Jordens framtid – i våra händer - Sveaskog
Jordens framtid – i våra händer - Sveaskog
Jordens framtid – i våra händer - Sveaskog
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sortiment<br />
Här lyfter<br />
skogsbränslet<br />
Behovet av bioenergi växer dramatiskt. Det har fått energibolagen att<br />
efterfråga ett bredare sortiment av biobränsle.<br />
<strong>–</strong> Teknikutveckling och visioner krävs. Vi behöver en ny syn på optimal<br />
markanvändning, säger Seved Lycksell, bränslechef på Skellefteå Kraft.<br />
Skellefteå Kraft är ett av många<br />
energibolag som storsatsar på<br />
bränsle från skogen. Ett exempel<br />
är bolagets nya bioenergikombinat<br />
Biostor i Storuman i Norrlands<br />
inland, där tillgången på skogsråvara<br />
är som störst. I dag köper Skellefteå Kraft<br />
i huvudsak skogsflis och energived av<br />
<strong>Sveaskog</strong> till sina anläggningar.<br />
Efterfrågan på skogsbränsle förväntas<br />
öka drastiskt och därför lägger <strong>Sveaskog</strong><br />
stor kraft på att utveckla biobränsleaffären<br />
under de närmaste åren. Företaget driver<br />
flera projekt tillsammans med Skelleftå<br />
Kraft, för att ta fram nya sortiment och<br />
effektivisera produktionen av skogsbränsle.<br />
Synen på åkermark förändras<br />
Åkermarker och hagmarker som är på väg<br />
att växa igen har tidigare betraktats som<br />
värdelösa. Nu är de värdefulla för den<br />
växande biobränsleindustrin. Seved Lycksell<br />
tror att synen på marken kommer att<br />
förändras när allt fler sortiment blir kommersiellt<br />
gångbara:<br />
<strong>–</strong> I dag skiljs skog och åker åt av regelverk,<br />
myndighet och miljömål. Jag tror<br />
att den skiljelinjen är en begränsning som<br />
minskar förutsättningarna för maximal<br />
tillväxt och produktion.<br />
Klenved från gallringsskog på marker<br />
med eftersatt röjning har tidigare varit<br />
svår att få ekonomi i.<br />
<strong>–</strong> Ett uttag av stammar och kvistar ger<br />
skogsägaren ett bra netto som kan finansiera<br />
en <strong>framtid</strong>a tillväxt av gagnvirke, det<br />
vill säga skogsvirke av sådan dimension att<br />
det kan förädlas ekonomiskt.<br />
Stor potential i stubbar<br />
Störst potential finns i stubbar vars samlade<br />
biomassa är större än den som finns<br />
i exempelvis grenar och toppar (grot).<br />
<strong>–</strong> På rätt sätt och på rätt ställe är stubbskörd<br />
utmärkt. Det kan ge nya bränslevolymer<br />
med bibehållen naturhänsyn.<br />
Genom att skörda stubbarna kan mark-<br />
beredning genomföras vilket ger rationaliseringsvinster,<br />
säger Seved Lycksell.<br />
Han nämner även lokalproducerad torv<br />
som ett kompletterande bränsle.<br />
<strong>–</strong> För närvarande krävs utsläppsrätter<br />
för torv, men vi menar att det behövs en<br />
mer nyanserad bild kring torv och det har<br />
kommit positiva signaler i den senaste<br />
energipropositionen.<br />
8 forum sveaskog 5 • 2009<br />
Fakta<br />
Skellefteå<br />
Kraft<br />
O skellefteå kraft är<br />
den femte största<br />
kraftproducenten<br />
i landet.<br />
O ett normalår produceras<br />
3,8 terawattimmar<br />
el, i hel-<br />
eller delägda kraftverk.<br />
O skellefteå kraft ägs<br />
av skellefteå kommun<br />
och har 484<br />
anställda (2008).<br />
O koncernresultatet<br />
för 2008 var 732<br />
miljoner kronor.<br />
O visionen är att vara<br />
ett av de ledande<br />
energiföretagen<br />
i sverige.<br />
SkelleFteå kraFt<br />
storsatsar på bränsle<br />
från skogen.<br />
För att omsätta potentiella sortiment<br />
krävs teknikutveckling, exempelvis effektiva<br />
aggregat som kan ta flera träd samtidigt<br />
i gallringsskog. Kanske kan grot<br />
i <strong>framtid</strong>en till och med flisas och paketeras<br />
direkt vid skördaren.<br />
Enligt Seved Lycksell är teknikutvecklingen<br />
en flaskhals. Marknaden bär ännu<br />
inte framtagandet av nya maskiner.<br />
<strong>–</strong> Det har fallit lite mellan stolarna så<br />
här behövs en gemensam ansträngning.<br />
Jag tror att fler aktörer måste ta utvecklingskostnader<br />
för att köpa och testa<br />
prototyper. Det gäller inte bara skogsbolagen<br />
utan också energiföretagen. Dessutom<br />
behövs mer forskningsinsatser, säger han.<br />
Vägar och järnväg måste rustas<br />
Ett annat hinder för att bioenergimark-<br />
naden ska utvecklas snabbare är infrastrukturen<br />
för transporter.<br />
<strong>–</strong> En stor del av potentialen för biobränsle<br />
finns i Norrlands inland, säger<br />
Seved Lycksell. Vi köper mycket lokalproducerat<br />
för att minimera kostnaderna<br />
och miljöbelastningen vid transporten.<br />
Därför är det viktigt att rusta upp inlandsbanan<br />
och vidmakthålla de tvärbanor som<br />
finns i norra Sverige. Det krävs även<br />
effektiva lösningar för att lagra bränslet<br />
för torkning eller flisning på särskilda<br />
terminaler.<br />
Över huvud taget arbetar Skellefteå<br />
Kraft med aktiv integrering av hela<br />
kedjan, från stubbe till slutanvändning.<br />
<strong>–</strong> Det kan röra sig om mottagningskapacitet,<br />
sönderdelningsmöjligheter, fortsatt<br />
anpassning och rening av bränslet, mätning,<br />
provtagning, registrering och annat.<br />
Tillsammans med <strong>Sveaskog</strong> kan vi utveckla<br />
råvarubasen, säger Seved Lycksell.<br />
mats lundström
Change language