Jordens framtid – i våra händer - Sveaskog

TEMA kliMAT
Människans möjligheter att överleva är i hög grad kopplade till hur väl vi sköter
jordens skogar. På det stundande klimatmötet i Köpenhamn blir därför skogen
en av huvudfrågorna. Forum Sveaskog har talat med två nyckelpersoner som tror
på ett positivt och viktigt avtal – för både skogen och människan.
Skogen i nyckelroll
under klimatmötet
Avskogningen på södra halvklotet,
framför allt i Sydamerika
och Sydostasien, står
för cirka 20 procent av världens
koldioxidutsläpp, vilket
är mer än den globala transportsektorns
andel av utsläppen. Agnes von Gersdorff,
Sveriges och EU:s biträdande chefsförhandlare,
menar att det därför är naturligt
att skogen står högt upp på agendan vid
FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn
i december.
– Att hejda avskogningen skulle vara ett
relativt billigt sätt att snabbt minska utsläppsökningen.
EU driver därför att den
globala skogsförlusten ska upphöra senast
2030 samt att den tropiska avskogningen
minst ska halveras till 2020 jämfört med
dagens nivåer, säger hon.
Ekonomiska drivkrafter behövs
Avskogningen är inte ett nytt problem.
Men ekonomiska strukturer och hårda
livsvillkor i många länder på södra halvklotet
har gjort det svårt att få bukt med
till exempel illegal avverkning och svedjebruk,
där skog bränns ner och
används för att odla säd.
– I Indonesien är det uppenbarligen
mer lönsamt att bränna ner skogen och
producera palmolja än att ägna sig åt hållbart
skogsbruk. På många håll är det behovet
av bränsle för att tillaga mat som
styr. Då funderar man inte på den globala
koldioxidbalansen. Vad vi måste lyckas
med på klimatmötet är att skapa nya ekonomiska
drivkrafter för att bevara skogen,
säger Agnes von Gersdorff.
En möjlighet, som inte bara rör skogen
utan all mätbar klimatpåverkan, är att
skapa ett slags krediter som gör det möjligt
för ett i-land att finansiera projekt
i u-länder. Som ersättning för projektet får
i-landet krediter som kan användas på en
global växthusgasmarknad för utsläppsutrymme.
– Inom EU har man antagit lagstiftning
för att minska våra utsläpp med upp till
30 procent till år 2020 jämfört med 1990
års nivå, givet ett internationellt avtal. Det
är ett ambitiöst mål. Det är då nödvändigt
att kunna genomföra en del åtgärder där
det är billigast – och det är inte sällan
utanför EU:s gränser. När det gäller skogen
16 forum sveaskog 5 • 2009
”Att hejdA avskogningen
är ett billigt sätt
att snabbt minska utsläppsökningen.”
det
säger Agnes von Gersdorff,
biträdande chefsförhandlare
vid klimatmötet
i Köpenhamn.
Beskogade områden år 2000
N orörda skogar 1
N Brukade/fragmenterade
skogar 1
N sparsamt brukade/
fragmenterade skogar 2
Tidigare beskogade områden
N Tropisk avskogning på
senare tid (2000–2005)
N Jordbruksmark/bebyggda
områden
N Betesmark/gräsmark
1 krontak (det översta skiktet
av skogens lövverk) upp till
30 procent.
2 krontak 15–30 procent.
Karta: World resources institute
funderar man på om det går att på sikt utfärda
till exempel krediter för bevarande
av skog, säger Agnes von Gersdorff.
Fler skogsfrågor på agendan
Inför mötet i Köpenhamn har expertgrupper
med representanter från de 192 deltagande
länderna förberett idéer och förslag.
Hans Nilsagård, till vardags på Jordbruksdepartementet,
är ordförande i EU:s
expertgrupp för skog och annan markanvändning.
Han påpekar att avskogningen
inte är den enda skogsfrågan som kommer
att tas upp i Köpenhamn. I själva verket
pågår en dragkamp mellan olika u-länder
om hur avtalet gällande skog ska se ut.
– Eftersom u-länderna vet att i-länderna
är beredda att investera mycket pengar
i projekt rörande skog, är de måna om att
få vara med och ta del av resurserna. Om
man tittar globalt har Brasilien och Papua
Nya Guinea stor avskogning och vill därför
ha ett avtal som fokuserar
på att minska
avskogningen.
Andra länder som
Indien och Kina är
också betydelse-
fulla parter i de här
samtalen. De har inte
någon avskogning,
utan växande skogar
och växande kolförråd
och vill också ta
del av medel för att
öka sitt virkesförråd
i befintlig skog.
hAns nilsAgård,
ordförande i eu:s
expertgrupp för skog:
”det finns en global
medvetenhet och enighet
om att vi måste
stoppa avskogningen”.
Viktigt med tydliga regler
För i-länderna på norra halvklotet innebär
mötet bland annat att de ska omförhandla
sina klimatåtaganden där skog ingår.
I Kyotoavtalet kom de deltagande länderna
överens om totala utsläppsreduktioner
Få skogar intakta
O kartan visar hur stor del av jordens yta som en gång var skog – de bruna och
röda fälten – och ger även en bild av möjligheterna att återställa skog. Dubbelt
så stor del av jordytan var en gång täckt med skog jämfört med i dag. Bara en
femtedel av jordens ursprungliga skogar är fortfarande oexploaterade. Men skog
kan återhämta sig. Fördelarna med att återställa skog får växande uppmärksam-
het. anledningen är skogens många ekosystemtjänster, där en är skogens förmåga
att binda koldioxid, och behovet av att byta ut fossila bränslen mot förnyelsebara
bränslen. källa: IPCC och The global Partnership on Forest Landscape Restoration (gPFLR).