ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI

ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI 

för ett hållbart Lycksele 2006 - 2010 

Del 2 Beslutsdel 

Del 3 Konsekvenser 

En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete 

Kommunfullmäktiges beslut 2006-10-16 § 85 

Åtgärdsplan reviderad enligt Kommunstyrelsens beslut 2008-03-31 § 69 

1

Förord 

En stor majoritet av världens klimatforskare är överens om att jordens klimat är på väg att förändras. 

De är också överens om att konsekvenserna på jord- och skogsbruk, ekonomi, samhällsbyggande och 

ekosystem kan bli dramatiska. 

I Lycksele tar vi därför klimatförändringarna på stort allvar. Vi inser att hur vi arbetar med energioch 

klimatfrågorna har betydelse för att minska miljöpåverkan, öka möjligheterna för ekonomisk tillväxt 

och sysselsättning och bidra till en hållbar samhällsutveckling både lokalt och globalt. 

Lycksele kommuns nya energioch klimatstrategin beskriver hur kommunen vill arbeta för att styra 

utvecklingen av energiproduktion, energianvändning och transporter för att nå de lokala energioch 

klimatmålen. För att nå vår vision om en fossilbränslefri kommun som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser 

och andra luftföroreningar måste vi ställa om från fossila bränslen till förnybar energi, energieffektivisera 

och förändra konsumtions- och produktionsmönster. Fyra strategiområden har tagits 

fram som fokuserar på hållbara transporter, hållbara energislag, hållbar energianvändning och hållbar 

samverkan, planering och kunskap. I en åtgärdsplan redovisas vilka åtgärder vi planerar genomföra 

under den närmaste tidsperioden 2006-2010. 

Utmaningarna är stora och för att nå målen måste vi alla som bor och verkar i Lycksele hjälpas åt. 

Genom att vi antagit en offensiv energioch klimatstrategi för vårt arbete har vi tillsammans tagit ett 

steg framåt och ser möjligheter och lösningar för en hållbar framtid. 

Miljömålen presenteras med Tobias Flygars illustrationer © Naturvårdsverket 

2

Innehållsförteckning 

DEL 2- BESLUTSDEL ............................................................................................................................................ 4 

Syfte ______________________________________________________________________________________ 4 

Nuläget och förutsättningarna i Lycksele _______________________________________________________ 5 

Energi- och klimatstrategi ____________________________________________________________________ 7 

Lokala kommunala mål .................................................................................................................................7 

Strategier ........................................................................................................................................................8 

Åtgärdsplan för 2008-2010____________________________________________________________________ 9 

Hållbar planering, samverkan och kunskap ..............................................................................................10 

Hållbara transporter.....................................................................................................................................12 

Hållbar energianvändning och energislag (energiproduktion)................................................................14 

Uppföljning och utvärdering _________________________________________________________________ 16 

DEL 3 ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGINS KONSEKVENSER ..........................................................................17 

Ekologiska konsekvenser ___________________________________________________________________ 17 

Sociala konsekvenser ______________________________________________________________________ 17 

Ekonomiska konsekvenser __________________________________________________________________ 17 

BILAGOR 

Bilaga 1. __________________________________________________________________________________ 18 

Lyckseles energioch klimatmål – samband mellan mål och åtgärder ______________________________ 18 

3

DEL 2- BESLUTSDEL 

Syfte 

Energi- och klimatfrågorna är med sin påverkan på miljö och hälsa en av de största utmaningar som 

världen och Lycksele kommun står inför. Även andra samband som mellan energipolitik och sysselsättning, 

kommunikationer och näringslivsutveckling är starka. Hur vi arbetar med energioch klimatfrågor 

har därför stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Lycksele kommun. 

Energi- och klimatstrategin syftar till att inom energioch klimatområdet bidra till att uppnå Lycksele 

kommuns vision och inriktningsmål: 

Vision: 

Lycksele, Staden i Lappland, 

Kommunen med Guldkant 

Inriktningsmål: 

• Hållbar utveckling, med fokus på folkhälsa och sysselsättning 

• Engagerade och delaktiga medborgare för att möta kommande utvecklings- och förändringsbehov 

• Stärkt infrastruktur för att möta växlande behov 

Energi – och klimat strategin ska visa hur Lycksele kommun vill ta ansvar för att minska utsläppen 

av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter av energianvändning och transporter den närmaste 

femårsperioden 2006-2010. Den utgör Lycksele kommuns lokala strategi, med mål och åtgärder, för 

arbetet med att uppnå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen inom energi och klimatområdet. 

Den tas fram enligt målsättningar i översiktsplanen och utgör del av kommunens lokala Agenda 21 

arbete. 

Energi- och klimatstrategin ska också utgöra kommunens energiplan. Lycksele kommuns gällande 

energiplan antogs av kommunfullmäktige1994 och energioch klimatstrategin ersätter den planen. 

Framtagande av en energioch klimatstrategi är en prioriterad aktivitet i Lycksele kommuns program 

för utveckling och tillväxt. Strategin utgör även en viktig utgångspunkt för kommunens arbete med ett 

särskilt klimatinvesteringsprogram. 

Kommunfullmäktige beslutar om energioch klimatstrategin, men för att nå en långsiktigt hållbar 

energiförsörjning måste alla som bor och verkar i Lycksele kommun medverka. 

Arbetet är indelat i tre delar. Den första informationsdelen ger bakgrundsinformation samt en nulägesbeskrivning 

och analys. Kommunala beslut, mål, riktlinjer och roller redovisas liksom rådande 

förhållanden, energiproduktion, tillförsel, distribution och användning samt hur miljökvalitetsnormer 

och miljömål uppnås i Lycksele i dag. Energipolitik, styrmedel, nationella och regionala mål, lagstiftning 

mm finns dessutom redovisat i bilagor. Den andra delen utgör beslutsdelen och beskriver energi 

– och klimatstrategin. Den består av vision, strategier och mål som ger en samlad bild av kommunens 

viljeinriktning inom energi och klimatområdet och hur man vill arbeta för att nå den. Därefter presenteras 

en åtgärdsplan där det framgår vilka åtgärder som planeras de närmaste åren för att uppnå målen. 

Sedan redovisas hur uppföljning och utvärdering ska ske. Den tredje delen ger en kortfattad beskrivning 

av de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser energioch klimatstrategin bedöms 

medföra. 

4

Figur 2. Schematisk bild över Lycksele kommun lokala miljömålsarbete 

Nuläget och förutsättningarna i Lycksele 

Följande sammanfattande slutsatser dras i del 1, informationsdelen, av strategin. 

Utifrån nuläget och förutsättningarna i Lycksele bedöms miljöbelastning genom luftföroreningar fortfarande 

var ett av de största miljöproblemen i kommunen. Det medför svårigheter att nå klimatmålen 

och orsakar fortfarande ohälsosamma halter av föroreningar i tätortsluften. Utsläppen bedöms främst 

orsakas av transportsektorns förbränning av fossila bränslen och enskild vedeldning med dålig teknik. 

