5 - ATL

More documents

Recommendations

Info

PROFILEN Aktiv skogsägare som lämnat sågen hemma Att arbeta på skogsgården handlar inte bara om röjsåg och planteringsborr. Gunilla Aschan råder alla att också ägna tid åt planering och ekonomi. Text & foto: Pär Fornling För ett år sedan tog Gunilla Aschan plats i Södras föreningsstyrelse. Det blev en utmaning på många sätt, och det faktum att tiderna är sällsynt goda gör inte frågorna lättare. Snarare tvärtom. – Går rörelsen dåligt är åtgärderna ofta ganska givna. Det handlar om att dra ner och anpassa kostymen. Nu, när det går bra, fi nns många fl er möjligheter att fatta fel beslut. Det känns som ett stort ansvar, men är också väldigt roligt och stimulerande. Ska föreningen dela ut vinsten till medlemmarna eller utveckla företaget? – Både och. Jag tycker nog det är läge att dela ut minst en så stor andel som är brukligt. En grundläggande fråga är förstås om föreningen kan avkasta kapitalet bättre än medlemmen i sitt företag. En tänkbar variant är att medlemmen får välja. Hur ska det gå till? – Det kan ta lite olika former, vindkraften är ett möjligt område. Det är ett nytt affärsområde inom Södra och kan resultera i att vi bygger vindkraftsparker på lämpliga lägen där medlemmar erbjuds att bli delägare. Det kan passa en del skogsägare, medan andra hellre investerar i den egna gården. Jag tycker det är en elegant lösning att först dela ut pengarna och därefter låta den som vill återinvestera dem i föreningen. Är det läge för vindkraft här på Ullälva gård? – Nej, här blåser för lite. Men vi är delägare i en vindkraftspark. I första hand gick vi in av miljöskäl, men det har också varit en bra investering. Hur hamnade du här? – Det är en släktgård och jag insåg ganska tidigt att jag förväntades ta över en dag. Kändes det betungande att ha framtiden utstakad? – Tvärtom var det snarare en trygghet. Jag passade på att prova lite olika jobb efter min examen som agronom, hela tiden med tanken att vidga erfarenheten tills jag återvände hit. Vilka arbetsplatser hann du testa? – Det började som fi nanskonsult och via Första sparbanken kom jag till fi nansdepartementet och arbetet med den stora skatte reformen i slutet av 80-talet. Nu är jag chef för specialistgruppen Jord & skog Nordea. Det innebär en del resande, men jag har arbetsplatsen här hemma. Hur länge har ni bott här? – Vi fl yttade ner hit och tog över 1991. Hur stor är familjen? – Jag och Wilhelm har tre barn. Äldsta sonen, med samma namn som pappa, är 18 år, Arvid 16 år och Ulrika 13 år. Vad har ni för produktion på gården? – Vi brukar 160 hektar åkermark, 100 hektar naturbeten och 280 hektar produktiv Gunilla Aschan gillar höstens klara luft och färgprakt. skogsmark. Mjölkkorna är borta, men vi har köttdjur och en egen stycklokal där vi säljer kalvkött direkt till konsumenterna. Hur går det? – Riktigt bra, nu är det ju medvind både för jord- och skogsbruk. Köttförsäljningen har ökat till 30 kalvar om året. Närheten till Linköping underlättar förstås, det är bara ett par mil in till stan. Dessutom vill många satsa lite extra på bra mat. Köttet är Krav-märkt och kunderna får själva bestämma hur de vill ha det styckat. Det låter som väldigt mycket att sköta! – Ja, för egen del har jag dessutom bankjobbet på deltid och nu styrelseuppdraget i Södra, som nästan är ett halvtidsjobb med tanke på allt som ska läsas in. Min man Wilhelm arbetar heltid med lantbruket. Tidigare hade vi hjälp av ett par anställda, men nu köper vi alla tjänster när det behövs. Hur ser arbetsmarknaden ut? – Den är het, för duktiga entreprenörer med praktiskt kunnande fi nns det rika möjligheter till uppdrag. Det är inte lätt att hitta folk. Arbetar du själv handfast i skogen? – Nej, det fi nns andra som kan göra det arbetet mycket bättre. Däremot engagerar jag mig i planeringen och framtidsstrategin för gården, vilket kan vara nog så viktigt. Man kan vara en aktiv skogsägare utan att gå med röjsågen. Ekonomin och företagandet är en jätteviktig faktor Jag hoppas det