Matglädje på äldre dar 2011 av Maria Almström ... - Ljusdals kommun

Slutrapport 2011
Stimulansmedelsprojekt
Kost och nutrition
Maria Almström Svensson
Projektledare/leg. dietist
”Matglädje på äldre dar” 2011
Källa: Eget foto på dessert från Vårsupén

1. Bakgrund stimulansmedel
Sedan 2007 har regeringen avsatt medel i form av stimulansprojekt inom äldreomsorgen
bland annat med syfte att se över och förbättra rutinerna kring kost och nutrition.
År 2007-2009 arbetade leg.dietist Kjell Olsson med projektet. Under denna period jobbade han
mycket med utbildning av personal, utarbetade material och påbörjade arbetet med att
förbättra måltidsmiljön bland annat genom inköp av äthjälpmedel och färgat porslin.
År 2009-2010 arbetade Ninja Revelj, kock, vidare med projektet som då döptes till ”Matglädje
på äldre dar”. Hon gjorde bland annat kartläggningar ute på de särskilda boendena utifrån de
fem elementen; mötet, rummet, produkten, stämningen och styrsystemet och gav förslag på
åtgärder.
Under 2011 fortsatte arbetet med att höja kvalitén på måltidsmiljön, kost och nutritionen som
grundlagts i tidigare projekt. Ny projektledare blev Maria Almström Svensson, leg. dietist.
2. Inledning
Åldrandet innebär att behovet av energi och vissa näringsämnen förändras. Det beror dels på
naturliga förändringar i kroppen som följer med åldrandet, dels på andra faktorer som
sjukdomar och läkemedel. Aptiten och ätandet kan också påverkas av fysiska faktorer som
svårigheter att sitta eller röra sig, munntorrhet eller psykosociala faktorer som ensamhet och
nedstämdhet.
Det är mycket vanligt med undernäring bland äldre som får stöd av äldreomsorgen. Arbetet
med måltider inom äldreomsorgen bör därför fokusera på att förebygga undernäring och verka
för god livskvalité. Att maten och måltiderna anpassas efter den äldres individuella behov,
vanor och önskemål är av största vikt, enligt livsmedelsverkets nyframtagna dokument ”Bra
mat i äldreomsorgen”.
3. Målsättning
Målsättningen har varit och är att den äldre ska få bästa möjliga, till individen, anpassad kost
så att undernäring och övriga nutritionsrelaterade problem förebyggs.
4. Syfte
Inom vård- och omsorgsboenden i Sverige uppskattar man att undernäring förekommer hos
hälften av kunderna. Syftet med projektet är att verka för att arbetet med måltider inom
äldreomsorg fokuserar på att förebygga undernäring och verka för god livskvalité genom:
Att maten och måltiderna ska anpassas efter den äldres individuella behov, vanor och
önskemål.
Att kunden skall få äta i en lugn och trivsam miljö.
Att se individen och kunna ge individanpassade kostråd.

Att arbeta med personalutbildning och därmed höja kompetensen inom området kost
och nutrition.
Att vara en länk mellan kostenheten och sjuksköterska/omsorgspersonal/kund vad gäller
kost och nutrition.
Att tillsammans med MAS-sköterska, kostchef och dietistkollegor vara delaktig i att
utforma styrdokument och rutiner inom området kost och nutrition.
Att inspirera till festliga måltidssituationer för att höja livskvalitén och aptit och därmed
också förutsättningarna för att få i sig den energi- och näring man behöver.
5. Kartläggning
Under 2009-2010 gjordes en generell karläggning ute på kommunens särskilda boenden
utifrån de fem elementen; mötet, rummet, produkten, stämningen och styrsystemet.
Kartläggningen bestod av minst en dags observation på respektive boende utifrån dessa fem
element. På sex av kommunens tolv boenden gjordes en mer utförlig kartläggning som
resulterade i ett dokument som presenterades på respektive boende med förslag på
förbättringar (se Ninja Reveljs slutrapport).
Under våren 2011 har nuvarande projektledare fortsatt med en fördjupad kartläggning på de
återstående sex boendena. Detta har inneburit minst en dags observation på respektive
boende. Dessutom gjordes extra besök hos några boenden som efterfrågade detta.
Observationerna har registrerats i en sammanställning utifrån de fem elementen på respektive
boende samt efter att samtliga kartläggningar gjorts en gemensam sammanställning. Se bilaga
1. Denna sammanställning innehåller även projektledarens observationer och kommentarer
enligt följande;
Frukosten serverades sent vid många boenden mellan kl 8-10.
Grötportionerna var ofta stora. Smör, bröd och mjölk saknades på borden även där de
skulle kunna bre sina smörgåsar själv. Färdigbredda smörgåsar serveras.
Röda tabletter köptes in under projektets början för trivsel och kontrast. Ingen
använder dessa längre pga svårighet att rengöra dessa.
Några boenden använder serveringsvagn av plåt som man står och portionerar ifrån.
Detta ger institutionskänsla.
De som sitter i rullstol med bricka får inte plats runt borden. Dessa personer blir ofta
placerade en bit ifrån.
Dålig belysning på många ställen speciellt vid vissa småbord.
Dagens meny fanns ofta inte lättläst och tydligt för de äldre trots att det oftast fanns en
Whitebordtavla.
Till den EP-rika kosten serveras inga desseter trots att detta är rekommendation.
Det är mycket olika vilka tillbehör som serveras och vilka valmöjligheter de boende
har av tex smörgåsmat och bordsdryck.
Vissa beställde inte hem näringsdrycker vid behov utan gjorde egna. Kunskap om
skillnaden däremellan saknades.
Middagen severas tidigt på många ställen från 16 eller 16.30.
Nattfastan blir för lång för många.
De som matas har ingen egen sked. Och därmed ingen möjlighet att själv hjälpa till.
Berikningspulver för berikning av frukost och mellanmål saknas på de flesta ställen.
I allmänhet råder en lugn miljö kring matsituationen, ibland för ensamt till frukost då
ingen personal finns synlig.

