom delägarskap vidareutveckla vår befintliga byrå.<br />
Svar förmedlas av <strong>SRF</strong> Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun<br />
Mejl: olle.larsson@srfkonsult.se<br />
Er intresseanmälan önskar vi senast 10 november <strong>2012</strong><br />
”Här i Gnosjöområdet finns det exempel på verk-<br />
samheter som inte finns någon annan stans i landet.<br />
Kristina. Kurt har varit väldigt drivande i bolaget<br />
och kommer även fortsättningsvis att fungera<br />
som min mentor. Tur att vi ska finnas i samma<br />
hus, säger hon med ett skratt och fortsätter:<br />
– Vi har alltid varit drivande och haft ett framåttänk,<br />
det ska jag förvalta. Samtidigt har jag lite<br />
nya idéer om hur vi kan utveckla oss vidare. Det<br />
som blir svårast för mig är att jag måste minska<br />
lite på mina kundkontakter. Tack och lov har vi<br />
många duktiga medarbetare som får kliva fram<br />
istället.<br />
Kristina har varit verksam i bolaget i 25 år,<br />
nästa hela sin yrkesverksamma karriär, och känner<br />
väl till bolaget, kunder och medarbetare.<br />
– Jag tror inte våra kunder kommer att märka<br />
något större förändring efter den här affären,<br />
fortsätter hon. Förhoppningsvis kommer de att<br />
få ännu bättre service och dra nytta av de fördelar<br />
som det innebär att vara en del av något större.<br />
Unik region<br />
Breda Affärsutveckling i Bredaryd ligger mitt i<br />
den företagstäta och expansiva Gnosjöregionen.<br />
Här finns många världsledande företag inom<br />
den tillverkande industri och den berömda<br />
”Gnosjöandan” har de flesta hört talas om. En<br />
anda som många andra regioner försökt härma,<br />
utan att lyckas speciellt bra.<br />
38 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
– Här var marken så jäklig så det gick inte att<br />
bedriva något jordbruk, säger Kurt och skrattar.<br />
Därför var folk tvingade att göra något annat,<br />
till exempel driva företag, och att hjälpa varandra<br />
har alltid varit en självklar del i företagandet.<br />
Här är folk inte rädda för att dela med sig, och<br />
det tror jag är en av nycklarna till framgång här i<br />
regionen. Jag har sett flera exempel där anställda<br />
hoppat av, startat eget och fått hjälp i sin nya<br />
verksamhet av sin tidigare arbetsgivare. Det tror<br />
jag inte skulle fungera någon annanstans. Här<br />
är man inte rädd för konkurrens och man är<br />
himla duktiga på att nätverka.<br />
I Gnosjöområdet finns det fyra gånger fler<br />
företag än i övriga landet. En stor del, ungefär<br />
80 procent, är verksamma inom den tillverkande<br />
industrin. Många av dem är också verksamma<br />
globalt.<br />
– I Bredaryd bor det 2 500 personer och det<br />
finns 130 aktiebolag, berättar Kurt vidare. Det<br />
finns byar här i närområdet där vart fjärde hushåll<br />
på något sätt är kopplat till eget företagande.<br />
Företagarandan som finns här har växt fram i<br />
generationer.<br />
Redovisningen speciell<br />
Av företagen i Gnosjöområdet är det som sagt<br />
en mycket stor del som verkar inom tillverkande<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
industri och väldigt många är underleverantörer,<br />
bland annat till fordonsindustrin. Det gör att<br />
redovisningsuppdragen får en lite annan karaktär<br />
än vid byråer i andra regioner.<br />
– Här i Gnosjöområdet finns det exempel på<br />
verksamheter som inte finns någon annan stans<br />
i landet, berättar Kurt. Bland annat inom plast-<br />
och gummiindustrin. De här verksamheterna<br />
har oerhörda krav på kvalitet, effektivitet och<br />
säkra leveranser, de måste vara både ISO- och<br />
miljöcertifierade. Är företaget underleverantör<br />
till fordonsindustrin så är det ännu högre krav.<br />
Det här kräver lite speciella kompetenser hos<br />
våra medarbetare. Det är komplexa företag med<br />
stora maskininvesteringar och produktkalkyler<br />
att jobba med. Dessutom är varulagret väldigt<br />
annorlunda än om du till exempel jämför med<br />
en butik. Här har du produkter i arbete, färdiga<br />
produkter och råvaror. Det blir en större process<br />
innan varan ska ut till försäljning och det är en<br />
kedja som redovisningskonsulten måste ha god<br />
kännedom om.<br />
Framgångsrika<br />
Breda, eller närmare bestämt Modern Ekonomi<br />
Gnosjöregionen AB som redovisningsdelen<br />
numera heter, har länge tillhört en av de största<br />
fristående redovisningsbyråerna i området.<br />
Mellan två kurspass…<br />
Vad sägs om en kurs på Rivieran eller i Miami i höst? Vore det inte härligt att<br />
kombinera nytta med nöje, blanda intressanta kurspass med avkopplande sol<br />
och bad och spännande upplevelser? Det blir en en kursvecka med ett stort<br />
antal kurspass med varierande innehåll som du väljer bland.<br />
Till stor del är kursen nyhetsi<strong>nr</strong>iktad med tyngdpunkt på skatt, moms,<br />
personal och redo visning. Kontakta oss eller scanna QR-koden med din<br />
Smartphone så får du mer information om våra utlandskurser!<br />
Juan-les-Pins 26/9–3/10<br />
Miami 13/11–21/11<br />
– Pedagogiskt och med entusiasm!<br />
– Fantastiskt bra upplägg. Otroligt bra<br />
lärare. Skön avslappnad stil.<br />
– Jätteproffsigt och trevlig kursledning!<br />
– Att vi har ett bra rykte tror jag beror på att<br />
vi har en hög kompetens när det gäller kunder<br />
inom den tillverkande industrin, säger Kurt. Sen<br />
har vi den omtalade Gnosjöandan som faktiskt<br />
kan var lite speciell. Dessutom intresserar vi oss<br />
för hela kedjan, kundens produktionsprocess.<br />
Vi sitter inte bara på kontoret utan vi gör besök<br />
hos kunden och ser hur produktionen fungerar i<br />
verkligheten. På det viset lär vi känna annan personal<br />
än de som jobbar på ekonomiavdelningen.<br />
– Sen är vi som dem, fortsätter Kurt. Vi driver<br />
också eget och är så att säga på samma plan. Det<br />
tror jag är en viktig faktor. Vi vet vad det innebär<br />
att vara företagare och är inte styrda från något<br />
huvudkontor i en storstad.<br />
Nu när Breda blivit uppdelad i två separata<br />
bolag ser Kurt Sjöberg både tillväxtmöjligheter<br />
och samarbetsfördelar.<br />
– Jag tror att båda bolagen kommer att växa<br />
personalmässigt. Vi kommer att sitta i samma<br />
hus och fortsätta jobba ihop så som vi gjort<br />
tidigare. Vi kommer helt enkelt att hjälpas åt<br />
att utvecklas, avslutar en nöjd Kurt Sjöberg.<br />
Kurserna ger<br />
aktualitetspoäng<br />
för <strong>SRF</strong> och Far.<br />
Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | info@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se<br />
39
Med bokföringslagen som favorit<br />
Redovisningsbranschen står inför stora förändringarna när K-normgivningen inom kort blir huvudalternativ när årsredovisning<br />
och koncer<strong>nr</strong>edovisning upprättas i icke noterade företag. Catharina Pramhäll har jobbat med K-projekten sedan 2003 och har<br />
full koll på vad den nya normgivningen innebär.<br />
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN<br />
Bokföringsnämndens huvuduppgift har på senare<br />
år varit att ta fram K-normgivningen. Först<br />
ut var K1 och K2, och under sommaren <strong>2012</strong><br />
