Trygg, tidning (pdf) - Kommunal

TRYGG
INFORMATION TILL DIG I RÄDDNINGSTJÄNSTEN SOM SER SAMBANDET MELLAN KVALITET OCH SÄKERHET
RiB:are
– eftertraktade
brandmän
Klimatet påverkar
räddningsarbetet
Försäkrad genom
Facket
- livet, hemmet,
barnen, fritiden…
Kvinna,
brandman och chef

2 TRYGG
Vårfloden i våra vattendrag blir inte lika kraftig.
Men större regnmängder kommer att leda till fler
dagar med stora flöden. Och situationer med
mycket höga flöden kommer att inträffa oftare.
Det är några effekter av det allt varmare klimatet.
För landets räddningstjänster medför det nya
krav på samverkan och att stora depåer med
räddningsutrustning byggs upp.
FOTO: SVEN HALLING

Klimatet påverkar
räddningsarbetet
Inom 100 år kan det vi nu räknar
som 100-årsflöden bli 50-årsflöden.
Och 50-årsflödena kan bli 25-årsflöden.
Det blir följden av att det
kommer att bli torrare vårar och
somrar med fler och kraftigare
regnväder höst och vinter, säger
Helen Johansson, meteorolog på
Sveriges television.
I Sverige har medeltemperaturen de
senaste decennierna ökat med en grad,
men i norra delen av landet är ökningen
två grader. Det gör förstås att
mer av nederbörden kommer som regn
i stället för snö, vilket förklarar varför
vårfloderna minskar och flödena ökar
andra årstider.
–Det kommer också att bli lite vanligare
med svåra stormar, och det finns
vissa tecken på att de kan komma att
dra längre norrut. Svåra stormar och
översvämningar har alltid förekommit,
det som främst händer nu är att det
inträffar oftare. Ovädren kan också bli
kraftigare, varmare luft- och havsmassor
innehåller mer energi som kan fri-
göras, säger Helen Johansson.
En annan effekt av att vi får torrare
vårar och somrar är att risken för
skogsbränder ökar.
Samverkan krävs
För att landets räddningstjänster ska
kunna hantera allt fler svåra stormar
och översvämningar krävs mera samverkan
och stora depåer med utrustning
på strategiska platser.
–Hela räddningstjänstens organisation
måste förberedas för mycket stora
insatser, säger Owe Halvors, ordför-
ande i Kommunals branschråd och
brandman i Norra Älvsborgs räddningsförbund,
NÄRF, där fyra kommuner
samverkar.
Norra Älvsborg är ett område med
mycket vatten, hela Vänern med alla
sina tillflöden trycker på mot det enda
utloppet till västerhavet via Trollhättekanal
och Göta Älv. När vattnet stiger
över bräddarna är det inte mycket en
enskild räddningstjänst förmår. Länsstyrelserna
och Räddningsverket är
igång med att organisera samordnade
insatser, men även de lokala räddningstjänsterna
har börjat samarbeta,
säger Owe Halvors. Han anser också
att riksdag och regering måste fundera
på om det inte behövs en ytterligare
avtappning av Vänerns sjösystem, för
att avlasta kanalen och älven.
–Vi kan inte släppa ut hur mycket
vatten som helst i älven, då dränker vi
Göteborg!
FOTO: SVT
Klimatförändringarna ökar
risken för skogsbränder,
förklarar tv-.meteorologen
Helen Johansson.
FOTO: MATTON
En viktig del i förberedelserna för
naturkatastrofer som svåra stormar
och omfattande översvämningar är att
bygga upp depåer med länspumpar,
elverk och material till skyddsvallar.
–Det arbetet pågår också, men det
tar tid. Som det är nu så kan det ta
flera dagar att få ihop allt som behövs
för att vi ska kunna göra effektiva
insatser.
Trendspanare
i brandkåren
Med ett centralt och nio regionala
branschråd har Kommunal skapat ett
effektivt kontaktnät i hela Sverige
och verksamheten har redan haft
stor betydelse för vår yrkesgrupp.
I dag arbetar branschrådet bl.a. med
utbildning, förarbevis, arbetsmiljö,
jämställdhet och många fler frågor.
Och vi måste värna kollektivavtalet!
Branschrådet är Kommunals trendspanare.
Just nu är det allt fler som försöker
kringgå avtalets regler om arbetstid.
Att bilaga E behöver moderniseras
råder det ingen tvekan om. Men fortfarande
är det bilaga E som gäller. Den
kan ingen enskild gå in och ändra i för
att man har en annan uppfattning om
hur vår arbetstid ska förläggas.
Här har branschråden en viktig uppgift
att med vår yrkeskunskap se till att
avtalen följs. Vi ska tillsammans med
sektioner och avdelningar bevaka att
lokala lösningar inte försämrar villkoren
i kollektivavtalet.
Det är sorgligt att vi nu splittrar upp
oss i olika fack eller blir oorganiserade
och låter andra betala. Det gynnar
definitivt inte vårt yrke. För mig är det
självklart att alla inom räddningstjänsten
ska rymmas under en hjälm och att
Kommunal, som ju tecknar avtalet, är
bäst lämpat att organisera brandmän.
Den som ställer sig utanför eller blir
medlem i andra organisationer har ju
ingen chans att påverka arbetsvillkoren
och utvecklingen inom räddningstjänsten.
Hur man kan göra det valet är för
mig en gåta.
Owe Halvors
Ordförande i räddningstjänstens branschråd
TRYGG 3
FOTO: PER BERGBOM