På några ställen får de boende inte hjälpa till vid kökssysslorna. På ett boende fanns en
tydlig gräns till köksregionen. Det finns ingenting i lagstiftningen som hindrar de
boende att delta i matlagning och kökssysslor i avdelningsköken.
Trevligt och ombonat med dukar, blommor och gardiner på samtliga ställen.
Ett av boendena stack ut lite extra för att de dagligen lade ner mycket omsorg på
maten; gjorde om vissa maträtter till extra festliga, tex gjorde om köttfärssåsen en
fredag till lasagne m vin till.
Närvårdsavdelningen (NVA) i Ljusdal har 10 kommunala vårdplatser sk SOL-platser samt 10
primärvårdsplatser sk HSL-platser. Någon karläggning på NVA har inte tidigare gjorts.
Projektledaren har tillbringat en kartläggningsdag för att observera mat- och måltidsmiljön på
NVA. Utifrån denna dag gjorde projektledaren en sammanställning ,se bilaga 2, som har
presenterats på en APT-träff där personalen har fått tips på vad som kan förbättras.
Under hösten har projektledaren besökt samtliga boenden på APT för en slutlig uppföljning
av kartläggningen, hur det har gått med förbättringsarbetet, samt tagit tillfället i akt att
informera om måltidsorningens- och mellanmålens betydelse samt om nattfasta. Se
rekommendation bilaga 3. En nattfastemätning är planerad i februari 2012.
Projektledaren har tillbringat en dag i centralköket för att få en bild över hur maten produceras
och förpackas/distribueras.
6. Utbildning och information av personal
Att höja kompetensen inom området kost och nutritionsområdet inom kommunen har varit
och är en viktig uppgift för projektledaren. På den första stora kostombudsträffen fick
kostombuden svara på en enkät om vad de behövde mer kunskap om. De flesta angav att de
önskade mer kunskap om kost kring specifika sjukdomar. Ett mail skickades sedan ut till
samtliga enhetschefer där projektledaren erbjöd sig komma ut och föreläsa kring kost vid
specifika sjukdomar. Det som var mest efterfrågat var föreläsning om kost vid demens. På de
stora kostombudsträffarna, dit även enhetschefer bjudits in, har projektledaren informerat om
nutritionspreparat samt om kost vid förstoppning förutom det återkommande diskussionerna
om måltidsordning, nattfasta och måltidsmiljö.
En grundläggande utbildning i kost och nutrition har hållits tillsammans med
nutritionsföretaget Nestlé, som är det företag som vi har upphandlat produkter ifrån.
Utbildningen som kallas EduCare hölls under 2 eftermiddagar. Förutom kommunens
sköterskor, kostombud, kökspersonal och andra intresserade bjöds även landstingets
distriktssköterskor in. Projektledaren inledde dessa eftermiddagar med att informera om
nyheter som händer på nutritionsområdet. Samtliga föreläsningar och informationer finns
under bilaga 3.
Sjuksköterskorna har efterfrågat en fördjupningsdag om äldre, åldrande och nutritionens
betydelse. På grund av lång framförhållning hos föreläsaren Marie Ernsth-Bravell planeras
denna utbildning till den 29 februari 2012. Nutritionens betydelse kommer även att belysas.
Problematiken med undernäring startar ofta i hemmet på grund av ensamhet, aptitlöshet och
dåliga matvanor/livsmedelsval och måltidsordning. Att utbilda hemtjänstpersonalen att stötta
de äldre till bättre matvanor är betydelsefullt och har efterfrågats. Utbildningsdagar har
erbjudits men för få har anmält sig så utbildningsdagarna har tyvärr ställts in. Broschyren Mat

på äldre dar-råd och tips (gjord av tidigare projektledare Kjell Olsson) har reviderats och skall
skickas ut till hemtjänsten för att kunna delas ut till kunderna.
7. Dietistresurs
Nytt för 2011 är att projektledaren, som är leg. dietist, även finns som dietistresurs för
kommunens kunder på vård- och omsorgsboenden och kan ge enskilda råd, kostbehandling
samt ordinera näringspreparat, se ordinationsblankett bilaga 4. Dietisten arbetar även som
stöd och resurs till anhöriga, sköterskor och övrig personal samt kökets personal. Dietisten
gör även beräkningar utifrån kost- och vätskeregistreringar som en grund för
nutritionsbedömningar. I första hand görs en förenklad version, se bilaga 5 men i vissa fall
behövs en mer detaljerad näringsberäkning. Inom ramen för projektet har
näringsberäkningsprogrammet Dietist XP köpts in.
Behovet av dietist har visat sig vara stort. Sköterskorna är oerhört tacksamma att få hjälp med
nutritionsbedömningar, näringsberäkningar och ordinationer. Dietisten skriver i vård- och
omsorgsjournalen. Projektledaren arbetar efter att dietisten skall vara en del i veksamheten
och inte en extern konsult. Att finnas ute på plats och ta del av matsituationen, matning,
sittställningar och måltidsmiljö och samtidigt ha en dialog med personal, sköterska och
anhöriga är väldigt viktigt för att göra en bra nutritionsbedömning.
Många ärenden uppkommer utifrån MNA bedömningar i Senior Alert. Ett flödesschema över
när dietist skall kontaktas har tagits fram av projektledaren tillsammans med övriga dietister i
kommunerna och landstinget Gävleborg, se bilaga 6. I och med Senior Alert bedömningarna
ha dietisten blivit en naturlig del i de åtgärder som följer med riskbedömningarna.
Från och med hösten har dietisten deltagit i teamträffar tillsammans med sjukgymnast,
arbetsterapeut, sjuksköterska, enhetschef och berörd personal. Där går man igenom de kunder
som behöver hjälp från flera håll, vilket höjer kvalitén och gör att alla jobbar mot samma mål.
En gång i månaden hålls teamträff på varje boende.
8. Utarbetande av rutiner och material
Egenkontrollpärm och lathund
En egenkontroll pärm för livsmedelshygien togs fram av tidigare projektledare. Denna har
reviderats av projektledaren under 2011. Samtliga enheter ha erhållit den reviderade
versionen. En lathund för användning av termometrar har även framtagits för att underlätta för
personalen. Inplastade lathundar finns ute i varje kök, se bilaga 8.
Rutin för enteral nutrition
Kommundietisterna i länet har tagit fram en rutin för enteral nutrition som har godkänts av
länets MAS-sköterskor. Denna finnas tillgänglig på respektive kommuns hemsida, se bilaga 9.
Rutin för näringspreparat
Projektledaren har tillsammans med kommunens MAS-sköterska och i samarbete med övriga
kommundietister i länet utarbetat en rutin för näringspreparat. Detta för att användandet av
näringsdrycker och berikningar skall bli rätt utnyttjat och kostnadseffektivt. Näringsdrycker

