pdf 3,3 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD 

NR 8 2008. ÅRGÅNG 78 

4 

6 

8 

10 

14 

16 

18 

20 

22 

26 

SKATTERABATT PÅ 50 % FÖR VIRKESFÖRSÄLJNING 

STATEN HOPPPAS FÅ UT MERA VIRKE. 

BEREDSKAPEN FÖR STORMAR GOD 

SKOGSCENTRALERNA HAR UTNÄMNDA BEREDSKAPSCHEFER. 

NYTÄNKANDE FÖR TORVMARKSAVVERKNINGAR 

DÅLIGA VINTRAR MEDFÖRDE METODER FÖR TORVMARKSGALLRINGAR SOMMARTID. 

ÅLANDS LANDSKAPSREGERING STÖDER SKOGSBRUKET MED 240 000 € 

STÖRSTA SATSNINGARNA GÖRS I PLANTSKOGAR OCH I UNGSKOGSVÅRDEN. 

RYSKA TULLAR HOTAR SÄNKA VIRKESPRISERNA 

HUR SKA DET GÅ FÖR DEN RYSKA SKOGSINDUSTRIN? 

FÖRSÄKRING GER TRYGGHET VID SKOGSBRAND 

SKOGSÄGAREN FÅR TA STORT ANSVAR EFTER OLYCKAN. 

SORKAR HOTAR PLANTSKOGARNA I VINTER 

SKOGSÄGAREN BORDE GARDERA SIG REDAN NU. 

JAKT MED FÄLLOR 

VILTVÅRD SOM GER VÄRDEFULLA PÄLSVERK. 

FRILUFTSLEDER I SKOGSMARK 

JA ELLER NEJ? – SKOGSÄGAREN HAR EN DEL ATT SÄGA TILL OM. 

AKTUELLT FRÅN SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN ÖSTERBOTTEN 

SKOGSBRUKET BEVAKAR PROCESSEN MED DEN NYA STORFÖRENINGEN. 

PÅ OMSLAGET: AVVERKNING PÅ TORVMARK. 

FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 

2

Skogsbruket 

www.skogsbruket.fi 

ISSN 0037–6434 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

skogsbruket@tapio.fi 

Chefredaktör 

Klaus Yrjönen 

tfn 020 772 9186 

klaus.yrjonen@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Maria Lindén 

tfn 020 772 9192 

maria.linden@tapio.fi 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020 772 9059 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Medarbetare 

Bjarne Andersson tfn 044 782 7502 

Helena Forsgård tfn 018 15550 

helena@vikhan.aland.fi 

Bertel Widjeskog tfn 0500 888 530 

bergine@multi.fi 

Christian Hildén 

tfn 050 571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Annonser: 

Oy Adving Ab, Ingmar Qvist 

tfn 09 221 3246 

fax 09 221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Margita Törnroth 

tfn 020 772 9088 


Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration 

(11 nummer) 

36 ฀i Finland 

340 SEK i Sverige 

43 ฀övriga länder. 

Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration 

(6 nummer) 

22 ฀i Finland 

210 SEK i Sverige 

26 ฀övriga länder. 

Aktia bank Abp IBAN: 

FI5140 5554 5235 9354 BIC:HELSFIHH 

Sampo bank Abp IBAN: 

FI7880 0013 0057 7591 BIC: DABAFIHH 

endast i Sverige 

Swedbank AB IBAN: SE10 8000 0832 7902 

3699 7151 BIC: SWEDSESS 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab 

Tryckeri 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 

LEDAREN 12.8.2008 

Ovisst läge på 

virkesmarknaden 

FÖRHANDLINGARNA OM DE ryska exporttullarna på virke har inte lett till något positivt 

resultat från finländsk synpunkt. Rysslands strategi har länge varit konsekvent 

och nu verkar det klart att tullavgifterna höjs drastiskt vid årsskiftet. Vi är 

tvungna att öka de inhemska avverkningarna för att trygga tillgången på råvara 

för vår inhemska skogsindustri. 

Skogsbolagens resultat har försämrats och de har signalerat att nedskärningar 

är att vänta. Kommer den minskade importen av virke från Ryssland att ge en 

anledning för bolagen att minska överkapaciteten genom att lägga ner fabriker? 