RiB:are – eftertraktade
men svårfångade
Borgarbrandmän hette de förr i tiden. Sedan döptes de om till
deltidsbrandmän. Och de senaste åren har benämningen varit
RiB:are, räddningstjänstpersonal i beredskap. Kärt barn har många
namn: Gruppen är eftersökt som komplement till heltidsbrand-
männen – men blir allt svårare att rekrytera.
–RiB:arna fyller ett stort behov. Vi
har 75 stycken och tack vare dem
hinner vi mycket snabbare ut.
Många av dem har blivit väldigt
duktiga på sjukvård. De räddar liv i
väntan på att vår stora styrka ska
hinna ut, det kan ju ta 35-40 minuter
eller ännu mer, konstaterar Håkan
Graaf, brandmästare på Ludvika
Räddningstjänst.
Samtidigt konstaterar han att det blir
allt svårare att få tag i RiB:are. Arbetsmarknaden
blir tajtare och arbetsgivare
vill alltmer ogärna låta anställda vara i
beredskap.
–Det blir ju bortfall i produktionen
när någon ska rycka ut inom fem minuter
när larmet går. I dag har allt färre
arbetsplatser den luften i systemet.
Maskiner måste stängas, svetsar lämnas
åt sitt öde och barnen på dagis får
–Ändå är det
mycket viktigt att
RiB:are får en
ersättning på samma
nivå som heltidarna.
Annars riskerar vi en
lönedumpning.
4 TRYGG
en anställd mindre när barnskötaren
rycker ut, konstaterar Håkan Graaf.
Också andra faktorer spelar in vid
rekryteringen, som att båda föräldrar
tar lika ansvar i hemmet och det går
inte att hämta på dagis om man har
beredskap. Och en RiB:are måste ha
sitt arbete nära hemmet för att kunna
rycka ut på fem minuter.
–Tyvärr finns det inte så många människor
som fyller förutsättningarna.
Heltid går deltid
I Ludvika finns 28 heltidsbrandmän.
Fyra av dem fungerar också som
RiB:are i sitt hem var tredje eller var
fjärde vecka. Den lösningen har man
valt dels för att fylla upp behovet,
och dels för att heltidarna för med sig
mycket kunskap till deltidsgruppen.
–Det är ett evigt pusslande med
schemat för att få det att gå ihop, men
det fungerar bra, menar Håkan Graaf.
En av ”heltidsdeltidarna” är Mikael
Danielsson, som bor i Nyhammar, 2,5
mil från Ludvika.
–Jag tror nog det är en fördel för de
andra att ha mig med när vi rycker ut.
Jag har ju trots allt mer erfarenhet, konstaterar
han. Han började ha beredskap
i hemmet vid nyår, och under den
tiden har han ryckt ut på 5-6 larm.
RiB:arna har övningar ett par gånger
i månaden – och dessutom en träff en
gång om året. Den övriga tiden tillbringar
Mikael i hemmet, utan att ens
kunna åka och handla.
–Man blir väldigt låst och har ju
inget dagligt socialt liv. Jag förstår att
det är svårt att rekrytera deltidare,
det kräver att man håller sig inom en
väldigt snäv radie, säger Mikael som
försöker använda tiden till att pyssla
med huset och gården.
Låsta med beredskap
Också ”vanliga” RiB:are är låsta när de
har beredskap. Under var tredje eller
var fjärde vecka måste de vara redo att
ge sig iväg med fem minuters varsel.
–Givetvis är det en av orsakerna till
att det är svårt att rekrytera deltidare,
trots att beredskapen ger ett ganska
bra tillskott i kassan, säger Håkan
Graaf, som just denna dag har ett gäng
nya RiB:are inne för utbildning. De får
två hela veckors grundutbildning och
följer dessutom övningar och utryckningar
på stationen. I utbildningen
ingår också sju veckors studier i Räddningsverkets
skolor – med egna studier
däremellan.
Kraven för att få engagemang som
RiB:are är lägre än för en heltids-
brandman – man ska vara fullt frisk,
klara enklare tester och lätt rök-
dykning.
–Ändå är det mycket viktigt att
RiB:are får en ersättning på samma
nivå som heltidarna. Annars riskerar
vi en lönedumpning. Det är en av de
viktigaste fackliga uppgifterna när vi
jämför RiB:are och heltidare.
Här i vår kommun vill man spara och
anställa många deltidare. Men det
fungerar inte, speciellt inte nu när allt
fler deltidare slutar, konstaterar Håkan
Graaf, som också är fackligt aktiv och
medlem i Kommunals branschråd för
räddningstjänsten.

Mikael Danielsson (längst th) – heltidsbrandman som också är RiB:are – har fått en välbehövlig matrast mitt under brinnande skogsbrand. I förgrunden lassar
kollegan Mats Graaf in panerad fisk och remouladsås medan Mikael Öberg bär tillbaka den levererade maten.
Räddningsverket:
Beredskap bara delar av en dag?
Förr stod folk i kö för att få vara deltidsbrandmän,
RiB:are. I dag måste
räddningstjänsten ofta rekrytera den
personalen mer aktivt – just nu finns
i landet cirka 12 000 som arbetar
deltid.
Men fortfarande finns det till exempel
en potential att värva fler kvinnor.
Att få fler kvinnor är bra för hela kåren,
det snabbar på teknikutvecklingen. Det
konstaterar Håkan Axelsson, avdelningschef
på Räddningsverket.
Att rekryteringen blivit svårare tror
han till stor del beror på att den som är
brandman i beredskapstjänst måste bo
och arbeta på samma ort – vilket inte
är lika vanligt i dag som tidigare.
–Jag tror vi måste se på andra lösningar
i framtiden, så att en deltidare
inte är låst hela dygnet. I dag gör inte
avtalen det möjligt, nu finns bara varianten
heltidsanställd brandman och så
dessa som är upplåsta dygn i sträck.
Han ser också ett annat problem:
Företagen är inte längre lika villiga att
släppa till personal, speciellt kommunerna
har blivit ovilliga att låta de
anställda vara i beredskap för räddningstjänsten.
Över huvud taget ändras
förutsättningarna som att allt färre bor
på landsbygden och fler i städerna.
–Det blir en stor utmaning i framtiden,
vi kommer att få allt färre
räddningstjänster och hur ska vi då lösa
skyddet? Kanske kommer utvecklingen
att gå mot frivilligbrandkår, där exempelvis
byalagen tar ett ansvar...
Anders Danielsson
planerar jobbet
efter matrasten.
Av Ludvikas 28
heltidsbrandmän är
fyra också RiB:are.
Mikael Danielsson
är en av dem.
TRYGG 5
FOTO: BOO ERICSSON, DALADEMOKRATEN.
FOTO: BOO ERICSSON, DALADEMOKRATEN.