och berikningar skall ordineras av sjuksköterska eller dietist utifrån en nutritionsbedömning,
se rutin bilaga 10
Kostpolicy
Inom projekt Fokus matglädje skall kommunen ta fram en kostpolicy med tillhörande
handlingsplaner för skola, barnomsorg, äldreomsorg och handikappomsorg. Projektledaren
har arbetat fram ett förslag till handlingsplanen för äldre- respektive handikappomsorg.
9. Kursdagar för projektledaren
Kosten inom äldrevården
Tillsammans med kommunens MAS-sköterska och utvecklingsledare deltog projektledaren i
Kosten i äldrevården, en hel temadag i Stockholm i april, om de viktiga frågorna om maten
och åldrandet och hur man i äldrevården bör hantera kostfrågorna. Dagen tog upp alla typer
av frågor som gäller maten och hälsan för åldringar, med särskild inriktning på äldrevårdens
kunskapsbehov.
Nutritionsdagen 2011
Den 5 maj deltog projektledaren i den årliga Nutritionsdagen i Örebro som samarrangeras av
SWESPEN (Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism), Nutritionsnätet för
sjuksköterskor, Dietisternas Riksförbund och Svensk Förening för Klinisk Nutrition.
Temat var ” På väg mot en säkrare nutritionsvård?” Det är mycket som händer i den svenska
nutritionsvärlden just nu med nya initiativ från alla av betydelse inom fältet, det vill säga
Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting samt
Livsmedelsverket. Alla dessa nya riktlinjer och föreskrifter presenterades under denna dag av
ledande personer inom nutritionsområdet.
Tre Stiftelser
20-21 september deltog projektledaren i en konferans med studiebesök på Tre Stiftelser i
Göteborg. Under två dagar fick man ta del av vad som kännetecknar ett salutogent,
hälsofrämjande äldreboende. Dessa dagar var mycket inspirerande och givande.
Geriatriska nutritionsdagarna
24-25 oktober hölls de årliga geriatriska nutritionsdagarna i Stockholm. Här föreläste ett
flertal kända föreläsare och forskare om det senaste vad gäller kost, nutrition och äldre. Här
fanns även utställningar där olika nutritionsföretag demonstrerar nyheter inom området.

10. Evenemang
Vårsupé
En kväll i slutet av maj anordnade projektledaren tillsammans med fyra andra projektledare
som arbetar med stimulansprojekt en trerätters vårsupé med musikunderhållning och dans på
ett av kommunens demensboenden. Gästerna bestod av boenden på Källan, deras anhöriga
samt personal
Kostenheten hade tillsammans med projektledaren satt samman en trerättersmeny som var
anpassad även för dem med sväljsvårigheter. Meny bestod av; fördrink, förrätt
Skaldjurstimbal, varmrätt Ugnstekt lax med vitvinssås och pressad potatis och som dessert
Vaniljpannacotta med hallonsås. Som bordsdryck serverades rött och vitt vin samt läsk och
lättöl.
Det blev en mycket uppskattad kväll. De boende åt med god aptit, dansade och hade trevligt
med sina anhöriga och personal. Förhoppningen är att detta kan vara en förebild även för
andra boenden. Se bilder bilaga 11. Bilder finns även på kommunens intranät och hemsida.
Tävling med vinnarsupé
För att inspirera till förbättringar inom måltidsmiljön på kommunens boenden har
projektledaren utlyst en tävling i ”Förbättra er måltidsmiljö” där boenden kan skicka in ett
bidrag på någon form av förbättring. Bidraget skall vara både bilder och en beskrivning av
förbättringen. Fem bidrag skickades in. I augusti enades juryn, bestående av kostchef,
verksamhetsutvecklare och projektledaren, om en vinnare. På en APT i september bjöds de
vinnande boendet på tårta, fick diplom och fick vinsten presenterad.
Vinsten blev en supé för alla kunder och personal på boendet, ca 100 st. Supén lagades,
caterades och serverades av resturangprogrammet i Ljusdal en kväll i oktober. Det blev en
mycket uppskattad kväll med vacker dukning i höstens färgen, fantastisk trerättersmeny samt
underhållning.
Samtliga bidrag samt supén finns sammanställt i ett dokument som en inspirationskälla. Se
bilaga 12. Bilder från tävlingsbidragen och supén finns även på kommunens hemsida.
Det har skrivits om båda dessa evenemang i den lokala dagstidningen Ljusdals Posten.
11. Samarbetspartners
Projektledaren har ett nära samarbete med kostenheten, sköterskor, kostombud och övrig
omsorgspersonal på kommunens boenden. Projektledaren samarbetar även med Massköterskan
när det gäller övergripande frågor och rutiner samt med utvecklingsledare för
Senior Alert.
Projektledaren har ett nära samarbete med övriga kommundietister i länet.
Kommundietisterna i länet har träffats regelbundet för att ta fram och diskutera gemensamma
rutiner, riktlinjer och förhållningssätt. Projektledaren är även med i det nationella nätverket
för kommundietister och får möjlighet att ta del av mycket material och diskussioner på nätet.
De årliga kommundietistdagarna som i höst hölls i Stockholm kunde projektledaren tyvärr
inte delta i men har tagit del av föreläsningar och material via kollegorna i länet.

