Hjulet nr 3 - 2010 (pdf) - Kommunal

Arbetsdomstolen: 

Rätt provanställa 

erfarna förare 

Sidan 4 

Magnus träffades 

av grön laser 

Sidan 8 

2/2010 

2010 

Nr 3 

Förare på 

Facebook 

Sidan 14 

1

Foto: Eva Wernlid 

Kontanterna är på god väg ut från bussarna; Swebus Express 

tar bort pengarna, i Uppsala försvinner de runt jul, även 

Skåne är på gång och många fler. När det inte längre lönar sig 

att råna en buss försvinner också mycket av förarnas utsatthet. 

Men oron för överfall finns ändå kvar – i form av laserpekare, 

stenar som kastas mot rutan och rentav skott mot bussarna. 

Rapporterna om överfallen kommer relativt ofta i media känns 

det som. Om det blivit vanligare eller inte vill dock varken 

Brottsförebyggande rådet eller polisen uttala sig om, det finns 

nämligen ingen specifik statistik kring detta. Markus Alaeus 

är en av många bussförare som träffats av en grön laserstråle 

i ögat. Han blev inte skadad, men berättar att han blivit mer 

orolig och vaksam när han kör (läs på mittuppslaget). 

Hjulet fortsätter att rapportera om provanställningarna. 

Just nu kör många erfarna förare på prov; i Trosa, Nyköping, 

Halmstad och flera andra orter. Kommunal anser att 

det strider mot lagen om anställningsskydd – men Arbetsdomstolen 

har i en dom fastställt att det var rätt att anställa förare 

som kört 28 respektive 36 år. Läs på sidan 4–5 hur facket 

tänker gå vidare för att på stopp få provanställningarna. 

I det här numret kan du också läsa om hur Göran Lundin 

provat på att köra färdtjänst i fjällen, om olika Facebookgrupper 

(som Stoppa grön laser), om en Kammarrättsdom som 

säger att gupp är OK trots att Arbetsmiljöverket sagt motsatsen 

– och mycket annat. 

Nästa nummer kommer strax före jul. Hör gärna av dig 

med tips om vad du vill läsa i din tidning. Och skriv gärna 

insändare! 

Lalla Lindström 

lalla.lindstrom@kapsylen.se 

2 

Tidningen Hjulet ges ut av Ansvarig utgivare: Emma Nilsson 

Redaktör: Lalla Lindström, 

Frilansgruppen, 070-74 222 73 

Tidningen vänder sig till medlemmar inom 

kollektivtrafiken. Presslagt i september 2010. 

Omslagsfoto: Eva Wernlid 

Markus Alaeus fick en 

grön stråle i ögat. 

Laser, stenar, skott 

Layout: Olle Sjöstedt AB, Sala 

Faktor: Anna Lundströmer 

Tryck: Sjuhäradsbygdens 

Tryckeri AB, Borås 

Provanställning och krav på utdrag ur polisregister 

och försäkringskassa blir allt vanligare 

i branschen. 

På detta uppslag möter du två erfarna förare 

Prickad i register 

Göran Larsson är en av fyra heltidare i Trosa som inte ens 

fick provanställning när Nobina tog över. Orsaken: 

Han hade en prick i belastningsregistret. 

Nobina hade begärt att alla ska lämna utdrag ur Polisens belastningsregister 

och då sett att Göran Larsson för flera år sedan 

dömdes för ringa misshandel. Han menar att han dömts helt 

felaktigt – men att just det egentligen inte hör hit. 

– Jag försökte överklaga men fick avslag och betalade de låga 

böterna. Därmed har jag gjort rätt för mig och saken borde vara 

utagerad. Det har absolut inget med mig som bussförare att göra. 

Jag har kört helt prickfritt i femton år, och det borde vara det som 

företaget tar hänsyn till. 

Fick bara jobb på 

Telefon: 010-442 70 00 

Adress: ”Hjulet”, Kommunal 

Box 19039, 104 32 STOCKHOLM 

För trafikfrågor kontakta: Tord Almlöf, 

Peter Larsson och Susanne Gällhagen. 

3/2010

i Trosa vars tillvaro förändrades när Nobina tog 

över trafiken: Eva Kärrström, som fick gå från 

heltid till 50 procent, och Göran Larsson som 

inte ens kallades till anställningsintervju. 

– får inte jobb 

– Dessutom har jag läst i Hjulet att förhandlingschefen anser att 

företaget ”genom intervjuer kan avgöra hur stor risk för återfall 

som finns”. Jag blev aldrig ens kallad till anställningsintervju. 

Facket kan inte göra något åt hans fall, eftersom han inte är 

anställd, har han fått veta. Det accepterar han, men är besviken 

över att ingen har kontaktat honom. 

Nu har Göran Larsson på egen hand anmält fallet till Diskrimineringsombudsmannen, 

eftersom 

halvtid 

Foto: Eva Wernlid. 

han anser att det är diskriminerande att 

han straffas ytterligare en gång. På DO 

säger man att beslutet kommer om någon 

månad. 


– Jag är orolig, inte 

bara för mig själv 

utan för alla som 

inte fått behålla 

sina heltider, säger 

Eva Kärrström. 


– Ska man behöva 

straffas två gånger? 

undrar Göran Larsson 

som nu anmält sitt 

fall till DO. 

Eva Kärrström i Trosa hade kört buss på heltid i 22 år tills 

Nobina tog över trafiken i augusti. Då fick hon bara 50 procent. 

På prov. 

– Nu har jag a-kassa för att fylla upp. Men efter 75 dagar får jag 

inte stämpla på deltid längre. Då får jag säga upp mig och gå på 

a-kassa på heltid eller hanka mig fram på en halv lön. Det blir ett 

val mellan pest och kolera! 

Eva Kärrström är långt ifrån ensam om att ha hamnat i en 

prekär situation. Av tidigare 24 heltidare i Trosa har nu 10 fått 

heltid. 3 går på 80 procent, två på 50 procent. Tre av dem som 

tidigare hade heltid fick timanställning. Tre började på Nyköpingsgaraget 

fem mil bort och pendlar. Alla 

är provanställda. 

Fyra fick inget jobb alls. 

– De som blivit timanställda förlorar sju 

semesterdagar. Och de knölar ihop tjänsterna 

för att få det att gå ihop. Nog verkar det 

som om Nobina lagt för lågt anbud. Men vi 

vågar vi knappt säga något, vi är ju alla bara 

provanställda, säger Eva Kärrström, som är 

klubbordförande på Trosagaraget. 

Hon är 61 år och bor i villa med sin sjukpensionerade man. 

Genom en jobbcoach hos förre arbetsgivaren Busslink har hon 

fått erbjudande om jobb i Norrköping – men hon vill absolut inte 

flytta. 

– Det här är väldigt oroligt, säger hon. 

Det kan bli förbjudet 

att begära utdrag ur register 

Foto: Eva Wernlid. 

Det kan bli olagligt för arbetsgivare att som i fallet Göran Larsson 

begära utdrag ur polisregistret. 

Det pågår nämligen en utredning om integritetsskyddet inom 

arbetslivet, som påbörjades redan under förra S-regeringen. 

I dag får bara arbetsgivare inom skola och barnomsorg begära 

utdrag. Men alltfler andra arbetsgivare begär att den arbetssökande 

ska visa sina utdrag ur polisregister och också från försäkringskassan. 

Det kan komma att bli förbjudet i en ny lag. Men lagen dröjer. 

