miljötillstånd och utveckling - Mälarens vattenvårdsförbund

More documents

Recommendations

Info

astp-indexet varierade mellan 4,5 i Skarven 1998 och 5,9 i Prästfjärden 1998 vilket gör att alla stationer hamnar i bedömningsklass 3 eller 4, dvs måttligt högt respektive lågt index. Danskt Fauna Index (dfi), som indikerar eutrofieringsläget, varierade mellan 4 och 5, eller klass 2 (högt index) och klass 3 (måttligt högt index) i Görväln, Ekoln och Skarven under 1997 och 1998. Även Södra Björkfjärden uppvisade ett måttligt högt dfi-värde under 1997 med 4. Granfjärden (1997 och 1998) hade dfi-värden vanligtvis över 6 och hamnar följaktligen i klass 1, eller ett mycket högt index. Prästfjärden och Södra Björkfjärden visade emellertid stor variation mellan 1997 och 1998. Under 1997 hade både Prästfjärden och Södra Björkfjärden dfi-värden på 5 respektive 4, dvs klass 2 respektive 4, medan båda hade dfi-värden över 8 (mycket höga index) under 1998. Sammanfattningsvis kan stationerna delas in i två grupper – Skarven, Görväln och Ekoln – som visar tecken på mer påverkan av eutrofiering jämfört med Granfjärden, Prästfjärden och Södra Björkfjärden. I litoralproverna har vandrarmusslan Dreissena polymorpha Pallas noterats under 1997 vid tre stationer – Görväln (3 ind/m 2), Ekoln (19 ind/m 2) och den ”nya” stationen Skarven (3 ind/m 2). Under 1998 påträffades vandrarmusslan bara i Ekoln (6 ind/m 2). Dessa värden är sannolikt en kraftig underskattning på grund av att Dreissena sitter hårt bunden till stenar och dylikt och därför inte lossnar vid sparkprovtagningen. Vandrarmusslan är en främmande art i Mälaren som kommit till Sverige som påväxt på fartyg från Svarta havet (se kapitel 12). Sublitoralfaunan domineras av fåborstmaskar (Oligochaeta) och fjädermyggor (Chironomidae) vilka utgör 49% respektive 38% av individtätheten (figur 9.2). Men två stationer avviker något från de andra, dels den näringsrikare västra delen, Granfjärden, där bottenfaunan domineras av tofsmyggan Chaoborus flavicans (Megan) med 42% av individtätheten, dels Görväln där vandrarmusslan Dreissena polymorpha utgör 22% av individtätheten. Det lägsta artantalet noterades vanligtvis under 1996, vilket beror på att ingen artbestämning av fjädermyggor (Chironomidae) utfördes detta år. Detta innebär dessutom att bqi och o/c-index ej kunde beräknas för 1996. Under 1997 och 1998 noterades det lägsta artantalet i Granfjärden (mellan 6 och 10 arter), medan det högsta artantalet (38) och den högsta individtätheten (4868/m 2) noterades i Görväln under 1997. Biomassan var också oerhört hög i Görväln under 1997 (2041 g/m 2), eftersom vandrarmusslan Sötvattengråsugga, Asellus aquaticus. Dreissena polymorpha förekom med relativt många individer i proverna (1347 ind/m 2). Vandrarmusslan förekommer i Mälaren såvitt känt bara i Ekoln och Görväln (Willén mfl 1990). Förutom registrerade förekomster i Görväln under 1997 förekom vandrarmusslan även i denna fjärd i sublitorala prover från 1996 (vid 10 m, 7 ind/m 2 och 8,21 g/m 2) och 1998 (277 ind/m 2 och 763 g/m 2). Som nämnts ovan har vandrarmusslan också noterats i litorala prover från Ekoln och Görväln. bqi-index varierade från noll i Granfjärden 1998, dvs indikatorarter saknades helt i provet, till 3,1 i Södra Björkfjärden 1997. Ett bqi-värde ≤ 2 indikerar dominans av fjädermyggor som tål relativt låga syrgashalter (tex Chironomus). Granfjärden hamnar med låga eller mycket låga bqivärden i bedömningsklass 4 eller 5, medan den högsta klassen (2) noterades i Södra Björkfjärden 1997, Prästfjärden 1998 och Skarven 1998. Följaktligen kan stationerna utifrån, bqi-index rankas från det mest näringsrika området Granfjärden (bqi ≤ 1) i västra Mälaren till de relativt näringsfattiga fjärdarna Prästfjärden och Södra Björkfjärden (bqi > 2,7). I motsats till bqi, visade o/c-index relativt stort variation både inom och mellan stationerna. Ett högt o/c-värde indikerar en dominans av fåborstmaskar (Oligochaeta) i förhållande till sedimentlevande fjädermyggor (Chironomidae), och tyder på störning till följd av syrgasbrist. Det 77
