Jordens framtid – i våra händer - Sveaskog

More documents

Recommendations

Info

sortiment Här lyfter skogsbränslet Behovet av bioenergi växer dramatiskt. Det har fått energibolagen att efterfråga ett bredare sortiment av biobränsle. – Teknikutveckling och visioner krävs. Vi behöver en ny syn på optimal markanvändning, säger Seved Lycksell, bränslechef på Skellefteå Kraft. Skellefteå Kraft är ett av många energibolag som storsatsar på bränsle från skogen. Ett exempel är bolagets nya bioenergikombinat Biostor i Storuman i Norrlands inland, där tillgången på skogsråvara är som störst. I dag köper Skellefteå Kraft i huvudsak skogsflis och energived av Sveaskog till sina anläggningar. Efterfrågan på skogsbränsle förväntas öka drastiskt och därför lägger Sveaskog stor kraft på att utveckla biobränsleaffären under de närmaste åren. Företaget driver flera projekt tillsammans med Skelleftå Kraft, för att ta fram nya sortiment och effektivisera produktionen av skogsbränsle. Synen på åkermark förändras Åkermarker och hagmarker som är på väg att växa igen har tidigare betraktats som värdelösa. Nu är de värdefulla för den växande biobränsleindustrin. Seved Lycksell tror att synen på marken kommer att förändras när allt fler sortiment blir kommersiellt gångbara: – I dag skiljs skog och åker åt av regelverk, myndighet och miljömål. Jag tror att den skiljelinjen är en begränsning som minskar förutsättningarna för maximal tillväxt och produktion. Klenved från gallringsskog på marker med eftersatt röjning har tidigare varit svår att få ekonomi i. – Ett uttag av stammar och kvistar ger skogsägaren ett bra netto som kan finansiera en framtida tillväxt av gagnvirke, det vill säga skogsvirke av sådan dimension att det kan förädlas ekonomiskt. Stor potential i stubbar Störst potential finns i stubbar vars samlade biomassa är större än den som finns i exempelvis grenar och toppar (grot). – På rätt sätt och på rätt ställe är stubbskörd utmärkt. Det kan ge nya bränslevolymer med bibehållen naturhänsyn. Genom att skörda stubbarna kan mark- beredning genomföras vilket ger rationaliseringsvinster, säger Seved Lycksell. Han nämner även lokalproducerad torv som ett kompletterande bränsle. – För närvarande krävs utsläppsrätter för torv, men vi menar att det behövs en mer nyanserad bild kring torv och det har kommit positiva signaler i den senaste energipropositionen. 8 forum sveaskog 5 • 2009 Fakta Skellefteå Kraft O skellefteå kraft är den femte största kraftproducenten i landet. O ett normalår produceras 3,8 terawattimmar el, i hel- eller delägda kraftverk. O skellefteå kraft ägs av skellefteå kommun och har 484 anställda (2008). O koncernresultatet för 2008 var 732 miljoner kronor. O visionen är att vara ett av de ledande energiföretagen i sverige. SkelleFteå kraFt storsatsar på bränsle från skogen. För att omsätta potentiella sortiment krävs teknikutveckling, exempelvis effektiva aggregat som kan ta flera träd samtidigt i gallringsskog. Kanske kan grot i framtiden till och med flisas och paketeras direkt vid skördaren. Enligt Seved Lycksell är teknikutvecklingen en flaskhals. Marknaden bär ännu inte framtagandet av nya maskiner. – Det har fallit lite mellan stolarna så här behövs en gemensam ansträngning. Jag tror att fler aktörer måste ta utvecklingskostnader för att köpa och testa prototyper. Det gäller inte bara skogsbolagen utan också energiföretagen. Dessutom behövs mer forskningsinsatser, säger han. Vägar och järnväg måste rustas Ett annat hinder för att bioenergimark- naden ska utvecklas snabbare är infrastrukturen för transporter. – En stor del av potentialen för biobränsle finns i Norrlands inland, säger Seved Lycksell. Vi köper mycket lokalproducerat för att minimera