Kommunens totala energianvändning fortsätter att öka trots att antalet innevånare minskar. Lycksele 

avviker här från den minskande trenden i länet. 

I Lycksele har vi länge kartlagt och arbetat för en bättre tätortsluft. Även om det behövs fler och nya 

typer av insatser, så finns det ett bra underlag för att åtgärder ska kunna vidtas för de dåliga vedpannor, 

kaminer mm som fortfarande finns kvar i drift. 

Lycksele har som skogskommun och med ett hotat odlingslandskap goda förutsättningar för hållbar 

näringslivsutveckling inom energiområdet, t ex produktion av förnyelsebara biobränslen, drivmedel 

och för utveckling och införande av ny teknik i olika skalor. 

Den starka utvecklingen med nyetableringar inom gruvnäringen medför naturligtvis ökad energianvändning 

inom kommunen. Samtidigt innebär det en potential för utveckling av ny energibesparande 

och miljövänlig teknik inom branschen. 

För att vi ska nå målen krävs dessutom att vi som konsumenter ska kunna göra energioch klimatsmarta 

val av produkter och tjänster. Då behöver vi tillgång till kunskap och god rådgivning och att ett 

utbud finns tillgängligt. Här är insatser för barn- och ungdomar och en lättillgänglig energioch konsumentrådgivning 

av hög kvalitet viktig. Det stora motorintresse som finns i kommunen utgör en viktig 

tillgång genom att det finns bra möjligheter att nå ut till relevanta och intresserade målgrupper när 

det gäller de privata transporternas energi – och klimatpåverkan. 

De åtgärder som behövs för att Lycksele ska nå miljömålen inom energioch klimatområdet kan insorteras 

under fyra rubriker. Det krävs åtgärder för: 

• hållbara energislag 

5

• hållbar energianvändning och energieffektivitet 

• hållbara transporter 

• hållbar planering, samverkan och kunskap 

Om inga åtgärder vidtas kommer inte miljökvalitetsmålen att nås för Lyckseles del. Kommunen kommer 

att fortsätta att bidra till klimatförändringarna med oproportionerligt stora växthusgasutsläpp och 

halterna av PM 10 riskerar fortsatt överskrida miljökvalitetsnormen, med negativa hälsoeffekter som 

följd. 

6

Energi- och klimatstrategi 

Här redovisas kommunens viljeinriktning inom energi och klimatområdet och hur vi i Lycksele vill 

arbeta för att nå den. Därefter presenteras en åtgärdsplan där det framgår vilka åtgärder som planeras 

de närmaste åren för att uppnå målen och hur uppföljning och utvärdering ska ske. 

Vision 

Lycksele är en fossilbränslefri kommun 

som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar 

Lokala kommunala mål 

Kommunen har antagit de nationella och regionala miljömålen med delmål att gälla som lokala miljömål. 

För kommunens energioch klimatarbete gäller dessutom 50 förtydligande mål och riktlinjer med 

koppling till energioch klimatstrategin antagna i översiktsplan och fördjupad översiktplan för tätorten. 

Alla aktuella mål redovisas i bilaga 1. 

De miljökvalitetsmål och mätbara delmål som energioch klimatstrategin främst ska 

bidra till att uppfylla är: 

Begränsad klimatpåverkan 

Lycksele kommun ska minska utsläppen av växthusgaser från 8,3 till 4,5 ton 

koldioxidekvivalenter per person och år fram till 2050. 

År 2010 ska utsläppen av koldioxid i Lycksele kommun ha minskat med 8 % 

jämfört med utsläppt mängd år 1990. 

Frisk luft 

Delmål om halter av luftföroreningar i tätortsluft ska uppnås (se bilaga1). 

Senast 2015 bör alla icke miljögodkända anläggningar, avsedda för vedeldning, 

vara borta. 

God bebyggd miljö 

Energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än 

1995. 

Användningen av elvärme för uppvärmning av bostäder och fritidshus ska 

vara lägre 2010 än 1995. 

Andelen energi från förnybara källor för uppvärmning av bostäder ska vara 

större 2010 än den var 1995. 

Bara naturlig försurning 

7

Strategier 

Vår vision uppnår vi med hjälp av följande strategier: 

Hållbar planering, samverkan och kunskap 

• Arbeta sektorsövergripande i samverkan med andra aktörer, näringsliv och enskilda, 

för energi - och klimatinsatser i enlighet med kommunens mål. 

• Arbeta för att kommunal förvaltning är ett föredöme i energioch klimatarbetet 

med kontinuerlig förbättring, utvärdering och uppföljning. 

• Arbeta för att det i Lycksele ska vara enkelt att ur energioch klimatsynpunkt 

göra långsiktigt hållbara val, och planera för hållbar produktion och användning 

av energi. 

Hållbara transporter 

• Arbeta för energieffektivare transporter och att motordrivna transporter sker 

med förnyelsebara bränslen eller drivmedel. 

Hållbara energislag 

• Arbeta för konvertering av uppvärmningssystem till nya mer miljöanpassade 

och att inga fossila bränslen används inom energiproduktion. 

• Arbeta för etablering och utveckling av förnybar energi, bränsle- och drivmedelsproduktion. 

Hållbar energianvändning 

• Arbeta för minskat energibehov genom energioch resurseffektiviseringar med 

hjälp av tekniska lösningar, konverteringar och beteendeförändringar. 

8

Åtgärdsplan för 2008-2010 (Reviderad 

För att underlätta uppföljning redovisar åtgärdsplanen en huvudansvarig nämnd för aktiviteten/åtgärden, 

även där flera är involverade och delaktiga. Inom parentes anges även de enheter/förvaltningar 

som främst berörs. Tidpunkt när aktiviteten planeras genomföras anges liksom om 

nämnderna bedömt att finansiering kan rymmas inom deras ordinarie budgetram/verksamhet eller om 

tillskott i form av projektmedel/bidrag bedömts nödvändigt för genomförandet. Dessa åtgärder genomförs 

då endast under förutsättning att sådan finansiering blir möjlig. Det anges även om åtgärden ingår 

i ett pågående redan finansierat energioch klimatprojekt. Som en guide för att lättare se sambanden 

mellan mål och åtgärder ges en hänvisning till de mål som åtgärden främst bedöms bidra till att uppnå. 

Förkortningar: 

KS = Kommunstyrelsen 

MSN = Miljö- och samhällsnämnden 

SeN = Servicenämnden 

SN = Socialnämnden 

KoU= Kultur- och utbildningsnämnden 

För att underlätta uppföljning anges endast en ansvarig nämnd även där flera nämnder är delaktiga. Enheterna 

anges utan förkortningar. I planen anges endast de mest ansvariga kommunala enheterna. Flera enheter och andra 

aktörer är naturligtvis delaktiga i olika åtgärder. 