– Det finns många bitar som rör integriteten i arbetslivet, frågan 

om registerutdrag är bara en del av utredningen. Det är komplicerat, 

säger Anna Bergsten, politiskt sakkunnig på arbetsmarknadsdepartementet. 

Driftledaren på Trosagaraget, Sören Lans, tycker också han 

att förhållandena är tuffa. Även chefstjänsten är nerdragen till 50 

procent, han kör buss halva tiden. 

– Det känns tungt att hinna med alla personalsamtal som Nobina 

vill ha. Och det är tufft för de förare som fått gå ner i tjänst. 

Jag försöker fylla upp deras tid och hoppas att alla åtminstone 

ska komma upp i 80 procent så att de tjänar mer än a-kassan ger, 

säger Sören Lans, som till exempel anlitat Eva Kärrström som 

lokalvårdare någon timme per dag. 


› 

Läs mer om: 

AD-DOM SOM 

GODKÄNNER 

PROVANSTÄLLNINGAR 

3

Foto: Daniel Svensson 

fortsättning 

från sidan tre 

4 

› 

AD: ”Nyanställningssituation” 

Så här skriver AD i domslutet: 

”Arbetsdomstolen kan vidare konstatera 

att det varit fråga om en nyanställningssituation 

och enligt domstolens mening 

kan inte det faktum att bolaget känt till 

hur många år arbetstagarna varit verksamma 

i branschen och i regionen medföra 

att det framstår som omotiverat med en 

provanställning. Som angivits inledningsvis 

kan prövobehovet avse både arbetstagarens 

yrkesskicklighet och vara relaterat till 

hans eller hennes person. 

…det är visat att bolaget haft ett 

befogat intresse av att få pröva arbetstagarna 

och att det i övrigt inte framkommit 

några omständigheter som ger vid 

handen att provanställningarna var sakligt 

omotiverade.” 

Domen, med nummer 61/10, finns på 

www.arbetsdomstolen.se 

ARBETSDOMSTOLEN: 

Rätt att provanställa 

Kommunal hade stort hopp 

att domen om provanställning 

av erfarna förare skulle gå 

fackets väg. Men Arbetsdomstolens 

utslag i september 

sade annorlunda: Vänersborgs 

Linjetrafik hade rätt 

att provanställa och sedan 

avskeda två förare – trots att 

de kört buss utan anmärkning 

i 28 respektive 36 år. 

I Arbetsdomstolens dom hävdas att det är 

en ”nyanställningssituation” när ett nytt 

bussföretag tar över och att det är motiverat 

med provanställning, eftersom personerna 

är okända för 

den nya arbetsgivaren. 

– Det är ett överraskande 

utslag. 

Jag trodde det var 

solklart att lagen 

om anställningsskydd 

skulle skydda 

erfarna förare. De 

hade samma arbetsuppgifter, 

samma Tord Almlöf. 

– Det var som att få 

fötterna undan-sparkade, 

säger Urban Nyström 

om att få sparken, utan 

förklaring, efter 28 år. 


arbetsledare och 

körde samma linjer 

som tidigare. 

– Bussförarna 

lever i stor otrygghet 

varje gång man 

byter entreprenör. 

Ingen tycks gå säker, 

säger Kommunals 

ombudsman Tord 

Almlöf. 

Lenita Granlund. 

”Horribelt” 

Också Kommunals avtalssekreterare 

Lenita Granlund är besviken på domen. 

– Det är horribelt att personalen ska 

behandlas på detta sätt. Nu måste vi gå 

vidare och få till stånd en förändring. En 

möjlighet är att väcka frågan avtalsvägen. 

En annan möjlighet är att försöka få till 

stånd förändringar i lagen om anställningsskydd, 

så att den gäller i sådana här 

situationer. 

Hur skulle då Kommunal argumentera 

för en förändring i avtalet? 

– Vi kan begära att personalen ska tas 

med varje gång ett trafikområde byter 

entreprenör och att man också behåller anställningsformen, 

så att man inte försämrar 

den enskildes anställningstrygghet. 

Tord Almlöf säger att Kommunals företrädare 

nu måste bli ännu mer noggranna 

varje gång en ny entreprenör tar över 

”Aldrig mer 

– AD-domen är ett skämt, det blir ju provanställningar 

och nyanställningar hela tiden. 

Las kan kastas i soppåse, säger Urban 

Nyström, ett av de två ”fall” som domen 

gällde. 

– Ingen förare kommer att kunna tillgodoräkna 

sig någon anställningstid eller några 

som helst förmåner av att ha jobbat länge 

hos en entreprenör. Vilka kommer i fortsättningen 

att ta anställning som bussförare 

under de här premisserna? undrar Urban 

Nyström. 

Han hade kört buss i drygt 28 år när 

Vänersborgs Linjetrafik tog över trafiken 

i Mönsterås. Han blev först provanställd 

och när så provanställningen gick ut efter 


Foto: Fredrik Sandin Carlson

erfarna förare 

trafiken. Det kan 

finnas möjlighet att 

hävda ”övertagande 

av verksamhet”, 

vilket innebär att 

också personalen 

ska tas över. För 

det krävs att den 

nya entreprenören 

tar över sådant som 

byggnader, bussar, 

Dan Holke. 

inventarier och merparten 

av personalen. 

Kommunal har dragit ytterligare ett fall 

av provanställning inför AD – fallet gäller 

en erfaren förare i Örebro som blev provanställd. 

Tord Almlöf diskuterar nu med 

jurister om Kommunal ska gå vidare med 

det fallet. Möjligen kan det bedömas annorlunda, 

eftersom arbetsgivaren begärde 

referenser. 

Otryggt hela livet 

– Det är inte rimligt att man i en del 

branscher ska kunna provanställas hela 

livet trots lång erfarenhet, och trots att 

man i stort ska göra exakt samma jobb hos 

den nya arbetsgivaren, säger Dan Holke, 

chefsjurist på LO/TCO Rättsskydd. Den 

otryggheten är absurd. 

Inte heller han förstår varför AD kom 

till slutsatsen att provanställningar av erfarna 

förare är OK. I förarbetena till lagen 

att jag kör buss!” 

sex månader fick han sparken. Kommunal 

anmälde fallet till Arbetsdomstolen som 

alltså menade att företagets handlande var 

korrekt. 

Det har nu gått drygt ett och ett halvt år 

sedan Urban Nyström fick gå. Fortfarande 

är han djupt upprörd när han talar om 

händelsen: 

– Aldrig mer att jag kör buss! Aldrig! 

Ändå gillade han verkligen att köra buss 

– tanken att köra ända till pensionen var 

tidigare självklar för honom. 

– Jag pallade knappt med detta, det var 

som att få fötterna undansparkade. Det 

gick bara inte att ta in och det går inte än. 

Jag var ju inne på mitt 29:e år som bussförare, 

det var en del av mitt liv. 


slås fast att arbetsgivare kan provanställa, 

men att det ska finnas fog för det. 

– Jag har svårt att tänka mig att det 

skulle finnas ett prövobehov i detta fall, 

säger han och resonerar vidare: 

Domstolen trycker på att arbetsgivaren 

inte lyckats få fram referenser. Möjligen 

kan arbetsledare, som själva är provanställda, 

tveka att lämna referenser på sina 

arbetskamrater. 