Projektledaren har ett nära samarbete med landstingets dietister bland annat när det gäller
överrapportering av patienter mellan kommun/landsting. Projektledaren har deltagit i den
arbetsgrupp som har tagit fram en överenskommelse om samarbete mellan kommun och
landsting.
12. Utvärdering och vidare arbete
Projektledaren har upplevt det oerhört givande att följa förändringsarbetet med mat- och
måltidsmiljön ute på våra vård- och omsorgsboenden. Projektledaren upplever att det har
blivit en annan medvetenhet om måltidsmiljöns betydelse och har sett en hel del förändringar
under året, tex att det finns fler smörgåspålägg till frukost och lättöl till maten på fler ställen,
man presenterar maten bättre både skriftligt och muntligt, fler jobbar med kontraster och man
försöker ordna det festligare lite oftare. Under höstens APT träffar framkom att det finns
ambition och idéer på ytterligare förbättringar. Att stötta och lyfta dem som har idéer och
ambitioner ser jag som väldigt viktigt.
Projektledaren upplever att medvetenheten om kostens betydelse har stärkts på många olika
håll i kommunen under året. Detta projekt har naturligtvis varit en bidragande orsak men även
på många andra fronter har kostens betydelse stärkts. Några exempel är Fokus Matglädje,
arbetet med en kommunal kostpolicy som är presenterad för kommunens politiker,
information som projektledaren haft för omsorgsnämnden, information som MAS-sköterska
och kostchefer haft för politiker samt att kost- och nutritionens betydelse för våra äldre
florerat i media.
Det som hittills är gjort inom ramen för detta projekt är bara en början av ett
förbättringsarbete inom kost- och nutrition. Detta är en process och ingenting som är ”klart”.
Snarare är det så att allt den ökade medvetenheten om kostens betydelse samt
riskbedömningar i Senior Alert gör att fler nutritionsproblem kommer att lyftas fram.
Ljusdals kommuns omsorgsförvaltning har beslutat att anställa en dietist på 75% från 2012.
Detta gör att mycket av det arbete projektledaren har påbörjat i detta projekt kan fortleva i
ordinarie verksamhet.

Bilaga 1
Omsorgs- och socialförvaltningen
Projekt Matglädje på äldre dar
Sammanställning av uppföljning på 6 särskilda boenden
2011.
Grundläggande kartläggning och sammanställning av observationer på
respektive boende är gjord av Ninja Revelj våren 2010.
Projektledaren har utgått från nedanstående frågeställningar som är gjord av
Ninja Revelj och som har användes på övriga särskilda boenden i Ljusdals
kommun.
Projektledaren har sedan kompletterat med egna observationer och synpunkter.
1. Tänker ni på att duka med kontraster i större utsträckning än tidigare?
Ja 3/6 Nej 3*/6 Vet ej
Kommentar: Endast blått porslin användes.
2. Har ni infört speciellt utvald personal för köksarbetet?
Ja 4/6 Nej 2*/6 Som tidigare
Kommentar: Endast en som kokar gröten vid frukost.
3. Tänker ni mer på att använda förkläde, sätta upp håret m.m än tidigare, då
ni arbetar i köket?
Ja 3/6 Nej 3*/6 Som tidigare
Kommentar: Ingen kökspersonal
4. Har ni använt er av efterrättssamlingen som ni fick innan sommaren?
Ja Nej 6/6 Vet ej
Kommentar: Några gör aldrig efterrätt
5. Brukar ni duka festligare, oftare nu än tidigare?
Ja 2/6 Nej 2/6 Som tidigare 2/6
Om JA vad? Färgade servetter, klyftpotatis ibland, efterrätter

6. Går det bra för er med egenkontrollen/temperering?
Ja 6/6 Nej Behöver hjälp
7. Går ni igenom vad som sagts på kostombudsträffarna på APT- mötena?
Ja 4/6 Nej 2/6 Vet ej
8. Önskar ni hjälp med något?
Ja 1/6 Nej 3/6 Ej svarat 2/6
Om ja, vad? Info om specialkoster tex kost vid diabetes/demens.

Bilaga 2
Sammanställning av observationer vid
Närvårdsavdelningen
Följande iakttagelser grundar sig på ett besökstillfällen under februari 2011. Vilket betyder
att andra dagar kan se helt annorlunda ut.
Arkivbild
Måltidens och måltidsmiljöns betydelse är stor för aptit, hälsa och välbefinnande, den är
också viktig ur social funktion. Arbetet med måltider inom äldreomsorgen bör fokusera på att
föerbygga undernäring och verka för god livskvalité.
Projektledare
Maria Almström Svensson
Leg.dietist

Fakta uppgifter
Boende
Närvårdsavdelningen
Enhetschef
Rigmor Fahlberg
Sammanställning av observationer
Sjuksköterska
10 st
Kostombud
Linda Elasson
Bakgrundsfakta
10 st kommunplatser (SOL-platser). På närvården finns även 10 st landstingsplatser (HSL-platser).
Mötet:
Bemötandet är av stor vikt för trivsel och samarbete mellan boende, besökare, personal och
kulturer
Bra:
Kunder och personal pratar och har trevligt tillsammans. Vilket ger en trevlig
stämning.
Att kunderna får vara med och bestämma vilken de vill sitta bredvid, då det är
möjligt.
De flesta kunderna har bra sittställning vid matbordet.
Att kunderna får god tid på sig vid matbordet.
Bra att man tänker på att duka och göra finare runt måltiden/måltidsmiljön vid
helger/storhelger.
Att de kunder som vill får äta på sitt rum.
Mindre bra:
Tänk på att presentera måltiden bättre muntligt.
Att servera maten med plastförkläde och eventuellt plasthandskar ger inte en trevlig
känsla.
Tänk på:
Tydligt presentera dagens måltider så alla kan läsa tex på en whiteboardtavla.
Att det är av stor vikt att personalen har en positiv attityd till maten och
måltidssituationen. Kunden ska själv få avgöra om maten är god eller inte.
Att personalen tänker på att sitta med vid måltiden och assisterar vid behov.

Rummet:
Måltidens fysiska inramning som innebär vilket ljus, ljud, utrustning, färg och form rummet
har.
Bra:
Ljust och fint med bra belysning
Bra att ni tänker på att inte ha störande bakgrundsljud som tv, radio och diskmaskin
vid måltiden.
Mindre bra:
Att servera ifrån matvagn och kantinrar kan ge instutitionskänsla.
Tänk på:
Att det för dukas med bestick, glas och servett, (smör, bröd och måltidsdryck) innan
måltid.
Att duka enkelt men med kontraster så att kunden kan se och urskilja tallriken och
maten. Ta fram ett ljusare porslin till mörka rätter och använd det blå porslinet till
ljusa rätter. Detta för en bättre syn upplevelse och för att tillgodose övriga sinnen på
bästa sätt.
Produkten:
De produkter och tjänster som måltidssituationen bygger på, mat & dryck, njutning och fest.
Bra:
Att ni försöker följa rekommenderad måltidsordning (frukost 07.30, mellanmål 10.00,
lunch 12.30, mellanmål 15.00, middag 17.30, kvällsmål 21.00).
Att det finns flera sorters pålägg att välja bland.
Att ni har en speciellt utvald personal för köksarbetet.
Att de boende har många sorters måltidsdryck att välja på.
Att de boende får efterrätt efter varje lunch och att den som får EP-rik kost får
efterrätt till varje måltid.
Att ni har ett bra och nära samarbete med köket.
Mindre bra:
Inget planerat mellanmål på förmiddagen.
Att ni inte bakar på närvården. Doften av nybakt är mycket trevlig!
Tänk på:
Planera i förväg vem av personalen som ska sitta med vid måltiden, vem som har
huvudansvar för köket, servering och avdukning.
Berika gröt/välling till de personer som har EP-rik kost och/eller är undernärda.
Berikning kan beställas från köket.
Ge den som matas en egen sked och låt kunden försöka förse sig själv i den mån det
är möjligt.
Låta alla som kan bre sina egna smörgåsar! Även till frukost.
Låt skålar med frukt, torkad frukt och kex stå framme mellan måltiderna. Servera
gärna något syrligt före maten för att locka fram matlusten, som t.ex. vatten med
citron eller juice