Miljökvalitetsmål med delmål som främst berörs av strategin: 

M1= Begränsad klimatpåverkan 

M2 = Frisk luft 

M3= Bara naturlig försurning 

M8= Levande sjöar och vattendrag 

M 11 =Myllrande våtmarker 

M 12 =Levande skogar 

M 13=Ett rikt odlingslandskap 

M15 =God bebyggd miljö 

M16=Ett rikt växt- och djurliv 

Folkhälsomål: F1 = Delaktighet och inflytande i samhället 

Insatsområde och aktivitet i Lyckseles program för utveckling och tillväxt: 

Utvecklingsarbete i kommunal kärnverksamhet 

LUP 1 =Hållbart Lycksele (ledningssystem, program, planer och strategier) 

LUP 2 = Attraktiva etablerings och boendemiljöer (vattennära, tillgänglig och rik tätortsnatur) 

LUP 3= GIS som plattform i kommunal verksamhet 

LUP 4= Samverkan kärnverksamhet och forskning 

Insatser som stärker investeringsvilja och näringslivsklimat 

LUP 5= Vidareutveckla, bygga och etablera nätverk på lokal, regional, nationell och internationell nivå 

LUP 6= Presentation och visualisering av fakta 

LUP 7=Lättillgänglig fysisk planering 

LUP 8=Staden i Lappland (inflyttarservice, integration/mångfald, Den hållbara staden i Lappland) 

LUP 9=Destination/klusterutveckling, (bef arrangemang, Lycksele Djurpark, Gammplatsen, skoter-, jakt-, fiske-, 

natur- och miljöturism) 

LUP 10= Utveckling (aktivt deltagande i BFR och IGIS) 

Insatser som utvecklar Lycksele till en attraktiv småstad med en levande landsbygd 

LUP 11=Centrumutveckling (ex revidering av parkplanen) 

LUP 12=Lokala naturvårdsprojekt 

LUP 13=Småskalig jordbruksproduktion (ex rörflen, svamp, bär, vilt grönsaker) 

Mål ur översiktsplanen med koppling till energi och klimatstrategin (del 2 bil 1): ÖP 1-50 

9


Nr Aktivitet 

1. Ledningssystem- 

Energi- och klimatfrågorna 

beaktas i samband 

med upprättande 

och införande av ledningssystem 

för hållbart 

Lycksele (inkl 

kvalitet, miljö, välfärd 

o folkhälsa) 

2. Utvärdering och revidering 

av hela energi- 

och klimatstrategin 

3. Informationsspridning/ 

implementering 

och årlig utvärdering 

av energioch klimatstrategin,miljömålsuppföljning 

och ev. 

revidering av åtgärdsplan 

4. Sektorsövergripande 

samverkansgrupper 

och nätvek i energi - 

och klimatfrågor, epost 

nätverk och träffar 

Hållbarhetsinspiratörer 

Uppdra alla nämnder 

att utse en/flera 

klimatombud för sin 

verksamhet som kallas 

till nätverksträffar 

5. Kopplingen ”avfall – 

energi” uppmärksammas 

i samband med 

revidering av avfallsplanen 

6. Program: Uthållig 

kommun avsiktsförklaring, 

mål, handlingsplan 

och tidsplan, 

projektorganisation, 

Ansvar Tidplan Finansiering Bidrar 

att 

uppnå 

KS (Staben) 2006- 2010 Ram 

Projekt 

10 

mål 

Kommentar 

Alla Fortsättning 

genom Aalborgåtagandena, 

framtagande av 

indikatorer till 

Mål och budget, 

LUP 

KS (Plan mfl.) 1 ggn/ mandatperiod, Ram Alla Revidering 

påbörjas löpande 

2008 och 

framåt t ex.. 

framtagande av 

underlag etc. 

KS 

(Plan/Myndighet) 

KS (Staben 

mfl.) 

SeN 

(AVA, 

myndighet, 

planering etc) 

KS (Staben, 

mfl.) 

1ggn/mandatperiod Ram Alla 

Löpande Ram 

Projekt 

M :alla 

F1 

LUP1,4, 

5,10 

ÖP 7 

2006/2007 Ram M1,3,15, 

LUP1,4, 

5,7 

ÖP 33, 

40, 46, 

47, 48 

2008-2010 Ram/projekt 

energimyndigheten 

M:Alla 

F1 

LUP:All 

a 

ÖP: Alla 

Lokala samverkansgrupper 

Biofuelregion 

Klimatkommunerna 

Klimatcoach 

Kommunen vill 

utveckla och 

stärka samverkan 

mellan 

kommunen och

projekt grupp, programledare,referensgrupper 

7. Lokala anpassningar 

till klimat förändringarna,sårbarhetsanalyser, 

påverkan på 

Lycksele samhälle 

(service, infrastruktur, 

boende, skog, mark och 

vatten och näringar t 

ex. turism, rennäring, 

skogsbruk), framtagande 

av ett samlat planeringsunderlag,framtidsscenarios, 

riktade 

workshops och kompetensutveckling,framtagande 

av anpassningsstrategier 

(och anpassningar). 

8. Hållbara skolor – 

Insatser för hållbarhetscertifiering 

och/eller miljömärkning 

av kommunens 

skolor 

9. Insatser för att examensarbeten 

och 

projektarbeten med 

koppling till energi- 

och klimatområdet 

utförs för både högstadie, 

gymnasiet och 

universitet 

10. Energi- och klimatorgansiation 

– Se över 

styrning, ansvar, organisation 

och budget för 

energioch klimatarbetet 

för en effektiv verksamhet, 

tillvaratagande 

av kompetens etc. 

KS (STABEN, 

planeringsenheten,näringslivsenheten 

mfl. 

KoU 

(Skolorna, 

Planerings.- 

och Myndighetsenheterna) 

MSN 

(Planeringsenheten,Myndighetsenheten,Tannbergsskolan, 

Högstadiet, 

Lycksele lärcenter) 

Hållbar upphandling och konsumtion 

11. Märkning och certifiering 

- Informations - 

och stimulansinsatser 

angående olika märkningar, 

certifieringar 

och föreningar inom 

klimat- och energiom- 

11 

Projekt M:alla 

F1 

LUP:alla 

ÖP:bl a 

7,9,10, 

12, 32,3, 

42, 46 

1 2007-2010 M: Alla 

F1 

LUP1 

ÖP: 8 

Löpande Ram M: alla 

F1 

LUP:1,4 

ÖP: 7, 8 

KS M: alla 

F1 

LUP:alla 

ÖP: alla, 

7 

KS (Närings-, 

Myndightes-, 

Planerings-. 

Fritidsenheten) 

KS 

Ram 

Projekt 

2008-2010 

M: alla 

F1 

LUP:1 

ÖP: 8, 

9,10, 11 

andra aktörer 

som näringsliv, 

skolor, myndighet 

och 

organisationer. 