Försäkrad genom facket
– livet, hemmet, barnen, fritiden…
Den som är medlem i Kommunal
har automatiskt flera försäkringar
som ingår i medlemsavgiften:
Fritidsförsäkring som består av två
delar:
–Medlemsolycksfall-fritid, försäkringen
ger ersättning om du skadas på
fritiden i samband med olycksfall på
fritiden.
–Barngrupplivförsäkring, om ett barn
som bor hos dig och är folkbokförd
på din adress dör betalas ett halvt
basbelopp. Samma belopp betalas vid
missfall efter den 22:a veckan.
6 TRYGG
Hemförsäkring – förutom försäkringen
för lösöret i ditt hem ingår också
sådant som överfallsskydd, ansvarsförsäkring,
rättsskydd och reseförsäkring
som gäller för hela familjen.
Inkomstförsäkring. Den täcker upp
a-kasseersättningen till 80 procent för
inkomster mellan 18.700 och 35.000
kr/mån.
Kompletterings-TGL. När arbetsgivaren
har kollektivavtal har du en
grupplivförsäkring, TGL, på jobbet
– den här försäkringen gäller för medlemmar
som inte har den försäkringen
genom arbetsgivaren, till exempel om
efterskyddet i TGL har upphört för
den som är arbetslös.
Gruppsjukförsäkring RiB – se nästa
sida.
Du kan komplettera ditt försäkringsskydd:
Sjuk- och efterlevandeförsäkring är
en extra försäkring som du får erbjudande
att teckna förmånligt när du blir
medlem i Kommunal – den ingår inte i
medlemsavgiften.
Barnförsäkring – kan tecknas för
barn upp till 16 år och de kan ha kvar
försäkringen tills de blir 25 år. Högsta
ersättning är ca 2,5 miljoner kr.
BRF Heltid RiB Kommunal Heltid RiB
Medlemsavgift 150 kr 75 kr
Hemförsäkring 72 kr 72 kr
Olycksfallsförsäkring 24 kr 24 kr
Tillägg olycksfall 12 kr 12 kr
Yrkesförsäkring SAFE 0 kr 58 kr
Sjukförsäkring 60 kr 67 kr
A-kassa 305 kr 0 kr
Procentavgift 246 kr 54 kr
Försäkringar totalt
–Hemförsäkring
–Fritidsförsäkring inkl barngruppliv
–Kompletterings-TGL
–Inkomstförsäkring
–Gruppsjukförsäkring RiB
A-kassa
81 kr 81 kr
Summa 623 kr 308 kr Summa 547 kr 135 kr
Här kan
du jämföra
kostnader i
Kommunal med
BRF.
220 kr 0 kr
Avgifter i BRF respektive Kommunal
I tabellen ser du kostnader för medlemskap och de olika försäkringarna i BRF respektive i Kommunal. Avgiften för
att vara med i Kommunal är räknad på 23 000 kr/mån för en heltidare och 5 000 för en RiB:are. För dig som vill
jämföra vad du får för pengarna:
Sjukförsäkringen i BRF ger ersättning i 12 månader och i Kommunal 24 månader.
Kommunals speciella sjukförsäkring för RiB:are ger 1 500 kr/mån för den som inte kan jobba som brandman.
Kommunal har inte alternativet ”tillägg olycksfall”, men ersättningen i fritidsförsäkringen är trots det högre (som
högst två miljoner i ersättning jämfört med drygt 800 000 kronor).
Kommunals hemförsäkring har inget högsta belopp för lösöret i hemmet, BRFs hemförsäkring ger högst en miljon kr.
För saker som du har utanför hemmet är högsta ersättning för kommunalarna 40 000 kr, för BRF:arna 35 000 kr.

RiB:are i
Kommunal får ny
försäkring
En deltidsbrandman, RiB:are, som är med
Kommunal får nu 1 500 kr/månad i två år om
han/hon skadas och blir sjukskriven på heltid
från sitt uppdrag i räddningstjänsten.
Kommunal har skapat en ny gruppsjukförsäkring
speciellt för räddningstjänstpersonal
i beredskap.
Och försäkringen ingår i medlemsavgiften.
Den nya försäkringen innebär att
den deltidsbrandman som skadats och
därför helt måste upphöra med sitt
uppdrag i räddningstjänsten får 1 500
kr/månad under högst 24 månader.
Ersättningen betalas ut oberoende av
var skadan har inträffat – på jobbet,
på fritiden eller i arbetet i räddningstjänsten.
Det spelar heller ingen roll om
RiB:aren kan arbeta heltid på sitt ordinarie
jobb trots skadan, ersättningen
betalas i alla fall.
Försäkringen ingår som en del i
avgiften när en RiB:are blir medlem.
Den som har en lön på 5 000 kr i
månaden från räddningstjänsten
betalar en medlemsavgift på 135 kr
i månaden.
I den avgiften ingår också medlemskapet
i Kommunal – med förhandlingshjälp,
kamp för bättre arbetsvillkor,
utbildningar och annat som facket
hjälper sina medlemmar med. Dessutom
ingår alla de övriga försäkringar
som du kan läsa om här intill.
Du som vill veta mer om gruppsjukförsäkringen
eller de andra försäkringarna
kan ta kontakt med den som
är försäkringsansvarig på Kommunals
avdelning eller sektion där du bor.
Gå in på www.kommunal.se så hittar
du uppgifterna.
Fotnot: En deltidsbrandman, RiB:are,
kan vara dubbelansluten. Det är alltså
fullt möjligt att arbeta heltid som exempelvis
statstjänsteman och vara ansluten till ST
och dessutom vara medlem i Kommunal
som brandman på deltid. Du kan bara vara
med i en a-kassa - därför är avgiften i
tabellen 0 kr för RiB:are.
-Allroundträning är
viktigt, säger Mona
Hjortzberg som här
tränar pilates.
Nya sätt att träna:
Spinning, simning,
bodypump,
pilates, core…
Se där, några av de nya träningsformerna
som tar alltmer plats på
många brandstationer. Innebandy
och fotboll spelas fortfarande, men
inte lika mycket som förr. En orsak
är att skador är vanligare i lagsporterna,
en annan är att många vill ha
en allsidigare träning.
–Det gäller att träna även de små
muskelgrupperna, det behövs som en
grund för att bygga upp de stora musklerna.
Vi kör till exempel en hel del
core, det stärker bålen och bäckenet,
säger Mona Hjortzberg på Södertörns
räddningstjänst söder om Stockholm
som är en av de fysansvariga för sin
grupp på nio personer. Hon är själv van
vid hård träning, hon spelade tidigare
fotboll på hög nivå, i allsvenskan för
Djurgården.
När Mona började på Södertörn för
tio år sedan var fotboll, hockey-bockey
och innebandy de enda träningsformerna,
nu spelas de bara några gånger
i månaden.
–Det är viktigt med allroundträning
Vi kör till exempel cirkelträning med
material eller kroppen och vi tränar
till exempel simning och bodypump
tillsammans.
TRYGG 7
FOTO: JEREMIAS MIELONEN