blev så även K3 fastställt. Catharina Pramhäll<br />
har arbetat med K-projekten hos Bokföringsnämnden<br />
sedan arbetet började och är väl insatt<br />
i de förändringar som nu sker.<br />
– På sikt kommer arbetet för redovisningskonsulter<br />
att bli enklare än i dag. Det gäller bara<br />
att komma över den tröskel som en så stor nyhet<br />
som K-normgivningen innebär, säger hon.<br />
Ekonomisk karriär<br />
Catharina Pramhäll har alltid varit verksam inom<br />
området redovisning, hon har det liksom i blodet.<br />
– När jag gick på högstadiet tyckte SYOkonsulenten<br />
på skolan att jag skulle välja fyraårig<br />
teknisk linje, berättar hon. Han kunde dock<br />
inte förklara vad en ingenjör gjorde så jag var<br />
tveksam. Eftersom min pappa var revisor så visste<br />
jag däremot vad det yrket innebar, därför blev<br />
det en ekonomisk bana för mig.<br />
p r o f i l e n<br />
Catharina sökte in på Handels i Stockholm<br />
där hon tog examen 1992. Efter examen blev<br />
hon kvar, under några år ägnade hon sig åt både<br />
forskning och undervisning.<br />
– Efter min andra barnledighet, 2003, blev<br />
jag kontaktad av Bokföringsnämnden, berättar<br />
hon vidare. De tyckte att kansliet behövde<br />
förstärkning inom redovisningsteori. Jag var<br />
då lektor på Handels och fortsatte undervisa<br />
till 15 procent parallellt med jobbet på Bokföringsnämnden<br />
som jag naturligtvis tackade<br />
ja till.<br />
Efter nästan 10 år på Bokföringsnämnden<br />
och att som projektledare för K3-regelverket<br />
ha varit med att ta det i mål, har Catharina gått<br />
vidare till nya utmaningar. Sedan i somras är hon<br />
anställd som redovisningsspecialist hos KPMG i<br />
Stockholm. Catharina har dessutom nyligen valts<br />
in som medlem i <strong>SRF</strong>s redovisningsgrupp. Där<br />
kommer hon att bli ett starkt tillskott tack vare<br />
sin gedigna erfarenhet från utbildning och sina<br />
djupa kunskaper i K-regelverken.<br />
Catharina Pramhäll<br />
Bor: Älvsjö<br />
Familj: Man och två barn på 11 och 14 år<br />
Fritidsintresse: Läser böcker – minst en i<br />
veckan, umgås med familj och vänner<br />
Drömyrke som barn: Lärare, är innerst inne<br />
en föreläsarsjäl<br />
Oanad talang: Leder midsommardanser och<br />
julgransplundringar<br />
Favoritlag som ung: Inte Hammarby eller AIK<br />
utan bokföringslagen<br />
Aktuell som: Kursledare vid <strong>SRF</strong>s K3-kurser<br />
Obefogad oro?<br />
Hur blir det nu för landets redovisningskonsulter<br />
när K-normgivningen blir den som alla ska<br />
välja? Många känner oro inför framtiden och de<br />
förändringar som detta innebär för yrkesrollen.<br />
– Jag förstår att många är oroliga, säger Catharina.<br />
Det har aldrig hänt så mycket i redovisningsvärlden<br />
för onoterade bolag som nu. Om man<br />
ännu inte börjat sätta sig in i K-normgivningen<br />
så är det hög tid nu. För de som fortfarande är<br />
helt novis inom området kan det bli jobbigt för<br />
nu börjar det bli skarpt läge. K2 eller K3 ska<br />
tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter 31<br />
december 2013.<br />
Vad har då Catharina för tips till de redovisningskonsulter<br />
som idag börjar känna oro<br />
inför framtiden?<br />
– Mitt bästa tips är så klart att gå en kurs i<br />
ämnet. Jag och Claes Eriksson, <strong>SRF</strong>s redovisningsexpert<br />
kommer att hålla kurser i K3 för<br />
<strong>SRF</strong>s räkning under hösten och vintern. Man<br />
kan i och för sig läsa i den 250 sidor tjocka<br />
40 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Catharina Pramhäll<br />
K3-boken, men det är inte direkt någon roman<br />
så jag tror inte det sättet är optimalt. Då<br />
är det mycket bättre att lyssna till någon som<br />
går igenom normgivningen där man också har<br />
möjlighet att ställa frågor.<br />
Varför dessa K?<br />
En del tycker att K-normgivningen är onödig,<br />
det har ju fungerat bra förut. Eller?<br />
– Huvudpoängen med K-projektet är att man<br />
ska hitta all normgivning på ett ställe, säger<br />
Catharina. Antingen kommer svaren att finnas<br />
i K2 eller i K3, beroende på vilken normgivning<br />
företaget tillämpar. Som det är nu finns svaren på<br />
olika ställen, det är helt enkelt väldigt spretigt.<br />
På sikt blir arbetet för en redovisningskonsult<br />
mycket enklare men så klart är det alltid jobbigt<br />
med en förändring. Nyheter, oavsett vad det<br />
handlar om, är inte alltid välkommet när det leder<br />
till förändrade arbetssätt. Det alla borde vara<br />
överens över är att dagens läge inte är optimalt.<br />
ALLT NYTT OCH VIKTIGT OM SKATTERNA<br />
EFFEKTIV OCH TREVLIG INFORMATIONSDAG<br />
Skatteträff<br />
MASSOR AV RÅD OCH TIPS<br />
<strong>2012</strong>/2013<br />
ÖVER<br />
HELA LANDET<br />
November–januari<br />
36 kurstillfällen<br />
26 platser<br />
”Du blir ordentligt uppdaterad<br />
om allt väsentligt.<br />
Både om företags skatten<br />
och din privata skatt.<br />
Riktigt bra och lättanvänd<br />
dokumentation.<br />
Den har du god nytta av<br />
även efter kursen.”<br />
Bo Svensby, Ingrid Langkilde, Jan-Erik Persson och<br />
Susanne Pålsson är några av kursledarna vid Skatteträff<br />
Företag · Moms · Lön · Kapital<br />
Regeringens alla skatteförslag analyseras<br />
Det nya skatteförfarandet<br />
Spara 68 % på löneväxling<br />
Ingen fastighetsavgift de första 15 åren<br />
Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas<br />
Nya faktureringsregler för moms<br />
Rättsläget för fåmansföretag börjar klarna<br />
Privatekonomiska tips<br />
Inför årsskiftet: åtgärderna som ger lägre skatt.<br />
50.000 kr i skattefri hyresinkomst.<br />
Så får du 2013 års skatteåterbäring redan i år.<br />
Bästa löneuttaget för fåmansföretagare.<br />
Möjligt undvika skatt på vissa kapitalinkomster.<br />
Anmälan: Tel: 031-84 01 80 · Fax: 031-21 53 10<br />
order@tholin.se · www.tholin.se<br />
q Borås 7 dec<br />
q Eskilstuna 5 dec<br />
q Falun 29 nov<br />
q Gävle 30 nov<br />
q Göteborg 26 nov<br />
q Göteborg 6 dec<br />
q Göteborg 10 dec<br />
q Göteborg 8 jan<br />
q Halmstad 30 nov<br />
q Helsingborg 29 nov<br />
q Helsingborg 11 jan<br />
q Jönköping 3 dec<br />
q Kalmar 5 dec<br />
q Karlskrona 4 dec<br />
q Karlstad 11 dec<br />
q Kristianstad 27 nov<br />
q Linköping 3 dec<br />
q Luleå 26 nov<br />
q Malmö 28 nov<br />
q Malmö 14 dec<br />
q Malmö 10 jan<br />
q Norrköping 4 dec<br />
q Stockholm 21 nov<br />
q Stockholm 10 dec<br />
Anmälan, Skatteträff <strong>2012</strong>/2013<br />
q Stockholm 11 dec<br />
q Stockholm 12 dec<br />
q Stockholm 9 jan<br />
q Sundsvall 28 nov<br />
q Trollhättan 14 dec<br />
q Umeå 27 nov<br />
q Uppsala 7 dec<br />
q Visby 11 dec<br />
q Västerås 6 dec<br />
q Växjö 22 nov<br />
q Örebro 12 dec<br />
q Östersund 20 nov<br />
Företag:<br />
Adress: Tel:<br />
Post<strong>nr</strong>: Ort:<br />
Deltagare 1: E-post:<br />
Deltagare 2: E-post:<br />
Deltagare 3:<br />
50 % rabatt E-post:<br />
Deltagare 4:<br />
50 % rabatt E-post:<br />
Riktigt bra kursmaterial<br />
– nu även på nätet<br />
Genomarbetad dokumentation.<br />
Tillgång även på nätet, kompletterad<br />
med senaste nytt varje vecka.<br />