Genomförs till 

stor del i Climatic 

Genomförs 

delvis i Uthållig 

kommun, 

Aalbaorg, implementering 

av EKS 

Se även NVS

ådet 

12. Konsumentvägledning 

med fokus på 

hållbar konsumtion ur 

energioch klimatsynpunkt 

13. Hemsideinformation 

för energi, - bil- och 

skotersmarta Lyckselebor. 

E- förvaltning 

Utveckling av tillgång 

tillkommunal service 

via Internet 

14. Miljöanpassad upphandling 

- Uppföljning 

av tillämpning och 

effekter av miljöanpassad 

upphandling inom 

energioch klimatområdet 

15. Upphandling - Utredning 

av regler och 

framtagande av rutiner 

för offentlig upphandling 

av lokalt och/eller 

ekologiskt producerade 

livsmedel 

16. Framtagande av en 

förteckning över företag 

med lokalproducerade 

produkter och 

tjänster som bidrar till 

att uppnå energioch 

klimatmålen 


Nr Aktivitet 

17. Implementering av 

kommunal rese policy 

18. ”Ecodriving projekt”: 

-personbilar 

-tunga fordon 

-arbetsmaskiner 

Särskilt fokus på privatbilister 

i motororga- 

KS (Uppdragskontoreret 

mfl.) 

KS ( Myndighetsenheten,planeringsenheten 

mfl.) 

KS 

(Uppdragskontoret) 

KS 

(Uppdragskontoret) 

KS 

(Näringslivsenheten/Myndighets 

enheten) 

Löpande 

(Samverkan Storuman) 

12 

Ram M: alla 

LUP: 1 

ÖP 8, 9, 

10 , 11, 

42. 46 


F1 

LUP:1 

2008 Ram M:alla,1, 

15 

LUP1 

ÖP: 32, 

46 

2008 Ram M:alla,1, 

15 

LUP1 

ÖP: 32, 

46 

2008-2009 Ram M: alla, 

1,13 

LUP 13 

Ö 30, 31 

Ansvar Tidplan Finansiering Bidrar 

att 

uppnå 

KS (Uppdragskontoret) 

KS (Gatu och 

Park, Myndighet, 

Plan, Näringslivsenhet, 

Gruvindustrin, 

Motororganisa- 

mål 

2006 och framåt Ram M1,M2, 

M3 

LUP1 

ÖP12,13 

22, 32 

2008-2010 Ram/Projekt 

M1,M2, 

M3 

LUP1 

ÖP12,13 

22, 32 

Förslag till 

särskilda 

aktiviteter 

kommer att 

utarbetas 

under 2008 

(Jmf NVS). 

Under 2008 

har ME avsatt 

extra 

resurser 

Kommentar 

Utbildning 

med enhetschefer 

sker 

under feb 

2008 som ett 

första steg. 

Påbörjas i 

den kommunalaverksamheten 

under 2008

nisationer, gruvnäringen 

och den kommunala 

fordonsanvändningen 

19. Åtgärdspaket: Hållbart 

resande 

- Informationsaktiviteter 

i samverkan med 

Motorveckan, EU´s 

Mobilty week/ Trafikantveckan 

- Åtgärder i samverkan 

med Umeregionens 

projekt ”Hållbart Resande” 

- Anlägga ytterligare 

GC vägar, projektering 

och prioriterig 

-GC guider 

- Trampa- traska- info 

kampanj för att cykla 

/gå till jobb/skola 

- Snöröjning vinterväg 

och GC banor 

20. Trafikplan för centrala 

Lycksele tas fram 

utifrån genomförd 

trafikutredning 

21. Infrastrukturell 

handlingsplan för 

utveckling 

22. Skotern och energi/klimat, 

Projekt med 

syfte att öka användningen 

av fyrtaktsskotrar 

hos ideela föreningar 

och stimulera intresse 

hos medborgare, 

Projekt med syfte att 

öka intresset för utvecklingen 

av skotrar 

drivna på förnyelsebara 

bränslen 

23. Buller utredning 

Identifiera områden där 

tioner, Biofuelregion) 

KS (SBF, Staben, 

UDK, 

Folkhälsorådet, 

Korpen, Motorveckan 

mm) 

2008-1010 Ram 

Projekt 

13 

M1,2, 3, 

15 

LUP1 

ÖP12,13, 

14,15,19. 

21. 22, 

23, 

24,25,27. 

28, 32 

MSN (Plan) 2008 Ram M:1,2,15 

F1, 

LUP1 

ÖP: 2, 

12,13, 

14,15,19. 

21. 20, 

21 22, 

23, 24, 

25,27.28, 

KS (STAB 

mfl.) 

KS (STABEN, 

Myndighetsenheten,Tannbergsskolan, 

Kultur- och 

utbildningsförvaltningen 

etc.) 

MSN (Myndighetsenheten) 

2008-2010 Ram M:1, 2 

15, 

F1 

LUP1 

ÖP: 2, 

12,13, 

14, 15, 

16,17,18, 

19, 

20,21,23, 

32 

24, 

2008-2010 Projekt M1,2 3, 

15 

F1, 

LUP 

5,8,9,10 

ÖP:13, 

22, 32 

Senast 2008 Projekt M15 

F1 

Energi- och 

klimataspekter 

beaktas i 

framtagande 

av planen 

Pågår 

MSN har 

budgeterat

iktlinjer överskrids i 

kommunens vägnät 

24. Ta fram åtgärdsförlag 

för träd och buskvegetation 

i tätorten för 

reduktion av partiklar 

och buller, biologisk 

mångfald, estetik mm 

SeN 

(Planerings-, 

Gatu/park- och 

Myndighetsenheterna) 

2009 Ram 

Projekt 

Hållbar energianvändning och energislag (energiproduktion) 

25. Åtgärdspaket: 

Energi- och klimatrådgivning: 

informationsinsatser 

energi i prövning och 

tillsyn 

Kompetensutveckling 

för företag i samarbete 

med Lärcentrum, goda 

exempel 

Företagsträffar/frukostmöten,information 

Löpande utveckling av 

webbsida för energi- 

och klimatrådgivning 

Energikampanjen, 

energismart 

Informationsinsatser 

om energioch klimatförändringar 

i världen 

och det lokala perspektivet 

Information direkt 

riktad till småföretagare 

och industrin 

Skolprojekt, aktiv learning/framtidsbodene 

och energismart lärande 

Storyline 


för ökad användning av 

förnyelsebar el, solvärme, 

pellets och 

briketter. 


för att uppmärksamma 

nya småskaliga former 

av etablering och ägande 

av energianlägg- 

ningar (ex kooperativ). 

26. Planeringsunderlag 

för förnybar energi 

Hur vi i Lycksele kan 

MSN (Myndighetsenheten 

mfl.) 