När det gäller nedläggningen av pappersfabriker har bl.a. Kajana, Varkaus och 

Jyväskylä nämnts i diskussionen. För sågarnas del kunde hotet gälla orter som 

Kajana, Varkaus, Heinola och Tolkis. Även om tidigare nedläggningar av fabriker 

har varit dramatiska för en ort, har inte den totala användningen av virke 

minskat. Virket har istället dirigerats till enheter på annan ort. Vi får hoppas att 

så sker också den här gången. 

Regeringen beslöt i början av augusti att stimulera försäljningen av inhemskt 

virke genom att sänka försäljningsskatten temporärt, med 50 % till slutet av 

2009 och med 25 % till slutet av 2010. Skattemorötter har traditionellt fungerat 

bra och de kommer säkert att sätta fart 

på virkeshandeln. Stödåtgärderna hjälper, 

men kan inte lösa problem gällande industrins 

lönsamhet. 

Det kan också förvirra den enskilda 

skogsägaren att man pratar om virkesbrist 

samtidigt som skogsindustrin inte köper allt 

virke som bjuds ut. Förklaringen är att det 

för tillfället finns mycket inköpt virke som 

inte har gått att avverka på grund av de dåliga 

drivningsförhållandena. Vi ser alla fram 

emot en ”bra” vinter med köld och frusen 

mark som får hjulen att rulla bättre än under 

de två senaste åren. 

I detta nummer av SKOGSBRUKET ingår broschyren Trä som bransle som ska 

stöda och befrämja en ökad användning av träbränslen. Broschyren ges ut av 

Träenergi r.f. 

3

Unik skattelättnad 

Skattelättnaden utgör 

50 procent till utgången 

av år 2009. År 

2010 är skattelättnaden 

25 procent. Rätt till skattelättnad 

har fysiska personer, 

dödsbon, fastighetssammanslutningar 

och samfällda skogar. 

Kontraktsdatum avgör 

Skattelättnaden verkställs retroaktivt 

på virkesköp som 

gjorts från och med den 1 

april 2008. Grunden är rotavverknings- 

och leveranskon- 

ska sätta fart på 

virkeshandeln 

SKATTEN PÅ INKOMSTER FRÅN FÖRSÄLJNING AV VIRKE HALVERAS. SKATTELÄTTNADEN TRÄDER I KRAFT RETROAK- 

TIVT FRÅN OCH MED DEN 1 APRIL 2008. ÅTGÄRDEN SYFTAR TILL ATT TRYGGA SKOGSINDUSTRINS TILLGÅNG 

PÅ VIRKE. 

Fullmäktigeval hålls vart 

fjärde år. Två eller flera 

skogsägare som är medlemmar 

i skogsvårdsföreningen 

kan tillsammans nominera 

en kandidat. Kandidaten måste 

ge sitt skriftliga samtycke. 

trakt som skogsägare och 

virkesköpare ingått fr.o.m 

nämnda datum. För femtio 

procent skattelättnad krävs 

det att inkomsterna inflyter 

före utgången av år 2009. För 

skogsägaren betyder detta 

konkret att av virkeslikviden 

betraktas 50 procent som 

4 

skattefri inkomst och för den 

andra halvan av virkeslikviden 

betalar skogsägaren normal 

kapitalskatt som för närvarande 

är 28 procent. 

Om inkomsterna inflyter 

”Skattefriheten för 

förstagallringar blir 

kortvarig.” 

först år 2010 betraktas 25 

procent av virkeslikviden som 

skattefri inkomst. 

Skattefriheten för inkomster 

av försäljning av virke från 

förstagallringar tar ett snabbt 

slut. För att komma i åtnjutande 

av den skattelättnaden 

ska virkeskontraktet vara gjort 

senast den 31 augusti, dvs. 

om en vecka. Inkomsten ska 

inflyta före utgången av år 

2009. 

Förhandlingar i all tysthet 

Under sommaren har Finland 

förhandlat med EU om skattelättnader 

för inkomster av 

försäljning av virke. Förhand- 

Val i skogsvårdsföreningarna oc 

I HÖST VÄLJER SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNA OCH SKOGSREVI- 

RET NY FULLMÄKTIGE. ALLA MEDLEMMAR I EN SKOGSVÅRDS- 

FÖRENING ELLER SKOGSREVIRET HAR RÄTT ATT STÄLLA UPP I 

FULLMÄKTIGEVALET. KANDIDATNOMINERINGEN AVSLUTAS DEN 

10 OKTOBER. MÅLET ÄR ATT DET I FULLMÄKTIGE SKA SITTA 

REPRESENTANTER FÖR OLIKA SKOGSÄGARGRUPPER, BÅDE KVIN- 

NOR OCH MÄN. 

