miljötillstånd och utveckling - Mälarens vattenvårdsförbund

More documents

Recommendations

Info

Fosforhalter i Mälarens utlopp µg P l 100 -1 80 60 40 20 0 jan-1996 jan-1997 jan-1998 3.2.4. Surhet Tot-P Norrström Tot-P järnvägsbron PO 4-P Norrström PO 4-P järnvägsbron Figur 3.8. Halt totalfosfor och fosfatfosfor vid månatliga mätningar vid två stationer i Mälarens utlopp under perioden 1996–98. Både alkalinitet och pH i tillflödena uppvisar en öst-västlig gradient med minskande nivåer från öster mot väster. Detta förhållande avspeglar skillnader i markkemi mellan de höglänta nordvästliga delarna av tillrinningsområdet, vilka är fattiga på buffrande ämnen, och de näringsrika och till viss del kalkrika markerna i no, vilka har stor buffringsförmåga. 3.3. Halter och ämnestransporter i utloppet Tillförlitligheten i haltmätningarna och transportberäkningarna i Mälarens utlopp har stor betydelse vid beräkning av retentionen av fosfor och kväve samt för bedömning av Mälarens betydelse som belastningskälla för havet. Det är därför viktigt att lokala belastningskällor i nära anslutning till utloppsstationen har så liten påverkan som möjligt på halterna. Eftersom misstankar finns att den ordinarie stationen i Mälarens utlopp Norrström är påverkad av närliggande belastningskällor så tas prover parallellt vid en närliggande station sedan 1996. Denna station är belägen vid järnvägsbron uppströms Norrström. I figur 3.8 och 3.9. redovisas hur fosfor- och kvävehalterna varierat på båda dessa stationer sedan 1996. Som framgår av figur 3.8 är det mycket små skillnad mellan de båda stationerna med avseende på såväl totalfosfor (Tot-P) som fosfatfosfor (PO4-P). Det förekommer 25 Kvävehalter i Mälarens utlopp µg N l 1000 -1 800 600 400 200 0 Tot-N Norrström Tot-N järnvägsbron jan-1996 jan-1997 jan-1998 Figur 3.9. Halt totalkväve vid månatliga mätningar vid två stationer i Mälarens utlopp under perioden 1996-98. dock enstaka halttoppar i totalfosfor vid stationen i Norrström som inte registreras uppströms vid järnvägsbron. Eftersom fosfatfosfor inte skiljer sig åt vid dessa tillfällen verkar halttopparna utgöras av partikulärt bunden fosfor. Även vad gäller halterna totalkväve är skillnaderna mellan de båda stationerna små, men med en tendens till något högre halter vid stationen i Norrström. Sammantaget indikerar resultaten från de parallella provtagningarna i Mälarens utlopp att den nya stationen i Mälarens utlopp (järnvägsbron) är mindre påverkad av närliggande belastningskällor och därmed bör ge tillförlitligare resultat. Det behövs dock ett par års provtagningsdata ytterligare för att med säkerhet kunna dra denna slutsats. Vad gäller ämnestransporterna i Mälarens utlopp är det största intresset knutet till kvävetransporterna, med tanke på Mälarens betydelse som belastningskälla för kusten och havet. Det långsiktiga miljömålet är att kvävetransporterna i Mälarens utlopp begränsas till högst 2 gånger bakgrundstransporten vilket motsvarar en minskning av nuvarande transport med 35% (Kommittén för Mälarens vattenvård 1993). I figur 3.10 redovisas den årliga kvävetransporten ut ur Mälaren under perioden 1965–98. Som framgår av denna figur är mellanårsvariation mycket stor (ca 5000 ton/år) och beror till stor del på naturliga variationer i vattenföring. De relativt torra åren på 1990-talet ger tex naturligt lägre transporter än de blöta åren på 1980-talet. Detta gör det mycket svårt att dra slutsatser om trender i kvävetransporterna ut