Kurstid<br />
9.30–15.30 på alla orter. Samling kl 9.15.<br />
Morgonkaffe från kl 8.45.<br />
Lågt pris<br />
2.490 kr plus moms.<br />
Lunch, kaffe och förfriskningar ingår.<br />
50 % RABATT<br />
från tredje deltagaren<br />
Mer info: www.tholin.se<br />
Särskild skattedag för revisorer m fl<br />
Tillsammans med Far Akademi arrangerar vi även en skattedag för revisorer, redovisningskonsulter m fl.<br />
Stockholm, Göteborg och Malmö i december. Mer information: ring Far Akademi 08-506 112 00.<br />
41
Sänkt bolagsskatt<br />
– effekter för ägare av fåmansföretag och enskilda firmor<br />
Regeringen har lämnat förslag om att bolagsskattesatsen ska sänkas från 26,3 till 22 procent från och med 2013. Detta får indirekt<br />
påverkan på uttag enligt de så kallade 3:12-reglerna samt för avsättning till expansionsfond för ägare till handelsbolag och enskilda<br />
firmor. Vi tittar på effekterna i denna artikel.<br />
TEXT: ULF ERIKSSON, NORSTEDTS JURIDIK<br />
Sänkt bolagsskatt påverkar uttag enligt<br />
3:12-reglerna<br />
Regeringen har i budgetpropositionen lämnat ett<br />
förslag om sänkt bolagsskatt som ska gälla från<br />
och med 1 januari 2013. Skatten sänks från 26,3<br />
till 22 procent. Detta är en förhållandevis kraftig<br />
sänkning som givetvis påverkar bolagens löpande<br />
beskattning, men även får indirekt påverkan på<br />
uttag enligt de så kallade 3:12-reglerna. Det kan,<br />
redan i detta skede, vara intressant att översiktligt<br />
se vad de nya reglerna kommer att innebära för<br />
fåmansföretagares beskattning.<br />
Ändringen av bolagsskatt kommer också att<br />
innebära att expansionsfondsskatten påverkas. Vi<br />
tittar även på vilka effekter det kan få för fonder<br />
som redan är avsatta vid de nya reglernas inträde.<br />
Överskott från fåmansföretag<br />
Det finns två sätt att ta ut överskott från företag<br />
under företagets livstid, nämligen lön och utdelning.<br />
Skatten på lönen beror på hur mycket<br />
lön du tar ut och på hur hög kommunalskatten<br />
är i din kommun. Utdelning kan vara kapitalbeskattad<br />
eller, till den del den överstiger<br />
det så kallade gränsbeloppet, tjänstebeskattad.<br />
Därutöver kan man ta ut överskottet i form<br />
av kapitalvinst vid företagets likvidation eller<br />
genom försäljning av bolaget.<br />
Skatteeffekt vid olika typer av uttag<br />
I tabellen nedan ser du en uppställning av hur<br />
mycket du får kvar efter skatt beroende på<br />
vilket sätt du tar ut vinsten från ditt företag<br />
under 2011. Beräkningarna bygger på en kommunalskatt<br />
på 32 procent, en bolagsskatt på<br />
26,3 procent och arbetsgivaravgifter på 31,42<br />
procent (vi tar i detta sammanhang inte någon<br />
hänsyn till jobbskatteavdraget).<br />
Tjänstebeskattad utdelning kontra lön<br />
Man kan konstatera att som läget är enligt<br />
gällande rätt är det aldrig förmånligt att ta<br />
ut en tjänstebeskattad utdelning, det vill säga<br />
en utdelning som överstiger gränsbeloppet,<br />
jämfört med lön. En obeskattad vinst om 100<br />
kronor i bolaget kommer att beskattas med<br />
26,3 kronor och kvar är 73,70 kronor som kan<br />
lämnas i utdelning. Med en skatt i tjänst på 57<br />
procent blir det 31,70 kronor kvar.<br />
En motsvarande beräkning för lön, med<br />
samma skattesats, innebär att man får 32,70<br />
kronor kvar (100/1,3142 x 0,43).<br />
Därutöver kan man konstatera att för lön<br />
upp till maximalt pensionsgrundande inkomst<br />
(440 600 kronor <strong>2012</strong>) så får man dessutom<br />
pensionsförmåner för uttag i form av lön, vilket<br />
inte är fallet med tjänstebeskattad utdelning.<br />
Nya förutsättningar med lägre bolagsskatt<br />
Sänks bolagsskatten till 22 procent påverkas nettobeskattningen<br />
för utdelning enligt följande:<br />
Kraftigt ökat netto för utdelningar<br />
Detta innebär att för ej beskattade vinstmedel<br />
så kommer nettot för utdelning från bolag att<br />
öka högst väsentligt, både för kvalificerade och<br />
ej kvalificerade aktier. För kvalificerade aktier så<br />
kan man konstatera att tjänstebeskattad utdelning<br />
(oaktat eventuella förmåner som lön kan<br />
ge) ger ett högre netto än lön.<br />
INKOMSTNIVÅ <strong>2012</strong> SKATT OCH AVGIFTER, % KVAR EFTER SKATT, %<br />
Lön under brytpunkt 1 48,3 51,7<br />
Lön över brytpunkt 1 63,5 36,5<br />
Lön över brytpunkt 2 67,3 32,7<br />
Utdelning kvalificerade andelar 41,0 59,0<br />
Utdelning onoterade andelar 44,7 55,3<br />
Utdelning som beskattas i tjänst * 68,3 31,7<br />
*Beskattning i tjänst med 57%<br />
Avsätt till periodiseringsfond<br />
Det sagda innebär att om man har möjlighet<br />
att skjuta upp realisering av vinster till efter<br />
årsskiftet så bör man göra det för att dra nytta<br />
av den lägre bolagsskatten. Man kan också göra<br />
maximal avsättning till periodiseringsfonder vid<br />
taxeringen 2013, för att skjuta upp så mycket<br />
som möjligt av bolagets vinster till nästa år då<br />
bolagsskattesatsen sänks till 22 procent.<br />
Observera dock att trots att man har en<br />
sexårig omprövningsperiod (före utgången<br />
av det femte året efter taxeringsåret) så kan<br />
man inte begära omprövning av tidigare års<br />
gjorda avsättningar till periodiseringsfond i<br />
aktiebolag, då en förutsättning för att göra<br />
avsättning i bolagsfallet är att denna avsättning<br />
också gjorts i bokslutet.<br />
Avsättning till expansionsfond<br />
Enskilda näringsidkare, och fysiska personer<br />
som driver verksamhet i handelsbolag, kan<br />
göra en avsättning av vinst till expansionsfond.<br />
UTDELNING 2013 SKATT OCH AVGIFTER, % KVAR EFTER SKATT, %<br />
Utdelning kvalificerade andelar 37,60 62,40<br />
Utdelning onoterade andelar 41,50 58,50<br />
Utdelning som beskattas i tjänst *) 66,50 33,50<br />
*) Beskattning i tjänst med 57%<br />
Expansionsfondsavsättningen görs efter avsättning<br />
till periodiseringsfond.<br />
Avsättningen till expansionsfond är avdragsgill<br />
i näringsverksamheten. Samtidigt ska en<br />
särskild expansionsfondsskatt på 26,3 procent<br />
betalas. När avsättningen återförs till beskattning<br />
tas den upp som resultat av näringsverksamheten<br />
och den betalda expansionsfondsskatten<br />
betalas tillbaka.<br />
Som en följd av sänkningen av bolagsskattesatsen<br />
2009 (från 28 till 26,3) procentsänktes<br />
även expansionsfondsskatten i motsvarande<br />
mån. Även redan befintliga avsättningar behandlades<br />
enligt de nya reglerna. Övergången<br />
till de nya reglerna skedde genom att tidigare<br />
gjorda avsättningar ansågs återförda till beskattning<br />
och därefter genast åter avsatta enligt de<br />
nya reglerna.<br />
42 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Enligt regeringens förslag kommer denna<br />
princip att tillämpas även denna gång (för redan<br />
gjord avsättning till expansionsfond):<br />
Exempel:<br />
A har en expansionsfond på 100 000 kronor<br />
i sin enskilda firma vid taxeringen 2013. Det<br />
betyder att han har betalat en expansionsfondsskatt<br />
på 26 300 kronor (26,3%). Hade<br />
avsättningen skett enligt de nya reglerna hade<br />
han betalat en expansionsfondsskatt på 22 000<br />