Alingsåsmodellen gav tid
till förebyggande
Alingsåsmodellen är populär. Nu anammar allt fler av landets brandkårer
organisationsmodellen och anpassar den lokalt. Hos Alingsås räddningstjänst
är alla heltidsanställda och jobbar ibland dagtid. Räddningstjänsten
i beredskap är borta. Och det finns tid till förebyggande arbete och
utbildning.
–Alla tjänar på den nya modellen. Det
säger Stefan Löfgren, styrkeledare och
skyddsombud. Diskussionerna om det
nya systemet startade fem år innan
det var moget att införas.
–Det tog tid att övertyga oss. Jobba
dagtid var ett rött skynke för många.
Det skulle inkräkta på lediga dagar och
bli svårt för extraknäck. Farhågorna
visade sig ogrundade. Det kan ta tid att
ställa om, men vi får ut mer personligen
och chefen och samhället får ut
mer av oss.
–När vi förut jobbade dygntjänst
var det 90 sekunders anspänningstid
som gällde. Och man jobbade ett dygn
och var ledig tre. Men då kunde vi
inte ha viktiga övningar dagtid som att
rapellera på berg eller ha båtövning på
sjön, såvida inte chefen köpte in extra
personal.
Kompetensutveckling
Målet var att enbart ha brandmän på
heltid med en gedigen utbildning.
Räddningstjänsten i beredskap avskaffades.
Ett femte skiftlag anställdes
– plus en extra man på varje skiftlag,
utan att kostnaderna ökade.
–Med det gamla systemet hade vi
1,89 procent av den kommunala kakan.
Det har vi fortfarande, säger Stefan
Löfgren.
Sommartid splittras ett lag upp för
att täcka för dem som är lediga.
–Förut fick vi anställa 2-3 vikarier i
tre månader för att klara det och det
var inte billigt. I det nya systemet har
man ett dagpass mellan kl 8 och 16, går
hem, gör därefter ett dygnspass, och
har sedan ledigt tre dagar. Den som
8 TRYGG
–Mitt eget sociala liv har blivit bättre,
anser Stefan Lövgren. I det nya systemet
finns det möjligheter till att
kvalitetsutveckla mig själv och söka
de kurser jag vill.
har ett projekt kan byta dagtidsdag.
Infaller dagtidsdagen på röd dag eller
helgdag, faller den bort.
–Vi blir då skyldiga arbetsgivaren 21
timmar per år som vi får använda till
individuell kompetensutveckling.
Förebyggande
Alingsåsmodellen frigjorde en massa
tid för externutbildning och förebyggande
verksamhet. Man kan nu
utbilda i brandsäkerhet dagtid: kommunanställda,
företag, föreningar och
FOTO: PER BERGBOM

organisationer. Förut fick man köpa in
instruktörer.
–Det kostade mera. Kåren får nu
4 000 timmar till att utbilda tusentals
människor i brandskydd och annat
som hjärt-lungräddning och ’heta
arbeten’.
Stefan jobbar under en 20-veckorsperiod
sju nätter mindre än i det gamla
systemet och får därmed ytterligare två
hellediga helger.
–Det är bra socialt, jag kan vara
hemma med familjen, säger han.
Det här systemet skulle enligt avtalet
ge lägre ob-tillägg. Men en ny
förhandling gjorde att kåren lyckades
få upp lönen så att det motsvarade
tillägget – plus en extra hundring för
brandmännen och 250 för förmännen.
Extrafolk via mobil
Utan en räddningstjänst i beredskap
– hur klarar ni två larm samtidigt eller
en stor utryckning?
–Vi kan snabbt kalla in extrafolk via
mobilen. Ett meddelande kan låta:
Förstärkningslarm, grupp 2. Då har jag
några minuter på mig att kvittera
sms:et om jag kommer eller inte.
–Det är frivlligt om jag vill ställa upp,
men i avtalet står att jag ska ’seriöst
överväga att komma’. Räddnings-
chefen vet då snabbt hur många man
han får in. Är det riktigt allvarligt
slår han ’totallarm’ som går till allas
mobiler. Brandmännen får naturligtvis
IVPA-larm
räddar liv
Under samma helg lyckades brandmännen
i Slite rädda två personer som
drabbats av hjärtinfarkt. –Vi räddar
fler liv tack vare IVPA-larmen än vi gör
vid de tradtionella larmen. Det säger
Henrik Johansson, brandmästare på
Gotland.
På Gotland har brandkåren ryckt ut
i väntan på ambulans i hela 25 år. Allt
fler räddningstjänster inför nu den
typen av larm.
–Alla på de elva brandstationerna
på Gotland har fått utbildning och alla
bilar är utrustade med syrgas, defibrillator,
och material för Labc, berättar
Henrik, en av dem som synts i TV-
serien SOS-Gute i kanal 5. Redan i för-
ersättning för tiderna när de rycker ut
– ett sms-avtal har tecknats. Det ger en
fast årlig ersättning på 2 350 kronor.
Varje gång en brandman accepterar att
komma ger det 370 kronor plus pengar
för kvalificerad övertid.
–Men det är ett hyfsat extraknäck
som ger mer än en vanlig löneförhöjning,
anser Stefan Löfgren.
–Allingsåsmodellen
är väldigt positiv,
jobbet är mer varierat.
-Nu kan vi göra ett
bättre förebyggande
arbete.
I början var många kritiska, men nu
fungerar det bra, menar Stefan: I dag
kan två man vara på utbildning, några
kör kemövning, en tredje kanske driver
ett eget projekt.
Tog fem år
–Men mycket hänger på styrkeledaren
som måste kunna planera dagtids-
dagarna smart; kunna se framåt en
månad och lägga in luft i planeringen.
Henrik Johansson, en av
brandmännen i Femmans SOS-Gute.
sta avsnittet visades hur detta fungerar:
När ingen ambulans finns tillgänglig eller
är för långt bort rycker brandkåren
ut för livräddning. Oftast gäller det just
hjärtinfarkter.
Börje Lindgren, chef för räddnings-
avdelningen och Per Andersson, räddningschef,
kom med idén till Alingsås-
modellen och var noga med att få
samtliga med på förändringen.
–Det tog fem år av diskussioner och
förhandlingar innan modellen kunde
börja genomföras, och att övertala
politikerna i Alingsås tog lång tid, säger
Stefan Löfgren.
Röster om Alingsåsmodellen:
–Det är väldigt positivt, säger brandmannen
Hugo Holmberg. Jobbet är
mer varierat, man kan arbeta dagtid
och göra sådant som inte var möjligt
förut – som till exempel att genomföra
större övningar och åka på utbildningar.
Han får medhåll av kollegan Per
Mood, som menar att det framför allt
gynnar den personliga utvecklingen.
–Vi kan ta mer ansvar för arbetsuppgifterna
och kan välja vad vi vill jobba
med. Jag kan driva projekt som jag
gillar och jag har haft nytta av det nya
arbetssättet för min utbildning.
Per Anderson är räddningschef och
en av dem som utvecklade modellen.
–Nu kan vi göra ett bättre före-
byggande arbete. Den här organisationen
har en utvecklingspotential både
för verksamheten och för individen.
–När vi kan planera fullt ut som det
är tänkt, nästa år har vi förhoppningsvis
en väldigt bra arbetsmodell, menar Per
Andersson.
FOTO: LOUISE WIKER/KANAL 5
Erfarenheterna på Gotland har visat
att prioriteringarna är viktiga: Det
gäller att sovra bland larmen och inte
åka på lättare skador där man ändå inte
skulle kunna göra nytta.
TRYGG 9