KS (STABEN, 

planeringsenheten,myndighetsenheten, 

Löpande , program för 

2008-2010 

14 

Ram/ Energimyndigheten 

LUP 1, 2 

ÖP: 

2,5,6, 12, 

29 

M 2, 15 

LUP1, 2 

ÖP 2, 5, 

13, 15 

M: alla 

F1 

LUP:1,2, 

4,5,13, 

ÖP: 7, 8, 

9,10, 

11,32-50 

2008-2010 Ram/Projekt M: alla 

F1 

LUP 

1,2,4,5,6, 

för detta 

genomförs 

under 2008 

Ingår i NVS 

åtg 26 

Kommunen 

erbjuder 

kostnadsfri 

energirådgivning 

för 

privatpersoner,småföretag,organisationer 

och 

föreningar. 

Den kommunala 

energi- 

och klimatrådgivnings 

uppgift är att 

ge oberoende 

råd till konsumenter 

i 

energifrågor. 

Energirådgivaren 

rör 

information/kunskap 

om: Bidrag, 

energiomställning, 

tips 

för effektivareenergianvändning 

och 

information 

om klimatpåverkan 

Pågår 

Förstudie 

biobränslean-

tillvarata förnybara 

energiresurser och hur 

produktionsanläggningar 

för fjärvärme, 

solenergi, biobränsle 

och vindkraft kan främjas. 

27. Underlätta utveckling 

och etablering av ny 

energiteknik inom 

kommunen i form av 

närvärme, bränsleproduktion, 

etanol mm 

genom att stödja olika 

projekt och projektansökningar 

28. Åtgärdspaket, förbättrad 

lokal luftkvalitét: 

- ”Lätt att andas” - 

Miljöövervakning och 

riktade insatser för 

bättre luftkvalitet och 

för att alla icke miljögodkända 

anläggningar 

för vedeldning ska vara 

borta senast 2010 

- Riktad energirådgivning 

till hushåll med 

icke miljögodkända 

anläggningar i områden 

med höga partikelhalter 

29. Åtgärdspaket: Lyfta 

och bevaka energioch 

klimataspekter i 

prövning och tillsynsarbete 

30. Energideklarationer 

av kommunala fastigheter 

näringslivsenheten 

mfl. 

MSN (Näringslivsenheten,Planeringsenheten 

mfl.) 



15 

7, 13 

ÖP: bl a 

7, 10, 32, 

46 

2007-2010 Projekt M: alla 

F1 

LUP1,4, 

13 

2006-2010 Ram 

M 

1,2,15, 

LUP1, 

2,3,4 

ÖP: 3, 

32,,34,35 

,44, 

45,46,49, 

50 


F1 

ÖP: 

främst 

32-50 

SeN Senast 2008 Ram M:1,2, 

15 

ÖP: 32- 

35, 42-50 

läggning 

Vindkraftskartering/planerin 

g 

Bioenergi 

Clim-atic 

Projekt på 

gång, Vindkraft 

till 

gröna gruvor, 

Bioenergigårdar, 

Bio- 

och syntet 

diesel, medlem 

i Biofuelregion 

Bla mätning 

luftkvalitet, 

analys med 

SMHIs programvara 

Under 2008 

ett särskilt 

länsövergripandetillsyns 

projekt 

Beaktas i 

beaktande av 

god inomhus 

miljö och 

säker strålmiljö 

samt 

ev. andra 

program

31. Utbildning av kommunensfastighetsskötare 

för att effektivt 

minska energianvändning 

i kommunala 

byggnader. 

SeN 2007-2010 Ram M:1,2, 

15 

ÖP: 32- 

35, 42- 

50: 

Uppföljning och utvärdering 

Energi- och klimatstrategin ska regelbundet utvärderas. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret. 

En större utvärdering och revidering bör ske en gång per mandatperiod. Programmet är kopplat till 

översiktsplanen och bör revideras i samband med översynen av denna senast i vid programperiodens 

slut 2010. 

Alla nämnder och styrelser har ansvar för att inarbeta och beakta åtgärder vid budget och verksamhetsplanering 

och uppföljning. I samband med bokslut och årsredovisning ansvarar miljö- och samhällsnämnden 

för en årlig redovisning till kommunstyrelsen med uppföljning och utvärdering. Detta 

ger underlag för miljömålsuppföljning, gröna nyckeltal och eventuella revideringar av åtgärdsprogrammet 

. 

16

DEL 3 ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGINS KONSEKVENSER 

Sedan 2004 gäller nya bestämmelser om miljöbedömningar för kommunala planer. Strategin kan därför 

komma att kompletteras med en särskild miljöbedömning. Syftet är att integrera miljöaspekter för 

att främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling brukar definieras som en utveckling som tillfredsställer 

dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för framtida generationer. I ett hållbart samhälle 

går ekonomiska, sociala och miljömässiga mål hand i hand och förstärker varandra i en positiv 

utveckling. 

Enligt kommunens översiktsplan ska hållbarhetsperspektivet genomsyra alla kommunens strategier, 

verksamheter och beslut. På sikt ska finnas en sammanhållen helhetsstrategi för hållbar ekologisk, 

ekonomisk och social utveckling i kommunen. 

Strategins effekter på de tre dimensionerna av hållbar utveckling har översiktligt bedömts. 

Ekologiska konsekvenser 

Utsläppen av olika luftföroreningar kommer att minska om energibesparingar, effektiviseringar och 

övergång till miljövänlig teknik och förnybara energikällor genomförs. Hushållning och effektiviseringar 

inom transportsektorn ger färre och mindre miljöpåverkande transporter. Ökad produktion och 

användning av biobränslen ger inte någon negativ miljöpåverkan om den håller sig inom den tillväxtpotential 

som finns och sker med miljövänlig teknik. 

Sociala konsekvenser 

Ett mer hållbart energi och - och transportsystem minskar olika luftföroreningar och buller vilket har 

positiva effekter på människors hälsa. Förändrade resvanor kan ge en större social samvaro och en 

ökad fysisk aktivitet till nytta för folkhälsan. 

Ekonomiska konsekvenser 

Det finns stora möjligheter att på kort och lång sikt spara pengar för enskilda hushåll, offentlig verksamhet 

och näringsliv. Ny energiteknik och effektiviseringar är en potentiell drivkraft till hållbar näringslivsutveckling. 

På längre sikt medför utvecklingen av en lokal energiproduktion också ökad ekonomisk 

tillväxt. Samhällsekonomiskt ger en lägre miljöpåverkan och en bättre hälsa stora vinster. 

17

Bilaga 1. 