kronor (22%). Vid taxeringen 2014 anses fonden<br />
på 100 000 kronor återförd och omedelbart<br />
avsatt på nytt enligt de nya reglerna. Det innebär<br />
att A får tillbaka 4 300 kronor av tidigare<br />
betald expansionsfondsskatt (26 300 - 22 000).<br />
Definitiv skattelättnad vid ombildning<br />
Systemet med expansionsfondsskatt innebär<br />
ingen definitiv skattelättnad då expansionsfondsskatten<br />
är temporär och ska återföras om<br />
verksamheten avslutas eller om medlen i företaget<br />
tas ut för att konsumeras privat (eftersom<br />
kapitalunderlaget då minskar). Om en enskild<br />
firma ombildas till ett AB finns dock möjligheter<br />
att överföra expansionsfonder till bolaget. 73,7<br />
procent av fonderna behandlas då som beskattat<br />
eget kapital i bolaget. Betald expansionsfondsskatt<br />
ses som slutlig bolagsskatt.<br />
Det kan därför vara intressant att vänta med<br />
ombildningar från enskild firma till AB tills de<br />
nya reglernas inträde eftersom den preliminära<br />
expansionsfondsskatten på 26,3 procent då omvandlas<br />
till en slutlig bolagsskatt på 22 procent.<br />
Beslut i december?<br />
Förslaget om sänkt bolagsskatt förväntas beslutas<br />
om i december <strong>2012</strong> och ska gälla för räkenskapsår<br />
som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare.<br />
Det innebär att det kan finnas skäl att förkorta<br />
räkenskapsåret, t ex för bolag som bildats under<br />
andra halvan av <strong>2012</strong> och där man har haft för<br />
avsikt att förlänga det första räkenskapsåret till<br />
utgången av 2013, och därefter påbörja ett nytt<br />
räkenskapsår med start den 1 januari 2013. Om<br />
ändring inte görs i dessa fall kommer den högre<br />
bolagsskattesatsen att gälla för hela räkenskapsåret<br />
som slutar vid utgången av 2013.<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Våra e-tjänster - Bolagsverket<br />
SKAPA.<br />
OMBILDA.<br />
ÄNDRA<br />
BOLAG.<br />
Den här e-tjänsten är skapad för dig som arbetar<br />
som ombud i olika bolagsärenden. För proffsanvändare<br />
med andra ord.<br />
Tidigare omfattade Företagsärenden för<br />
ombud endast hantering av lagerbolag. Den stora<br />
nyheten är att du nu kan hantera privata aktiebolag<br />
i tjänsten. Det innebär att du kan ombilda<br />
lagerbolag till privata aktiebolag, skapa och göra<br />
ändringar i privata aktiebolag. Det blir enklare<br />
och mer kostnadseffektivt för dig.<br />
Anmäl dig till Företagsärenden för ombud nu!<br />
All information hittar du på<br />
bolagsverket.se/etjanster<br />
Välkommen till en enklare vardag.<br />
43
Nytt och gammalt om föräldraledighet<br />
En förälder har rätt att vara ledig från arbetet av flera olika anledningar i samband med barns födelse. Vissa regler i föräldraledighetslagen<br />
syftar till att ge arbetsgivaren förutsättningar för att bättre kunna planera verksamheten i samband med anställdas föräldraledighet.<br />
TEXT: THOMAS ENGLUND<br />
När det är fråga om ledighet i samband med ett<br />
barns födelse har en förälder rätt att vara ledig<br />
från sitt arbete till dess att barnet är 18 månader,<br />
detta oavsett om föräldrapenning tas ut eller<br />
inte. När barnet är äldre än 18 månader krävs<br />
dock att föräldern också tar ut föräldrapenning<br />
från Försäkringskassan för att ha rätt till ledighet<br />
från arbetet.<br />
En förälder kan även välja att förkorta sin arbetstid<br />
med upp till 25 procent av den normala<br />
arbetstiden. Denna möjlighet gäller till dess att<br />
barnet har fyllt åtta år eller avslutat sitt första år<br />
i skolan. Det innebär till exempel sex timmars<br />
arbetsdag istället för åtta. Med normal arbetstid<br />
menas arbetstiden på heltid på arbetsplatsen.<br />
Den som redan arbetar deltid 75 procent eller<br />
mindre kan alltså därför inte förkorta sin<br />
arbetstid ytterligare.<br />
Anmälan minst två månader i förväg<br />
Arbetstagaren måste så snart som möjligt lämna<br />
besked om att han ska vara föräldraledig. Beskedet<br />
ska dock ha lämnats minst två månader<br />
i förväg. Han ska där också upplysa om hur<br />
länge han har tänkt att vara ledig. Detta gäller<br />
oavsett om föräldrapenning ska tas ut eller inte.<br />
Max tre perioder per år<br />
När det gäller förläggningen av ledigheten ska<br />
denna ske i samråd mellan arbetsgivaren och<br />
den anställde. Den anställdes önskemål har här<br />
generellt större tyngd än arbetsgivarens.<br />
En begränsning är att varje förälder får dela<br />
upp sin föräldraledighet på högst tre perioder per<br />
kalenderår. Man kan dock komma överens om<br />
fler perioder. Utgångspunkten för vad som menas<br />
med en period är arbetstagarens begäran om<br />
ledighet. Har han till exempel begärt att få vara<br />
ledig på deltid, och man har kommit överens om<br />
att arbetstidsförkortningen koncentreras till tre<br />
eller flera på varandra följande fredagar, anses<br />
denna ledighet som en period. Har arbetstagaren<br />
i stället – vid tre separata tillfällen – begärt<br />
ledighet för tre på varandra följande fredagar,<br />
till exempel för att då ta ut hel föräldrapenning,<br />
anses varje sådan fredag som en period.<br />
Rätt att avbryta ledigheten<br />
Den arbetstagare som vill avbryta sin föräldraledighet<br />
har rätt att komma tillbaka till arbetet<br />
i samma omfattning som tidigare. Om ledigheten<br />
har varit avsedd att pågå i minst en månad<br />
får arbetsgivaren skjuta på återgången högst<br />
en månad från det att han fick arbetstagarens<br />
besked. Observera att andra regler kan finnas i<br />
kollektivavtal.<br />
Förändringar i föräldraförsäkringen<br />
Flera förändringar i föräldraförsäkringen föreslås<br />
i årets höstbudget. Ett förslag är att huvuddelen<br />
av dagarna med föräldrapenning ska tas ut<br />
innan barnet fyller fyra år. Endast en femtedel<br />
av dagarna ska kunna tas ut senare. Det här<br />
innebär att endast 96 dagar får sparas till efter<br />
fyraårsdagen. Samtidigt föreslås en höjd gräns<br />
av barnets ålder för hur länge det är möjligt att<br />
ta ut föräldrapenning. Enligt förslaget ska man<br />
kunna ta ut föräldrapenning till och med barnet<br />
fyller 12 år. Idag gäller gränsen åtta år.<br />
Vidare föreslås att det intyg som krävs om ett<br />
barns frånvaro från förskola, skola och fritidshem<br />
ska tas bort från och med den 1 januari 2013.<br />
Idag krävs ett sådant intyg för att en förälder ska<br />
kunna få ersättning från Försäkringskassan vid<br />
barns sjukdom.<br />
44 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Fråga: En anställd har fått en allmän visstidsanställning<br />
på 12 månader vid ett företag. Efter att<br />
ha arbetat i tre månader ansöker han nu om att<br />
vara föräldraledig på heltid i sex månader. Har<br />
den anställde rätt till det?<br />
Svar: Ja. Tidsbegränsat anställda har samma rätt<br />
att vara föräldralediga som tillsvidareanställda.<br />
Enligt föräldraledighetslagen måste anmälan<br />
om föräldraledigheten dock göras minst två<br />
månader i förväg.<br />
•••<br />
Fråga: En anställd som är föräldraledig sedan fyra<br />
månader har blivit sjuk. Har hon rätt till sjuklön<br />