kommer med i ett hörn på kampanjen för kraftsamling i skogen. Det räcker inte att bara räkna på varje enskild planta, man måste också se helheten. Genom banken förmodar jag att du möter många nya skogsägare, vad är det för människor? – Det fi nns många duktiga entreprenörer som tjänat pengar på någon annan verksamhet och nu vill gå in i skogen. De kan säkert tillföra näringen en hel del, det är bra med idéer utifrån. Andra köper bara för att det är roligt och kommer nog att tröttna efter ett tag. Kan man finansiera köpen genom brukandet? – Nej, vare sig avkastningen från åkermarken eller skogen förklarar dagens priser. Det måste vara andra värden och förväntningar inför framtiden som driver på. Är det risk att brukandet blir passivt när avkastningen förlorar i betydelse? – Det kan bli ett problem, därför är det viktigt att få entusiasm kring produktionsfrågorna. Kanske kan man ha ett mentorssystem där aktiva, duktiga, skogsägare inspirerar och stöttar de nya skogsägarna. Uppenbarligen har livet på landet blivit inne... – Ja, det är verkligen en omsvängning. Då jag gick i skolan ansågs det närmast töntigt att ha skog, nu har det blivit en livsstil. Når föreningarna de nya skogsägarna? – Jag tycker kooperationen är öppen för nya människor, men det gäller att anpassa servicen till vitt skilda behov. En del vill ha närmast total förvaltning och andra behöver inte så mycket mer än en köpare av virket som han eller hon kan lita på. Vi kan bli bättre på att tillmötesgå de olika medlems- 6 VI SKOGSÄGARE 5/07
En promenad i glatt sällskap hemma på gården i Östergötland, ett par mil utanför Linköping. kategorierna. Det är en ödesfråga för kooperationen att utvecklas med sin tid. Är de kooperativa idéerna fortfarande gångbara? – Det tycker jag. Genom att sälja till ett företag där du själv är delägare är risken att bli lurad minimal. Vinsterna som genereras kommer skogsägaren tillgodo, inte aktieägare med andra intressen. Lantbrukskooperationen i stort har det lite vingligt... – För jordbruket har livet i regleringssystemet varit en belastning. Dessutom har man det tufft med handeln där ett fåtal jätteaktörer dominerar. Men det har också brustit i föreningarnas strategiska tänkande. Märks det i plånboken? – Det tror jag man kan säga. Priset på nötkött har gått ner trots att vi har en brist. En orsak är nog att de nya fi nska storägarna är mer intresserade Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 5/07 7
Page 1 and 2: Nr 5 2007 En tidning från landets
Page 3 and 4: INNEHÅLL Nummer 5 2007 Nästa numm
Page 5: Inte så klyftigt... LEDAREN T änk
Page 9 and 10: ORKA MER I HÖST HUSQVARNA NYA 355F
Page 11 and 12: ÄVEN OM EFFEKTEN av fällorna blev
Page 13 and 14: Inspireras av lövskog För att vis
Page 15 and 16: Skördar biobränsle i eftersatt r
Page 17 and 18: hektar produktiv skogsmark. Då had
Page 19 and 20: Jeanette Olofsson i den gemensamt
Page 21 and 22: Vi är specialiserade på lån till
Page 23 and 24: Rädda skogen! Ett enda rådjur kan
Page 25 and 26: Proffs i skogen! Maskinprogram frå
Page 27 and 28: som utvinns från hemicellulosan. D
Page 29 and 30: Bra siffror från Setra Första hal
Page 31 and 32: FÖR UTBOR I STOCKHOLM Pub Treklöv
Page 34 and 35: TEKNIK NYA VÄGFINNARE KLARAR TUFFA
Page 36 and 37: 450/450XL Omtyckt allroundmaskin i
Page 38 and 39: TEKNIK Trivs i tuff Till det yttre
Page 40 and 41: KULTUR På väg uppför fjällslutt
Page 42 and 43: MARKNAD Kan sågverken lära av his
Page 44 and 45: FORDON 7praktiska skogsbilar för h
Page 46 and 47: lantbruk industri jakt/slakt trädg
Page 48 and 49: TEKNIK Fortsättning: Oj, det var s
Page 50 and 51: BIOENERGI Värdet på containern ba
Page 52 and 53: EKONOMI GENERATIONSSKIFTET/DEL 2 At
Page 54 and 55: STOCKMATARE FÖR PROFFS Även lämp
Page 56 and 57:
Styr & övervaka med GSM Med SIKOM
Page 58 and 59:
Minska värmekostnaden Satsa på fl
Page 61 and 62:
Nu ska granen kartläggas Nu inleds
Page 63 and 64:
FARMA - steget före! Modernt tänk
show all

5 - ATL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?