5 - ATL

More documents

Recommendations

Info

NYHETER Krav på fler re reservat servat Trots att det är långt kvar till att nå dagens mål om fler reservat vill Skogsstyrelsen höja ribban ytterligare. Näringen säger blankt nej, miljörörelsen är inte nöjd och regeringen bromsar. Text & foto: Pär Fornling Det är med andra år upplagt för en konflikt om hur skogen långsiktigt ska brukas. Historien började med riksdagens beslut om att ytterligare 900 000 hektar (jämfört med år 1999) skulle skyddas. Beslutet kom efter långa diskussioner och näringens företrädare ställde sig bakom målet, trots att det höjdes i sista stund. Det hela kallas ”Levande Skogar” och är ett av fl era nationella miljömål som var tänkta att bli uppfyllda år 2010. FÖR SKOGEN kommer det att ta mycket längre tid att nå miljömålet. Markägarna har visserligen redan uppfyllt sin del av bördan genom frivilliga avsättningar, men för staten går det långsammare. Det handlar om 400 000 hektar mark som ska köpas in och omvandlas till reservat. Med dagens takt kommer man i mål runt år 2018, men efter höstens statsbudget kommer det att dröja ännu längre eftersom pengarna inte räcker till. I budgeten drar regeringen ner anslagen med 450 miljoner kronor under tre år. Det innebär att anslagen minskar med ungefär en fjärdedel, från 1 miljard kronor till 750 miljoner kronor om året. Mitt i det här konfl iktfyllda arbetet är det dags att formulera nya nationella miljömål. Förslaget från Skogsstyrelsen beräknas kosta drygt 2 miljarder kronor om året fram till år 2020. Med andra ord vill myndigheten fördubbla tempot, samtidigt som regeringen drar ner på takten. JÄMFÖRT MED dagens mål handlar det i stort sett om en fördubbling av de statliga reservaten. Miljömålet byggs på med ytterligare 350 000 hek- 24 tar reservat i produktiv skogsmark och 50 000 hektar frivilliga avsättningar. (Till detta kommer 100 000 hektar fjällnära skog). – För att stoppa utarmningen och uppnå internationella åtaganden behöver mer skyddas, säger skogsstyrelsens generaldirektör Göran Enander. Han framhåller att beslutet bygger på underlag från ”ledande biologiska forskare”. Slutsatsen är helt enkelt att det behövs mer skyddad skog för att klara den biologiska mångfalden. På DN-debatt argumenterar Göran Enander vidare för skärpningen: ”Höjda virkespriser och växande förväntningar på skogen som leverantör av biobränsle ökar trycket på skogen ytterligare, Skogens mjuka värden som biologisk mångfald, turism, rekreation och naturupplevelser får stå tillbaka... HAN FÅR INGET stöd från LRF Skogsägarna. – Samtidigt som regeringen aviserar minskade anslag vill Skogsstyrelsen avsätta ännu mer skog. Den ekvationen går inte ihop, säger ordförande Christer Segerstéen bestämt. – Vi har varit överens om målet att 900 000 hektar ska skyddas på olika sätt. När Skogsstyrelsen nu kräver att ytterligare arealer ska avsättas spräcker de den samsyn som rått i balansen mellan miljö och produktion. Dessutom efterlyser Christer Segerstéen fl exiblare former av skogsskydd med naturvårdsavtal och liknande. – Genom att arbeta med i stället för mot skogsägaren blir skogsskyddet både billigare och mer effektivt för miljön, säger han. INTE HELLER Skogsindustrierna vill öka på målet om reservat. – Att nu gå in och kräva ytterligare 450 000 hektar är helt orealistiskt, säger skogsdirektör Stefan Wirtén. Han lyfter fram miljöargumenten som invändning. – En brukad skog är mycket bättre för klimatet än en skog som är avsatt och bara får stå. Skälet är att en aktivt brukad skog binder betydligt mer koldioxid än en obrukad. Aktivt skogsbruk är därför bra för klimatet och miljön. – Skogsstyrelsens