Uppdrag för branschrådet:
Förarbevis, hot och våld, LSO,
cancerrisker, jämställdhet…
Ett förarbevis bör införas. Lagen om skydd vid olyckor måste göras
tydligare. Kvinnor och män ska ha lika villkor. Brandmän ska inte utsättas
för cancerrisker. Detta är något av allt som Kommunals branschråd
kämpar för just nu.
10 TRYGG
Detta är branschrådet
Kommunals branschråd för räddningstjänsten arbetar med
allt som rör brandmannayrket: arbetsmiljö, arbetstider, löner,
utbildning och säkerhet.
Branschrådet sitter också med i EU-projekt och olika
utredningar inom Räddningstjänsten. Dessutom sitter
en av representanterna med i Räddningsverkets styrelse.
Branschrådet är remissinstans i frågor som rör verksamheten.
Branschrådet består av 25 brandmän från hela landet. Dessutom
finns nio regionala branschråd, som leds av en medlem
från det centrala branschrådet.
Hög tid att införa förarbevis!
–Det är märkligt att den som kör taxi
eller truck måste ha ett speciellt förarbevis,
men inte den som kör ambulans
eller brandbil i 200 kilometer i timmen,
säger Owe Halvors i branschrådet.
Branschrådet har länge kämpat för
en nationell utbildning som leder till
ett förarbevis för förare av utryckningsfordon.Två
motioner behandlades i
riksdagen sommaren 2008 – men de
avslogs. Nu samarbetar man i stället
med olika trafikcenter för att skapa en
utbildning utifrån rekommendationer
från Vägverket, Arbetsmiljöverket
och SKL, Sveriges Kommuner och
Landsting. Branschrådet är en referensgrupp.
–I framtiden kan simulatorn bli en
del av utbildningen. Jag ser framför
mig hur simulatorn körs runt i Sverige
på en trailer till de ställen som har
utbildning.
–Vi ser en tydlig trend att olyckorna
vid utryckningar ökar, det visar att ett
förarbevis är nödvändigt. Både nyutbildade
sjuksköterskor i ambulans och
nyutbildade brandmän är nu så pass
unga att de har väldigt liten körvana
när de sätter sig bakom ratten vid en
utryckning, säger Owe.
LSO får inte
användas
som sparlag
LSO – lagen om skydd vid olyckor
– kräver en hel del förtydliganden,
anser branschrådet.
Lagen har i viss utsträckning använts
som ”sparlag”. Eftersom kommunerna
har beslutanderätt har man
valt att strama åt verksamheten med
stora neddragningar som följd. –Men
det är absolut inte avsikten, menar
Owe Halvors, branschrådets ordförande.
I lagen talas om förebyggande
verksamhet, men avsikten är inte att
utryckningen ska få stryka på foten för
den skull. Det ska vara jämvikt mellan
förebyggande och utryckning.
Kanske ett förar-
bevis skulle innebära
att ett F lades till
på körkoret?
FOTO: PER BERGBOM

Peter Erlandsson
”Viktigt att
vi kan stödja
varandra”
Vår främsta uppgift är att skapa kontaktnät
så att vi kan utbyta erfarenheter
och stödja varandra på de olika
stationerna. Det säger Peter Erlandsson,
brandman i Gislaved, som är
medlem i det regionala branschrådet i
Jönköpings län – ett av nio i landet.
I länet finns fem räddningstjänster.
En person från varje station sitter
med i det regionala branschrådet och
en medlem är också med centralt.
Under de fyra-fem år som Jönköpings
branschråd funnits har man bland annat
gjort ett antal enkäter.
–Vi har till exempel frågat om synen
på kvinnliga brandmän. Den visade att
80 procent var positiva till fler kvinnor
i kåren, men att man var emot kvotering,
säger Peter Erlandsson.
En annan enkät visade att många
efterlyser bättre ledarskap. Resultaten
av enkäterna och andra frågor som
diskuteras tas sedan upp i det centrala
branschrådet. De fem medlemmarna
träffas några gånger per år ute på de
olika stationerna. En gång om året
träffar man också de regionala branschråden
i länen runt omkring.
–I år ska vi vara i Oskarshamn och
bland annat gå en kurs i hur man driver
ett arbetsmiljöärende.
På senare tid har rådet tvingats anpassa
budgeten genom att inte träffas
så ofta. I stället sköts kontakterna via
telefon och e-post.
Branschrådet samlar erfarenheter
FOTO: MALIN NILSON
Hot mot
brandmän
Hot och våld mot brandmän har blivit
vanligare. I Rosengård i Malmö har
brandmän varit speciellt utsatta.
–Det blir svåra avväganden för mig
som skyddsombud. Jag ska värna om
mina kollegers säkerhet, men jag är
ju också brandman och måste försöka
rädda liv om jag ska sova gott på natten.
Det säger Bertil Ahlgren på
Räddningstjänsten i Jägersro. Där har
meningarna ibland varit delade om hur
brandmännen ska bete sig till exempel
vid en villabrand när styrkan utsätts för
stenkastning: Hur ska man göra – vänta
på polis? Eller trotsa den fara man själv
utsätts för och rädda liv?
–Det är en klar facklig fråga och vi
har diskuterat det här i gruppen, säger
Bertil och berättar att det nu har lett
till nya riktlinjer: Vissa utvalda adresser
har pekats ut som extra riskabla för
Femtio olika
arbetstider
–Det finns femtio olika lokala avtal i
kollektivavtalets bilaga E som reglerar
arbetstiderna. –Vi har arbetat för
att få något lösligare formuleringar i
bilagan, så att vi kan få lokalt anpassade
arbetstider utan att behöva speciella
lokala avtal.
–Det ska vara möjligt att till exempel
kunna jobba med kombinationsstyrkor
utan att det strider mot avtalet, säger
Owe Halvors. Det här är en ständig
käpphäst för oss i branschrådet, och
förhandlingarna med arbetsgivaren har
hakat upp sig.
FOTO: PER BERGBOM
brandmännen – och där ska styrkan alltid
invänta polis innan insatsen startas.
På grund av attackerna vid Rosengård
har en hel del åtgärder vidtagits
– som att utryckningsfordonen försetts
med förstärkt sidoglas. Och ett omfattande
samarbete har påbörjats för att
stävja bråken – mellan brandkåren, polisen,
sociala myndigheterna, stadsdelsnämnden
och skolorna. Många föräldrar
och föreningsmänniskor har nu engagerat
sig och det har gett goda resultat.
Små fordon
med stora däck
vinner terräng
Det behövs utbildning för att köra
4-hjulingar och 6-hjulingar. Det menar
Lars-Håkan ”Ladde” Svensson, brandman
i Karlshamn, medlem i Kommunals
branschråd – och, inte minst,
skogsbrukare med mångårig erfarenhet
av att använda 4-hjulingar i skogen.
Han hoppas att utbildning på de små
fordonen med de stora hjulen ska ingå
i ett förarbevis, den dagen det kommer.
Ute i samhället händer snart lika
mycket olyckor med de här fordonen
som med scootrar, konstaterar han och
menar att alla som kör dem bör utbildas.
När det går fort och de är tungt
lastade är en olycka lätt hänt. Själv fick
han utbildning av säljaren.
–Kan man ratta en sån här är den
säkert ovärderlig när man måste ut i
oländig terräng, vid oljeskydd, skogsbränder,
om en häst gått ner sig i ett
dike eller nåt annat, säger Ladde, som
är Kommunals representant i Basbilsprojektet
med bl a Räddningsverket.
FOTO: PATRICK PERSSON/SYDSVENSKAN
TRYGG 11