kostnaderna och miljöbelastningen vid transporten. Därför är det viktigt att rusta upp inlandsbanan och vidmakthålla de tvärbanor som finns i norra Sverige. Det krävs även effektiva lösningar för att lagra bränslet för torkning eller flisning på särskilda terminaler. Över huvud taget arbetar Skellefteå Kraft med aktiv integrering av hela kedjan, från stubbe till slutanvändning. – Det kan röra sig om mottagningskapacitet, sönderdelningsmöjligheter, fortsatt anpassning och rening av bränslet, mätning, provtagning, registrering och annat. Tillsammans med Sveaskog kan vi utveckla råvarubasen, säger Seved Lycksell. mats lundström
Skogen kan omvandlaS till biobränsle i högre utsträckning än i dag. Men det krävs ny teknik och gemensamma ansträngningar från skogs- och energibolag. Det menar Seved Lycksell på Skellefteå Kraft. Foto: PATRICK DEGERMAN Genombrott för bioenergi 5 För första gången är produktionen av bioenergi större än den samlade energin som kommer från kärnkraft och vattenkraft. Det visar energimyndighetens kortsiktsprognos som presenterades i somras. Tillförseln av bioenergi i den svenska energiförsörjningen kommer i år att bli 125 terawattimmar, medan produktionen av kärnkraft och vattenkraft tillsammans uppgår till 124 terawattimmar. 5 sammantaget innebär det att bioenergin i dag står för 28 procent av energianvändningen i sverige. Biobränsle växer snabbt 5 Marknaden för biobränsle mäts inte i skogskubikmeter utan i energivärde (gWh). sedan 2005 och fram till nu har sveaskogs produktion fördubblats. Brännved, stamflis och träddelsflis samt grot (grenar och toppar) är de sortiment som växer snabbast. 5 efterfrågan och produktion förväntas öka rejält de närmaste åren. Det råder dock geografisk ojämnhet i efterfrågan. I vissa områden, exempelvis i Mälardalen och utmed Norrlandskusten, är behovet större än tillgången. Det innebär behov av längre transporter från i huvudsak Norrlands inland. SveaSkogS produktion av biobränSle gigawattimmar 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2005 2006 2007 2008 Prognos 2009 M Biprodukter M Brännved och stamflis M grot, träddelar och grot-/träddelsflis M Övrigt bränsle M summa Prognos 2013 från egna skogsinnehav 5 Den dominerande källan för sveaskogs leveranser av bioenergi kommer från de egna skogsinnehaven. År 2008 kom nästan hälften av biobränslet därifrån. Det görs även betydande inköp av bränslet, både centralt och ute på fältet. Inom några år räknar sveaskog med att exportera volymer, framför allt till Danmark och storbritannien. HäriFrån kommer biobränSlet Bioenergi räknat i gigawattimmar 10 608 475 796 M egen skog M Fältköp M Centrala köp M Import Diagrammet visar att den dominerande källan för Sveaskogs leveranser av bioenergi kommer från de egna skogsinnehaven. Även betydande inköp görs, både centralt och ute på fältet. 5 • 2009 forum sveaskog 9
Page 1 and 2: nu tar de yngre över I dag ägs ö
Page 3 and 4: Fler och fler upptäcker att det ba
Page 5 and 6: BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* * Is
Page 7: långsaM åtehäMtning. Efter fasti
Page 11 and 12: sKoGsPRoMENAD. Svenne Davidsson och
Page 13 and 14: många Fornminnen och andra kulturl
Page 15 and 16: TimmEr Till Väg - nu blir det enkl
Page 17 and 18: illustration: roBert HilMersson inn
Page 19 and 20: Ett mer intensivt skogsbruk på vis
Page 21 and 22: eportage Text och foto: Jennifer ne
Page 23 and 24: sedan 1906 har FamilJen carlssons s
Page 26 and 27: arbetsliv en dag på jobbeT | matti
Page 28 and 29: annonstorget det FINNs Bara eN grIp
Page 30 and 31: efter jobbet Klappar i trä Trä ä
Page 32: till sist… Hemma-spa. Tylö har l

Jordens framtid – i våra händer - Sveaskog

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?