Konsulten nr 4 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

More documents

Recommendations

Info

Frågor & Svar Sven-Inge Danielsson, redovisningssakkunnig på SRF svarar på frågor som rör redovisning. Fråga: Är det god redovisningssed att ett fastighetsbolag aktiverar hela utgiften för fönsterbyte? Svar: Av din fråga framgår inte hur företaget hanterar befintliga fönster, men jag utgår i mitt svar från att dessa ingår i det totala anskaffningsvärdet och att det finns ett återstående redovisat värde som det skrivs av på. Detta innebär då att de gamla fönstren fortfarande finns i balansräkningen. Den redovisningslösning som företaget väljer måste leda till att det finns lika många fönster i bolagets balansräkning som i verkligheten. Det vill säga antingen måste företaget hitta en metod för att utrangera de gamla fönstren och få bort ett värde för dessa ur bolagets redovisning eller så kostnadsförs fönsterbytet som en reparation. Om företaget väljer det senare alternativet så måste man dock beakta att eventuell värdehöjande förbättring, exempelvis bättre k-värde på de nya fönstren, måste aktiveras. Det vill säga en förbättring i jämförelse med den standard befintliga fönster hade vid anskaffningstidpunkten ska alltså aktiveras. ••• Fråga: Ska ett företag som sysslar med elinstallationer, både i nyproduktion och vid reparation och ombyggnad, tillämpa BFNAR 2003:3 för sin intäktsredovisning? Svar: Av BFNAR 2003:3, Redovisning av intäkter, framgår att detta allmänna råd inte ska tillämpas på entreprenadavtal utan endast för tjänsteintäkter. Frågan blir då om elinstallationer anses utgöra entreprenadavtal eller inte. I BFNAR 2003:3 framgå inte klart vad som avses med ett entreprenadavtal. För att få svar på detta får vi söka vägledning i RR 10, Entreprenader och liknande uppdrag. Där definieras ett entreprenadavtal som produktion av ett objekt. Av den fortsatta texten framgår att bland annat byggnader är ett objekt. Det uttrycks även att restaurering av objekt innebär att ett entreprenadavtal föreligger. Detta innebär då att ett företag som sysslar med reparation och underhåll på byggnader utför arbeten enligt ett entreprenadavtal. Därför är BFNAR 2003:3 inte tillämpligt utan företaget ska söka vägledning i RR 10 och sedan ange detta i sin årsredovisning. Fråga: Kan ett åkeri tillämpa degressiv avskrivning för sina fordon? Det vill säga högre avskrivning i början av nyttjandeperioden och lägre mot slutet? Svar: Ett företag ska tillämpa den avskrivningsmetod som bäst visar hur det ekonomiska värdet förbrukas när företaget använder tillgången. Av detta framgår att avskrivningsmetoden inte ska sträva efter att spegla det vid varje tidpunkt gällande marknadsvärdet, utan i stället matcha varje periods ekonomiska nytta med att använda tillgången. Med detta som bakgrund kan ett åkeri ha den principen att man strävar efter att summan av avskrivningar och underhåll för fordonen ska utvisa en så linjär kurva som möjligt. Om man då gör antagandet att en äldre bil repareras mer än en ny så är det god redovisningssed att tillämpa degressiv avskrivning. Det vanligaste är dock att åkerier tillämpar linjär avskrivning över nyttjandeperioden. ••• Fråga: jag har en kund som säljer serviceavtal på IT-lösningar, både hårdvara och mjukvara, som de säljer till sina kunder. Diskussion har uppkommit om dessa serviceavtal kan intäktsredovisas på annat sätt än linjärt över avtalsperioden. Svar: Av BFNAR 2003:3 framgår att tjänsteintäkter som huvudregel ska intäktsredovisas när prestationen är utförd. I detta fall kan det ibland vara svårt att beräkna hur stor del av prestationen som återstår. Men vi kan ta två exempel. I första fallet har företaget såväl egen statistik som branschstatistik som visar att den