– Det kan ha betydelse att de har 

försökt, men inte lyckats. Det framgår inte 

riktigt, säger Dan Holke och tillägger: 

– Det här är inte rimligt. Reglerna 

måste ses över. 


Många provanställer 

Nobina provanställer samtliga när de tar över 

trafik, liksom KR Trafik och Arriva, senast i 

Halmstad. Veolia använder provanställningar 

i vissa fall. Busslinks personalchef Ted Stridsberg 

har däremot sagt till Hjulet att man inte 

har för avsikt att provanställa erfarna förare. 

I Stockholm och i Umeå uppstår aldrig problemen, 

eftersom personalen tas över enligt 

villkoren vid upphandlingarna. 

Nobinas förhandlingschef Hans Båmstedt 

försvarade i förra numret provanställningarna: 

”Vi ser det som en fördel att ha en prövotid 

på sex månader, vi vet ju inte om vi verkligen 

hittat rätt person från början”. 

I dag är Urban Nyström fortfarande arbetslös, 

men jobbar ibland extra i hamnen. 

Något riktigt besked om varför han fick gå 

har han fortfarande inte fått. Men han tror 

att det var ”skitpratande typer” som for 

med osanning som ledde till att arbetsledningen 

valde att ställa honom och tre andra 

förare i Mönsterås utanför efter perioden 

av provanställning. (Urban Nyström var 

den enda av de tre som var med i facket, 

därför kunde inte Kommunal driva deras 

fall.) 

– På sätt och vis är det ändå skönt att 

veta att tre till fick avsked, det känns som 

en liten tröst mitt i allt elände att inte bara 

jag var utsatt. 


Sned konkurrens 

att kommunalt bolag 

kör beställningstrafik? 

Under rubriken ”olaglig 

verksamhet” har stiftelsen Den nya 

välfärden anmält Skelleftebuss AB 

till Konkurrensverket. Orsaken är att 

Skelleftebuss sedan många år ägnar en 

liten del av verksamheten åt beställningstrafik. 

Konkurrensverket utreder 

nu ärendet. 

Skelleftebuss ägs av Skellefteå 

kommun, har 130 bussar och kör 

mest upphandlad linjetrafik. Beställningstrafiken 

utgör mindre än 

5 procent av verksamheten – det är 

mest körningar åt olika idrottsföreningar, 

för vilka det idag inte finns 

något reellt alternativ när det gäller 

transporter. Helgerna är de intensivaste 

perioderna, då många av bolagets 

bussar ändå står outnyttjade. 

Snedvriden konkurrens 

Den nya konkurrenslagen, initierad 

av den borgerliga regeringen och 

som trädde i kraft vid årsskiftet, gör 

det möjligt att förbjuda kommuner, 

landsting och kommunala företag 

att bedriva viss verksamhet om det 

snedvrider konkurrensen. Hur lagen 

ska tolkas och praktiskt tillämpas 

återstår att se. 

Den nya välfärden är en stiftelse 

med nära anknytning till svenskt 

näringsliv. På programmet finns bland 

annat att konkurrensutsätta all offentlig 

verksamhet. 

Hjulet håller ögonen på vad som 

händer i fallet. 

Göran Lundin 

5 

Foto: Göran Lundin

Trötta förare fick sömnhjälp 

Forskare i Göteborg har studerat ett antal 

buss- och spårvagnsförare med sömn- och 

trötthetsproblem. Bland annat ingick 22 

förare med sömnapné, kortvariga andningsuppehåll 

som stör sömnen. 

– Tidigare studier har visat att personer 

med sömnapné har klart ökad olycksfallsrisk 

till följd av att sömnproblemen 

gör dem trötta på dagen, säger Mahssa 

Karimi, doktorand på Centrum för sömn- 

och vakenhetsstörningar vid Sahlgrenska 

akademin, som gjort studien. 

Förarna med sömnapné erbjöds behandling 

med en speciell andningsmask 

som håller andningsvägarna öppna under 

sömnen och förhindrar snarkning och 

andningsuppehåll. 

Andningsmasken gjorde att förarna sov 

bättre, fick sänkt blodtryck och kände sig 

piggare på dagarna. 

Arbetstider påverkar 

Många förare i studien hade problem med 

att somna eller led av så kallade rastlösa 

ben, något som kan hänga samman med 

förarnas arbetstider. 

– De som jobbar sen kväll kan ha svårt 

att koppla av och somna när de kommit 

Foto: Jens Busch 

6 

Hjulet bevakar teknik-, 

miljö- och skyddsfrågor. 

Har du några tips? 

Ring då redaktören för sidan, 

Jens Busch, tel 070-717 44 36. 

Trötthet medför bland annat sämre 

reaktionsförmåga. 

hem, och de som börjar väldigt tidigt kan 

ha svårt att sova tidigt på kvällen och får 

därför för lite sömn, säger Mahssa Karimi. 

Mer utredning om sömn 

Hon tycker det är viktigt att systematiskt 

undersöka yrkesförare så att de med sömnstörningar 

kan upptäckas och erbjudas 

behandling. 

– Vid de rutinmässiga läkarbesöken 

kan det vara svårt att upptäcka sömnproblem, 

det behövs ofta en mer sömninriktad 

utredning. 

Trötthet bakom ratten ger bland annat 

sämre koncentrations- och reaktionsförmåga 

och sämre förmåga att fatta snabba 

beslut. 

Nya normer för förarplatsen 

I de nya branschrekommendationerna Buss 

2010 har Förarplatsprojektets krav införts, 

krav som går utöver EU-normerna. Bland annat 

får ratten inte gå för trögt och vibrationerna 

inte överskrida vissa nivåer. 

Vintertid ska det vara minst 15 grader 

varmt vid förarplatsen efter 30 minuters 

körning. Sommartid ska det gå att sänka 

temperaturen vid förarplatsen minst 3 

grader under utetemperaturen, om det är 

varmare än 25 grader ute. 

Andra nyheter i Buss 2010, som ersätter 

Buss 2000, är alkolås och bältespåminnare. 

Den innehåller också ett formulär 

Peter Frej, huvudskyddsombud på Busslink Lidingö, 

provkör en av de nya Solarisbussar med gasdrift 

som bland annat hade problem med pedalställen. 

Foto: Jens Busch 

Servicelinjebolag 

stämt inför AD 

Traveller AB, som kör 17 servicelinjer 

kring Stockholm, har stämts inför Arbetsdomstolen 

(AD). Anledningen är att 

företaget inte betalar ut de extrapengar 

som förarna ska ha enligt den så kallade 

Stockholmsbilagan. 

Extrapengarna frös inne när Färdtjänstnämnden 

tog över ansvaret från 

Storstockholms lokaltrafik (SL). 

– Men nu har ansvaret återgått 

till SL och då anser vi att det tidigare 

avtalet ska gälla, säger Susanne 

Gällhagen, ombudsman på Kommunal. 

Tillägget handlar 

om upp till cirka 

1 000 kronor i månaden, 

beroende 

på hur mycket 

förarna kör. 

Förare på servicelinjer ska ha tillägg enligt 

kollektivavtalet, kräver Kommunal. 

där beställare kan kryssa i vilka krav som 

ska uppfyllas. 

Rekommendationen gäller bussar tagna 

i drift från och med februari 2010. 


Normerna 

från Förarplatsprojektet 

har 

tagits med 

i bussbranschens 

nya 

funktionskrav.

Foto: Sture Jonsson 

Upplands lokaltrafik är först i landet med att köra på flytande biogas. 