från arbetsgivaren?<br />
Svar: Nej. Sjuklön utgår inte under pågående<br />
föräldraledighet. Anledningen är att den anställde<br />
inte avstår från att arbeta på grund av<br />
sjukdom.<br />
Den anställde kan däremot sjukanmäla sig<br />
hos Försäkringskassan som prövar rätten till<br />
sjukpenning.<br />
•••<br />
Fråga: En person som är föräldraledig vill avbryta<br />
ledigheten för en veckas semester. Blir det då en<br />
ny period med föräldraledighet efter semesterledigheten?<br />
Svar: Varje förälder får dela upp sin föräldraledighet<br />
på högst tre perioder per kalenderår.<br />
Om den anställde har semester under en sådan<br />
period räknas tiden efter semestern som en<br />
fortsättning av den perioden.<br />
Skulle däremot föräldraledighetens omfattning<br />
ändras efter semestern, till exempel gå från<br />
heltid till deltid, blir det fråga om en ny period.<br />
•••<br />
Fråga: En anställd vill vara föräldraledig en vecka.<br />
Arbetsgivaren vill då veta om den anställde har kvar<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Frågor & Svar<br />
Thomas Englund vid Tholin & Larsson svarar på frågor om löne- och personaladministration<br />
och arbetsrätt. Mejla dina frågor till konsulten@srfkonsult.se<br />
några dagar med föräldrapenning. Kan han kräva<br />
att få ett intyg om detta hos Försäkringskassan?<br />
Svar: Nej. Det finns ingen sådan möjlighet. Här<br />
råder sekretess. I vissa kollektivavtal finns däremot<br />
bestämmelser om att de anställda ska visa<br />
utdrag från Försäkringskassan över hur många<br />
dagar som tagits ut med föräldrapenning. Detta<br />
för att ha rätt till så kallad föräldralön.<br />
•••<br />
Fråga: Har en anställd rätt att avbryta semesterledighet<br />
för att istället vara ledig med tillfällig<br />
föräldrapenning för vård av sjukt barn?<br />
Svar: Ja. Det går att avbryta en pågående semester<br />
för att byta mot en annan ledighet som<br />
är semesterlönegrundande. Ledighet med tillfällig<br />
föräldrapenning för vård av sjukt barn är<br />
semesterlönegrundande i högst 120 dagar varje<br />
intjänandeår.<br />
•••<br />
Fråga: En anställd har begärt att vara föräldraledig<br />
från och med den 1 november <strong>2012</strong> till någon<br />
gång under hösten 2013. Kan arbetsgivaren kräva<br />
att få ett specificerat slutdatum för ledigheten?<br />
Svar: Ja. Av föräldraledighetslagen framgår att<br />
en anställd måste uppge hur länge han tänker<br />
vara föräldraledig. Arbetsgivaren kan därför<br />
begära att få veta exakt vid vilket datum den<br />
anställde ska komma tillbaka.<br />
En ledighetsansökan bör vara skriftlig. Detta<br />
bland annat för att det är det angivna slutdatumet<br />
för ledigheten som styr när en eventuell uppsägning<br />
på grund av arbetsbrist kan börja löpa.<br />
•••<br />
Fråga: Samtliga anställda på ett företag har mobiltelefon<br />
i tjänsten. Abonnemangen är tecknade till<br />
fast avgift varför de anställda inte ska beskattas<br />
för eventuella privatsamtal med telefonerna.<br />
Två anställda ska nu vara föräldralediga i 12<br />
respektive 18 månader.<br />
Företaget tänker låta de anställda behålla sina<br />
telefoner under föräldraledigheten. Uppkommer<br />
det då några skattekonsekvenser?<br />
Svar: Ja. Eftersom telefonerna nu i princip inte<br />
kommer att användas i tjänsten ska de anställda<br />
beskattas för de privata samtalen. Det skattepliktiga<br />
förmånsvärdet torde här kunna bestämmas<br />
till den fasta avgiften för telefonerna.<br />
•••<br />
Fråga: En person som har varit föräldraledig i cirka<br />
ett år är nu gravid på nytt. Hon kommer inte att<br />
börja arbeta innan hon går på en ny föräldraledighet.<br />
Tjänar hon in några betalda semesterdagar<br />
under den nya föräldraledigheten?<br />
Svar: Ja. 120 kalenderdagar är semesterlönegrundande<br />
även under denna föräldraledighet.<br />
Det spelar alltså ingen roll att hon inte arbetar<br />
något mellan de båda ledigheterna.<br />
•••<br />
Fråga: En arbetstagare har precis fått tvillingar.<br />
Hon ska nu vara föräldraledig i 18 månader. Utgör<br />
hela hennes föräldraledighet semesterlönegrundande<br />
frånvaro?<br />
Svar: Nej. Föräldraledighet är semesterlönegrundande<br />
i sammanlagt högst 120 kalenderdagar<br />
per födsel, det vill säga oavsett antal<br />
barn. Tiden utökas alltså inte vid tvilling- eller<br />
trillingfödsel och så vidare.<br />
45
Fråga: Ett aktiebolag har flyttat till nya lokaler i<br />
april <strong>2012</strong> (bokslut sista juni). Kvarvarande hyra<br />
för de gamla lokalerna sträcker sig fram till och<br />
med september <strong>2012</strong>. Då företaget ej kommer<br />
att utnyttja de gamla lokalerna bör väl hyran som<br />
avser juli-september <strong>2012</strong> tas som kostnad i bokslutet<br />
per sista juni?<br />
Om företaget kostnadsför hyran för juli-september<br />
i bokslutet <strong>2012</strong>-06-30, är den skattemässigt<br />
avdragsgill det året?<br />
Svar: Om jag förstår din fråga rätt använder<br />
bolaget inte alls de gamla lokalerna. De ger då<br />
inte upphov till något kassaflöde i verksamheten<br />
och det förutbetalda beloppet kan därmed<br />
inte anses vara en tillgång. Det är då rätt att<br />
det ska kostnadsföras i bokslutet.<br />
Skattemässigt avgörs denna fråga av god<br />
redovisningssed. Det är möjligt att Skatteverket<br />
kan ha någon synpunkt, men med rätt<br />
förutsättningar borde det bli skattemässigt<br />
avdragsgillt samma år som det redovisas.<br />
•••<br />
Fråga: Ett kundföretag (aktiebolag) har i balansräkningen<br />
gjorda uppskrivningar avseende värdet<br />
på hyresrätt. Värdet styrks av intyg från företagsmäklare.<br />
Får uppskrivningar av detta slag kvarstå<br />
om företaget börjar tillämpa K2-regelverket?<br />
Svar: Det är bara uppskrivningar på byggnader<br />
och mark som företagen kan ta med sig in i K2.<br />
Detta regleras i de särskilda övergångsreglerna<br />
som finns i kapitel 21, närmast regel 21.4 (<strong>SRF</strong>boken<br />
<strong>2012</strong> sidan 162).<br />
Vill företaget ha kvar uppskrivningen måste<br />
de tillämpa K3. Det är möjligt även om företaget<br />
kvalificerar för att tillämpa K2.<br />
•••<br />
Fråga: Ett aktiebolag som är ett tjänsteföretag<br />
inom IT fakturerar både i efterhand och i förskott.<br />
Enligt tidigare årsredovisning använder de alterna-<br />
Frågor & Svar<br />
Claes Eriksson, redovisningsexpert på <strong>SRF</strong> svarar på frågor som rör redovisning.<br />
Ställ din redovisningsfråga under frågeservice när du loggat in på Mina sidor på<br />
www.srfkonsult.se.<br />
tivregeln avseende uppdrag på löpande räkning.<br />
Upparbetade tjänster tas därmed inte upp i balansräkningen.<br />
Men de tjänster som de fakturerar<br />
kvartalsvis i förväg har periodiserats, det vill säga<br />
intäkten tas i den period som arbetet utförs. Det<br />
känns som att man har blandat alternativregeln<br />
och huvudregeln. Får man göra så?<br />
Svar: Som jag förstår det är det ren förskottsfakturering<br />
de periodiserar. Det torde gå bra (vara<br />
ett krav) även om alternativregeln tillämpas.<br />
Alternativregeln handlar bara om utfört arbete<br />