normala utgiften för att utföra utlovad support ligger på cirka 20% av avtalsintäkten. Detta innebär att om man får in betalning för hela avtalstiden vid avtalsperiodens början så bör hela avtalsintäkten redovisas då och en reservering för det beräknade åtagandet görs i bokslutet. Alternativt tar man upp en intäkt baserad på hur stor del av arbetet som beräknas återstå. I båda dessa fall blir det således en större del av intäkterna som tas upp i början av avtalsperioden. Sedan tar vi det andra fallet. Företaget har svårt att uppskatta hur mycket arbete som återstår. Bokföringsnämnden skriver i rådet om obestämt antal aktiviteter under en bestämd period. Om detta är fallet så bör en linjär intäktsredovisning tillämpas av försiktighetsskäl. ••• Fråga: Kan ett företag blanda principen att kostnadsföra inventarier av mindre värde med att aktivera dessa? Svar: Bestämmelsen om att kostnadsföra inventarier av mindre värde är en tillåtelseregel från skatterätten, det vill säga företag får kostnadsföra anskaffning av maskiner och inventarier upp till ett värde av ett ½ prisbasbelopp. Det finns inga regler som tvingar företaget att tillämpa samma princip för alla typer av maskiner och inventarier. Företaget kan därför ha olika principer och beloppsgränser för olika slags tillgångar så länge dessa håller sig under ½ prisbasbelopp. Enligt redovisningsnormeringen så är ju alla anskaffningar av detta slag som är avsedda att inneha för stadigvarande bruk en materiell anläggningstillgång. Det finns inga beloppsgränser angivna i Bokföringsnämndens allmänna råd inom detta område. Ställ din redovisningsfråga via www.srfkonsult.se ”Helpdesk Redovisning” 46 Redovisningskonsulten nr 4 2010
Redovisningskonsulten nr 4 2010 Frågor & Svar Bertil Båvall svarar på dina frågor om beskattning Fråga: En arbetsgivare ska betala ut hyresersättning till en anställd på grund av uthyrning av en lokal i den egna bostaden till arbetsgivaren. Ska företaget dra skatt på ersättningen som betalas ut till den anställde? Svar: Nej. Det beror på att hyresinkomsten, till den del hyran är marknadsmässig, beskattas i inkomstslaget kapital och inte i inkomstslaget tjänst. I praxis har, när det gäller lokal i den anställdes bostad som hyrs ut till arbetsgivaren, krävts att behovet av lokal kan påvisas. ••• Fråga: A äger kvalificerade aktier i fåmansföretaget x AB. Bolaget var tidigare marknadsnoterat och var då inte ett fåmansföretag. under året före beskattningsåret upphörde aktierna att vara marknadsnoterade och x AB blev då ett fåmansföretag. Får A vid beräkning av årets gränsbelopp beräkna löneunderlag för aktierna i x AB? Svar: Ja. Löneunderlag beräknas på kontant ersättning som under året före beskattningsåret lämnats till arbetstagare i företaget. Skatteverket har uttalat (2010-04-08 dnr 131 218238-10/111) att även ersättning som betalats ut av företaget under tid företaget inte var ett fåmansföretag får räknas med i underlaget. ••• Fråga: A var på tjänsteresa i södra Frankrike och skulle återvänt till Sverige med flyg. På grund av vulkanutbrottet på Island fick A ta sig hem med hyrbil. A åkte från Bordeaux 09.00 på morgonen dag 1 och passerade gränsen till Luxembourg åtta timmar senare. I staden Luxembourg övernattade A och fortsatte sedan dagen efter till Sverige. Vilket traktamente får A för den dag han avreser från Frankrike? Svar: Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms traktamentet efter vad som gäller för det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00 - 24.00). A befinner sig 11 tim i Frankrike och 7 tim i Luxembourg. A kan därför få ett normalbelopp för Frankrike. Fråga: Ett moderbolag ska paketera, det vill säga överlåta, en fastighet till ett dotterbolag. När måste fastigheten överlåtas för att