UL testar flytande biogas 

Upplands lokaltrafik har byggt om två bussar 

för biogasdrift och bussarna tankas med flytande 

biogas. Det är första gången flytande 

biogas används i bussar i Sverige, enligt 

tidningen Bussbranschen. 

Biogasen kyls till minus 160 grader för att 

bli flytande, men före förbränningen förgasas 

bränslet. Fördelen med flytande biogas 

Busslink bötfällt för kameror 

Busslink har dömts till 50 000 kronor i böter för att i hemlighet ha 

satt upp övervakningskameror vid Råsta-garaget i Solna. Företaget 

motiverade övervakningen med att det förekommit hot och skadegörelse 

i lokalerna men enligt Datainspektionen var övervakningen 

olaglig. 

Bengt Bryungs, ordförande i Kommunals trafiksektion, 

informerades om planerna på kameraövervakning men 

ålades samtidigt tystnadsplikt. 

– Jag förutsatte att Busslink skulle följa lagen och 

förhandla med vår klubb i Råsta. Nu blev det inte 

så, vilket är oerhört fult, säger han till Kommunalarbetarens 

nättidning ka.se. 

Tre eldrivna bussar rullar i Kalifornien ”Regelverk skapar 

kapitalförstöring” 

I två städer i södra Kalifornien, San 

Gabriel och Pomona, har helt eldrivna 

bussar börjat rulla. Tre bussar och två 

laddningsstationer har köpts in, men det 

finns planer på ytterligare nio elbussar, 

enligt Miljöaktuellt. 

Bussarna kan köras tre timmar på en 

laddning och att ladda batterierna ska 

bara ta tio minuter. Pris: motsvarande 

cirka 40 miljoner kronor, inklusive de två 

laddningsstationerna. 


är att den tar betydligt mindre plats än gas, 

vilket ger bussarna längre räckvidd. 

Bussarna går i trafik mellan Uppsala 

och Arlanda. Den ena bussen drivs med en 

blandning av gas och diesel, den andra går 

på enbart gas. 

Även Västtrafik har planer på att provköra 

bussar som går på en blandning av 

gas och diesel. 

Hot och våld 

bakom många 

arbetsolycksfall 

Under 2005 – 2008 drabbades 414 

yrkesförare av arbetsolycksfall till följd 

av hot, våld eller rån. Totalt utgör hot, 

våld eller rån 35 procent av buss- och 

spårvagnsförarnas arbetsolycksfall. 

Motsvarande siffra för bil- och taxiförare 

är 32 procent. För lastbilsförare ligger 

hot, våld eller rån bara bakom enstaka 

arbetsolycksfall. 

Källa: AFA försäkring 

Busslink får köra 

på guppiga vägar 

Busslink får fortsätta köra på fem gatuavsnitt 

i Solna och Sundbyberg som 

Arbetsmiljöverket (AV) bedömt som 

skadliga för bussförarna på grund av 

vibrationer och stötar. Det har Kammarrätten 

i Stockholm bestämt. 

AV krävde 2008 med hot om ett vite på 

en miljon kronor att de fem gatuavsnitten 

måste åtgärdas, annars skulle busstrafiken 

inte tillåtas. Gatorna har fartdämpande 

gupp och ojämn beläggning. 

Busslink överklagade till länsrätten som 

gick på AV:s linje. Men Busslink överklagade 

igen, till Kammarrätten, som nu alltså 

undanröjt verkets krav. Om AV i sin tur 

kommer att överklaga till Regeringsrätten 

är för tidigt att säga. 

Sverige är det enda EU-land som inte 

tillåter att avgasrenare monteras på befintliga 

bussar. Detta medför en enorm 

kapitalförstöring, eftersom många bussar 

måste skrotas eller säljas i förtid och 

nya bussar köpas in för att avgaskraven 

ska klaras, anser Lars Annerberg på 

Bussbranschens riksförbund enligt 

tidningen Bussbranschen. 

7

– Det kanske inte är så farligt 

för ögat att bli utsatt för laser, 

men risken är stor att man 

tappar kontrollen över bussen, 

säger Magnus Alaeus. 

”Jag är vaksa 

Kontanterna är på väg bort på de 

flesta ställen och risken för rån 

minskar. 

Men bussförarna går ändå inte 

säkra för våld. Bussar beskjuts, 

laserstrålar träffar förarna, stenar 

kastas mot rutor. 

Hjulet har talat med några av de 

utsatta, i Malmö, Knivsta och Botkyrka. 

Laserpekare kan bli förbjudna 

Det är förbjudet att inneha och använda laserpekare 

som är starkare än 5 mW, det vill säga pekare som 

är starkare än de som används vid föreläsningar. 

Men det är fortfarande tillåtet att köpa de starkare 

pekarna. 

– Egentligen finns det ingen vettig användning 

för dem, de används nog mest för att vifta med och 

imponera på kompisar, säger Martin Lindgren på 

strålsäkerhetsmyndigheten. 

Där ser man nu över lagstiftningen och det är 

troligt att den inom kort kommer att skärpas. Då 

blir det förbjudet för allmänheten att också äga den 

starkare lasern. 

Laserpekare säljs via nätet och har varit lätta att 

få tag på. Men efter den senare tidens diskussioner 

har åtminstone en av återförsäljarna stängt sin 

handel på nätet. 

Blunda om du blir belyst 

Så här gör du om du råkar ut för grön laser: 

• Blunda direkt och vänd – om möjligt – 

bort huvudet. 

• Skärma av strålen genom att hålla upp 

handen, armen eller ett föremål. 

• Om du har en kvardröjande fläck i synfältet 

i mer än ett par minuter behöver du uppsöka 

ögonläkare. 

8 2/2010 

Foto detta uppslag: Eva Wernlid

m sedan jag fick grön laser i ögat” 

Magnus Alaeus såg ett grönt sken och så blixtrade 

det till. Han hade fått en laserstråle i ögat. 

Det hände i våras. Fortfarande känner han oro när 

han närmar sig de områden han vet är lite stökigare 

och otryggare. 

Magnus Alaeus kör buss för Nobina i Botkyrka 

söder om Stockholm. När han har körningar till 

områden som Fittja, Hallunda och Norsborg 

skärper han uppmärksamheten. Där vet han att 

det förekommit mycket stenkastning mot bussar, 

laserpekande och i våras blev en buss beskjuten så 

att den yttre rutan gick sönder. 

– Om jag ser en grupp som står och hänger saktar 

jag in och gör mig beredd att stanna. Det känns 

osäkert, man ska ju helst blunda och vända bort 

huvudet om man får en laserstråle i ögat. 

Tillfälligt lugn 

I vintras och våras förekom mycket pekande med 

laser i Botkyrkaområdet, det vittnar också närpolisen 

i området om. I sommar har det varit betydligt 

lugnare – men Magnus fruktar att lugnet bara är 

tillfälligt; det är väl roligare att ”leka” med laser 

när det är mörkt ute. 

– Det värsta är trafiksäkerheten om man blir 

utsatt. Jag tvärnitade och tappade helt koncentrationen 

på körningen. Risken är stor att man råkar 

ut för en olycka eller kör på någon, säger Magnus 

Alaeus, som direkt tryckte på larmet när strålen 

träffade honom. Väktare kom snabbt, också de 

blev utsatta för den gröna lasern. Även polisen var 

snabbt på plats. 

