Jordens framtid – i våra händer - Sveaskog

More documents

Recommendations

Info

jakt&FISkE ”mina kunder får gå på vatten” JAKT. för jaktentreprenörerna på Sveaskogs marker är hösten högsäsong. men vad gör de när frosten kommit och snön hänger i luften? Viltvård, marknadsföring och försäljning är några svar. men lite jakt och fiske hinns också med. – I november är det fortfarande högsäsong för jakt. Det är då vi ska leverera allt det vi har producerat. Då har vi minst ett par jakter per vecka, säger Mats Ola Johnsson som driver sitt företag i Hasselfors och Skogaholm i Bergslagen. Under november går den intensiva jaktsäsongen över från älg till vildsvin, rådjur och hjort. Sedan väntar en lite lugnare period i december när julen närmar sig. Då finns det tid att ta hand om fakturor och bokföring efter högsäsongen och även hålla lite mindre jakter. Kring jul börjar också arbetet med att planera och sälja in nästa säsong. Pimpelfiske lockar Samtidigt innebär vinterkylan att så fort isarna lagt sig drar pimpelfiskesäsongen i gång. – Det är en verksamhet som växer. Företag tar med utländska gäster som får ”gå på vatten” och fiska regnbåge. Det är något exotiskt och exklusivt som många aldrig har upplevt tidigare, säger Mats Ola Johnsson. För kollegan Björn Larsson i Ekopark Jovan i Västerbotten ligger högsäsongen tidigare. I september är älgjakten med riktigt stora tjurar ett dragplåster. Under hela senhösten är jakten på orre och tjäder betydelsefull, men i november och december är lågsäsongen ett faktum. – Dagarna är korta och det är mörkt. Men när ljuset kommer tillbaka i januari har vi en liten topp för jakt på tjädertupp, plus en del vinterturism, säger Björn Larsson. Från och med november lägger han krönika | jakt jakt och vilt berör. Den här hösten har bjudit på många ämnen att bli berörd av och upprörd över. Sveaskog tog i år beslutet att alla som ska jaga björn också ska ha genomgått en godkänd björnjaktsutbildning. Vi har fått positiv respons på det från både jägare och allmänhet. Det känns bra! Låt oss nu hoppas att mer träning och förberedelser inför björnjakten också har avsedd effekt, det vill säga färre skadeskjutna björnar. Tyvärr får jag emellanåt höra historier om jägare som kastat i väg ett skott på en löpande björn. Det är något som jag upprörs över. De allt större klövviltstammarna i Göta- 12 forum sveaskog 5 • 2009 is kan vara exotiskt. För naturturister från sydligare breddgrader är det ofta en stor upplevelse att få pimpla på en istäckt sjö. mycket tid på viltvård, underhåll, marknadsföring och försäljning. – Jakten säljs ett halvår i förväg, så det finns en hel del att göra även under vintern, säger han. Både för Mats Ola Johnsson och Björn Larsson är den svenska marknaden viktigast, men även norska besökare är betydelsefulla. Till Bergslagen kommer också många danskar, medan Jovan i Västerbotten relativt ofta gästas av människor från norra Italien. – Med mer pengar till marknadsföring skulle det gå att locka hit fler. Det behöver bara bli lite mer känt. En idé jag har är att erbjuda julfirande med tomte och snö garanti i en unik miljö, säger Björn Larsson. THomAS ÖSTBErG Bygg jakt och förvaltning på fakta land och dessa djurs påverkan på produktionsskogen debatteras också flitigt. Älgstammen kommer på grund av god tillgång på föda att föröka sig rejält under några år framöver. Min förhoppning är att alla berörda markägare och jägare gemensamt tar ett beslut där målet är en kvalitativt god älgstam. Viltbetesskadorna behöver inte skena i väg om vi planerar förvaltningen klokt och jobbar med långsiktiga foderskapande åtgärder. medier har under sommar och höst rapporterat om vargförekomst långt ner i södra Sverige. Kreatursägare har blivit tagna på sängen innan de ens hunnit tänka ordet varg. Är det så konstigt att vargarna vandrar söderut? Vart ska alla valpar från de cirka 25 kullarna ta vägen? När vargarna är 1 – 1,5 år ger de sig ut på vandring med målet att skapa ett eget revir. Vandra långt och snabbt, det kan de. Här blir jag inte direkt upprörd utan mer förvånad över att detta kommer som en överraskning för någon. Någonstans måste informationen om ett av våra största rovdjur ha klickat. Med en dåres envishet upprepar jag: bygg jakten och förvaltningen på fakta, utbilda berörda, samarbeta och sätt tydliga mål! Överträffar förväntningarna mats ola johnsson företag: ekosafari aB. Plats: Hasselfors (drygt 12 000 hektar) och skogaholm i Närke (cirka 1000 hektar). motto: genomtänkt och förberett. ”Jag vill överträffa kundernas förväntningar. De ska åka härifrån med känslan att de fått mer än vad de betalat för.” Satsar på kvalitet björn larsson företag: Lyckans hund- och friluftsliv. Plats: ekopark Jovan, västerbotten (6 500 hektar arrenderas av sveaskog). motto: god vilt- och jaktetik. ”kunden ska möta välskötta marker och anläggningar. Det ska finnas en känsla av kvalitet i upplevelse och mottagande.” jimmy pettersson är vd för sveaskog Naturupplevelser. Ledig tid ägnar han åt familjen, jakt, egna jakthundar och fiske.