som inte är fakturerat. Per balansdagen inte<br />
utfört arbete hanteras inte av alternativregeln.<br />
Det arbete som utförs nästa år är ju inte ett<br />
pågående arbete per bokslutsdagen.<br />
Däremot är det viktigt att bolaget inte laborerar<br />
med sin fakturering för att påverka resultatet.<br />
•••<br />
Fråga: Är bokslutsbilagor räkenskapsmaterial som<br />
ska arkiveras i minst 7 år?<br />
Svar: Det är räkenskapsinformation som ska<br />
sparas i sju år. Vad som är räkenskapsinformation<br />
framgår av 1 kap. 2 § bokföringslagen<br />
(1999:1078). Där hänvisas bland annat till 6<br />
kap. 8 § samma lag. Ordet bokslutsspecifikation<br />
används inte, men det är vad man brukar kalla<br />
specifikationerna i denna paragraf. Utifrån det<br />
blir svaret ja.<br />
•••<br />
Fråga: Vi har inom vår redovisningsbyrå som<br />
princip att bokföra varje transaktion för sig på<br />
skattekontot. Det vill säga inbetalning till skattekontot<br />
bokförs D1630 K1930, dragning av moms<br />
från skattekontot bokförs D2650 K1630. Det är<br />
vanligt bland företag att man ”hoppar” över att<br />
bokföra transaktionerna på skattekontot. Finns<br />
det något rätt och fel avseende detta?<br />
Svar: Bokföringsnämnden har i sin normgivning<br />
BFN U 97:2 Redovisning av avräkning<br />
mot skattekonto hos skattemyndigheten med<br />
mera (sidan 734 i <strong>SRF</strong>-boken <strong>2012</strong>) angivit<br />
vad de anser ska utgöra god redovisningssed.<br />
Enligt det uttalandet ska juridiska personer ha<br />
ett konto där alla transaktioner på skattekontot<br />
framgår. Skattekontot ska i princip alltid gå att<br />
stämma av mot ett huvudbokskonto.<br />
•••<br />
Fråga: Behöver det vara en not om skatteskuld i<br />
årsredovisningen då den upprättas enligt K2? När<br />
bolaget hade revisor så ville de ha en not. Nu har<br />
företaget inte någon revisor.<br />
Svar: De upplysningskrav som finns i K2 är<br />
samlade i kapitel 19. Bokföringsnämnden har<br />
endast lagt till ett fåtal krav utöver vad lagen<br />
kräver. Eftersom lagen inte kräver att mindre<br />
företag ska lämna upplysning om skatter (5 kap.<br />
16 och 17 §§ ÅRL gäller bara större företag) finns<br />
inte det kravet i K2.<br />
Reglerna i K2 gäller oavsett vad revisorn eller<br />
redovisningskonsulten vill ha. Det är möjligt<br />
och kan vara lämpligt att lämna extra upplysningar,<br />
men det är i så fall företaget självt som<br />
ska avgöra det.<br />
46 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Fråga: A har sålt en hyresfastighet med förlust.<br />
Hur stor del av förlusten är avdragsgill?<br />
Svar: För fysiska personer gäller enligt huvudregeln<br />
att 70 procent av en kapitalförlust<br />
är avdragsgill. För kapitalförluster på näringsfastigheter,<br />
till exempel hyresfastigheter, gäller<br />
dock ytterligare kvotering. I dessa fall är endast<br />
63 procent av kapitalförlusten avdragsgill.<br />
•••<br />
Fråga: A har ett uppskovsbelopp från en bostadsförsäljning<br />
som uppgår till 15 000 kronor. Kan B<br />
återföra detta uppskovsbelopp till beskattning<br />
trots att han inte avyttrat ersättningsbostaden?<br />
Svar: Det är numera möjligt att frivilligt återföra<br />
ett uppskovsbelopp till beskattning. Återfört<br />
belopp får inte understiga 20 000 kronor per år.<br />
I de fall återstående uppskovsbelopp understiger<br />
20 000 kronor medges dock återföring av ett<br />
lägre belopp.<br />
•••<br />
Fråga: Kan flera personer som genom gåva tar över<br />
en näringsverksamhet dela på övergångsposten<br />
avseende räntefördelning och expansionsfond?<br />
Svar: Ja. Eftersom hela verksamheten måste<br />
överföras och övergångsposten är knuten till<br />
denna bör övergångsposten – enligt Skatteverket<br />
– fördelas i förhållande till vars och ens<br />
ideella andel av den övertagna rörelsen (d<strong>nr</strong> 130<br />
460090-05/111).<br />
•••<br />
Fråga: I december 2011 tecknade AB A en tjänstepensionsförsäkring<br />
för en anställd (B). Som huvudregel<br />
får AB A bara avdrag för pensionskostnader<br />
upp till 35 procent av B:s lön. Som lön räknas<br />
sådan pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal<br />
som hänför sig till beskattningsåret<br />
eller det föregående beskattningsåret. Gjorde AB<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Frågor & Svar<br />
Bertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning.<br />
Mejla dina frågor till konsulten@srfkonsult.se<br />
A rätt som räknade med ett tantiem som betalades<br />
ut till B under våren <strong>2012</strong>, men som hänför sig till<br />
AB A:s beskattningsår 2011?<br />
Svar: Ja. För aktiebolag gäller bokföringsmässiga<br />
grunder avseende vilka löneutgifter som ska hänföras<br />
till ett visst beskattningsår. Om tantiemet<br />
enligt god redovisningssed är hänförligt till år<br />
2011 får tantiemet räknas med i den pensionsgrundande<br />
lönen för år 2011. Detta gäller även<br />
om utbetalning skulle ske under år <strong>2012</strong>.<br />
•••<br />
Fråga: AB A förvärvade 50 procent av aktierna i AB<br />
B för 400 000 kronor under våren 2011. Dessutom<br />
lånade man ut 200 000 kronor till AB B. Nu har AB<br />
B försatts i konkurs. Kan AB A få avdrag för sina<br />
förluster?<br />
Svar: Nej. AB A:s innehav av aktier i AB B<br />
räknas som näringsbetingade andelar. Kapitalförluster<br />
på näringsbetingade andelar är inte<br />
avdragsgilla. Inte heller förluster på fordringar<br />
som uppkommit när företagen är i intressegemenskap<br />
är avdragsgilla. Två företag anses vara i<br />
intressegemenskap om det ena direkt eller indirekt<br />
har väsentligt inflytande i det andra eller om<br />
båda står under i huvudsak gemensam ledning.<br />
•••<br />
Fråga: AB X har sålt en fastighet med förlust. Fastigheten<br />
har under de senaste fem åren uteslutande<br />
använts som kontorslokal för den verksamhet<br />
som bolaget bedriver. Får AB X göra avdrag för<br />
denna förlust?<br />
Svar: För aktiebolag gäller att kapitalförluster<br />
som uppkommer vid avyttring av fastighet bara<br />
får dras av mot kapitalvinst på fastighet, den så<br />
kallade kvittningsfållan. Kapitalförlusten hamnar<br />
dock inte i kvittningsfållan när en fastighet<br />
– som under tre år före avyttringen i betydande<br />
omfattning – har använts för produktions- eller<br />
kontorsändamål hos det avyttrande företaget el-<br />
ler ett företag i intressegemenskap. AB X medges<br />
därmed avdrag med 100 procent av förlusten.<br />
•••<br />
Fråga: A ska avveckla sin enskilda näringsverksamhet.<br />
Han har gjort avsättningar till periodiseringsfond<br />
under fem år. Fonderna uppgår totalt till<br />
150 000 kronor. Måste periodiseringsfonderna<br />
tas upp till beskattning av A direkt?<br />
Svar: En enskild näringsidkare ska återföra<br />
periodiseringsfonderna när han upphör att<br />
bedriva näringsverksamhet. Skatteverket har i<br />
ett ställningstagande ansett att om tillgångar/<br />
skulder finns kvar oförändrade under ett helt<br />
räkenskapsår utan att någon aktivitet förekommit<br />
i näringsverksamheten ska den normalt<br />
anses avslutad senast vid detta räkenskapsårs utgång.<br />