Magnus blev avlöst och tog sig till akuten. Han 

såg dåligt och hade som en solfläck i ögat någon 

timme efteråt. 

Samma erfarenhet, att se dåligt någon timme 

av laserpekare 

• Tänk på att inte gnugga dig i ögonen, eftersom 

det kan förvärra besvären och skada hornhinnan. 

I de flesta fall skadas inte ögat. Men ögat blir bländat 

för en stund. Det kan ta ett tag innan man ser normalt. 

– I värsta fall kan man få ärr i näthinnan och det 

kan ge bestående skada, men jag känner inte till något 

sådant fall i Sverige, säger Martin Lindgren vid strålsäkerhetsmyndigheten. 


efteråt, har Karwan Karim i Knivsta. Han satt i 

bussen och väntade på att köra mot Uppsala, när 

han såg ett mystiskt grönt sken på bussen framför 

sig. Först trodde han att det var skenet från ett 

utryckningsfordon. 

Men när han gick bakåt i bussen fick han en 

stråle direkt i ena ögat och förstod att det gröna 

skenet kom från en laserpekare. 

Karwan Karim såg vem som pekat, gick fram 

och sa att det är förbjudet att peka med grön laser. 

– Killen var i 15-årsåldern, precis som min egen 

son, och han nekade först. När jag gjorde en gest 

mot hans ficka gav han pekaren till mig. 

Det hela gick lugnt och odramatiskt till, kanske 

för att Karwan själv har barn i samma ålder. Men 

ögat hade blivit rejält bländat, han såg suddigt, ögat 

rann och blev rött. 

Han sökte sedan upp akuten, men där sa de att 

besvären förmodligen skulle försvinna och att han 

kunde avvakta till nästa dag. Då hade besvären lagt 

sig. 

Också Karwan kör för Nobina. Säkerhetschefer 

på företaget avråder från konfrontation med lagöverträdare. 

Men i föreskrifterna ingår också att 

förare får ge resenärer och andra personer tillsägelser 

för att upprätthålla ordning och säkerhet i 

trafiken. På så vis agerade Karwan korrekt, menar 

man, men säger också att förarna måste vara vaksamma 

och inte utsätta sig för risker i onödan. 

Svårt förebygga 

Inte heller Magnus Alaeus har fått några men efter 

laserpekandet; ”inte än i alla fall”, som han säger. 

Men som skyddsombud hör han mycket om förarnas 

utsatthet. När någon råkat ut för något, diskuterar 

de dessutom ofta det som hänt i fikarummet. 

Magnus Alaeus såg dåligt 

någon timme efteråt, sedan 

han träffats av en laserstråle. 

Jag tvärnitade 

och 

tappade koncentrationen.” 

› 

Läs mer 

– Det är bra att tala med sina kolleger och få ur på nästa sida 

Fotomontage: Eva Wernlid 

9

› 


Kollegerna är 

ett stort stöd 

10 

sig händelserna. Det är ett stort stöd, 

menar Magnus. Men samtidigt blir 

man ju mer medveten om vad som 

kan hända. 

Liksom Karwan Karim kör han 

för Nobina, och säger att han är 

nöjd med hur företaget ställer upp vid sådana här tillfällen. 

Polisen och Nobinas säkerhetschefer samarbetar för att få 

bukt med problemen. 

– Företaget kan annars inte göra mycket mer än att ta hand 

om oss som drabbas. Det är svårt att förebygga sådana här 

händelser. Blir vi för utsatta är väl skottsäker väst det nästa 

vi får, säger han lite cyniskt. Vi fick särskilda glasögon i våras 

som skulle skydda mot grön laser. Men man ser för dåligt i 

dem, i mörker blir det mörkare och på dagen blir det för ljust. 

Vaksamhet 

Magnus är glad över att kontanterna försvunnit från bussarna, 

det är ett orosmoment mindre. Nu slipper han gå från bussen 

med ett par tusen kronor i väskan. Dessutom finns ju larm och 

säkerhetskameror i bussarna. 

– Det är mycket som har blivit tryggare för oss förare. 

Men hans vaksamhet finns ändå där för det mesta när han 

sitter bakom ratten. Riktigt avslappnat kan han inte köra 

sedan den gången han fick en grön stråle i ögat. Ändå funderar 

han aldrig på att sluta köra buss. 

– Jag gillar det här jobbet. Det känns som att jag gör nytta, 

att jag verkligen gör samhället en tjänst. 

Lalla Lindström/Karine Mannerfelt 

kkkklkkk 

SKOTT MOT BUSSAR I MALMÖ: 

Förarna har blivit 

mer uppmärksamma 

– Man kan inte vara rädd hela tiden, då kan 

man ju inte köra! Men visst är jag mer uppmärksam 

nu om det knäpper till eller smäller 

i bussen. 

Leif Jörgensen har kört buss i Malmö i 

snart 30 år och har själv fått gatsten genom 

bussfönstret i Skanör. 

– Fredag och lördag är det värst i Skanör 

och Falsterbo där de fina bor, säger han. 

Beskjutning och stenkastning mot bussar blev vardagsmat i 

Malmö i slutet av sommaren. Först drabbades sju bussar under 

Malmöfestivalen i augusti. Ingen misstänkt kunde gripas. 

Första veckan i september var det dags igen, sju bussar besköts. 

Den gången lyckades polisen gripa två misstänkta 18-åriga 

pojkar hemmahörande dels i medelklassområdet Oxie, dels i 

centrala Malmö. De ertappades med kolsyrepistoler, skjutvapen 

som i stort vem som helst kan köpa på nätet. 

En mängd rutor på bussarna krossades, men inget skott gick 

rakt igenom dubbelglasen. Dagen efter att pojkarna greps utsattes 

två bussar för stenkastning. 

”Hellre Rosengård” 

Händelserna skedde i centrala Malmö, inte i omskrivna ytterområden 

som Rosengård. 

– Själv kör jag hellre i Rosengård än i Oxie, det är lugnare där, 

kommenterar Leif Jörgensen som kör för Veolia. Och egentligen 

är han mest oroad över rån och överfall, det känns farligast. 

Förarna i Malmö handskas nämligen med kontanter, först nästa 

år försvinner pengarna från bussarna. 

Men också andra hot är reella: Malmö har i många år plågats 

av stenkastning och annan yttre åverkan på bussar i trafik. Det 

mesta har setts som pojkstreck. 

– Beskjutningen är allvarligare än stenkastning, den kan 

drabba andra om föraren tappar kontrollen över bussen, påpekar 

Leifs kollega Gert Öst. 

Han och de andra förarna i Malmö har ökat sin vaksamhet 

efter de senaste beskjutningarna. De stänger exempelvis fönstren, 

även om det är varmt och svettigt. 

Information i skolor 

De tre företag som kör i Malmö – Arriva, Nobina och Veolia – 

kommer nu att utöka sitt förebyggande arbete i skolor och på 

fritidsgårdar. 

– Företagen skickar ut föreläsare som förklarar vad som händer 

när man angriper bussar, det är bara att hoppas att det hjälper, 

säger Rosa Andersson, ordförande i trafiksektionen i Malmö. 

Ann-Louise Hägg, huvudskyddsombud på Nobina i Malmö, 

tycker att företaget agerat bra och korrekt efter beskjutningarna. 

3/2010

Leif Jörgensen öppnar fönstret för fotografen – men numera kör förarna i 

Malmö oftast med stängda fönster även om det är varmt. 

