miljötillstånd och utveckling - Mälarens vattenvårdsförbund

µg tot-P l-1 Fosforscenarier
60
50
40
30
20
10
0
A B C
Bassäng
D E
TP mod TP scen 1 TP scen 2 TP bak s TP bak IMA
Figur 6.5. Utfall av scenario 1 (TP scen 1) och 2 (TP scen 2), dvs 20% resp. 40% reduktion
av den totala fosforbelastningen på respektive mälarbassäng, jämfört med den modellerade
halten totalfosfor för perioden 1981-95 (TP mod) samt bakgrundshalter beräknade
dels från sedimentproppar (TP bak s; se kap. 4.1) och dels från förra
mälarutvärderingen (TP bak IMA; Persson mfl 1990). De röda plustecknen visar uppmätt
halt i respektive bassäng uttryckt som medelvärde för perioden 1981-95.
en längre tidsperiod (10–15 år). Variationen är störst i bassäng
a och d som tar emot största delen av tillrinningen
och minst i de centrala fjärdarna, c och e. Detta innebär att
miljömål bör anges som medelvärden för längre tidsperioder,
alternativt anges som flödesnormerade halter där hänsyn
tas till naturliga flödesvariationer i tillflödena.
6.6. Möjligheter och behov av
ytterligare minskad fosfortillförsel
Att minska fosfortillförseln till Mälaren i storleksordningen
med de scenarier som genomförts (20% resp. 40% minskning)
kräver mycket omfattande åtgärder. Möjligheterna att
ytterligare minska fosforbelastningen på Mälaren från avloppsreningsverk
är relativt liten. I Persson mfl (1990) beräknas
reningsverkens bidrag till fosfortillförseln till Mälaren
kunna minskas med maximalt 90 ton/år, vilket motsvarar
ca 20% av dagens tillförsel. Detta förutsätter en ökad
fosforreduktion i reningsverken, från genomsnittet 1981–85
på 94,6% till 98%, samt halvering av dagvatten och industritillförseln.
Att minska fosfortillförseln med 20% och därmed
halterna med 3–13%, beroende på bassäng, kräver således
mycket drastiska och kostsamma åtgärder mot alla
punktkällor. En åtgärdsstrategi för att ytterligare minska
53
fosfortillförseln till Mälaren måste därför omfatta såväl diffusa
källor, främst läckage från åkermark, som punktkällor.
För att kunna göra detta på ett trovärdigt och rättvist sätt
behövs en källfördelning på delavrinningsområdesnivå där
varje källas bidrag till belastningen på Mälaren kan beskrivas.
Det är viktigt att åtgärdsplaner för att minska belastningen
på Mälaren omfattas av både fosfor och kväve. Att
ensidigt ytterligare minska tillförseln av bara det ena ämnet
kan få oönskade effekter. I kapitel 4.1.3 konstateras att om
endast kväve- och inte fosforbelastningen minskas i Galten
finns risk för måttligt kväveunderskott med risk för ökad
förekomst av algblomningar med kvävefixerande cyanobakterier.
Eftersom blommande cyanobakterier redan idag är
ett allvarligt problem i Galten så är detta ingen önskvärd situation.
Ett viktigt motiv att ytterligare minska fosfortillförseln
till Galten är således att algblomningarna inte ska
öka och på sikt även minska i omfattning.