Detta gäller dock inte näringsverksamhet<br />
som innehåller skogskontomedel eller i fall där<br />
den skattskyldige uppbär sjukpenning som ska<br />
beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.<br />
Enbart avstämning av egenavgifter anses<br />
inte medföra att man bedriver någon näringsverksamhet.<br />
A kan dock i sin självdeklaration<br />
begära att reglerna om ackumulerad inkomst<br />
ska tillämpas på beloppet vid beräkningen av<br />
den statliga skatten.<br />
•••<br />
Fråga: Två makar äger hälften var av aktierna i<br />
ett fåmansbolag. Aktierna är för den ene maken<br />
kvalificerade enligt de särskilda reglerna för utdelning<br />
och kapitalvinst på aktier i fåmansbolag<br />
(3:12-reglerna). I samband med skilsmässa sker<br />
en bodelning som bland annat innebär att den<br />
verksamme delägaren blir ägare till samtliga aktier.<br />
Kan denne därvid överta den andre makens<br />
sparade utdelningsutrymme?<br />
Svar: Ja. Vid alla former av benefika överlåtelser<br />
(arv, testamente, gåva, bodelning och liknande<br />
vederlagsfria överlåtelser) övertar den nye ägaren<br />
den tidigare ägarens sparade utdelning.<br />
47
Nyhetsdagar <strong>2012</strong><br />
Det senaste inom redovisning, skatt, moms<br />
Redovisningsdagen<br />
Göteborg 20 nov • Malmö 21 nov • Stockholm 22 nov<br />
Östersund 22 nov* • Umeå 22 nov* • Luleå 22 nov*<br />
Redovisningsdagen är en mycket uppskattad utbildningsdag<br />
– ett forum att träffa kollegor som arbetar i eller med<br />
icke-noterade företag. Under dagen kommer vi bland annat<br />
att jämföra K3 och K2 samt belysa viktiga nyheter i K3 och<br />
möjligheterna till lättnadsregler i K2.<br />
*streamas från Stockholm<br />
Momsdagen<br />
Malmö 19 okt • Skellefteå 26 okt • Stockholm 5 nov<br />
Göteborg 14 nov • Stockholm 27 nov • Stockholm 19 feb<br />
Göteborg 21 feb<br />
Kursens fokus ligger på aktualiteter som påverkar din<br />
momshantering i praktiken. Du får bland annat veta mer<br />
om de nya faktureringsreglerna som träder i kraft år 2013.<br />
Du uppdateras också om nya förslag, en rad momsnyheter<br />
samt aktuella rättsfall och skrivelser.<br />
IFRS-dagen<br />
Stockholm 19 nov<br />
Det här är en halvdag för dig som arbetar med IFRS och<br />
behöver få kunskap om de nyheter som är aktuella inför<br />
bokslutet <strong>2012</strong> och för att vara förberedd inför kommande<br />
nyheter.<br />
Håll dig<br />
uppdaterad!<br />
Fastighetsdagen<br />
Stockholm 8 nov • Malmö 17 jan • Göteborg 17 apr<br />
Skattefrågor kring fastigheter är ständigt föremål för<br />
oro bland fastighetsägare. På Fastighetsdagen kommer<br />
rättsfall och utredningar att presenteras liksom annat<br />
aktuellt om skatter på fastighetsområdet.<br />
Fåmansföretagardagen<br />
Göteborg 28 nov • Malmö 29 nov • Stockholm 4 dec<br />
Fåmansföretagardagen är för dig som arbetar som<br />
kvalificerad rådgivare åt mindre företag. Du bjuds på<br />
en välfylld dag med ett flertal intressanta parallella<br />
seminarier. Dagen fokuserar på nyheter och<br />
förändringar inom skatt, redovisning och juridik.<br />
Skattedagen<br />
Göteborg 4 dec • Malmö 5 dec • Stockholm 6 dec<br />
FAR Akademis och Tholin & Larssons gemensamma<br />
Skattedag riktar sig till dig som behöver kvalificerad<br />
uppdatering inom skatter och redovisning. Under<br />
kursdagen får du kännedom om alla nyheterna <strong>2012</strong><br />
och 2013.<br />
Anmäl dig på,<br />
farakademi.se
Byggnad på annans mark är det fråga om när en<br />
byggnad ägs av en person som inte äger marken<br />
som byggnaden står på. En sådan byggnad<br />
brukar även kallas för byggnad på ofri grund<br />
eller byggnad å.<br />
En byggnad räknas som fastighetstillbehör<br />
bara om den ägs eller kommer i samma<br />
ägares hand som marken. Det innebär att en<br />
byggnad på annans mark betraktas som lös<br />
egendom.<br />
Tomträtt<br />
Det är dock viktigt att skilja mellan byggnad på<br />
annans mark och tomträtt. Om den tomt som<br />
huset står på ägs av staten eller en kommun är<br />
det normalt fråga om en tomträttsupplåtelse.<br />
Reglerna om tomträtt finns i Jordabalken och<br />
är näst intill jämförbara med äganderätt. För<br />
att en byggnad på annans mark ska räknas som<br />
lös egendom ska därför marken normalt ägas<br />
av annan än staten eller en kommun.<br />
Sakrätt<br />
Sakrätt är ett rättsområde där en konflikt<br />
kännetecknas av att olika personer framställer<br />
motstridiga krav mot samma egendom.<br />
Krav som inte kan tillgodoses samtidigt.<br />
Ska något av kraven tillgodoses utesluts de<br />
andra. När det ska bestämmas vems krav<br />
som ska tillgodoses kan bland annat moment<br />
som registrering, överlämnande eller underrättelse<br />
vara avgörande. Regler som ger ett<br />
omsättningsskydd genom möjligheten till<br />
godtrosförvärv och ett borgenärsskydd genom<br />
att skydda en persons egendom mot andra<br />
personers fordringsägare.<br />
Byggnad på annans mark<br />
För överlåtelse av byggnad på annan mark finns<br />
inga lagregler utan de regler som gäller har utformats<br />
i rättspraxis. Enligt rättsfallet NJA 1952 s<br />
407 krävs inga sakrättsliga moment som exempelvis<br />
registrering för att ett sakrättsligt skyddat<br />
köp ska komma till stånd, utan köpet blir<br />
sakrättsligt skyddat redan genom köpeavtalet.<br />
Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong><br />
Juristen har ordet<br />
Jonas Sjulgård, <strong>SRF</strong>s skattejurist skriver om allmän juridik<br />
Byggnad på annans mark<br />
Byggnad på annans mark är ett område som saknar lagstiftning. Det kan vara ett problem för den som äger en sådan<br />
byggnad oavsett om det är en kolonistuga, fritidshus eller ett bostadshus på kungl. Djurgården i Stockholm.<br />
Pantsättning<br />
En byggnad på annans mark är lös egendom<br />
men inte lösöre. Som lösöre räknas bland annat<br />
möbler, bilar, maskiner och andra lösa saker.<br />
Lösöre kan enligt lag pantsättas även om den<br />
pantsatta egendomen finns kvar i säljarens<br />
vård. För att en byggnad på annans mark ska<br />
kunna pantsättas måste byggnaden överlämnas<br />
till panthavaren och han ska behålla den under<br />
pantsättningens bestånd. I praktiken utesluter<br />
dessa krav en pantsättning.<br />
Säkerhetsöverlåtelse<br />
I stället är säkerhetsöverlåtelse den form som<br />
erbjuds för kreditsäkring av byggnad på annans<br />
mark. Det är ett avtal mellan långivare<br />
och låntagare med syfte att äganderätten till<br />
bygganden överförs till långivaren som säkerhet<br />
för krediten. När skulden betalats återfår<br />
låntagaren äganderätten till byggnaden.<br />
God tro<br />
Eftersom en överlåtelse av byggnad på annans<br />
mark är skyddat redan genom avtalet kan en<br />
sådan byggnad inte förvärvas i god tro. Om<br />
en byggnad säljs till flera personer kommer<br />
den förste köparen alltid att ha bättre rätt till<br />
byggnaden än en senare köpare. Det gör att<br />
man aldrig kan vara helt säker på att man blir<br />
ägare till den byggnad man har för avsikt att<br />
köpa om den står på annans mark. Bosättning<br />
och underrättelse till markägaren och andra<br />