Vem har rösträtt? 

Röstberättigade är alla skogsägare 

som 1.1.2008 erlagt 

skogsvårdsavgift till skogsvårdsföreningen 

eller skogsreviret. 

Om skogsägaren äger 

skog på flera föreningars område, 

så är skogsägaren röstberättigad 

i alla de föreningar, 

där hon eller han var medlem 

1.1.2008. Undantag utgör de 

föreningar i Österbotten som 

bildar Skogsvårdsföreningen 

Österbotten vid årsskiftet. Där 

får en medlem i skogsvårdsföreningen 

använda sin röst 

inom endast ett valdistrikt. 

Medlemmen hör till det valdistrikt 

på vars område huvudparten 

av hans eller hennes 

skogsinnehav finns. På 

begäran av medlemmen kan 

valbestyrelsen överföra skogs- 

ägaren till rösträttsregistret för 

det valdistrikt där han eller 

hon är bosatt eller där ett mindre 

skogsinnehav är beläget. 

De skogsägare som är delägare 

i ett dödsbon eller en 

fastighetssammanslutning har 

i valet endast en gemensam 

röst. 

Skogsägaren kan kontrollera 

sin rösträtt i rösträttsregistret. 

Registret framläggs till 

påseende vid skogsvårdsföreningens 

kontor 14.8.2008. 

Rättelseyrkanden i rösträttsregistret 

bör göras till valbestyrelsen 

senast 15.9.2008.

lingarna har skett i all tysthet. 

I våras föreslog Pellervo ekonomiska 

forskningsinstitut att 

skattelättande för inkomster 

av virkesförsäljning är det 

enda sättet att få fart på virkeshandeln. 

Statsminister Matti 

Vanhanen förklarade snabbt 

att det var helt otänkbart. 

De var säkert ett bra drag 

att inte yppa något om förhandlingarna 

med EU om de 

inte hade gett önskar resultat. 

Virkeshandeln skulle troligen 

helt ha stannat upp så snart 

det läckt ut att skattelättnader 

kanske kommer. 

Rekordpriser i repris 

Med nuvarande skattelättnad 

stiger virkespriserna nästan 

till samma nivå som senaste 

år för timmer, då skogsindustrin 

betalade rekordhöga priser. 

Rotpriset på tallmassaved 

och björkmassaved är redan 

nu högre än de någonsin var 

under år 2007. 

Skogsavdraget stiger 

En skogsägare som köpt skog 

får göra ett skogsavdrag som 

hittills har utgjort femtio procent 

av skogens anskaffningspris. 

Skogsavdraget stiger nu 

till sextio procent av anskaffningspriset. 

h reviret – var med och påverka 

Hur röstar jag? 

Röstning sker genom poströstning. 

Valmaterialet postas 

till de röstberättigade skogsägarna 

under vecka 43 och 

till samma adress som skogsvårdsavgiftskvittot, 

ifall inte 

skogsägaren gjort rättelseyrkande 

till rösträttsregistret. 

I valbrevet finns kandidatlistan, 

röstningsanvisningar, 

röstsedel och returkuvert. 

Röstsedeln måste postas i 

returkuvertet senast fredagen 

den 14 november. Valresultatet 

publiceras 21.11.2008. 

Skogsavdragets maximibelopp 

stiger också. Det får 

fr.o.m beskattningsåret 2008 

utgöra högst sextio procent av 

den kapitalinkomst av skogsbruk 

som den skattskyldiga 

under skatteåret förvärvat från 

sina skogar. Det är med andra 

ord inte längre bundet till inkomster 

från den förvärvade 

skogen. 

Lagförslaget ska ännu signeras 

Regeringen kommer att överlämna 

en propostion om 

skattelättnad för inkomst av 

försäljning av virke och större 

skogsavdrag i september. Efter 

det kommer exakta besked 

om tillämpningen. 

Enligt vad Skogsbruket erfarit 

finns det också källor som 

uppger att skattefriheten kommer 

att gälla retroaktivt alla 

Du kan påverka vad skogsvårdsföreningen 

gör 

Via fullmäktige bestämmer 

skogsägarna vilka tjänster 

skogsvårdsföreningen erbjuder 

sina medlemmar. Förutom 

de traditionella tjänsterna 

som hjälp med skogsvårdsarbeten, 

bistånd vid virkeshandel 

och rådgivning har 

många skogsvårdsföreningar 

utvidgat serviceutbudet. 

