Stämmohandlingar - LRF

Motion nr 7
Listerbyortens LRF
Stallgödsel
Återigen har bl.a Blekinges lantbruk drabbats av
restriktioner med hänvisning till miljön. Fr.o.m
i år är det förbjudet att gödsla med stallgödsel
inför sådd av höst spannmål på lerfria eller svagt
leriga jordar.
Detta innebär problem för många djurgårdar.
Att ge en stallgödsel giva har varit ett allmänt
förekommande sätt att tillföra växtnäring till
höstsådden.
Det har man gjort i alla tider, även då Östersjön
var ett rent innanhav. Alltså måste Östersjöns
övergödning beror på senare tillkomna
föroreningskällor såsom tätorternas tidigare
dåligt renade avlopp samt dagvattnet från alla
hårdgjorda ytor i dagens samhälle(gator, torg
och parkeringsplatser) varifrån detta går direkt
till vattendragen utan att sjunka genom renande
jordlager.
Arbetet med spridning av gödseln blir mer
och mer kring gärdat av miljöregler. Därför
blir det att man lägger ut detta jobb på entreprenörer
som har bättre och miljövänligare
maskiner(jämn spridning snabbare nerbrukning
m.m). Tar man bort möjligheten att sprida på
hösten innan höstsådd, så har entreprenörerna
svårt att hinna med.
Med hänvisning till ovanstående krävs att reglerna
ändras så att stallgödsel till höstsådd tillåts
på alla jordar fram till 15/9.
Med hemställan om att årsmötet tillstyrker motionen
och förfrågan vidare till regionstämman
med begäran om att LRF hos berörda myndigheter
kräver att reglerna ändras enligt ovanstående.
Kuggeboda 26/1 2011
Göran Andersson
Listerbyortens LRFavdelning 9/2 2011
19
Regionförbundsstyrelsens
yttrande nr 5
Motion nr 7
Motionens innehåll
Motionären lyfter frågan om ändrade regler
för att gödsla med stallgödsel inför sådd av
höstspannmål på lerfria eller svagt leriga jordar
och de problem detta innebär för många
djurgårdar.
Styrelsens ställningstagande och förslag
Regionförbundsstyrelsen håller helt med
motionären om att nitratdirektivet ställer till
problem för lantbruksföretagen och reglerna
upplevs som ologiska av många. Denna fråga
hör också nära samman med diskussionerna
kring ”Sverige - det nya matlandet” och LRFs
livsmedelsstrategi, och med all tydlighet visar
statistiken och den krympande produktionen att
lönsamheten i lantbruksföretagen är för svag för
att kunna bära kostnaderna som nitratdirektivet
medför. Detta blir även en symbolfråga för hur
vi ska lösa produktion på ett resurseffektivt och
miljöanpassat sätt, så att dessa faktorer kan gå
hand i hand.
EU s.k. nitratdirektiv syftar till att skydda
grundvatten från växtnäring. Eftersom det
är ett EU direktiv så är det ytterst svårt att
få till förändringar. För alla länder löper
nitratdirektivet i 4 års cykler och nu är det 2010-
2013 som programmet gäller för. Inför denna
period har såväl Jordbruksverket som LRF vid ett
flertal tillfällen uppvaktat EU kommissionen i
Bryssel, utan framgång. Jordbruksverket har fått
bakläxa på de regelförändringar man föreslog.
Dessa var enligt EU inte tillräckligt långtgående
och det är anledningen att vi lantbrukare
upplever att det ideligen kommer skärpning
med kort varsel.
Förutom skärpningar i reglerna pågår också
en översyn av vilka områden som anses vara
nitratkänsliga och här föreslår Jordbruksverket
en utökning av områdena, vilket LRF har varit
kritisk till. Vissa länder som t ex Danmark,
Tyskland och Österrike har valt att identifiera
hela landet inom nitratdirektivet.
För att få till stånd förändringar av direktivet
så måste man med hjälp av försök kunna
bevisa att vår odling är annorlunda än övriga
EUs och kunna bevisa hur vår odling påverkar
grundvatten och den omgivande miljön. LRFs