många Fornminnen och andra kulturlämningar riskerar att skadas av skogsbruket. Med hjälp av det webbaserade verktyget ”Skogens kulturarv” kan skogsägare och entreprenörer få kunskap om hur de kan skydda och vårda kulturmiljöer. Här en fångstgrop vid Kaltisbäcken utanför Jokkmokk, en stenåldersboplats i Vuollerim och överst en torpgrund. Fakta Skogsägarens ansvar • Fasta fornlämningar som boplatser och gravrösen skyddas av kulturminneslagen.Länsstyrelsen står för tillsynen. • Övriga kulturhistoriska lämningar skyddas av skogsvårdslagensparagraf 30. sådana kulturmiljöer är ofta från modernare tid och kan vara fördäm- ningsanordningar och kolningsgropar. naturvård Ökad kunskap skyddar skogens kulturarv Överallt i skogen finns spår av människors verksamhet från tusentals år. och varsamhet i skogsbruket krävs för att bevara torpgrunder, tjärdalar, grav rösen och andra kulturmiljöer och fornminnen till nästa generation. De finns i så gott som varje skog, men är inte alltid så lätta att känna igen. Av Sveriges alla kända fornlämningar ligger 75 procent i skogsmark. Skogens kulturmiljöer är skyddade enligt lag, men ändå skadas hälften i samband med avverkning och markberedning. Det visar uppföljningar som gjorts av Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. – Kulturspår finns i princip i alla skogar. Vi har utvecklat digitala system för att skogsägare, entreprenörer och andra aktörer på ett lättillgängligt sätt ska kunna ta reda på var de här miljöerna finns och hur man känner igen dem, säger Hans Lind på Skogsstyrelsen som varit nationell samordnare för projektet ”Skog och historia”. Sammanlagt inventerades cirka 20 procent av den svenska skogsmarken under ett tiotal år fram till 2007. Resultatet blev 140 000 tidigare okända kulturhistoriska lämningar – rester av torp och backstugor, rester från vattenkraftsdrivna anläggningar och även klassiska fornlämningar som förhistoriska gravar, stenåldersboplatser och fossil åkermark. Samlad kunskap på portalen Sökverktyg om lämningarna och hand- fasta råd om vad man bör tänka på vid olika skogliga åtgärder finns samlade på internetportalen Kunskap Direkt. – Ökad kunskap är en viktig del för att bevara skogens kulturarv. I vissa fall måste man aktivt markera kulturmiljöerna i naturen genom att hugga rent runt dem eller spara träd runt omkring, säger Mats Foto: riKSanTiKVarieäMBeTeT och SKogSSTyreLSen Läs mer om kulturmiljövård i ”De gamle och skogen”, en bok som Sveaskog tagit fram i samarbete med författaren Örjan Hill och fotografen Jan Töve. Boken kan beställas på sveaskog.se/ bokbestallning Hannerz på Skogforsk som är redaktör för Kunskap Direkt. Sveaskog har länge jobbat med att i planeringen av skogliga insatser märka ut var de kulturhistoriska lämningarna finns och hur marken ska skötas. Informationen läggs in i det geografiska informationssystemet GIS, som sedan används av maskinförare i slutavverkning och vid mark beredning. Vid vissa kulturmiljöer är det viktigt att lämna kulturstubbar vid gallring och avverkning, för att undvika att köra nära dem. På samma sätt ska plantering inte ske så nära lämningarna att de riskerar att förstöras i framtiden av rotsprängning eller stormfällning. Mer om skogens kulturarv finns samlat på nätet av Skogforsk, Skogsstyrelsen, Riksantikvarie ämbetet och LRF Skogsägarna: www.kunskapdirekt.se/kulturarv NILS SuNDSTrÖm 5 • 2009 forum sveaskog 13
Page 1 and 2: nu tar de yngre över I dag ägs ö
Page 3 and 4: Fler och fler upptäcker att det ba
Page 5 and 6: BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* * Is
Page 7 and 8: långsaM åtehäMtning. Efter fasti
Page 9 and 10: Skogen kan omvandlaS till biobräns
Page 11: sKoGsPRoMENAD. Svenne Davidsson och
Page 15 and 16: TimmEr Till Väg - nu blir det enkl
Page 17 and 18: illustration: roBert HilMersson inn
Page 19 and 20: Ett mer intensivt skogsbruk på vis
Page 21 and 22: eportage Text och foto: Jennifer ne
Page 23 and 24: sedan 1906 har FamilJen carlssons s
Page 26 and 27: arbetsliv en dag på jobbeT | matti
Page 28 and 29: annonstorget det FINNs Bara eN grIp
Page 30 and 31: efter jobbet Klappar i trä Trä ä
Page 32: till sist… Hemma-spa. Tylö har l

Jordens framtid – i våra händer - Sveaskog

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?