(Observera att översikten avser den första versionen av åtgärdsplanen, för de reviderade 

redovisas detta i en kolumn i åtgärdsplanen) 

Lyckseles energioch klimatmål – samband mellan mål och åtgärder 

Lyckseles energioch klimatmål - samband mellan mål och åtgärder 

Denna översikt redovisar antagna målsättningar inom energioch klimatområdet. Den visar också 

sambanden mellan målen och de åtgärder som ingår i energioch klimatstrategins åtgärdsplan. Först 

redovisas de förtydligande mål och riktlinjer som finns i översiktsplanerna och därefter antagna nationella 

och regionala miljökvalitetsmål. Den kan visa på eventuell avsaknad av åtgärder för antagna mål 

och kan även ge en förståelse för eventuella målkonflikter. 

Lokala mål från översiktsplanen 


1. Att en klimat- och energistrategi tas fram senast 2006/2010. 

- Framtagande av ”Klimatinvesteringsprogram” med kommunens investeringar och 

åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser 

- Årlig utvärdering energioch klimatstrategins åtgärdsprogram med koldioxidinventering, 

miljömålsuppföljning och ev revidering av åtgärdsplan 

- Utvärdering och revidering av hela energi- & klimatstrategin 1 ggn varje mandatperiod 

2. Planera och bygga ett samhälle som inte alstrar så mycket trafik. 

- Trafikutredning - Trafikflödesmätningar och förslag och bedömningar av olika trafiklösningars 

effekter. 

- ”MaTs- projekt” Miljöanpassat transportsystem i Lycksele . Större insats med fokus 

på transporter/ Mobility management 

- Gång- och cykelvägsplan med identifiering och prioritering av kompletteringsbehov 

- Infrastrukturell handlingsplan för utvecklign; E12 TEN status i samverkan med 

LYST och E-12 alliansen 

- Infrastrukurell handlingsplan för utveckling av kollektivtrafik och tvärbanan 

- Infrastrukturell handlingsplan f ör utveckling – Effekt regionförstoring och Botniabanan 

- Hållbart Lycksele Trafikplan för centrala Lycksele tas fram utifrån genomförd trafikutredning 

- Infrastrukturellhandlingsplan för utveckling- Flyget 

- Fortsatt prioritering av snöröjning av kommunala gång- och cykelvägar vintertid 

och upprätthållande av vinterväg över Umeälven för kortare avstånd 

- Anlägga ytterligare GC.vägar, t ex efter älven fram till Gammplatsen 

- GIS -Nulägesbeskrivning av planering av hemtjänstverksamhet, där bl a effektiv 

och säker färdplanering m h a av GIS ingår vilket bl. a kan medföra energieffektivare 

transporter 

3. Bebyggelse och anläggningar skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 

de boendes och övrigas hälsa, mark- och vattenförhållanden, energihushållningen samt 

samhällsservicen. 

4. Bevara grönområden och parkmark i tätorten så att en viss reduktion av partiklar och avgaser 

kan ske. 

- I framtagande av naturvårdsprogram beaktas bevarande av grönområden och parkmark 

med hänsyn till reduktion av partiklar och avgaser 

5. Uppföljning av tidigare utförd bullerutredning verkställs senast 2010. 

- Uppföljning av tidigare utförd bullerutredning 

6. Vid etablering av nya trafikleder samt lokalisering av nya byggnader bör uppsatta riktvärden 

för buller ej överskridas. 


- Framtagande av trafikplan 

18

7. Kommunen skall sträva efter en samverkan mellan de olika verksamheterna inom kommunen 

för att uppnå bästa möjliga livsvillkor för kvinnor och män, ungdomar, barn och äldre. 

- Lokal sektorsövergripande samverkansgrupp i energi - och klimatfrågor, e-post 

nätverk och träffar. 

8. Att alla barn och ungdomar, utifrån sina förutsättningar, ska få de kunskaper som är nödvändiga 

för varje individ och samhällsmedlem. 

- Storyline” - Särskild energirådgivningsinsats riktad mot barn och ungdomar 

- ”Trampa – traska ”Infokampanj för att gå och cykla till jobb och skola. 

- Områdesanpassade GC guider 

- Hemsideinformation för energi, - bil- och skotersmarta Lyckselebor 

- ”Klimatklokare Lycksele” Större samlad insats med fokus på klimatarbete riktad 

mot allmänheten., bl a i samverkan med motororganisationerna. 

- Konsumentvägledning med fokus på hållbar konsumtion ur energioch klimatsynpunkt 

9. Att ge möjligheter till ett brett utbud av folkbildningsaktiviteter av god kvalité. 

- Energirådgivning 




- ”Trampa – traska ”Infokampanj för att gå och cykla till jobb och skola. Områdesanpassade 

GC guider 

- ”Klimatklokare Lycksele” Större samlad insats med fokus på klimatarbete riktad 

mot allmänheten., bl a i samverkan med motororganisationerna. 

- ”Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och 

för att alla icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast 

2010 

- ”I stan utan min bil” Årligen återkommande aktivitetsdag i september som genomförs 

i hela EU 

- ”MaTs- projekt” Miljöanpassat transportsystem i Lycksele . Större insats med fokus 

på transporter/ Mobility management 

10. Att förändringar och nytänkande tas till vara som leder till bibehållande och nyetablering av 

företag. 

- Informationsinsatser för att uppmärksamma nya småskaliga former av etablering 

och ägande av energianläggningar (exvis kooperativ vindkraft, närvärmecentraler) 

- Underlätta utveckling och etablering av ny energiteknik inom kommunen i form av 

närvärme, bränsleproduktion, etanol mm genom att stödja olika projekt och projektansökningar 

- Informationsinsatser för ökad användning av förnyelsebar el och solvärme, pellets 

och briketter 

- Rörflensodlingsprojekt – Inventering av konkreta möjligheter och intresse av rörflensodling 

hos markägare i kommunen. 

- Vindkraftsöversikt – identifiering av de områden som är mest lämpliga 

11. Att konsumentvägledningen upprätthålls. 



12. Trafiken skall hanteras så att miljö och trafiksäkerhet förbättras. 

- Se punkt 2. 

13. Tekniskt möjliga åtgärder avseende fordon, bränslen och trafikplanering bör vidtas såvida det 

inte är uppenbart ekonomiskt orimligt. 

- Se punkt 2. 

- ”Ecodriving projekt”: personbilar,tunga fordon, arbetsmaskiner, med särskilt fokus 

på privatbilister i motororganisationer, gruvnäringen och den kommunala fordonsanvändningen 

19

- Vid inköp och leasing av fordon i den kommunala verksamheten ska miljöbilar prioriteras 

- ”Motorvarmt” Konvertering till effektiva, timerstyrda eller datorstyrda (trådlösstyrning) 

motorvärmare bidrar till energieffektivisering och minskade utsläpp. Investeringsprojekt 

i samverkan, intresserade privata fastighetsägare och kommunen. 

14. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna 

för säker gång- och cykeltrafik är goda. 

- Se punkt 2. 

15. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads- 

eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är 

störande för miljön. 

- Se punkt 2. 