Kvinna, brandman och chef
Anneli Hadelöv är kvinna och brandman – vilket inte är så unikt längre,
det finns i dag närmare 70 ”brandkvinnor” i landet. Idag är det unika att
hon är chef. Anneli är styrkechef och leder fem män vid utryckningar.
Anneli själv verkar inte tycka att
det är speciellt märkvärdigt att vara
kvinna, brandman och chef.
–Jag gillar att driva på och motivera
människor till att göra en bra insats.
Det känns minst lika viktigt som att
stå längst fram med motorsågen, säger
hon. Och hon bara skrattar som svar på
frågan om hon har stött på fördomar
från de fem män som hon leder:
–Nej, men jag är ju chef så de kan
inte säga så mycket. Kanske är det
rentav lättare för mig att vara chef, som
kvinna aspirerar jag ändå inte på att
vara en självklar medlem i gänget.
Förebild för andra
Anneli vill vara en bra förebild och underlätta
för de tjejer som kommer efter
i yrket. Och för henne är det självklart
att alla, både kvinnor och män, ska
kämpa på lika villkor för att antas till
yrket.
–Det finns många fördomar, som att
vi kvinnor inte skulle ha fysik nog. Visst
måste man vara i god form, men det är
inte så krävande som många tycks tro.
Dessutom är det här jobbet mycket
mer än råstyrka. Vi arbetar ju väldigt
mycket förebyggande, vi föreläser, är
ute på skolor, dokumenterar på företag,
sköter tillsyn och vi jobbar mycket vid
datorn.
–Det här jobbet passar absolut för
kvinnor! säger Anneli och tillägger att
hon haft tur som hamnat i Södertörns
brandförsvar som ligger långt framme
bland annat med det chefsprogram
som hon är en del av.
Villkoren börjar nu dessutom bli
överkomliga och möjliga även för kvinnor
i hela landet, något som Anneli
välkomnar:
–I Stockholm var kraven tidigare
rent horribla. Till vilken nytta! Men
kanske blir det lite märkvärdigare att
vara brandman om kraven är skyhöga,
säger Anneli med ett stort skratt.
Anneli har ett leende på läpparna mest
12 TRYGG
hela tiden. Endorfinerna och energin
tycks bubbla i hennes kropp – inte nog
med all träning hon får på jobbet, hon
leder tre gympapass i veckan på stan,
hon cyklar, springer, hon har två barn
och man; kort sagt, hon är igång hela
tiden.
–Det blir som ett gift att röra på sig,
säger hon.
Anneli Hadelöv har
alltid sökt sig till
fysiska jobb. När hon
var liten drömde hon
om att bli polis, idag
trivs hon som brandman
– och chef.
Maken ställer upp
Vi sitter vid köksbordet i radhuset i
Södertälje. Anneli ska strax iväg för att
leda ett gympapass, maken Christian
ringer och berättar att han ska spela
innebandy efter jobbet. Då får åttaåriga
Emma följa med pappa.
”Testerna ska
inte vara
onödigt tuffa”
Tester som är relevanta – och lika för
hela landet. Det är ett av de mål som
Kommunals kvinnliga nätverk har för
sitt arbete.
Kvinnliga brandmän finns över hela
landet. Men på vissa stationer finns
Nätverk för kvinnliga brandmän
–Det är en förutsättning att ha en man
som självklart ställer upp. Jag jobbar
natt, och det ökar kraven på att pussla
ihop tillvaron.
Som tur är så är Christian inte
svartsjuk heller, fast vi bara är sju kvinnor
bland 300 brandmän på stationen,
säger hon – och skrattar stort igen.
Anneli har tidigare suttit med i branschrådet,
men just nu är hon inte fackligt
aktiv. Chefsutbildning och annat tar för
mycket tid. Men hon konstaterar att
det fackliga arbetet behövs.
Stor respekt för facket
–Jag har fått stor respekt för alla som
lägger ner mycket fackligt arbete. Alltför
många tror att fackligt aktiva bara
smiter från jobbet och åker på glassiga
konferenser. Men Kommunal driver ju
verkligen brandkåren framåt, jobbar
för vettigare arbetsmiljö, för att testerna
ska bli lika i landet, för att vi ska
ha vettig utrustning, för en bra lön – ja,
för allt som rör oss i jobbet – och så går
brandmän och lämnar Kommunal och
går in i BRF, som inte ens har avtalsrätt
för oss brandmän. Jag kan bara inte
förstå dem, säger Anneli, rusar uppför
trappan, tar på sig träningskläderna
och ger sig iväg mot träningslokalen för
ett svettigt gympapass.
inte en enda även om personalstyrkan
är stor. En orsak kan vara att fystesterna
skiljer sig mellan stationerna. Där
testerna är extra hårda blir det svårare
för kvinnor att ta sig in.
–Man kan ju fråga sig om fystesten
är relevanta för vårt arbete eller om
de är onödigt högt ställda, säger Mona
Hjortzberg, brandman på Söder-
törns räddningstjänst och aktiv
inom branschrådet för räddningstjänsten.
Dessutom är hon en av tre
kvinnor som ingår i fackliga nätverket