Kompletta skogsvårdsavtal, 

anskaffning av energived, 

byggande av skogsvägar och 

iståndsättningsdikning blir 

5 

virkesinkomster som skogsägare 

fått fr.o.m. den 1 april, 

dvs. att den s.k. kassaprincipen 

skulle tillämpas. 

Det sammanlagda beloppet 

av skattelättnaden får 

enligt EU:s regler om statligt 

stöd uppgå till högst 200 000 

euro under tre år. I praktiken 

kommer den övre gränsen för 

stödbeloppet att överskridas 

endast i fråga om de största 

samfällda skogarna, och också 

för dessa utbetalas stöd till 

maximalt belopp. 

Skogar som ägs av aktiebolag 

kommer inte alls i åtnjutande 

av skattfriheten. 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU 

Skattelättnadens inverkan på nettorotpriset: 

Sortiment högsta rot-pris 

2007*) 

pris efter kapitalskatt 

28 % 

rotpris augusti 

2008*) 

en allt vanligare del av skogsvårdsföreningarnasverksamhet. 

Olika skogsägare har olika 

önskemål på tjänster och därför 

är det viktigt att alla skogs- 

50 % skattelättnad 

TEXT: 

Logga in på 

Inverkan 

tallstock 72 51,84 60 51,60 -0,24 euro 

granstock 74 53,28 60 51,60 -1,68 euro 

tallmassaved 17 12,24 18 15,48 +3,24 euro 

granmassaved 26 18,72 24 20,64 +1,92 euro 

björkmassaved 14 10,08 17 14,62 +4,54 euro 

*) Skogsforskningsinstitutet och Skogsindustrin rf 

Du kan ge respons 

per e-post till adressen 


eller per post till adressen 

Skogsbruket, 

Orrspelsgränden 4, 

00700 Helsingfors. 

Du kan också ringa 

redaktionen direkt, 

våra kontaktuppgifter finns 

på sidan 3 i tidningen. 

ägargrupper är representerade 

i fullmäktige. 


Användarnamn skogsbruket1 

och lösenord skogsbruket2

Finland är förbe- 

rett för stormar 

FINLAND HÖJER BEREDSKAPEN FÖR OMFATTANDE STORMSKA- 

DOR I SKOGARNA. SKOGSCENTRALERNA SPELAR EN CENTRAL 

ROLL OCH HAR EN PERSON UTSEDD TILL BEREDSKAPSCHEF, SOM 

SKA BISTÅ RÄDDNINGSMYNDIGHETERNA. 

Finland har hittills inte 

drabbats av lika förödande 

stormar som 

Sverige och de baltiska 

länderna. Stormen Gudrun 

fällde i januari 2005 i Sverige 

över sjuttio miljoner kubikmeter 

skog. I januari 2007 

tog stormen Per ytterligare 

tolv miljoner kubikmeter. Risken 

för att även vi i Finland 

ska drabbas ökar som en följd 

av klimatförändringen med 

hårdare vindar och kortare 

period med tjäle. 

När börjar skogen falla? 

Myndigheterna har insett riskerna 

och i fjol fick skogscentralerna 

som en tilläggsuppgift 

att de på begäran ska 

ge räddningsmyndigheterna 

handräckning vid omfattande 

skogsskador som innefattar 

bl.a. stormskador och skogsbränder. 

I Finland når vinden stormstyrka 

när medelvindhastighet 

är 21 m/s under en tio 

minuters period. Då väderleksprognosen 

förutspår vindhastigheter 

på över 25 m/s 

Definition på storm och skador som förorsakas av vind 

Vindstyrka 

m/s 

Benämning Effekter på land och till havs 

17-20 Hård vind Bryter trädens kvistar. Svårt 

att röra sig utomhus. Vågorna 

är långa och relativt höga. 

Skumbildning i täta linjer i 

vindriktningen. 

21-24 Storm Bryter av träd. Skadar svaga 

byggnader, river upp taktegel 

och skadar skorstenshattar. 

Höga vågor. Stänket försämrar 

sikten något. Havet brusar. 

25-28 Fäller träd med rötterna. 

Förorsakar betydande skador 

på byggnader. Inträffar sällan 

i inlandet. Havsytan är vit av 

skum. Starkt brus. Vågornas 

stänk försämrar sikten. 

29-32 Svår storm Fäller skog. Flyttar byggnader. 

Inträffar ytterst sällan i inlandet. 