16. Flygtrafiken skall utvecklas på befintlig flygplats. 

- Infrastrukturellhandlingsplan för utveckling - Flyget 

17. Flyget ska vara tillgängligt för alla. Det ska ha hög transportkvalité samtidigt som det ska bidra 

till förutsättningar till en god utveckling för Lycksele och regionen. 

- Infrastrukturellhandlingsplan för utveckling - Flyget 

18. Att verka för att E12:an får TEN-status och ökad internationell betydelse. 

- Infrastrukturell handlingsplan för utveckling; E12 TEN status i samverkan med 

LYST och E-12 alliansen 

19. Verka för att största möjliga anslag kommer kommunens allmänna vägar tillgodo för upprustning 

och underhåll. 

20. Verka för bättre trafiksäkerhet på de allmänna vägarna inom kommunen, framförallt E12:an 

med dess stora belastning. 

- Se punkt 2. 

21. Verka för att sänka störningar från biltrafiken med avseende på buller och avgaser mm. 

- Översyn för eventuell skärpning av tomgångskörningsbestämmelserna vid skolor, 

daghem mfl platser. 

- I framtagande av naturvårdsprogram med grönstrukturplan beaktas bevarande av 

grönområden och parkmark så att viss reduktion av partiklar och avgaser kan ske. 


- Se även punkt 2. 

22. Verka för att miljövänligaste tillgängliga bränsle används. 

- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och kombipannor till förnybar 

energi, t ex fjärrvärme, pellets, sol 

- Stimulansbidrag för utbytte av el-pannor till förnybar energi, t ex fjärrvärme, pellets, 

sol. 


och briketter 

23. Verka för bättre och snabbare person- och godstrafik på järnväg med ökad tillgänglighet. 

24. Att utveckla och anpassa kollektivtrafiken, genom täta turer, korta avstånd till hållplatser och 

ökad tillgänglighet mellan de olika trafikslagen. 

25. Att planera/samordna skolskjutsar med befintlig kollektivtrafik där detta är möjligt. 

26. Att utveckla skoterledsplanen. 

27. Gång- och cykeltrafiken ska ges hög prioritet i trafiksystemet. 

20

28. Att anlägga gång- och cykelväg efter älven fram till Gammplatsen. 

- Anlägga ytterligare GC-vägar t ex efter älven till Gammplatsen 

29. För befintlig bebyggelse bör åtgärder vidtas där buller från vägtrafik överskrider 65 dB(A) ekvivalent 

samt där buller från spårbunden trafik är högre än 55 dB(A) max inomhus i syfte att 

nedbringa ljudnivån inomhus till 30 dB(A) ekvivalent och 45 dB(A) max i sovrum. 


- Framtagande av trafikplan för centrala Lycksele 

30. Stimulera till ökad självförsörjningsgrad på lokalproducerat livsmedel. 

- Klimatklokare Lycksele 

- Indirekt genom konsumentvägledning med fokus på hållbar konsumtion ur 

energi och klimatsynpunkt 

31. Att utveckla och stödja framtagande av lokalt producerade varor. 

- Småskalig jordbruksproduktion Uppdaterad förteckning av lokalproducerade varor 

för information till allmänheten 

- Indirekt genom konsumentvägledning med fokus på hållbar konsumtion ur energi 

och klimatsynpunkt 

Hållbara energislag 

32. Kommunen skall främja omställningen till ett ekologiskt anpassat energisystem och en långsiktig 

hållbar utveckling. 

- Utvärdering energioch klimatstrategins åtgärdsprogram med koldioxidinventering, 


- Utvärdering och revidering av hela energi- & klimatstrategin. 

33. Andelen energi från förnybara källor för uppvärmning av bostäder ska vara större 2010 än 

den var 1995. 

- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och oljepannor till förnybar 


- Stimulansbidrag för utbytte av el-pannor till förnybar energi, t ex fjärrvärme, 

pellets , sol. 


och briketter 

- Informationsinsatser för att uppmärksamma nya småskaliga former av etablering 

och ägande av energianläggningar (exvis kooperativ vindkraft, närvärmecentraler). 

- Underlätta utveckling och etablering av ny energiteknik inom kommunen i 

form av närvärme, bränsleproduktion, etanol mm genom att stödja olika projekt 

och projektansök 

34. Vid energiproduktion begränsas luftföroreningar och buller till nivåer som inte skadar 

människors hälsa eller naturen. 

- prövning och tillsynsarbete, anmälningsärenden och övriga yttranden enligt MB 

och PBL lyfta fram möjligheterna till energieffektivisering och förnybara energikällor. 

- Översyn av de lokala föreskrifterna till skydd för människors hälsa och miljö, t ex 

ev restriktioner för enskild vedeldning i områden där hälsorisker förekommer och 

miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas 

35. Användningen av förnyelsebara energikällor ska främjas, utan att det får motverka miljökvalitetsmålen 

för frisk luft. 

- Översyn av de lokala föreskrifterna till skydd för människors hälsa och miljö, t ex 

ev restriktioner för enskild vedeldning i områden där hälsorisker förekommer och 

miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas 

- ”Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och 

för att alla icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast 

2010 

21

- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och oljepannor till förnybar 


36. Kommunen skall agera i enlighet med Vindelälvens status och skydd som nationalälv i miljöbalken. 

- I framtagande av naturvårdsprogram beaktas Vindelälvens status som nationalälv 

och behovet av kunskap för bedömning av mindre vattendrags ekologiska värden 

37. Minikraftverk tillstyrks där det är ekologiskt och ekonomiskt försvarbart. 

- I framtagande av naturvårdsprogram beaktas Vindelälvens status som nationalälv 

och behovet av kunskap för bedömning av mindre vattendrags ekologiska värden 

38. Att hitta former för energiodling på nedlagda myrodlingar, områden som inte hävdas, med användande 

av gödselmedel från samhället såsom aska, bark, slam. 

- Rörflensodlingsprojekt – Inventering av konkreta möjligheter och intresse av rörflensodling 

hos markägare i kommunen 

39. Skogsmarker med hög virkesproducerande förmåga bör normalt undantas från bebyggelse. 

40. Avloppsvattnets innehåll av energi i form av organiskt material och värme ska tillvaratas så 

långt som möjligt. 

- Avfallsplan 

41. Försöksverksamhet med alternativ till dagens avloppslösningar ska stimuleras. 

- Avfallsplan 

Hållbar energianvändning 

42. Energianvändningen i det totala byggnadsbeståndet (bostäder och lokaler) minskar successivt 

och är lägre 2010 än 1995. 