stämpelskatten ska bestämmas till den nuvarande skattesatsen 3%? Svar: Den 1 januari 2011 höjs stämpelskatten vid juridiska personers förvärv av fast egendom från 3% till 4,25%. Det innebär att t ex paketeringar av fastigheter till ett dotterbolag efter årsskiftet 2010/2011 leder till högre kostnader. När en fastighet överlåts inom en koncern gäller att förvärvaren får uppskov med att betala skatten, det vill säga den skatt som beräknas vid överlåtelsetidpunkten, tills dess koncernförhållandet upphör ••• Fråga: När anses ett förvärv av en fastighet ha skett enligt stämpelskattelagen? Svar: Frågan har prövats av Högsta domstolen i NJA 1996 s 807. Enligt domstolen har förvärv gjorts när bindande avtal har kommit till stånd. I de fall dubbla köpehandlingar (köpekontrakt och köpebrev) utfärdats är det i princip tidpunkten för kontraktets upprättande som är avgörande för när ett förvärv har skett. ••• Fråga: En arbetsgivare kunde få tillfälligt anstånd med inbetalning av avdragen preliminärskatt och arbetsgivaravgifter för högst två redovisningsperioder under tiden februari - december 2009. Anstånd medgavs från början högst ett år men tiden förlängdes senare till längst den 17 januari 2011. Går det nu att i efterhand ansöka om anstånd och på så sätt få redan inbetalda skatter och avgifter tillfälligt återbetalda? Svar: Ja, enligt Skatteverket finns inget lagligt hinder för en skattskyldig att 2010 ansöka om anstånd retroaktivt för redan betalda redovisningsperioder 2009 och samtidigt begära förlängning av anståndet (2010-04-23, dnr 131 276085-10/111). Ett anstånd är förenat med en särskild anståndsavgift förutom den vanliga kostnadsräntan. Fråga: Kan ett styrelsearvode utgöra näringsverksamhet? Svar: Skatteverket anser (2008-12-11, dnr 131 751308-08/111) att arbete som styrelseledamot, som inte är hänförligt till eget eller närståendes ägande i bolaget, bör kunna utgöra näringsverksamhet. Det kan antingen vara som ett led i en bedriven konsultverksamhet eller som egen verksamhetsgren om fortlöpande minst tre sådana uppdrag finns. ••• Fråga: A har sålt en hyresfastighet till x. I avtalet ingick att x övertog vissa markanläggningar. Får x fortsätta göra avskrivning på de markanläggningar som förvärvades? Svar: Nej. X får inte räkna fortsatta värdeminskningsavdrag på markanläggningarna. Ersättningen antas avse marken och inte markanläggningarna. Skicka dina frågor till konsulten@srfkonsult.se 47
Page 1 and 2: Skatteexpert på plats Oskyldigt mi
Page 3 and 4: INNEHÅLL NUMMER 4 2010 KRAV och ro
Page 5 and 6: Mamut Byrå För att slippa göra s
Page 7 and 8: SRF Informerar SRF Informerar: Info
Page 9 and 10: Fortsatt ökning av nyregistrerade
Page 11 and 12: Låg andel unga företagare sänker
Page 13 and 14: Sveriges småföretag går nu över
Page 15 and 16: Kritik riktas mot Far I majnumret a
Page 17 and 18: Välkommen till SRF-kongressen i Ma
Page 19 and 20: Skatteexpert på plats För att hö
Page 21 and 22: föreläggande om att företag ska
Page 23 and 24: Redovisningskonsulter med fastighet
Page 25 and 26: nej till att bli invalda. Efter en
Page 27 and 28: Tomatodlingsväska upp- och ner Ta
Page 29 and 30: Balansdag Leverans Faktura = Levera
Page 31 and 32: är den tvingande klassificeringen
Page 33 and 34: Redovisningskonsulten nr 4 2010 och
Page 35 and 36: Redovisningskonsulten nr 4 2010 And
Page 37 and 38: Vad händer nu? Naturligtvis har sk
Page 39 and 40: Profilen Martina Haag - modig och u
Page 41 and 42: krönikor tar lika lång tid som at
Page 43 and 44: Omsättning mellan delägare och ko
Page 45: Fråga: Två anställda med ett gem
Page 49 and 50: Askim Ulrika Schroeder Redovisnings
Page 51 and 52: Rustad för ombildningsfebern? Byte

Konsulten nr 4 2010 - Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?