Fartyg försvinner bakom våg- 

berg. Hela havsytan är vit. 

Stänket försämrar sikten 

märkbart. 

33 eller mer Orkan Totalförstör byggnader mm. 

6 

är betydande stormskador i 

skogen att vänta. Lokalt kan 

skador uppstå även vid lägre 

vindhastigheter, eftersom 

stormskador på skog även beror 

på bl.a. markens tjälsituation, 

trädslag, skogens ålder 

och skötsel. 

Beredskapschefen är i 

nyckelställning 

Skogscentralerna har gjort 

upp egna regionala beredskapsplaner 

för att höja beredskapen 

och handlingskraften 

ifall det inträffar omfattande 

stormskador i skogarna. Flest 

stormskador inom Kustens 

skogscentrals område har inträffat 

i Österbotten. År 2001 

fällde stormen Pyry 300 000 

m 3 skog i Österbotten. 

Varje skogscentral har en 

person utsedd till beredskapschef 

som fungerar som 

kontaktperson mellan räddningsverket 

och övriga skogsorganisationer 

och företag. 

Till skogscentralens uppgifter 

hör också att skapa ett nätverk 

med ansvarspersoner 

från olika skogsorganisationer 

och skogsföretag och att 

kartlägga skogsskadornas 

omfattning t.ex. genom att 

flyga över det stormdrabbade 

området. 

Varning om annalkande fara 

Då ett område hotas av en 

exceptionell storm, vidareförmedlar 

det regionala räddningsverket 

den väderleksvarning 

som Meteorologiska 

institutet utfärdat till skogscentralens 

beredskapschef. 

Skogscentralen vidareförmedlar 

varningen till övriga 

personer i nätverket. 

Ifall stormen har förorsakat 

skador endast på skog leds 

verksamheten av skogscentralen 

enligt beredskapsplanen. 

Om stormen förorsakat 

olyckor och farosituationer 

som kräver insatser av räddningsverket 

eller samarbete 

mellan olika myndigheter, 

ligger ansvaret hos räddningsverket. 

Vid omfattande stormskador 

är informationsbehovet 

stort. Allmänheten varnas för 

faror och skogsägare avråds 

från att upparbeta omkullfallna 

träd på egen hand. 

Skadeområden i prioritetsordning 

Efter att el-, telefon- och vägnät 

har röjts från träd gäller 

det för skogsorganisationerna 

att samordna sin verksamhet 

för att rädda så mycket som 

möjligt av virket. Följande 

principer gäller: barrträd avverkas 

före lövträd, virke utan 

rotkontakt tas före virke med 

rotkontakt, timmerträd avverkas 

före massavedsträd, talltimmer 

före grantimmer och 

träd på torra marktyper före 

träd på fuktiga marktyper. 

Stormskador befriar inte en 

skogsägare från de skyldigheter 

som skogslagen ålägger 

honom. Innan han får börja 

upparbeta de omkullblåsta 

träden ska han lämna in en 

anmälan om användning av 

skog, precis som vid en normal 

avverkning. Anmälan 

ska vara inlämnad två veckor 

innan avverkningen inleds. 

Skogsägaren kan anhålla om 

att få börja avverka tidigare, 

men det undantagstillståndet 

är avgiftsbelagd. 

När det är fråga om storm-

skador har jord- och skogsbruksministeriet 

beslutat att 

undantagstillståndet är avgiftsfritt. 

Motiveringen är att 

det är viktigt att upparbetningen 

av den stormskadade 

skogen snabbt kommer igång 

och att byråkratin inte får orsaka 

onödig fördröjning. 

Skogsägarna känner ofta ett 

stort behov av att genast upparbeta 

det stormfällda virket. 

Erfarenheterna från stormfällningar 

visar att olycksrisken, 

särskilt för självverksamma 

skogsägare är väldigt stor. 

Skogsägare avråds från att på 

egen hand upparbeta stormfällda 

träd och att i stället 

använda professionell arbetskraft 

och avverkningsmaskiner. 

Stormvarningar kommer 

regelbundet 

Skogsbruksingenjör Anders 

Wikberg på Kustens skogscentrals 

kontor i Vasa är biträdande 

beredskapschef. 

– Skogscentralen kopplades 

in i beredskapsarbetet hösten 

2007 och efter det har jag fått 

ett tiotal meddelanden som 

varnar om annalkande stormar, 

säger Anders Wikberg. 