– Vid den sista beskjutningen fick vi dessutom information 

direkt och körvägen lades om, berättar hon. 

Stöd från arbetsgivare och kollegor är av största vikt vid 

sådana här händelser, understryker psykologen och konflikthanteraren 

Alex Tilly (läs mer i artikel intill). 

Karine Mannerfelt 

”Vuxna behöver sätta gränser” 

Det är svårt att ge konkreta råd 

till förare som drabbas av beskjutning 

eller annat yttre våld. Det säger Alex 

Tilly, psykolog som också föreläser om 

konflikthantering. 

– Beskjutning är en händelse som 

gör en maktlös, man har inget eget 

handlingsutrymme. Det viktigaste är att 

arbetsgivaren ger den drabbade stöd och 

hjälp. 

Han menar att det inte finns mentala 

knep för att klara av sådana yttre händelser. 

Det hjälper inte att agera lugnt och 

sansat som det ibland kan göra vid hot 

och överfall. Hur du agerar beror på vem 

du är: vad du varit med om tidigare och 

hur du mår just då. 


– Yttre hot och våld är inget bussföretagen 

kan gör något åt. Det handlar 

om samhällsproblem som myndigheterna 

måste ta tag i, understryker Tilly. 

Karwan Karims agerande, när han 

gick ur bussen och konfronterade tonåringen 

med laserpekaren, kommenterar 

Alex Tilly så här: 

– Jag tycker nog att vuxna behöver 

sätta gränser i större utsträckning än vad 

som görs idag, 

Han säger också att det tar emot att 

avråda folk mot konfrontation med tonåringar, 

att det är viktigt att visa civilkurage 

och ta personligt ansvar. 

– Men det är svårt att ge generella 

råd, det beror alltid på vem föraren är 


Bussar har flera 

gånger utsatts för 

skottlossning i 

Malmö. Så här 

beskrev Skånska 

Dagbladets hemsida 

en av händelserna. 

Yttre 

hot 

och våld är 

samhällsproblem 

som myndigheterna 

måste 

ta tag i. 

Alex Tilly, 

psykolog 

och hur han eller hon agerar i svåra 

situationer. Den som exempelvis har 

lätt för att bli arg och aggressiv ska 

helst tänka sig för innan han eller hon 

ingriper. 

11 

Foto: André de Loisted

Hur vill du 

bevaka trafikarnas 

frågor 

Kollektivtrafiken är en viktig 

välfärdstjänst, ett exempel på ömsesidigt 

beroende mellan offentlig 

sektor och näringsliv. Vi tjänar alla på att 

satsa resurser på kollektivtrafiken så att 

allt fler väljer buss och spårvagn. Det är ett 

viktigt utvecklingsområde också med tanke 

på miljön. 

Och det är självklart att skattepengar 

behövs som smörjmedel till kollektivtrafiken. 

Kollektivtrafiken blev tidigt konkurrensutsatt, 

och utvecklingen har drivit 

utsattheten för de anställda långt. Det 

måste vi bemöta. 

Arbetsgivarna kräver att bussar och 

spårvagnar körs de tider folk åker, företrädesvis 

på mornar och kvällar. Att enbart 

köra från a till b blir ett smalt uppdrag, det 

borde kunna ingå mer i arbetsuppgifterna. 

Men när verksamheten snuttifieras, så att 

servicen finns på ett bolag, städning på 

ett annat – då blir det som återstår delade 

turer och deltider för förarna. 

12 

Frågan går till Annelie Nordström, 

Kommunals nya ordförande. 

”Made in India 

blir för smått!” 

Signaturen Eva har 

reagerat på förra numrets 

artikel om uniformer. 

Så här skriver hon på ett 

vykort till Hjulet: 

”När företagen upphandlar 

uniformer måste de se 

vad man får! Storlekarna är 

åt h-e för små. Man borde ju 

få möjlighet att prova dem 

också. 

Om de köper Made in 

India så är det minst tre-fyra 

storlekar för smått!” 

Jag vet att många tycker det är bra att 

slippa städa, men man måste se konsekvenserna 

av en uppdelning. 

Kommunal måste kräva att vara 

med och på allvar diskutera arbetets innehåll 

med arbetsgivarna. Verklig samverkan 

får vi först genom inflytande över arbetsorganisationen, 

det räcker inte med medbestämmade 

i detaljer. 

Vi ser nu också riktiga dumheter som 

vi måste bekämpa. Som detta att erfarna 

förare provanställs. Det är ytterst märkligt 

att AD godkänner detta. Det borde vara 

självklart för en arbetsgivare att en förare 

som kört många år är kompetent. 

Ett annat exempel på privatiseringsivrarnas 

dumhet är den nya kollektivtrafiklagen. 

Vem tjänar på att flera bolag kör 

samma linje! När vinstintresset styr blir det 

helt befängt. 

Den här utvecklingen gör det ännu 

viktigare för Kommunal att poängtera att 

kollektivtrafiken är en naturlig del av välfärdstjänsterna, 

en viktig politisk fråga. 

Kommunal är den naturliga fackföreningen 

för alla som jobbar med välfärdstjänster. 

Vi kan välfärdsområdet och vi 

kommer att påverka politikerna så att det 

blir bästa möjliga politik för medlemmarna 

i Kommunal. 

Persontrafikmässa slutet av oktober 

Vill du besöka årets persontrafikmässa 

kan du inte bara titta på nya bussar, lyssna 

till debatter och seminarier – det är också 

ett bra tillfälle att tala med Kommunals 

representanter. Också i år har nämligen 

Kommunal en monter på mässan, C06:54. 

Under mässan utdelas också priset till 

den förare som vunnit Buss-SM. Själva 

körningen har redan gått av stapeln och tre 

Foto: Thomas Dietl 

Tommy Iseteg 

hamnar på 

prispallen. 

har fått veta att det blir någon av dem som 

tar hem titeln. 

De tre är Tommy Iseteg, Orusttrafiken, 

Monica Karlsson, Hallens Buss AB och 

Uffe Nelsén, Bergkvara Buss. 

Persontrafikmässan hålls 26-28 oktober 

på Stockholmsmässan. 

Läs mer på www.persontrafik.se 


Foto: Fredrik Sandin Carlsson


Det har varit många turer kring upphanldingarna i Uppland och fortfarande svävar de anställda i ovisshet. 

Ovisshet i Uppland 

– anställd läckte om anbuden 

Upphandlingen för trafiken för 

landsbygden i Uppland har överklagats. 

KR Trafik hade vunnit anbudet för 

trafiken, en trafik som just nu är uppdelad 

i en del som körs av just KR Trafik och en 

del som körs av Nobina. 

Men Busslink – en av anbudsgivarna 

– överklagade det beslut som fattats av 

Upplands Lokaltrafik. Företaget hävdade 

att en anställd läckt nivåerna på anbuden. 

Sedan har också en medarbetare på Upplands 

Lokaltrafik medgett att han lämnat 

ut information. 

Förare lessnade på passagerarna 

- körde dem till garaget 

Passagerarna på en busslinje norr om Köpenhamn fick nyligen en oväntad 

åktur. Föraren, som tröttnat på klagande resenärer, körde alla till bussgaraget utan att 

släppa av någon av dem längs vägen. 

Det hela skedde i rusningstid, bussen var full och föraren kunde därför inte ta upp 

alla väntande passagerare vid hållplatserna. Men de som redan satt på bussen protesterade, 

särskilt en manlig resenär var mycket högljudd. 