–Kanske är det rentav lättare för mig att vara chef än för en man.
Som kvinna aspirerar jag ju ändå inte på att vara en i gänget, säger
WERNLID
Anneli Hadelöv, som är ensam i landet om att vara kvinna,
EVA
brandman och chef. FOTO:
HKBM – heltidskvinnliga brandmän.
–Vi vill absolut inte se någon kvotering,
det är inte den vägen vi ska få in
kvinnor. Villkoren ska vara lika. Däremot
ska det naturligtvis inte ställas
onödigt hårda krav för att bli antagen.
Vi vill nu påverka Räddningsverket för
att få relevanta tester över hela Sverige.
Mona började själv som brandman
för tio år sedan. Under den tiden har
en del hänt: vissa rutiner har ändrats
och en del material har blivit lättare.
–När jag började hade vi dubbla slangar
i korgarna, nu är de enkla och väger
alltså mindre. Vi har också kompositpaket
i stället för stål. Förändringarna
har gått fortare genom att fler kvinnor
kommit in i yrket, det tror Mona – även
om det ännu inte gjorts tillräckligt. Och
att materialet i vissa avseenden gjorts
lättare kommer inte bara kvinnorna till
del, också männen drar fördel av detta:
–Ingen individ mår bra av en onödigt
hög belastning, säger Mona men tillägger
att det ännu återstår en hel del att
göra. Som att det fortfarande är svårt
för de relativt sett små kvinnorna att få
passande kläder.
–Vi måste få producenterna att verkligen
få upp ögonen för att vi faktiskt är
cirka 70 kvinnor i hela landet, så att de
skräddarsyr kemdräkterna.
–Fortfarande behövs faktiskt kvinnliga
nätverk för att ta tillvara våra
rättigheter och intressen, konstaterar
Mona Hjortzberg – som är med i ett
nätverk till: Alla Sveriges kvinnliga
brandmän. De kallas till en nätverksträff
en gång om året.
TRYGG 13

Röken hinder
vid larm i gruvan
Rasrisk när berget hettas upp och
kraftig rök som sprider sig i gångar
och orter. Det är vad brandmännen i
Kiruna måste hantera när brandlarmet
går i Kirunavaaragruvan. Men till
skillnad från alla andra som jobbar
under jord får brandmännen inget
risktillägg, en sak som Kommunal
kommer att driva.
Med en specialbyggd underjordsbrandbil
kan det elva man starka
skiftet ta sig ner i underjorden under
Kiruna. Till exempel måste bilen klara
att bromsa sig utför flera kilometers
nerförsbacke, utan att bromsarna brinner
upp.
–Vi har med oss väldigt mycket
pulver och ett 30-tal luftpaket för att
kunna jobba länge där nere. Det svåra
är att nå fram till brandhärden, det
kan ta stopp på grund av röken flera
kilometer från branden, säger Lasse
Broström, räddningsledare för ett av
skiften och med i både det regionala
och centrala branschrådet. Han har
varit brandman i Kiruna i 25 år och har
varit nere i gruvan ”några gånger” som
han säger.
14 TRYGG
Gruvan har två nerfarter och vill
det sig väl kan brandrök med hjälp av
ventilationsfläktarna styras till den ena
nerfarten, så att brandmännen kan
använda den andra.
–Man måste försöka komma fram
från en nivå under branden för att inte
hindras av röken,
Riskanalys
LKAB är skyldigt att hålla en egen
räddningsstyrka, men bolaget köper
tjänsten av kommunen. Så förutom
fem eller sex man per skift finns en
räddningstjänst i beredskap med fem
man per skift.
–Det var först när de gjorde om våra
tjänster och drog in en nattjänst som
det gjordes en riskanalys. Så nu ska vi
få gå en bergarbetarutbildning för att
lära oss bedöma bergets hållfasthet,
säger Lasse Broström.
Och det kan behövas. När berget
hettas upp vid en brand kan det spricka
och stora sjok kan störta in. Ändå har
brandmännen alltså inget risktillägg i
underjorden – något som facket kommer
att jobba för.
I gruvan finns 30 mil
vägar i berget.
LKAB kör alltid före med
guide när räddningtjänsten
ska ner i gruvan.
Nu kommer de
små styrkorna
Små styrkor med 1+2 brandmän blir
allt vanligare. På Räddningstjänsten
i Haninge har man ryckt ut med små
styrkor i fem år – på dagtid som
komplement till de större styrkorna.
–Det fungerar oerhört bra, säger
styrkeledaren Micael Jansson.
De små styrkorna är ofta ute på
förebyggande uppdrag och sprida över
förbundsområdet, detta gör att räddningsstyrkan
snabbare kommer fram
till den nödställde.
På Södertörn använder man Mercedes
Sprint som är utrustad med
ordentliga klippverktyg för trafikolyckor,
defibrillator för sjukvårdslarm
och en mindre pump för första
insatsen vid brand.
Ett problem med satsningen på
mindre styrkor är om de kommer först
exempelvis till en villabrand – de är
nämligen inte en full rökdykargrupp.
Det enda problem Micael Jansson ser
med satsningen på mindre styrkor är
om de kommer först exempelvis till
en villabrand – de är nämligen inte en
full rökdykargrupp.
–Men vid såna larm är redan förstärkning
på väg och första styrkan kan
ta itu med andra räddningsinsatser på
platsen och förbereda för rökdykningen,
säger Micael Jansson och konstaterar
att de små styrkorna avgjort har
kommit för att stanna.
FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN I KIRUNAEÅ

