5 - ATL

FORSKNING
Det barkar åt
nya mediciner
Läkemedel, plaster och livsmedel kan bli några
av morgondagens många produkter från
massabruken. Text & foto: Pär Fornling
Louise Staffas ingår i en liten
exklusiv forskargrupp på Södra
som spanar efter nya möjligheter
vid sidan av den vanliga
forskningen kring fibrer, trävaror
eller skogsproduktion.
– Tanken med vårt arbete är
att ha en förutsättningslös angreppsvinkel
på hur skogens
värde kan öka genom helt nya
produkter, berättar hon.
Guldkornen fi nns i det som
för ett antal år sedan betraktades
som skräp eller avfall; sediment
i reningsbassängerna,
bark, eller spån från sågverken.
Numera har de här biprodukterna
ett stigande värde som
energi, men innan de eldas upp
fi nns mycket spännande att ta
tillvara.
– Ofta består bränslevärdet
efter att de nya produkterna
tagits fram. Det handlar alltså
om ett rent mervärde, säger
Louise Staffas.
BARKEN ÄR EN LITEN andel
av trädets volym, men här
finns nästan hälften av trädens
olika kemiska ämnen – vilket
kan behövas. Barken ska skydda
trädet från yttre angrepp av
insekter och andra hot. För att
klara det har träden byggt upp
ett avancerat för-
svar.
När Louise
Staffas berättar
om allt som barken
innehåller framstår den
som något av skogens kemiindustri.
– Här fi nns ämnen som skyddar
mot insekter, som kanske
kan användas till bekämpningsmedel.
Cancerhämmande
antioxidanter (däribland resveratrol
som också fi nns i rött
vin). Fetter och vax som skyddar
trädet mot väta eller uttorkning,
konserverande kemikalier
och en mängd andra ämnen
som skulle kunna fungera till
allt från läkemedel till plaster.
DET FINNS en del nya produkter
med barken som
ursprungskälla;
Finska forskare
har hittat östrogenliknande
ämnen i
kviströtter på tall.
Ämnet, som kallas
HMR-lignan, motverkar
hormonell
cancer och uppges
ha förebyggande
effekt mot hjärt-
och kärlsjukdo-
mar.
Av pinjebark
utvinns antioxidanter
till ”föryngrande” hudkräm.
I björkbark fi nns betulin
som skyddar mot UV-strålning.
Det används i en del solkrämer
och i behandling av hudcancer,
då i form av betulinsyra.
I barken har trädet byggt upp
ett avancerat försvar.
MEN DET MESTA ÄR ännu i
sin linda – och området är
stort! Varje trädslag har dessutom
unika egenskaper i barken.
– Till att börja med koncen-
”Till att börja med koncentrerar
vi oss på gran och tall.
trerar vi oss på gran och tall,
som är våra huvudsakliga råvaror,
säger Louise Staffas och
visar några bägare där hon lakat
ur (extraherat) bark i olika
lösningsmedel.
Färgerna på vätskan skiftar i
en mängd nyanser, viket antyder
ännu större skillnader på
molekylnivå.
Förutom försöken i labbet
ägnas mycket arbete åt att söka
efter resultat i den vetenskapliga
litteraturen, där det fi nns
väldigt många mer eller mindre
fantastiska resultat.
EXEMPELVIS innehåller granbark
ett ämne (quersetin) som
kan användas mot malaria, har
hämmande effekt på en del
cancersorter och i vissa försök
till och med mot HIV!
– Kanske leder det till ett
användbart medel, men
man ska inte dra för
stora växlar på enskilda
försök med
mycket stora doser.
Att gå därifrån till
praktisk tillämpning
är en helt annan sak,
säger Louise Staffas.
Lignin ”limmar”
ihop trädets fi brer
och utgör ungefär
en tredjedel av
veden. Det är alltså
betydande
mängder som nu blir en del av
svartluten (den kokvätska som
återstår när trädets fi brer tagits
tillvara för tillverkning av pappersmassa).
I DAG ELDAS svartluten upp
och används som energi vid
bruken, men det fi nns långtgående
planer på att använda den
till fordonsbränsle.
En ny produkt, som Södra
varit med att utveckla är ”Ligno-booster”
där ligninet torkas
till ett pulver som
kan eldas i fjärrvärmeverk.
En första
testanläggning
körs vid Bäckhammars
bruk.
Men också lignin kan förädlas
till än mer raffi nerade produkter.
Det Norska skogsföretaget
Boregaard använder
lignin till nya veterinärmediciner.
Deras stora produkter är
annars lignin som bindemedel
i betong och cellulosafi ber till
tyg (viskos/konstsilke).
Det är med andra ord inte
bara barken som kan användas
till nya produkter, även om den
av fl era skäl är särskilt intressant.
Dels är bark en restprodukt,
dels är den kemiska sammansättningen
mycket mer komplex
än i cellulosa, hemicellulosa
och lignin (som trädet i huvudsak
består av).
Det hindrar inte att det kommer
nya produkter från cellulosan.
Tyg har gjorts länge (under
krigets ransoneringstider
kallades det cellull). Det har
utvecklas mycket sedan dess. I
frontlinjen ligger ett specialtyg
från Domsjö som skyddar mot
värmen i Nasas rymkapslar!
En relativt ny fi nsk världsprodukt
är Xylitol, ett naturligt
sötningsmedel (björksocker)
26 VI SKOGSÄGARE 5/07