utspel med krav på ytterligare avsättningar av skog kommer, om det går igenom, att förvärra klimatproblemen. Vi är förvånande över att Skogsstyrelsen inte förmår att sätta in skogen i ett större sammanhang, utan enbart som en begränsad del av miljöfrågan. ALLA TYCKER OLIKA. Göran Enander, Skogsstyrelsen, vill ha fler reservat, men Christer Segerstéen, LRF Skogsägarna, säger nej och Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen, tycker det är för lite. Regeringen, här representerad av Eskil Erlandsson, bromsar. Om förslaget fullföljs kommer knappa 7 procent av landets skogsmark att få ett formellt skydd och drygt 4 procent ett frivilligt naturskydd. KLIMATFRÅGAN har en rätt liten roll i Skogsstyrelsens förslag. Det helt avgörande motivet är i stället att gynna den biologiska mångfalden. Det väger ”väsentligt tyngre än de något minskade möjligheterna att ersätta fossila bränslen med biobränsle”, heter det i beslutsunderlaget. Eftersom mer skog läggs i reservat räknar Skogsstyrelsen med att den möjliga avverkningsvolymen minskar med 3–4 miljoner kubikmeter per år. – Det är inte oproblematiskt särskilt som virkesförsörjningen redan i dag är ansträngd, konstaterar Göran Enander. Han framhåller samtidigt att dåliga föryngringar och eftersatt skogsvård orsakar ännu större produktionsförluster. NATURSKYDDSFÖRENINGEN är inte nöjd. – Förslaget tar för lätt på miljömålen. Vi anser att 2,3 miljoner hektar av skogsmarken nedanför fjällnära skog ska skyddas till år 2020, säger ordförande Mikael Karlsson. Det ska jämföras med Skogsstyrelsens förslag som leder till att 1,6 miljoner hektar avsätts till naturvårdsändamål. Hur det går återstår att se. Förslaget har nu lämnats till Miljövårdsrådet som i sin tur kommer att rapportera till regeringen. Därefter lägger regeringen i miljömålsproposition som riksdagen beslutar om. Även om riksdagen går på Skogsstyrelsens linje framhåller man att ”ytterligare mål och åtgärder kommer att behövas efter år 2020”. VI SKOGSÄGARE 5/07
Proffs i skogen! Maskinprogram från Nordfarm Maskin AB Maskinkatalogen: Höst/ vinter
Page 1 and 2: Nr 5 2007 En tidning från landets
Page 3 and 4: INNEHÅLL Nummer 5 2007 Nästa numm
Page 5 and 6: Inte så klyftigt... LEDAREN T änk
Page 7 and 8: En promenad i glatt sällskap hemma
Page 9 and 10: ORKA MER I HÖST HUSQVARNA NYA 355F
Page 11 and 12: ÄVEN OM EFFEKTEN av fällorna blev
Page 13 and 14: Inspireras av lövskog För att vis
Page 15 and 16: Skördar biobränsle i eftersatt r
Page 17 and 18: hektar produktiv skogsmark. Då had
Page 19 and 20: Jeanette Olofsson i den gemensamt
Page 21 and 22: Vi är specialiserade på lån till
Page 23: Rädda skogen! Ett enda rådjur kan
Page 27 and 28: som utvinns från hemicellulosan. D
Page 29 and 30: Bra siffror från Setra Första hal
Page 31 and 32: FÖR UTBOR I STOCKHOLM Pub Treklöv
Page 34 and 35: TEKNIK NYA VÄGFINNARE KLARAR TUFFA
Page 36 and 37: 450/450XL Omtyckt allroundmaskin i
Page 38 and 39: TEKNIK Trivs i tuff Till det yttre
Page 40 and 41: KULTUR På väg uppför fjällslutt
Page 42 and 43: MARKNAD Kan sågverken lära av his
Page 44 and 45: FORDON 7praktiska skogsbilar för h
Page 46 and 47: lantbruk industri jakt/slakt trädg
Page 48 and 49: TEKNIK Fortsättning: Oj, det var s
Page 50 and 51: BIOENERGI Värdet på containern ba
Page 52 and 53: EKONOMI GENERATIONSSKIFTET/DEL 2 At
Page 54 and 55: STOCKMATARE FÖR PROFFS Även lämp
Page 56 and 57: Styr & övervaka med GSM Med SIKOM
Page 58 and 59: Minska värmekostnaden Satsa på fl
Page 61 and 62: Nu ska granen kartläggas Nu inleds
Page 63 and 64: FARMA - steget före! Modernt tänk

5 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?