Att det inte bör gå mer än 11 timmar från det sista kunden äter på kvällen till det
första målet på morgonen.
Garnera maten med något uppiggande tillbehör.
Ställa fram salt och pepparkar på borden där det är möjligt.
Stämningen:
De sociala och fysiska aspekterna, som är atmosfären, sinnena, servicen och känslan.
Bra:
Tips:
Roligt att ni försöker ordna något extra festligt ibland!
Bra att de kunder som vill får dricka vin eller andra alkoholhaltiga drycker.
Bjud in till måltiden genom att stå vid sidan om bordet och berätta vad som ska
serveras. Detta förgyller måltidsstunden för kunden. Kunder som inte hör kan
personalen beskriva för igen när dem går runt och serverar maten.
Aktiviteter mellan måltiderna är positivt för aptit och välbefinnande.
Styrsystemet: De ekonomiska och juridiska förutsättningarna för kommersiell
måltidsverksamhet, t.ex. ekonomi, hygien och koncept.
Bra:
Att ni är noga med att temperera maten. Se vidare i Egenkontrollpärmen.
Tänk på:
Att gå igenom vad som har sagts på kostombudsträffarna på APT-mötet.
Om kostombudet ej närvarar vid kostombudsträff kontakta gärna centalköket eller
dietist för upplysning.

Bilaga 3
Måltidsf ltidsfördelning rdelning
Måltid ltid Klockslag Energifördelning
Energif rdelning
Frukost 07.00-08.30 07.00 08.30 15-20% 15 20%
Mellanmål Mellanm 09.30-10.30 09.30 10.30 10-15% 10 15%
Lunch 11.00-13.00 11.00 13.00 20-25% 20 25%
Mellanmål Mellanm 14.00-15.00 14.00 15.00 10-15% 10 15%
Middag 17.00-18.30 17.00 18.30 20-25% 20 25%
Kvällsm Kv llsmål 20.00-21.00 20.00 21.00 10-20% 10 20%
Nattfasta max 11 timmar
ljusdal.se

Bilaga 4
Sammanställning av information och föreläsningar
Datum Aktivitet Antal personer Varav kvinnor
110113 Kostombudsträff egenkontroller,
Källbacka
30 30
110118 Föreläsning Kost och demens.
Demensutbildningen, Källbacka
10 10
110124 Kostombudsträff tillsammans m
Nestlé
37 37
110223 Sjuksköterskemöte, info om
näringspreparat, ordination mm
Källbacka
13 11
110302 Info träff enhetschefer på särskilt
boende ang mat och måltidsmiljö
samt om nya upphandlingen.
12 12
110308 Fokus matglädje, praktisk
eftermiddag i köket för att laga
mellanmål för kostombud
15 15
110309 Fokus matglädje, praktisk
eftermiddag i köket för att laga
mellanmål för kostombud
12 12
110315 Sköterskemöte NVA- info om
rutiner
10 9
110323 APT- Källan. Uppföljning av
projektet
8 8
110324 Planmöte Gullvivan- info om
måltidsordning, mellanmål
5 5
110331 Kostombudsträff Oasen för
Gärdegården och Gullvivan
6 6
110407 Kostombudsträff Backsippan 8 8
110411 Kostombudsträff med info och
utbildning bla om förstoppning
samt gruppdiskussion om
förbättringsmöjligheter
måltidsmiljö
34 34
110413 APT- NVA konkreta förslag
kring måltidsmiljön utifrån
kartläggning
10 9
110419 APT- Öjegården. Uppföljning av
projektet
10 10
110420 APT- Öjegården. Uppföljning av
projektet
10 10
110428
Föreläsning Kost och demensbemanningsenheten,
Källbacka
13 13
110504 Föreläsning Kost och demens- 16 16

Tallnoret
110505 Föreläsning Kost och demens-
Tallnoret
110523 EduCare-nutritionsutbildning 3
tim, för kostombud,
sjuksköterskor och
distriktssköterskor, Ljusdalssalen
110524 EduCare-nutritionsutbildning 3
tim, för kostombud,
sjuksköterskor och
distriktssköterskor, Ljusdalssalen
110525 Sjuksköterskemöte- info om nya
riktlinjer från socialstyrelsen och
SKL
110601 Föreläsning Kost och demens.
Demensutbildningen, Källbacka
15 15
14 13
29 28
15 13
10 10
110608 Info träff biståndshandläggare 6 6
110614 Info träff handikappomsorgen 3 3
110616 Information om projektet och om
behovet av kompetens inom
nutritionsområdet till
omsorgsnämnden
12 9
110817 Informera på ÄldreOmsorgsträff
om måltidsmiljön på våra
boenden.
11 10
110901 APT Solgården 25 24
110906 APT Björkbacka 8 8
110912 APT Nyhems 20 19
111114 APT Källbacka 16 16
111121 Kostombudsträff 45 43
111124 APT Tallnoret 16 16
111201 APT Mångspers 10 9
111206 Utbildning kost vid demens 14 13
111214 Information på
Äldreomsorgsträff om
studiebesök på Tre Stiftelser
12 12

111215 APT närvårdsavdelningen 8 8
111219 APT Furugården 25 25
111220 APT Gärdegården 7 6
Antal personer som fått information av projektledaren under året: 580 561