De kommer regelbundet och 

per e-post. Av dem har några 

7 

När vindstyrkan kommer upp 

till 25–28 m/s fälls träd mer 

rötter. 

– Under den tid, ett år, som 

skogscentralen har varit med 

i beredskapsarbetet, har tre 

stormvarningar lett till skogsskador, 

säger Anders Wikberg 

på Kustens skogscentral. 

gällt Kustens skogscentrals 

område. Jag bedömer om varningen 

ska skickas vidare till 

de personer som finns i nätverket. 

Tre stormvarningar har 

lett till skogsskador, men lindriga. 

Alla har varit vid sydkusten. 

฀ 

TEXT: 


Foto: Sveaskog

TEKNIK 

Nyhet 

AVVERKNINGAR PÅ TORVMARKER HAR TRADITIONELLT KLASSATS 

SOM ARBETEN SOM GÖRS PÅ VINTERN PÅ FRUSEN MARK. DE 

SENASTE ÅRENS MILDA VINTRAR TVINGAR FRAM NYA KONCEPT 

FÖR ATT SKOGAR OCH VIRKE PÅ TORVMARKER SKA BLI ATTRAK- 

TIVT FÖR VIRKESKÖPARNA. BREDA BAND MED EXTRA BREDA, 

TÄTTSITTANDE OCH SPECIALUTFORMADE TVÄRBAND KAN BLI 

RÄDDNINGEN. 

I 

östra Nyland gallrar 

Stora Enso en torvmarksskog 

mitt i sommaren. 

Arbetet inleddes sista 

veckan i juni, då det veckan 

innan hade fallit närmare 

femtio millimeter regn. 

– Det här är ett försök tillsammans 

med en maskinentreprenör, 

säger Henrik 

Blomqvist, som är Stora Ensos 

inköpsförman i området. 

Jag har en hel del rotskogar 

på torvmarker som väntar på 

– torvmarksgallring 

sommartid 

att bli avverkade och vi kan 

inte vänta hur länge som helst 

på att få en ordentlig vinter, 

om det ens kommer sådana 

mera. 

– Den här avverkningen är 

en förstagallring på drygt femtio 

hektar. Stora Enso skrev 

kontrakt med skogsägaren 

hösten 2006. Området ingår 

i ett större dikningsprojekt, så 

vi var tvungna att få gallringen 

gjord. 

8 

Avverkningsmaskinen är inte 

lika beroende av bärigheten 

Janne Takanen har länge jobbat 

åt Stora Enso med tre drivningskedjor. 

Takanen nappade 

på Henrik Blomqvists 

förslag att testa gallring på 

torvmarker sommartid och nu 

har Takanen en drivningskedja, 

en avverkningsmaskin och 

en skogstraktor, specialutrustad 

för att klara sig på mjuk, 

vattensjuk mark. 

Enligt Takanen har avverkningsmaskinen 

sällan problem 

med bärigheten. Den är 

inte lika tung som en fullastad 

skogstraktor och hyggesresterna 

som föraren placerar 

framför maskinen blir en risbädd 

som förbättrar bärigheten. 

Den rör sig där det finns 

träd och där är det inte lika 

vattensjukt. Skogstraktorn ska 

däremot köra många gånger 

av och an längs samma körstråk, 

ibland över en trädfattigare 

del av torvmarken som 

ofta är blötare. 

Det finns specialband för 

våta marker 

Det är en Logset skogstraktor 

som kör ut virket. Körsträckans 

längd till skogsbilvägen 

varierar från tjugo till femhundra 

meter och den totala 

virkesmängden som den ska 

köra ut är drygt 2 000 kubikmeter. 

Takanen har utrustat skogstraktorn 

med 90 cm breda 

band för våta marker runt den 

bakre boggin. Banden skiljer 

sig från standardband beträffande 

tvärjärnens bredd, form 

och avstånd från varandra. 

Tvärjärnen är nästan 15 cm 

breda och de sitter tätt. Avståndet 

mellan dem är knappt 

fem centimeter. Tvärjärnens 

form, den s.k. skidspetsen, är 

skonsam mot underlaget och 

Band för våta marker har breda och tättsittande 

tvärband som är trubbiga och 

uppåtböjda för att skona risbäddar och 

marken.

isbädden då den är uppåtböjd 

och trubbig. 

Framtill har skogstraktorn 

70 cm breda band av ett annat 

slag som ger bättre grepp. 

Avverkningsmaskinen har 

90 cm breda band runt boggin 

och 70 cm breda band 

framtill. Banden baktill har 

bredare och tätare tvärband. 