Chauffören parkerade då längs vägen och lämnade bussen. Efter en stund kom han 

tillbaka och körde raka vägen till bussgaraget där de slokörade passagerarna själva 

fick ta reda på hur de skulle ta sig hem. De flesta tvingades ta taxi därifrån. 

De Blaa Omnibusser som kör linjen lovade pengarna tillbaka om kvitto uppvisas. 

– Våra chaufförer är bara människor och de kan inte tåla hur mycket som helst, 

säger bolagets driftchef Morten Sörensen till Berlingske Tidende. 


– Nu är fallet uppe i förvaltningsdomstolen. 

Som jag ser det kan tre saker 

hända: KR Trafik får trafiken, Busslink 

får trafiken eller allt går ut på nytt anbud, 

säger Bill Ericsson, Kommunals man i 

Uppsala län. 

– Vi som nu kör för Nobina är uppsagda 

från den 11 juni när det är meningen att 

en ny entreprenör ska ta över. Redan innan 

allt detta var vi oroliga för vad som skulle 

hända. Det är alltid svårt att byta arbetsgivare 

och försöka bygga upp samverkan på 

nytt. Nu är osäkerheten ännu större. 

50 000 bilpendlare får gratis pendlarkort 

”Det stora pendlarexperimentet” 

har startas av Västtrafik, som svarar 

för kollektivtrafiken i Västra Götaland. 

Genom experimentet vill man få 50 000 

bilpendlare att prova på att åka kollektivt. 

Målet är att tio procent av regionens 

arbetspendlare som har bil ska börja åka 

kollektivt. De bilpendlare som inte redan 

är kunder hos Västtrafik erbjuds ett gratis 

tvåveckors provåkarkort för hela regionen, 

skriver tidningen Bussbranschen. 

Kortet är värt 750 kronor. Kampanjen 

startade i slutet av september. Senast den 

20 oktober måste bilpendlaren anmäla sitt 

intresse på Västtrafiks hemsida för att få 

möjlighet att få ett provåkarkort. 

Korten skickas ut per post i början av 

november. 

KFS-avtalet klart i juni 

Strax efter att du fått förra numret av 

Hjulet i brevlådan blev avtalet för de kommunala 

bussbolagen klart. Löneutrymmet för perioden 

att fördela individuellt blev: Lägst 1,7 procent 

den 1 april 2010 och lägst 2,1 procent den 1 

april 2011. 

Mer om avtalet finns att läsa på 

www.kommunal.se, branscher och yrken. 

Busscoacher ska hjälpa 

människor resa med buss 

I Eskilstuna har sex personer utbildats 

till busscoacher. Deras uppgift blir främst att 

hjälpa till med praktiska saker som att läsa 

tidtabell, visa hur man köper bussbiljett och vara 

stöd vid på- och avstigningar. 

Utbildningen är en arbetsmarknadspolitisk 

åtgärd. De busscoacher som nu utbildats fungerar 

också som resvärdar. De har fått utbildning 

i sådant som trafiksäkerhet, första hjälpen, fått 

kunskap om vissa funktionshinder. 

- Idén har kommit från färdtjänsthandläggare 

i kommunen. Målgruppen är människor som ska 

försöka lära sig att åka vanlig buss i stället för 

färdtjänst, berättar kommunens projektledare 

Anna Bergfors Fall. 

Reggaechaffisen 

blir filmstjärna 

Omar Kulane, ”reggaebusschauffören” 

i Umeå, blir allt mer populär. Inte nog med att 

han nu har över 10 000 medlemmar på sin 

fanklubb på Facebook och fick Kommunals kulturpris 

vid kongressen i juni – nu blir han också 

filmstjärna. 

Det är en kortfilm om ett gäng som åker 

mycket snowboard som ska spelas in i Åre. Omar 

Kulane ska spela sig själv, en chaufför som älskar 

reggae. 

- Folk kämpar för att bli kändisar. Men jag är 

bara mig själv, jag förstår inte vad som händer, 

säger Omar Kulane till Västerbottens-Kuriren 

och konstaterar att han lätt kommer ifrån under 

inspelningsdagen – han är nämligen timanställd. 

13 

Foto: Emma Bergstrand

Skratt, suckar 

och gnäll. Allt 

fler bussförare 

hittar gemenskap 

och nya 

vänner på Facebook. 

Och 

passagerarna 

sätter betyg på 

sina förare. 

Några förare blir så populära att de får egna 

fanklubbar på Facebook, som ”Vi som älskar Buss- 

Björn!” med beskrivningen: ”Björn brukar ofta 

köra oss gymnasieelever till Övik på morgonen. 

När det inte är Björn som kör så suckar vi högt 

och går slokörat in i bussen. Alla som träffar Björn 

älskar han.” 

Den som ansluter sig med sin dator till det sociala 

nätverket Facebook och söker efter bussförare, 

busschaufförer och spårvagnsförare hittar snabbt 

hundratalet olika intressegrupper. 

Några axplock: ”Vi busschaufförer!” med 67 

medlemmar beskriver sig så här: ”Är du busschaufför, 

med eller utan jobb? Välkommen att dela med 

dig av erfarenheter, tankar mm.” Andra grupper 

är till exempel ”Busschaufför i Västerbotten”, ”Vi 

som kör buss” och ”Snälla busschaufförer borde få 

högre lön” som har över 200 medlemmar. 

Växer stadigt 

Facebook med över en halv miljard användare 

världen över har på några år distanserat sig från 

alla andra konkurrerande sociala nätverk och växer 

med fem procent i månaden. Här berättar folk, ofta 

ganska oblygt, i ord och bild om sin vardag, sina 

liv, glädjeämnen, trivialiteter och sorger. 

Populariteten beror enligt forskare på att vi 

är sociala djur som helt enkelt gillar att pladdra 

med varandra. Medan bloggar, som vi skrivit om 

tidigare, mer kan liknas vid seriösa monologer med 

enstaka kommentarer från andra människor, så är 

Facebook, populärt kallad ”Fejan”, mer likt kravlösa 

samtal med flera deltagare om allt och inget. 

Och just det triviala, menar forskarna, tillfredsställer 

djupa psykologiska behov. 

Inte minst för den som jobbar ensam och har lite 

udda arbetstider kan Facebook vara ett praktiskt 

och bekvämt sätt att hålla vän- och bekantskapskretsen 

vid liv, snacka med kollegor, skaffa sig helt 

nya vänner och återknyta kontakten med gamla 

kompisar och skolkamrater. För att låta bli att 

underhålla en vänskap brukar ju medföra att den 

sakta dör ut. 

Världens bästa bussförare 

Facebook består av många tusentals intressegrupper. 

Vem som helst kan skapa en ny egen grupp. 

Förutom seriösa bussgrupper där man diskuterar 

problem och glädjeämnen i jobbet finns de som hyllar 

eller dissar bussförare. 

14 2/2010

En grupp hävdade att det finns otrevliga bussförare 

på Stadsbussarna i Östersund – vilket fick till 

följd att vd:n sände bussförana på kurs. 

Men betydligt vanligare är att förare beröms, att 

de rent av utnämns till världens bästa busschaufför, 

som Amos i Uppsala och reggaeföraren Omar 

i Umeå, med tusentals fans; Hjulet har tidigare 

skrivit om båda. 