Bilaga 5
Kost- och nutritionsordination
Datum :_________________________
Namn Personnumm er
Kost:
A-kost
EP-kost A-kost
Specialkost:
__________________
Konsistens:
Hel mat
Delad/lättuggad mat
Timbal
Gelé
Flytande
Måltid Val av livsmedel Nutritionspreparat
Frukost
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Middag
Kvällsmål
-----------------------------------------------------
Maria Almström Svensson
Leg.Dietist
Omsorgsförvaltningen
Ljusdals Kommun

Bilaga 6
Mat- och vätskeregistrering
Namn:…………………………………Personnr:…………………Boende:……………….
Datum:………….
Normalkost EP-rik
Annan specialkost:…………………………….
Frukost Konsumerat
Gröt
Välling
Fil
Smörgås
Flingor
Ägg
Kcal
Lunch 1/4 1/2 3/4 1/1 Kcal
Varmrätt
Dessert
Smörgås
Middag 1/4 1/2 3/4 1/1 Kcal
Varmrätt
Smörgås
Desset
Dryck Konsu-
merat
Näringsdryck
Berikning
Kcal
Sort Mängd
1 glas = 200 ml 1 kopp = 200 ml Sopptallrik = 200
Mellanmål fm em
Smörgås
Skorpa, bulle
Frukt
Glass
Totalsumma Kcal

Bilaga 7
Riskbedömning av undernäring enligt Senior Alert
MNA 12 p eller mer
8-11 p
Välnärd Risk för undernäring
Åtgärd Förebyggande åtgärder
enligt Senior Alert
Ordination
Uppföljning Ny riskbedömning
enligt rutin för
Senior Alert
2011-12-20
Rådgör med dietist v.b.
Ev. ordination av
näringspreparat/specialkost
Uppföljning efter 1-4
månader
0-7 p
Undernärd
Kontakta dietist
Ordination av
lämplig nutritions
behandling
Uppföljning enl
bedömning av
dietist

Lathund för termometrar
Modell Användningsområde
Temperaturmätare med fast insticksgivare Mäta kärntemperatur
vid värmning av mat
IR‐temperaturmätare Mäta temperatur på
kyld mat.
Digitaltermometer med trådgivare Mäta temperatur på
diskvattnet i
diskmaskinen
alternativt
temperaturen i kylar.
Digitaltermometer med insticksgivare Mäta kärntemperatur
vid värmning av mat.
Digitaltermometer med ytgivare Mäta temperaturen
vid mottagning av
varor t.ex. mellan
mjölkpaket.
Var noga med hygienen! Diska alltid givare och tråd med diskmedel och vatten efter användning.
OBS! Termometrarna tål inte att diskas i diskmaskinen.
ljusdal.se

Bilaga 9
Rutiner vid Enteral Nutrition
för Gävleborgs kommuner
Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Godkänt av
Barbro Karelius leg. dietist
Maria Almström Svensson leg. dietist
Anders Bergström leg. dietist
Eva Nordberg leg. dietist
Barbro Karelius leg. dietist 2011-06-28
Giltig t.o.m
2012-06-30
Hygiensjuksköterskor
Gävleborgs landsting
MAS
Gävleborgs kommuner

Allmänt om enteral nutrition
Enteral nutrition d.v.s näring som tillförs via en sond till mag-tarmkanalen då energi- och
näringsbehovet med hjälp av mat, dryck och eventuellt kosttillägg inte kan tillgodoses.
Arbeta alltid aseptiskt vid administrering så att näringslösningen inte tillförs bakterier vilket kan
medföra diarré.
Handdesinfektion är viktig vid allt arbete med sond, aggregat och näringslösningar eftersom
risken för att kontaminera näringslösningen är stor.
Det är bra att använda ett sondschema där man anger hur mycket man ger och eventuella
anmärkningar.
Försök att se sondmatningen som en måltid. Om det går, låt den som sondmatas sitta med vid
matbordet för att känna dofter och delta i gemenskapen. Det finns risk att den som sondmatas
blir isolerad och fråntagen den sociala samvaro som måltiderna utgör. Förbered inför
sondmatning genom att ge lite smak i munnen ex fruktpuré. Om detta inte går stimulera med
isbit på läpparna.
Sondnäringar
Det finns många olika sondnäringar, vilken sondnäring en person ska ha ordineras av dietist eller
patientansvarig läkare.
Ansvar
Dietist ansvarar för ordination av energi- och vätska.
Sjuksköterska ansvarar för sondmatningen, men kan genom delegering av arbetsuppgiften
utföras av annan person med reell kompetens.

Tillförselvägar
Infartsvägarna delas upp i nasogastriska, nasoenteriska och gastrostomier.
Nasogastrisk sond
Tunn sond som förs in genom näsan via svalget till magsäcken. Matning ska utföras av
sjuksköterska, får ej delegeras till annan omvårdnadspersonal.
Nasoenterisk sond
Tunn sond som förs in genom näsan ända ner i tolvfingertarmen eller tunntarmen. Vid matning
måste alltid pump användas maxhastighet 125 ml/tim.
Gastrostomi
PEG: (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) är ett sätt att lägga en kateter via huden med hjälp av
gastroskopi.
Knapp eller Gastrostomiknapp: Kan användas när en kanal bildats efter ca två månader. Den är
försedd med ett lock som öppnas vid näringstillförsel.
Tillförsel av sondnäring
Kontinuerlig tillförsel
Sondnäring ges under 16-20 tim per dygn med pump eller med sondmatningsaggregat för
gravitationsmatning, bör vara en paus på 4 timme. Patientens tolerans och energibehov avgör hur
mycket sondnäring som ges per timme.
Intermittent tillförsel
Sondnäringen fördelas som måltider över dygnet med pump eller med sondmatningsaggregat för
gravitationsmatning, varje måltid tar 1-3 timmar. Bedömning av tillförselns hastighet måste göras
individuellt, eftersom stora avvikelser kan förekomma.
Måltidsmatning/Bolusmatning
Matning sker med matningsspruta vid flera tillfällen under dagen. Mängden per tillfälle motsvarar
en måltid och bör ges under 20-30 minuter.