Fyrtio överfarter i stället 

för fyra 

– Drygt 40 000 euro har investeringen 

i specialband kostat, 

berättar Janne Takanen. Efter 

drygt en veckas arbete är jag 

positivt överraskad av hur bra 

arbetet har löpt. 

Blomqvist håller med Takanen 

och visar på spårbildningen 

längs ett av huvudkörstråken, 

där skogstraktorn 

redan gjort fyrtio överfarter 

med full last. 

Huvudkörstråket är förstärkt 

med en risbädd av hyggesrester 

från de tallar och björkar 

– Det här försöket med att gallra en torvmark på sommaren ser 

ut att bli en fullträff, säger Henrik Blomqvist på Stora Enso. Det 

finns inga djupa spår ens på de ställen som saknat risbädd. 

9 

som gallras bort. Björk är 

mycket hållbarare än tall och 

gran i en risbädd. 

– Med vanliga band skulle 

risbädden vara sönderkörd efter 

fyra överfarter, säger Takanen, 

som har närmare tjugo 

års erfarenhet av att köra ut 

virke. 

Mindre lass är vanligt på 

torvmarker 

Bärigheten är alltid bäst närmast 

diken. Med ökat avstånd 

från diken blir träden mindre 

och marken blötare. Enligt 

Takanen är det inte alls ovanligt 

att föraren i skogstraktorn 

bara kan lägga på halva lasset. 

Full last betyder drygt tio 

kubikmeter virke på traktorn. 

Kalle Korpela har rattat 

skogstraktorn i drygt en vecka 

när Skogsbruket är på besök. 

– På en torvmark gäller det 

att vara på sin vakt hela tiden, 

säger Kalle Korpela. Man ska 

tänka hundra meter framåt. 

 

En risbädd av björk är 

slitstarkt. Skogstraktorn 

har kört fyrtio lass, omkring 

400 m 3 virke, över 

den här risbädden utan 

att den fyllts på med ny 

grot. 

Marken är täckt med vitmossor, 

som är ett tecken på att 

den är vattensjuk. Groten placerar 

avverkningsmaskinen 

på körstråken, vilket ger skogen 

ett städat intryck. 

TEXT OCH FOTO: 

GERD MATTSSON-TURKU

Åland betalar mest 

stöd till plant- och 

ungskogsvård 

I ÅRETS BUDGET HAR ÅLANDS LANDSKAPSREGERING 240 000 

EURO ATT BETALA UT I STÖD TILL SKOGSBRUKET. DEN STÖRSTA 

ENSKILDA POSTEN GÅR TILL PLANT- OCH UNGSKOGSVÅRD. 

PÅ ÅLAND FÅR SKOGSÄGARE STÖD FÖR MARKBEREDNING, 

NÅGOT SOM MAN INTE FÅR I ÖVRIGA FINLAND. DÄREMOT 

GES INTE STÖD FÖR TILLVARATAGANDE AV ENERGIVED EFTER EN 

GALLRING. 

Henrik Pettersson är 

skogsbruksingenjör 

vid skogbruksbyrån 

vid Ålands 

landskapsregering och den 

som handlägger skogsägarnas 

ansökningar om stöd. 

På Åland ges stöd för fem 

huvudgrupper – markberedning, 

skogsodling, plant- och 

ungskogsvård, skydds- och 

iståndsättningsdikning och 

byggande och grundförbättrande 

av skogsbilvägar. Stöd 

ges för redovisade kostnader 

men inte för den del av kostnaden 

som utgörs av moms. 

I landskapets regi 

För markberedning finns 

27 000 euro i budgeten för 

2008. Den största delen 

av markberedningen görs i 

landskapets regi. Landskapet 

anlitar en entreprenör som 

gör jobbet för en fast summa 

– för närvarande 250 euro 

exkl moms per hektar. Av den 

summan betalar skogsägaren 

hälften – det vill säga 125 

euro per hektar. 

Den skogsägare som väljer 

att göra jobbet själv eller att 

anlita någon annan att utföra 

det kan få 50 procent av kostnaden 

i stöd, dock högst 160 

euro per hektar. 

– Under senare år har mel- 

lan 200 och 250 hektar markberetts 

per år och det är en 

areal som vår entreprenör kan 

klara av på egen hand, säger 

Henrik Pettersson. 

Markberedningen görs i regel 

från början av augusti och 

fram till jul. 