sakrättsliga moment stärker alltså inte en senare<br />
köpares rätt till byggnaden om säljaren har sålt<br />
byggnaden till flera personer.<br />
Gåva<br />
För att den som får en byggnad på annans<br />
mark i gåva gäller andra regler för sakrättsligt<br />
skydd jämfört med vid köp. För gåva krävs att<br />
gåvotagaren har fått byggnaden i sin besittning<br />
och detta besittningstagande får inte endast<br />
vara kortvarigt. Dessutom ska markägaren<br />
underrättas. Först därefter har gåvotagaren fått<br />
ett sakrättsligt skydd för sitt förvärv.<br />
Bostadsarrende<br />
Den som äger ett fritidshus eller permanenthus<br />
på annans mark tillgodogör sig i regel marken<br />
genom bostadsarrende. Bostadsarrende ger<br />
arrendatorn rätt att på arrendestället uppföra<br />
eller behålla hus som huvudsakligen är avsett<br />
som bostad. En bostadsarrendator får inte utan<br />
vidare överlåta arrenderätten till någon annan.<br />
Det framgår av 10 kap. 7 § Jordabalken. Men<br />
om arrendeavtalet är slutet på viss tid får dock<br />
arrendatorn överlåta arrenderätten till annan<br />
person med vilken jordägaren skäligen kan<br />
nöjas, som det står i lagtexten.<br />
Beskattning<br />
Inkomstskattemässigt behandlas byggnad på<br />
annans mark som fastighet, 2 kap. 6 § Inkomstskattelagen.<br />
Det innebär att en försäljning ska<br />
redovisas på blankett K5 om det är en privatbostad<br />
och K7 om det är en näringsfastighet.<br />
Reglerna vid försäljning och möjligheten till<br />
vinstuppskov är desamma som vid försäljning<br />
av en småhusfastighet. Kommunal fastighetsavgift<br />
betalas av den som är ägare till byggnaden<br />
vid årets ingång. Takbeloppet för fastighetsavgiften<br />
fördelas på mark och byggnad. Det<br />
medför att maximal fastighetsavgift för byggnad<br />
på annans mark är 3 412 kronor för <strong>2012</strong>.<br />
Registrering<br />
För att förvärvaren av en byggnad på annans<br />
mark ska bli registrerad som ny ägare och<br />
överlåtaren avregistrerad måste Skatteverkets<br />
fastighetstaxeringsregister uppdateras. Överlåtaren<br />
bör därför så snart som möjligt anmäla<br />
överlåtelsen till Skatteverket. De skattekontor<br />
som har hand om sådana frågor är kontoren<br />
i Söderhamn, Enköping, Uddevalla, Kristianstad<br />
samt Skattekontor 10 i Stockholm.<br />
Anmälan är frivillig och det är endast när<br />
byggnaden har ett taxeringsvärde som anmälan<br />
behöver göras. När ägarbytet blivit registrerat<br />
kommer underlaget för fastighetsavgift att förtryckas<br />
i den nye ägarens inkomstdeklaration.<br />
49
Ekerö<br />
Jessica Hjertén<br />
Ekerö Redovisningsbyrå AB<br />
Falun<br />
Kristina Granqvist<br />
Dalec AB<br />
Grundsund<br />
Victoria Carlén<br />
VICA Redovisning AB<br />
Göteborg<br />
Eva-Maria Angervall<br />
Visma Services AB<br />
Therese Wik<br />
Grant Thornton Sweden AB, Göteborg<br />
Halmstad<br />
Birgitta Cronvall<br />
Ekonomitjänst Jan Hermansson KB<br />
Vi har även<br />
utbildning<br />
i K3!<br />
Nya medlemmar<br />
Höör<br />
Hanna Lindahl<br />
LRF Konsult AB<br />
Knutby<br />
AnnSofie Ahlund<br />
AK Bokföring<br />
Norrköping<br />
Anne-Louise Palm<br />
PwC<br />
Stockholm<br />
Lotta Löfving<br />
Matrisen Redovisning<br />
Patrik Mörn<br />
SaveTime Ekonomikonsult AB<br />
Ulrika Broby<br />
Räknegruppen AB<br />
Information och beställning: farakademi.se, 08 506 112 00<br />
Tibro<br />
Matilda Sand<br />
Redovisningscenter i Tibro AB<br />
Växjö<br />
Cecilia Ramde<br />
Ramdes Redovisningsbyrå AB<br />
Örnsköldsvik<br />
Teresa Edin<br />
Ernst & Young AB<br />
Nu är K3 här!<br />
– läs in dig på regelverket<br />
K3 är det nya regelverket för svensk redovisning. Beställ ditt exemplar<br />
redan idag och var förberedd när de nya reglerna ska tillämpas.<br />
Pris 245 kr*<br />
Vi har även utbildning i K3.<br />
Läs mer på farakademi.se<br />
*Pris exkl. moms och frakt.<br />
50 Redovisningskonsulten <strong>nr</strong> 6 <strong>2012</strong>
Webbkurser i skatt<br />
och redovisning<br />
– när du vill och i din egen takt<br />
Våra kurser är mycket uppskattade och efterfrågade i hela<br />
landet. De flesta av våra kurser hålls i de större städerna vilket<br />
ofta innebär resor och övernattning för dig som kursdeltagare.<br />
Av bland annat den anledningen har vi valt att ta fram<br />
BL eKurser – webbkurser du kan gå när du vill.<br />
Du går kursen i din egen takt – i datorn, med din smartphone<br />
eller på din läsplatta. Kurserna innehåller filmade<br />
föreläsningar i kombination med<br />
förtydligande texter och bilder. Flera av<br />
kurserna innehåller dessutom övningsprov<br />
där du kan kontrollera att du tagit<br />
till dig kursens innehåll.<br />
Följande eKurser nns:<br />
Det nya skatte förfarandet<br />
Moms i praktiken<br />
Semester<br />
Representation<br />
Förmåner<br />
Bokföring I<br />
Fåmansföretag<br />
Företagets ekonomi<br />
Bostadsrättsföreningar<br />
– eKurserna är ett hypereffektivt sätt<br />
att skaffa nya kunskaper.<br />
Björn Lundén, kursledare och grundare<br />
av Björn Lundén Information.<br />
Vi tar löpande fram nya eKurser – se www.blinfo.se.<br />
Läs mer om eKurser och beställ<br />
på www.blinfo.se<br />
Läs koden med din smartphone så får du<br />
mer information om våra ekurser.<br />
Alla eKurser ger<br />
aktualitetspoäng för<br />
<strong>SRF</strong> och FAR.<br />
Våra webbkurser fungerar i alla datorer,<br />
läsplattor och telefoner med webbläsare.<br />
Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se
Tre nya tjänster<br />
i molnet – för dig!<br />
Nu höjer Visma Spcs tempot i utvecklingen av internettjänster. Tjänster som<br />
är framtagna för att effektivisera ditt arbete på redovisningsbyrån. Se bara:<br />
1. Visma Administration Webbfakturering<br />
– fakturering på internet!<br />
Med Visma Webbfakturering kan byråns kunder fakturera<br />
när de vill, var de vill, bara de har tillgång till internet. De<br />
fakturor som skapats på webben skickas trådlöst till byrån<br />
där de automatiskt registreras i Visma Administration.<br />
Hej då, dubbelarbete! Även på iPad, iPhone och Android.<br />
2. Visma Mobil Scanner<br />
– verifikationsunderlag på sekunden! sekunden!<br />
Med Visma Mobil Scanner kan kunden enkelt fotografera<br />
kvitton och fakturor med sin mobil och skicka bilden bilden till till<br />
byrån, som bokför med bilden som underlag. underlag. Perfekt Perfekt när när<br />
till exempel månadsbokslutet ska göras göras – och och i många många<br />
andra sammanhang!<br />
3. Kundportal<br />
– nya nya mötesplatsen för kunderna! kunderna!<br />
I nya Kundportalen får redovisningsbyrån en hemsida<br />
där kunderna kan kan logga in och jobba jobba med med Visma Visma Spcs<br />
internettjänster. På hemsidan kan du du dessutom delge<br />
viktig information och stärka relationen relationen mellan byrån<br />
och och kunderna.<br />
Låt Låt oss oss träffas! träffas!<br />
Vi Vi visar, visar, utan utan kostnad, kostnad,<br />
hur hur du kan kan vässa vässa<br />
din din byrå.<br />
byrå. Ring oss!<br />
Läs mer på www.vismaspcs.se/byra,<br />
ring 0470-70 61 60 eller mejla byra@vismaspcs.se.<br />
2436
Change language