Hygienrutiner vid enteral nutrition
Sondnäring i sin ursprungliga förpackning är steril och hanteras på följande sätt.
Oöppnad förpackning förvaras i rumstemperatur, hållbarhet se datum på förpackning.
- i rumstemperatur under 25 grader
- borta från direkt solljus
- ej under 5 grader
- i torra miljöer
Öppnad förpackning ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom 24
timmar eller inom den tid som anges av tillverkaren.
Öppnad förpackning som stått i rumstemperatur i mer än 4 timmar ska kasseras.
Påse/pack som ges kontinuerligt kan ges i 24 timmar om den inte kopplas ifrån. Vid
frånkoppling håller lösningen max 4 timmar ifrån frånkopplingstillfället.
Aggregat är en engångsprodukt, engångsprodukter ska inte återanvändas. Tillverkarens ansvar
upphör om en engångsprodukt återanvänds.
Vid kontinuerlig tillförsel ska aggregat bytas minst en gång per dygn, samt vid varje
påsbyte. Uppehåll kan göras i matningen så länge systemet inte bryts. Frånkoppling från
patient under pågående matning rekommenderas inte. Skulle kortare frånkoppling behöva
göras, exempelvis vid toalettbesök, ska ca 10 ml sondmat flushas ur aggregatet innan det
kopplas till patienten igen. Hängtiden reduceras till 4 timmar.
Vid intermittent matning byts aggregat efter varje matningstillfälle.
Vid bolusmatning används sondspruta, finns för både engångs- och flergångsbruk.
Engångssprutor slängs efter varje matningstillfälle. Om sondspruta för flergångsbruk
används tas den isär och rengörs efter varje matningstillfälle. Sondsprutan tas isär och
diskas för hand med handdiskmedel eller i diskmaskin. Skölj sprutan noggrant och låt
lufttorka isärtagen och upprättstående, förvaras sedan torrt och dammfritt. Sondsprutan
byts minst en gång per månad eller då den blivit repig, missfärgad, trög eller otät.
Matningsslang till gastrostomi
Matningsslangen är förbindelsen mellan gastrostomin om det är en knapp och
sondmatningsaggregatet eller sondmatningssprutan. Matningsslangen är för flergångsbruk.
Efter varje matning kopplas matningsslangen bort för rengöring. Först spolas
matningsslangen igenom med kallt vatten. Därefter diskas/spolas den igenom med
diskmedel och vatten och sköljes noggrant. Sedan sprutas den igen med luft och får till
sist lufttorka.
Matningsslangen förvaras i en ren och märkt plastpåse eller burk med lock i kylskåp.
Matningsslangen byts minst en gång per vecka eller vid missfärgning eller bristande
funktion. Följ tillverkarens anvisningar.

Komplikationer
Vanligaste komplikationen är diarré, men många andra problem kan uppstå såsom illamående,
kräkningar, obstipation, uppkördhet och magsmärta. Den allvarligaste komplikationen är
aspiration som kan leda till pneumoni.
Komplikationer Kan orsakas av
Diarré För hög tillförselhastighet
Antibiotika behandling
Sondnäringens temperatur
Brist på fibrer
Kontamination
För hög osmolaritet i sondnäringen
Undernäring
Obstipation Fiberfattig kost
Läkemedel
Lågt vätskeintag
Magsmärtor För hög tillförselhastighet
För kall sondnäring
Förstoppning
Kräkningar För kall sondnäring
För hög osmolaritet i sondnäringen
Kontamination
Aspiration Kräkning och felsväljning
Ej upphöjd huvudända
Ventrikelretention
Munvård
Det finns en ökad risk att slemhinnorna i munnen blir skörare när maten inte tuggas på vanligt
sätt. Munnens slemhinnor behöver beröras kontinuerligt för att öka genomblödningen.
Beröringen görs med hjälp av munvård med en extra mjuk tandborste. Borsta tänder och tunga
2-3 gånger per dag för att förhindra uttorkning och svampöverväxt.
Viktigt att dagligen kontrollera hur slemhinnorna ser ut och känns. Om de blir röda och/eller
irriterade måste en medicinsk bedömning göras.

Arbetsbeskrivning sondmatning
Handdesinfektion enligt basala hygienrutiner.
Om det är möjligt, låt patienten sitta uppe under matningen och en stund efter gärna
tillsammans med andra matgäster.
Om patienten är sängliggande ska huvudändan höjas vid matning ca 30-40 grader.
Näringslösningen ska vara rumstempererad.
Inled och avsluta med att spola sonden med vatten enligt ordination.
Sondmata enligt det administrerings sätt som är ordinerat.
Signera genomförd åtgärd på sondmatningslistan.
Läkemedel
Ge ordinerat läkemedel genom sonden före, under eller efter sondmatning.
Använd i första hand flytande läkemedel. Läkemedel i tablettform måste krossas noga
och slammas upp i vatten innan det sprutas ner i sonden. OBS! Kontrollera att läkemedlet
får krossas.

Bilaga 10
Rutiner ordination och beställning av
näringspreparat
-För en mer funktionell och kostnadseffektiv
nutritionsbehandling krävs tydliga rutiner-
Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Godkänt av
Elisabeth Persson-Calderon, MAS
Maria Almström Svensson leg. dietis
Barbro Karelius leg.dietist
Dietist samt Mas i respektive
kommun
2011-11-29
Giltig t.o.m
2012-11-29
MAS
Gävleborgs kommuner

Syfte
Syfte med rutinen är att säkerställa nutritionsomhändertagandet av kunder inom Ljusdals
kommuns vård- och omsorgsboenden, genom att beskriva hur näringspreparat skall ordineras
och beställas.
Bedömning av behov
All vård- och omsorgspersonal skall vid misstanke om nutritionsproblem hos kund kontakta
sjuksköterska. Sjuksköterska kontaktar dietist vid behov. Sjuksköterska eller dietist bedömer
om kunden är i behov av nutritionspreparat och vilken typ.
Ordination av näringspreparat
Sjuksköterska eller dietist ansvarar för ordination av näringspreparat. Specialprodukter skall
ordineras av dietist. Ordinationen skall dokumenteras i kundens journal. Ordinationen skall
alltid följas upp och utvärderas.
Val av näringspreparat
Näringspreparat är ett komplement till den vanliga maten då den inte bedöms tillräcklig för att
täcka kundens energi- och/eller näringsbehov.
Näringspreparat består av:
Berikning; energi-; protein och kompletta.
Näringsdrycker; klara-, kompletta och sjukdomsspecifika. De kompletta kan vara
olika energitäta och skilja i näringsinnehåll.
Energirik fettemulsion
Enteral- och parenteral nutrition. För enteral nutrition se rutiner för enteral nutrition.
Beställning av näringspraparat
Omvårdnadspersonal beställer ordinerad produkt från upphandlad leverantör om inget annat
anges.