Skydd mot cancerrisk:
Av med kläderna!
Av med larmstället direkt efter utryckningen
– innan du åker tillbaka
till stationen. Och in med kläderna i
tvättmaskinen efter varje uppdrag
som inneburit kontakt med främmande
ämnen.
Den rutinen har brandstationen i
Skellefteå infört för att minska exponeringen
för farliga partiklar och ämnen
som fastnar i kläder och utrustning.
När uppdraget är slutfört drar de flesta
av sig andningsskyddet, åker tillbaka
till stationen och hänger in larmstället i
skåpet. Så har brandmännen gjort även
i Skellefteå. Men inte längre.
–Det finns en oro inom skrået att
vi är väldigt utsätta för cancerogena
ämnen. Och det finns forskning som
visar att brandmän löper större risk att
drabbas av bland annat testikelcancer.
”SMO ändrar
arbetet på sikt”
80 veckor i stället för 15. Det är en
enorm skillnad på utbildningen till
brandman sedan Lagen om skydd mot
olyckor kom 2004.
–På sikt tror jag den nya lagen och
utbildningen kommer att påverka
Marcus Wedin
FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN
Så vi började fundera på vad vi kunde
göra åt det, säger huvudskyddsombudet
Stefan Magnusson.
Stefan och hans kollegor gjorde ett
enkelt flödesschema som de presenterade
för ledningen. Resultatet blev en
helt ny rutin där larmkläderna tas av
och läggs i plastsäckar innan gruppen
åker tillbaka till stationen. Väl tillbaka
läggs allt direkt i tvättmaskinen.
Stefan berättar att hans kolleger
under tre veckor bekämpade en svår
brand i en soptipp. –Själv hade jag
semester, men jag tänkte att det måste
lukta som tusan på stationen. Men det
kändes ingenting, tack vare den nya
rutinen. Det enda stationen behövt investera
i är ny tvättmaskin, torktumlare
och torkrum, så att allt är tvättat och
torrt på tre timmar.
räddningstjänsten väldigt mycket. Men
när vi är ute på ett larm är det ingen
skillnad i hur vi jobbar, säger 26-årige
Marcus Wedin, en av de första som
gått den nya utbildningen Skydd mot
olyckor, SMO. På Vänersborgs
brandstation jobbar Marcus med kolleger
som har den äldre utbildningen.
–Tidigare var utbildningen mer
fokuserad på skadebegränsning när
olyckan väl var framme. SMO är en
bred, samhällsorienterad utbildning,
som till stor del är inriktad på förebyggande
arbete och på att ta vara på
erfarenheter från bränder och olyckor,
säger Marcus.
Hans karriär som brandman började
i lumpen. Sedan vikarierade han i industribrandkåren
på Saab i Trollhättan
innan han blev anställd på NärFs brandstation
2003. Kort därefter började han
sin SMO-utbildning.
Utbildningen är inte bara till för dem
som ska bli brandmän. En tanke är att
man ska kunna jobba med skydds- och
säkerhetsfrågor inom olika sektorer i
samhället och en av praktikterminerna
ska man vara ute på ett företag. För
Marcus blev det Volvo Aero i Trollhättan.
Marcus tror att arbetet inom
räddningstjänsten kommer att förändras
väldigt mycket på sikt.
Brandmännen i
Skellefteå drar
av kläderna direkt
när uppdraget är
slutfört.
Fotnot: Kommunal ingår i en grupp som nu
tar fram gemensamma rekommendationer
för hur man förebygger cancerrisker inom alla
räddningstjänstens områden. Där sitter också
SKL, Arbetsmiljöverket, Räddningsverket, BRF
och SKTF.
”Låga krav vid
antagningen till
SMO-utbildningen”
De krav som ställs för att antas
till SMO-utbildningen är i många
fall lägre än fyskraven för att få
jobb på en räddningstjänst. Flera
nykläckta brandmän nekas därför
jobb efter examen trots att deras
fystestvärden räckte för utbildningen.
–Räddningsverket bör tydligt
informera om att kraven vid antagning
är lägre än de som gäller för
att få jobb, som exempelvis rullbandstestet.
Vid antagningen räcker
det att klara 4,5 km/tim, medan det
krävs 5,6 för att få jobb.
–Det här diskuterar vi i branschrådet
med Räddningsverket. Vi vill
se dels en ordentlig information
om att det blir hårdare krav när
man gått ut skolan, dels att man
under SMO-utbildningen genast
sätter igång ”att träna till hundra
procent”.
Annars ger man helt fel signaler,
konstaterar brandmannen Mona
Hjortzberg.
TRYGG 15
FOTO: PER BERGBOM

Vi måste bli fler!
Att få vara med och beställa skyddskläder, verktyg
och möbler kan kanske kännas viktigare än
kollektivavtalets innehåll. Varje avtalsrörelse innebär
en detaljerad granskning av vårt nuvarande avtal, och
vi glömmer att det inte bara gäller vad vi kan få i
ökad lön utan också övriga trygghetsavtal, som vi
lätt tar för givna.
Självklart har även jag funderat över
värdet med att vara med i facket. Diskussionen
om ett eget branschförbund
har ibland känts lockande, men frågan
är – kan ett litet förbund bevaka hela
vårt yrkesområde? Flertalet medlemmar
skulle bestå av RiB:are.
Hur länge skulle de vilja vara med
och finansiera heltidens yrkesfrågor?
Stora delar av vår totala arbetstid
består till skillnad från deltidarna av
andra sysslor, för de flesta av oss är
utryckningstiden den lilla delen av
arbetstiden.
Under mina år inom räddningstjänsten
har man inom facket lagt ner åtskilliga
timmar på att hitta bra former för semester,
arbetstidsavtal, förberedelsetid
och storlek på styrkor. Nya krav säger
att vi måste ta större ansvar, fokusera
mer på det förebyggande arbetet,
bättre spegla samhället och bli bättre
på att rekrytera kvinnor och personer
med annan etnisk bakgrund.
Facklig information från
Kommunals branschråd för
räddningstjänsten
Text: Lalla Lindström,
Jens Busch, Per Bergbom.
Omslagsfoto: Eva Wernlid.
Layout: Hemma.
Produktion: Kommunal,
Box 190 39, 104 32 Stockholm.
Art nr 7141 813 Dec 2008.
Du kan också anmäla dig via
hemsidan, www. kommunal.se
Mitt eget engagemang har de senaste
åren handlat om att hitta nya former för
ett nybildat räddningstjänstförbund. Att
slå ihop flera äldre organisationer är inte
lätt. En erfarenhet som delas av andra
i branschrådet. Tyvärr lyssnade inte de
beslutande på oss och många misstag
har upprepats. En följd har blivit att en
hel del medarbetare inte längre trivs
på sin arbetsplats. Något som måste ses
som unikt på en brandkår.
Att bevaka hela vårt avtalsområde
kräver stora resurser och det är min
övertygelse att detta kräver en stor och
inflytelserik organisation, med rötterna
i arbetarrörelsen. Det finns plats
för brandmännen inom Kommunal.
Vi är en del av den offentliga sektorn,
finansierade av skattemedel och styrda
av politiker. Vi bidrar till vår välfärd,
precis som så många andra inom Kommunal.
Vi har i vår vardag väl så mycket
gemensamt med övriga medlemmar
inom Kommunals avtalsområde! Vi har
inom Kommunal ett väl fungerande
branschråd för räddningstjänsten som
Bli medlem du också!
Martin Lundqvist
skriver om
jobbet, facket
och framtiden.
arbetar med våra yrkesfrågor. Inom
Kommunal har vi ombudsmän med
bred erfarenhet både generellt och
av vårt eget avtalsområde. Vi har flera
gånger haft representanter närvarande
tillsammans med ombudsmän när vi
har förhandlat om olika avtal.
Det är oerhört viktigt att fler engagerar
sig och deltar aktivt. Risken finns
annars att det blir några få personers
åsikter som gäller; jag och andra förtroendevalda
behöver både granskas
och stöttas. Vi får inte bli en enmansshow
där enskilda personer kan få
skutan att tippa över.
I Sverige har vi en unik möjlighet
att medverka på arbetsplatsen. Trots
allt har vi många fina trygghetsavtal.
Räddningstjänsten har fortfarande hög
status hos medborgarna och till skillnad
från många andra yrkesgrupper får
vi fortfarande stor uppmärksamhet för
vad vi gör. Var rädda om det!
Martin Lundquist
Station Lund Räddningstjänsten Syd
Ja jag vill bli medlem i Kommunal – skicka mig en medlemsblankett!
Namn Telefon
Adress
Skicka kupongen till Frisvar, Kommunal, 110 19 Stockholm – inget frimärke behövs.
FOTO: EVA WERNLID