Hyllning till Ayla 

Här finns också ”Peter Svensson – Västsveriges 

bästa busschaufför!” och vad sägs om ”En grupp 

för oss som åkt/åker med Veolia” som öser lovord 

över busschauffören Ayla som sägs antingen sjunga 

med någon gitarrspelande passagerare eller flörta 

med män med trevligt utseende – och dessutom 

vara omtyckt bland kollegerna. 

Den möjligen något mer allvarliga intressegruppen 

”Vett & etikett i kollektivtrafiken” skapades 

enligt grundarna i syfte att underlätta för kollektivtrafiken 

och dess resenärer, främst i Skåne. Och en 

seriös grupp som ”Stoppa grön laser” har hittills 82 

medlemmar. 

Mindre allvarliga grupper är sådana som 

”Dagisgruppen” för nybakade spårvagnsförare och 


Hälsa på busschaufförer 

Gruppen ”Jag hälsar på min busschaufför” har 131 medlemmar. Den beskriver sig så 

här: ”För att det är dessa små gester som, trots att de en och en kan synas obetydliga, 

bygger hela grunden till vårat 

civiliserade samhälle. Om man 

slutar hälsa på busschaufförer är 

steget inte långt till att rånmörda 

tanter och måla grafitti!”. 

En av gruppens medlemmar, 

Marie Ehrndal, menar: ”Det bästa 

är ju busschaufförer som pratar 

igång sina passagerare med mikrofonen de har där fram. Kan handla om allt från 

väder till vitsar. Förekommer mest i glesbygd, men är en enorm humörhöjare. Slutar 

man hälsa på chaufförerna så minskar nog dessa fenomen markant.” 

”Jaså du är busschaufför? Kunde tänka mig det så 

snygg som du är!!!” 

Många företag, däribland bussbolag, har insett 

nyttan och även faran med Facebook och skaffar 

sig ett eget konto. Faran därför att missförhållanden 

på jobbet snabbt kan generera protestgrupper 

som på kort tid kan få mängder av facebookare att 

med ett enkelt musklick bli sympatisörer. Många av 

grupperna på Facebook och deras medlemmar kämpar 

för olika frågor, och i en del fall har de faktiskt 

lyckats påverka. En hel del företag är känsliga för 

negativ reklam. 

Självfallet bör man själv fundera över om det 

man skriver och de bilder man visar ska kunna ses 

av alla. Exempel finns på folk som blivit avskedade 

efter att ha publicerat okloka ord eller foton. Därför 

finns sekretessinställningar (lite krångliga) där 

man kan skapa en lista för familj, en för kompisar 

och en för arbetskamrater, och på så sätt styra vilka 

som får läsa vad. 

För tillfället kan man hitta över 500 engelskspråkiga 

bussförargrupper. Den som vill få kontakt 

med kollegor utanför landets gränser har alltså 

mycket att välja på. 

Per Bergbom, text och collage 

Vi är 

sociala 

djur som gillar 

att pladdra med 

varandra”. 

15

POSTTIDNING B 

ISBN 91 7141 255 7 

KRÖNIKA/GÖRAN LUNDIN 

Time-out från bussen 

”En gång busschaufför, alltid 

busschaufför”, brukar det heta på Skelleftebuss, 

där inte ens pensionärerna låter 

sig avlägsnas ur rullorna. Men i våras 

tog jag själv en timeout. I Tärnafjällen 

har jag en stuga och jag har också skrivit 

en bok om bygdens tappra invånare. En 

av dem sköter sedan många år färdtjänst 

och sjukresor däruppe och jag fick efter 

en snabb inskolning börja jobba i hans 

företag. 

Det blev fyra månader i en taxibil 

som färdades många mil varje dag och 

samtidigt erfarenheter som kommer att 

följa mig resten av livet. Samtalen med 

passagerarna inskränkte sig inte längre 

till några fraser vid myntbordet, utan till 

timslånga samtal där ett helt liv kunde 

rullas upp. Naturen ställde mig dessutom 

inför oväntade utmaningar. 

Redan första helgen fick jag 

rycka ut mitt i natten för en bårtransport 

från en sportstuga. Det var förfallstid, det 

vill säga snösmältningen hade satt in. Ett 

jättelikt jordskred startade av en uppdämd 

flodvåg uppe på fjället och klippte 

av vägen strax intill. En närmare tio 

meter hög vägg av snö, sten, jord och avklippta 

björkstammar, bildade en effektiv 

vägspärr. Ungefär samtidigt drog vårfloden 

igång överallt, vägar stängdes, byar 

isolerades och kommunikationer bröts. 

Jag körde vid ett tillfälle med bildörren 

öppen för att snabbt komma ut, om det 

förrädiska vattenflödet över grusvägen 

skulle dölja en hisnande avgrund. 

Men det mest omtumlande var 

mötena med fjällborna, människor som 

inte går till doktorn i första taget och inte 

gärna klagar över allehanda krämpor. 

Thure var närmare åttio, med ett ben 

bortamputerat. I ungdomen hade han 

dessutom råkat ut för en sprängolycka 

under ett vägbygge och förlorat det mesta 

av ena handen och synen på ett öga. Jag 

skjutsade honom till Lycksele en dag, då 

han berättade om några fasanfulla timmar, 

då han ensam pulsade genom snön i 

flera kilometer för att få hjälp. Han varken 

såg eller hörde något. Jag utgick ifrån 

att han sedan dess varit sjukpensionär. 

Han skrattade sitt bullrande 

skratt och rättade mig: 

– Du, bara några månader senare var 

jag i skogsjobb och där blev jag kvar. 

Köra bil och lastbil kunde jag också. 

En äldre kvinna från demensboendet i 

Tärnaby skulle också ha skjuts till Lycksele. 

Hon var nästan blind och jag antog 

att samtalet denna gång skulle bli av det 

torftigare slaget. Jag bedrog mig. Hon 

hade ett långt liv bakom sig, men visade 

sig ha alla förståndsgåvor i behåll. Dessutom 

var hon beläst och det blev timmar 

av bokprat om framförallt olika reseskildrare, 

som Jan Myrdal, Sven Lindqvist och 

Sven Hedin. Läste gjorde hon fortfarande, 

med hjälp av kraftiga förstoringsglas 

monterade på glasögonen. 

Anledningen till att hon bodde på 

demensboendet, var synskadan. 

– Pratet i sällskapsrummet kan bli lite 

enahanda ibland, förklarade hon ödmjukt. 

Det blir en hel del upprepningar. 

En annan gång fick jag en akutresa 

sent en kväll. Det var en karl i min egen 

ålder, som antagligen drabbats av en liten 

stroke, en så kallad 

tia. Han ville inte 

kännas vid några 

sjukdomssymptom 

alls och hans 

forcerade sätt gav 

mig onda aningar. 

Men berätta kunde 

han. Han hade haft 

åkeri i inlandet 

och kört långväga 

transporter med sitt 

tunga fordon. Jag 

kom lyckligen fram 

Göran Lundin, 

författare och förare 

i Skellefteå. 

till Lycksele med min passagerare och 

överlämnade honom till personalen på 

akutintaget. Med milt våld tryckte vi ner 

honom i en rullstol. Sedan fortsatte jag de 

tjugofem milen tillbaka upp till Tärnaby. 

I dag rattar jag min buss igen, men 

jag är mycket glad över att jag antog utmaningen. 

Än är det inte säkert att jag kommer 

att gå i pension som busschaufför! 

Av Frode Øverli

Hjulet nr 3 - 2010 (pdf) - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?