Bilaga 11
Vårsupé på Källan
Förrätt
Varmrätt

Dessert
Underhållning och dans

Förbättra er
måltidsmiljö
-en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun-
ljusdal.se

Förbättra er måltidsmiljö
-en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun-
Maria Almström Svensson
Projektledare
Matglädje på äldre dar

Bakgrund
Maten inom äldreomsorgen är viktig för både den äldres hälsa och livskvalitet. För många äldre blir måltiderna
dagens höjdpunkter.
En lugn, trevlig och anpassad måltidsmiljö är betydelsefullt och påverkar energi- och näringsintaget positivt.
Maten ska serveras på ett aptitligt sätt där färger, tillbehör, trevlig uppläggning och en positiv presentation av
måltiden är betydelsefulla inslag.
Huvudkomponenterna till lunch och middag lagas till de flesta särskilda boenden på Centralköket i Ljusdal.
Idag lagas det mesta från grunden dvs. inte så mycket hel/halvfabrikat. Boendena kokar själv potatis/pasta/ris och
grönsaker samt värmer den kylda huvudkomponenten. Det är upp till varje boende hur huvudkomponenterna
tas om hand och presenteras. Att servera maten på ett trevligt sätt är mycket värdefullt för aptit och trivsel. I
denna tävling vill vi lyfta fram goda exempel på hur man kan förbättra måltiden och måltidsmiljön på våra vård-
och omsorgsboenden.
Tävling
I april 2011 anordnades en tävling inom ramen för kost- och nutritionsprojektet ”Matglädje på äldre dar” som vi
kallade ”Förbätta er måltidsmiljö”. Syftet var att visa på goda exempel och inspirera andra boenden.
En inbjudan skickades ut till samtliga vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun om att delta i en tävling.
Tävlingen innebar att man skulle fota och beskriva före och efter ett förbättringsarbete man hade gjort. Fem fina
bidrag skickades in. Samtliga fem bidrag presenteras i detta dokument och kan fungera som idébank för övriga
boenden. En jury bestående av kostchef, verksamhetsutvecklare och projektledare/dietist enades om en vinnare.

SSolgården lgå d
Fi Fisk k Eli Elisabeth b th Så gjorde gjj
d vi! i!
Börjar med att lägga över fisken i en ugnsform
Slår på extra grädde
Skivar färska tomater och lägger på fisken
River prästost över och garnerar med egen odlad
dill
Saltar och kryddar lite extra
Gratinerar i ugnen
Kokar ris till
Upplägget ska vara vackert, lagom portion med
fina färger.
Fisken serveras med en ristimbal och hackad
inlagd gurka.
Fä Färs i fform
Så gjorde gjj
d vi i
Börjar med att lägga över färsen i en ugnsform
Skalar och steker färsk lök, vitlök, morötter, vitkål och
färska tomater. Salt curry och peppar
När grönsaksfräsen är klar kryddar jag med basilika.
Färsen delar jag i mindre portions bitar
Slår upp såsen som en spegel på tallriken och toppar
färsen med grönsakerna.
Serverar kokt potatis till

Stek i tunna skivor
Börjar med att göra en marinad till steken
Blandar soja, thaichili och mangosås
Penslar köttet och vila minst 3 timmar
Lägger köttet i en ugnsform och slår över köttbuljong
Skala och dela potatis p i klyftor y som får koka i vatten ca
5‐10 minuter
Blandar under tiden ihop smält smör med vitlök,
ketchup och salt
Pensla klyftorna och stek i ugn till dom är klar
Serverar allt med gelé och färsk gurka
Vinnare blev Solgården med följande motivering:
• Solgårdens bidrag är en tydlig och bra presentation som beskriver före och efter.
• Solgårdens bidrag visar hur man förhöjer matglädjen för våra kunder genom
att lägga ner extra omsorg på huvudkomponenten, använda varierade, roliga,
smakrika och färgglada bikomponenter och servera detta på ett trevligt sätt på
tallriken.
• Solgården är en inspirationskälla för andra boenden hur man på ett enkelt sätt
kan förbättra måltidsmiljön för våra kunder.
DDukningen k i g
Nå Något g t sött ött
Vår tanke om mat
Matlagning ska väcka sinnena till liv
med sin doft och färg
Väcka aptiten med en vacker tallrik
Anne och Veronica

Källbacka
Tema Persilja
Vi börjar våren med frön, som alla
får vara med att odla. Både pensionärer,
anhöriga och personal. Det
blir en samhörighet, glädje och något
att tala om, se växa och framförallt
känna att man gjort något och
att vara behövd. Det ger de boende
mycket. Att man kan äta ute i en
vacker sommarmiljö, ger bättre aptit.
Som en boende sa,
- det är bara syrenbersån som fattas.

Furugården
Midsommar
Vi dukade långbord på midsommarafton
och gick ut och plockade
färska blommor att ha på borden,vi
kokade en rabarberkräm, bakade
jordgubbstårta och bakade matbrödet
själva, ganska enkelt men väldigt
uppskattat. Vi tycker att man ska få
känna doften av nygräddat bröd någon
gång. Istället för att vi ska lägga
upp maten, fick våra boende ta maten
själv ur karotter.

Öjegården
Midsommar
Vit duk på bordet, nyplockade sommarblommor, dukat
med gammalt porslin som ursprungligen kommer från
Nordsjögården, då det var åldersdomshem där. Porslinet
plockade vi ihop ur gömmor och några tallrikar är annars
prydnad på väggen numera. En härlig jordgubbstårta
pryder bordet.

Tallnoret
Äntligen helg!
Vi delar på lunchgästerna ibland för omväxlings- och trevnadens skull.

Supén
Priset som tilldelades Solgården var en trerätters Supé för alla kunder och
personal, sammanlagt ca 100 personer. Personalen dukade vackert i höstens
färger med ljus. Maten lagades och serverades av elever från Resturangprogrammet
i Ljusdal.

Ljusdals kommun
827 80 Ljusdal
0651-180 00
ljusdal.se