FOTO: LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Kvävetransporter i Mälarens utlopp ton kväve år 10000 -1 8000 6000 4000 2000 0 1965 1968 1971 1974 1977 Figur 3.10. Årlig kvävetransport i Mälarens utlopp i Norrström under perioden 1995–98. 1980 Riddarfjärden med Mälarens utlopp vid Norrström i nedre högra hörnet. 1983 1986 1989 1992 1995 1998 26 ur Mälaren och om man har närmat sig det långsiktiga miljömålet. Kvävehalterna däremot är mindre påverkade av variationer i vattenföring och ger därför ett bättre mått på långsiktiga trender i Mälarens utlopp (se figur 3.2). Det har redan konstaterats att kvävehalterna sjönk ca 20% efter överföringen av Brommaverkens avlopp till Östersjön 1989. Någon ytterligare minskning av kvävehalterna har inte registrerats efter detta.
Page 1 and 2: Mälaren miljötillstånd och utvec
Page 3 and 4: Utgivare: Mälarens vattenvårdsfö
Page 6 and 7: FOTO: LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS L
Page 8 and 9: Resultat från paleolimnologiska se
Page 10 and 11: Lake Mälaren, the third largest la
Page 12 and 13: Den beskrivning av Mälaren och des
Page 14 and 15: Figur 1.2. Mälarens olika delbass
Page 16 and 17: turligt har olika bakgrundsnivåer
Page 18 and 19: Två mätstationer från smhi valde
Page 20 and 21: Vindhastighet m s -1 Figur 2.6. År
Page 22 and 23: 200 150 100 50 0 100 80 60 40 20 0
Page 24 and 25: föring. Bedömning av arealspecifi
Page 28 and 29: 4. Mälarvattnets fysikalisk-kemisk
Page 30 and 31: Tabell 4.1. Bakgrundshalter för to
Page 32 and 33: Ekolns fosforhalt är liten mellan
Page 34 and 35: dra Björkfjärden. Efter 1975 kom
Page 36 and 37: Kiselhalter 1965-98 mg Si l -1 Säs
Page 38 and 39: Säsongsvariation i alkalinitet mek
Page 40 and 41: mg O2 l-1 Minimum syrgas bottenvatt
Page 42 and 43: Siktdjup 1965-98 m Säsongsvariatio
Page 44 and 45: Klorofyllhalter 1965-98 µg l -1 S
Page 46 and 47: Minskningen av utsläppen från pun
Page 48 and 49: S6.1 Allmänt om fosformodeller 6.
Page 50 and 51: sak kan vara att den diffusa tillf
Page 52 and 53: Fosforflöden ton P år -1 depositi
Page 54 and 55: µg tot-P l-1 Fosforscenarier 60 50
Page 56 and 57: U7.1. Planktiska alger som miljöin
Page 58 and 59: kraftig kan bara ett fåtal störni
Page 60 and 61: använts i Bedömningsgrunder för
Page 62 and 63: Tillståndsbedömning - vårutveckl
Page 64 and 65: FOTO: EVA WILLÉN. Microcystis aeru
Page 66 and 67: D8.1 Inledning De smådjur som leve
Page 68 and 69: nästan enbart av arten Leptodora k
Page 70 and 71: Individtäthet (ind/m3) Daphnia cuc
Page 72 and 73: 400000 300000 200000 100000 0 15000
Page 74 and 75: Enligt de olika tidsserierna bör d
Page 76 and 77:
värden på en skala från 1 till 1
Page 78 and 79:
astp-indexet varierade mellan 4,5 i
Page 80 and 81:
Bottenfauna - profundal Granfjärde
Page 82 and 83:
a) b) S. Björkfjärden 98 N. Präs
Page 84 and 85:
Tabell 9.1. Individtäthet av vitm
Page 86 and 87:
och Gorran (50%) samt Segeröfjärd
Page 88 and 89:
0 20 40 60 80 100 120 cm Vattendjup
Page 90 and 91:
11.2. Förändringar Vid stränder
Page 92 and 93:
viken. År 1994 noterades en massut
Page 94 and 95:
pling - The importance of diatom in
Page 96:
Mälaren förser 1,5 miljoner männ
show all

miljötillstånd och utveckling - Mälarens vattenvårdsförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?