Bottenfauna - litoral Granfjärden Oligochaeta (fåborstmaskar) Crustacea (kräftdjur) Ephemeroptera (dagsländor) Trichoptera (nattsländor) Chironomidae (fjädermyggor) Övrigt Bottenfauna - sublitoral Granfjärden Bivalvia (musslor) Oligochaeta (fåborstmaskar) M. affinis (vitmärlor) Chaoborus (tofsmyggor) Chironomidae (fjädermyggor) Övrigt Prästfjärden Prästfjärden Ekoln S. Björkfjärden Ekoln S. Björkfjärden 78 Skarven Görväln Skarven Görväln Figur 9.1. Relativ sammansättning (%) av litoralbottenfaunans individtäthet vid fem stationer i Mälaren under 1997–1998. Figur 9.2. Relativ sammansättning (%) av sublitoralbottenfaunans individtäthet vid fem stationer i Mälaren under 1996–1998.
Page 1 and 2:
Mälaren miljötillstånd och utvec
Page 3 and 4:
Utgivare: Mälarens vattenvårdsfö
Page 6 and 7:
FOTO: LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS L
Page 8 and 9:
Resultat från paleolimnologiska se
Page 10 and 11:
Lake Mälaren, the third largest la
Page 12 and 13:
Den beskrivning av Mälaren och des
Page 14 and 15:
Figur 1.2. Mälarens olika delbass
Page 16 and 17:
turligt har olika bakgrundsnivåer
Page 18 and 19:
Två mätstationer från smhi valde
Page 20 and 21:
Vindhastighet m s -1 Figur 2.6. År
Page 22 and 23:
200 150 100 50 0 100 80 60 40 20 0
Page 24 and 25:
föring. Bedömning av arealspecifi
Page 26 and 27:
Fosforhalter i Mälarens utlopp µg
Page 28 and 29: 4. Mälarvattnets fysikalisk-kemisk
Page 30 and 31: Tabell 4.1. Bakgrundshalter för to
Page 32 and 33: Ekolns fosforhalt är liten mellan
Page 34 and 35: dra Björkfjärden. Efter 1975 kom
Page 36 and 37: Kiselhalter 1965-98 mg Si l -1 Säs
Page 38 and 39: Säsongsvariation i alkalinitet mek
Page 40 and 41: mg O2 l-1 Minimum syrgas bottenvatt
Page 42 and 43: Siktdjup 1965-98 m Säsongsvariatio
Page 44 and 45: Klorofyllhalter 1965-98 µg l -1 S
Page 46 and 47: Minskningen av utsläppen från pun
Page 48 and 49: S6.1 Allmänt om fosformodeller 6.
Page 50 and 51: sak kan vara att den diffusa tillf
Page 52 and 53: Fosforflöden ton P år -1 depositi
Page 54 and 55: µg tot-P l-1 Fosforscenarier 60 50
Page 56 and 57: U7.1. Planktiska alger som miljöin
Page 58 and 59: kraftig kan bara ett fåtal störni
Page 60 and 61: använts i Bedömningsgrunder för
Page 62 and 63: Tillståndsbedömning - vårutveckl
Page 64 and 65: FOTO: EVA WILLÉN. Microcystis aeru
Page 66 and 67: D8.1 Inledning De smådjur som leve
Page 68 and 69: nästan enbart av arten Leptodora k
Page 70 and 71: Individtäthet (ind/m3) Daphnia cuc
Page 72 and 73: 400000 300000 200000 100000 0 15000
Page 74 and 75: Enligt de olika tidsserierna bör d
Page 76 and 77: värden på en skala från 1 till 1
Page 80 and 81: Bottenfauna - profundal Granfjärde
Page 82 and 83: a) b) S. Björkfjärden 98 N. Präs
Page 84 and 85: Tabell 9.1. Individtäthet av vitm
Page 86 and 87: och Gorran (50%) samt Segeröfjärd
Page 88 and 89: 0 20 40 60 80 100 120 cm Vattendjup
Page 90 and 91: 11.2. Förändringar Vid stränder
Page 92 and 93: viken. År 1994 noterades en massut
Page 94 and 95: pling - The importance of diatom in
Page 96: Mälaren förser 1,5 miljoner männ
show all

miljötillstånd och utveckling - Mälarens vattenvårdsförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?