- Särskild energirådgivningsinsats riktad mot barn och ungdomar 

- Energieffektiviseringsåtgärder i kommunens fastigheter. Ytterligare inventeringar 

och åtgärder som belysning, ventilation, elektriska apparater, fönster mm 

- Utbildning av kommunens fastighetsskötare för att effektivt minska 

energianvändning i kommunala byggnader 

- Energideklarationer av kommunala fastigheter 

- Klimatdiplomering - Särskild insats för att stimulera energieffektiviseringsåtgärder, 

hållbar konsumtion och produktion riktad mot företag och organisationer 

- Klimatklokare Lycksele” Större samlad insats med fokus på klimatarbete riktad mot 

allmänheten 



- Energinvestering, Motorvärmare 

- Energiinvestering, Gatubelysning 

43. Användningen av elvärme för uppvärmning av bostäder och fritidshus ska vara lägre 2010 

än 1995. 


- Stimulansbidrag för utbyte av el-pannor till förnybar energi, t ex fjärrvärme, pellets, 

sol etc. 


- Klimatklokare Lycksele” Större samlad insats med fokus på klimatarbete riktad mot 

allmänheten 

44. Vid energianvändning begränsas luftföroreningar och buller till nivåer som inte skadar 

människors hälsa eller naturen. 

22

- Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och för att 

alla icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast 2010 

- Ställa krav på miljögodkännande av pannor och eldstäder och ackumulator tank vid nyinstallation 

och byte av panna 

- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och kombipannor till förnybar energi, 

t ex fjärrvärme, pellets, sol 

- Översyn av de lokala föreskrifterna till skydd för människors hälsa och miljö, t ex ev restriktioner 

för enskild vedeldning i områden där hälsorisker förekommer och miljökvalitetsnormer 

riskerar att överskridas 

45. Halterna av luftföroreningar skall inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för 

skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. 

- Översyn av de lokala föreskrifterna till skydd för människors hälsa och miljö, t ex ev restriktioner 

för enskild vedeldning i områden där hälsorisker förekommer och miljökvalitetsnormer 

riskerar att överskridas 

- Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och för att 

alla icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast 2010 



- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och kombipannor till förnybar energi, 

t ex fjärrvärme, pellets, sol 

46. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande 

och miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används. 

- Utvärdering energioch klimatstrategins åtgärdsprogram med koldioxidinventering , 


- Utvärdering och revidering av hela energi- & klimatstrategin 

- Energi- och klimatfrågorna beaktas i samband med upprättande och införande av ledningssystem 

för hållbart Lycksele (inkl kvalitet, miljö, välfärd o folkhälsa) 

- Framtagande av ”Klimatinvesteringsprogram” med kommunens investeringar och åtgärder 

för att minska utsläppen av växthusgaser 

47. Avfallet behandlas miljövänligt och med tanke på resursbesparande, energiutvinning – kompostering 

– sortering av återvinningsbart material. 

- Kopplingen ”avfall – energi” uppmärksammas i samband med revidering av avfallsplanen 

48. Återanvändning och återvinning skall i största möjliga mån nyttjas. 

- Kopplingen ”avfall – energi” uppmärksammas i samband med revidering av avfallsplanen 

49. Senast 2015 bör alla icke miljögodkända anläggningar, avsedda för vedeldning, vara borta. 

- ”Lätt att andas” - Miljöövervakning och riktade insatser för bättre luftkvalitet och för att alla 

icke miljögodkända anläggningar för vedeldning ska vara borta senast 2010 



- Fortsatt stimulansbidrag för utbyte av gamla ved- och oljepannor till förnybar energi, t ex 

fjärrvärme, pellets, sol 

50. Endast miljö- och typgodkända anläggningar skall användas. 

- Se punkt 49. 

23

Miljömål: 

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN 

Miljömål Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt miljökvalitetsmål 

Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras 

på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på 

ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs 

och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för 

att det globala målet kan uppnås. 

Miljökvalitetsmålet innebär att halten (räknad som koldioxidekvivalenter) av de sex växthusgaserna ska 

stabiliseras på en nivå som är lägre än 550 ppm i atmosfären. Det innebär att de svenska utsläppen bör 

minska till högst 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050, för att därefter minska ytterligare 

Delmål 1.1 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål 

De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent 

lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna 

enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. 

Delmål 1.2 Lycksele Lokalt och regionalt delmål för Västerbotten 

År 2010 ska de sammanlagda utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i länet ha minskat med åtta procent 

jämfört med utsläppt mängd år 1990. 

Koppling till åtgärder: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 26, 27, 28, 

29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54 

FRISK LUFT 


Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar 

eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer 

med överkänslighet och astma. 

Delmål 1 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål 

SO2 - Halten 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 

2005. 


NO2 -Halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid 

skall i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. 


Ozon -Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde år 2010. 


VOC - År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 

241 000 ton, för Västerbotten till 8000 ton eller lägre. 


Partiklar - Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för 

partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 

24

20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall 

underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. 


Benso(a)pyren - Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år 

2015. 

Koppling till åtgärder: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 21, 22, 23, 24, 26, 28, 

29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 

BARA NATURLIG FÖRSURNING 


De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. 

Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål 

och byggnader 

Miljömål Lycksele – Lokalt och regionalt miljökvalitetsmål 

Halten av oorganiskt aluminium överskrider inte kritiska nivåer för förekommande eller tidigare förekommande 

fauna i länets sjöar och vattendrag. 


År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade 

av försurning som orsakats av människan. 


Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan 

och en återhämtning ska ha påbörjats 


År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton. 


År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton 

Delmål 5 Lycksele – Lokalt och regionalt delmål 

Senast 2010 ska halter över 30 mikrogram/l av oorganiskt aluminium inte uppträda i vattendrag med lax, och 

halter över 50 μg/l uppträda i högst 5 procent av sträckan rinnande vatten med kända eller tidigare kända reproduktionsområden 

för havsöring. 

Koppling till åtgärder:1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, 18, 19, 21, 22, 26, 28, 29, 30, 

31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 49, 50 

25

GOD BEBYGGD MILJÖ 


Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en 

god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar 

skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning 

med mark, vatten och andra resurser främjas. 


Planeringsunderlag - Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier 

för bl a : 

• hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall 

tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och 

vindkraft skall främjas 

• hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet 

minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras 

Koppling till åtgärd: 1, 2, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 18, 25, 26, 27 


Buller - Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt 

sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. 

Koppling till åtgärder:15, 26 

Delmål 6.1 Lycksele - Lokalt, regionalt och nationellt delmål 

Energianvändningen - Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre 

år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt 

minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. 

Delmål 6.2 Lycksele – Lokalt och regionalt delmål 

Energianvändningen Användningen av elvärme för uppvärmning av bostäder och fritidshus ska vara lägre 2010 

än år 1995. 

Delmål 6.3 Lycksele – Lokalt och regionalt delmål 

Energianvändningen Andelen energi från förnybara källor för uppvärmning av bostäder ska vara större år 2010 

än den var 1995. 

Koppling till åtgärder: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 13, 16, 17, 19, 21, 38, 39, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 

53, 54 

26

ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?