För skador 

För en normal plantering efter 

en avverkning ges inga stöd. 

Däremot kan man få stöd för 

komplettering av en plantering 

som drabbats av skador 

som inte beror på skogsägarens 

försummelse. Det kan till 

exempel handla om angrepp 

av snytbaggen. Då kan man 

få plantorna gratis och hälften 

av arbetskostnaden. Man kan 

även få stöd om ett bestånd är 

i underproduktion, till exempel 

om det växer fel trädslag 

på fel plats med dålig tillväxt 

som följd. 

– Om produktionen inte 

kan bli optimal på ett visst 

område kan det vara bättre att 

10 

hugga ner beståndet och börja 

om på nytt, säger Pettersson. 

En skogsägare som vill beskoga 

ett naturbete med ädla 

lövträd som ek, lönn, alm, ask 

och lind kan få samma stöd 

– gratis plantor och hälften 

av arbetskostnaden – men beskogning 

av naturbeten utförs 

i mycket liten omfattning. 

På samma sätt kan man få 

stöd för beskogning av gamla 

skogsåkrar som tagits ur bruk. 

”På Åland går 240 000 euro till 

stöd för plant- och ungskogsvård 

varje år.” 

Henrik Pettersson vid skogbruksbyrån vid Ålands landskapsregering 

påminner att det måste finnas en plan som godkänts av 

landskapsregeringen innan arbetet inleds för att man ska kunna 

erhålla stöd. 

För flera röjningar 

Röjning av plant- och ungskog 

är enligt Henrik Pettersson 

en mycket viktig åtgärd 

inom skogsvården och enligt 

målsättningen i skogsprogrammet 

för Åland bör 600 

hektar röjas årligen. I fjol nåddes 

den gränsen med råge då 

670 hektar röjdes och 76 000 

euro betalades ut i stöd. 

Ålands skogsvårdförening 

handhar och redovisar de 

röjningar som görs till landskapsregeringen 

som i sin tur 

betalar ut 50 procent av arbetskostnaderna. 

I årets budget 

har man tagit upp 75 000 

euro för röjning. 

– Man kan röja flera gånger 

i samma bestånd och få stöd

för det, där finns inga begränsningar. 

Man kan även få stöd 

för en iståndsättningsröjning 

i ett bestånd där röjningen 

varit eftersatt och där trädens 

medeldiameter är högst 16 

cm. Däremot ges inte stöd för 

gallring, säger Pettersson. 

Stöd kan även betalas för 

stamkvistning där man kan få 

50 procent av arbetskostnaden 

enligt en bestämd taxa – men 

det handlar om en ytterst marginell 

utbetalning varje år. 

Inte för energived 

Åländska skogsägare får inte 

stöd för tillvaratagande av 

energived i samband med en 

gallring – något som diskuterats 

i många år och som efterlysts 

från skogsägarhåll. Att 

Åland inte stöder detta beror 

enligt landskapsforstmästare 

Mikael Sandvik på EU:s stats- 

Om man behöver dränera 

ett område efter en förnyelseavverkning 

kan man få 

stöd för skyddsdikning – 50 

procent av redovisade kostnader 

eller högst 170 euro 

per hektar. Man kan även få 

samma stöd för iståndsättning 

av gamla diken om det visar 

sig behövas. 

Innan man gräver upp nya 

diken måste man göra upp en 

vattenvårdsplan, ett dike får 

exempelvis inte mynna ut i 

havet. För dikning finns 3 000 

euro upptaget i landskapets 

budget. 

Dåliga skogsbilvägar 

För grundförbättring av gamla 

skogbilvägar kan landskapet 

betala 55 procent av kostnaderna 

i stöd. En annan möjlighet 

är att få 60 procent i lån 

och 40 procent i bidrag men 

”Nya dikningar måste ha en 

vattenvårdsplan, ett dike får 

exempelvis inte mynna ut i havet.” 

stödsregler där detta stöd ses 

som ett otillbörligt driftsstöd. 

I övriga Finland existerade 

stödet redan vid EU-anslutningen 

och därför har man kunnat 

hålla fast vid det men på Åland 

har det aldrig funnits. 

– I dagsläget finns en politisk 

vilja att införa stödet även 

på Åland men för det krävs 

en ändring av landskapslagen 

om stöd för skogsbruksåtgärder 

och ett godkännande av 

EU-kommissionen. Lagberedningen 

har fått i uppdrag att 

titta på lagändringen men vad 

EU-kommissionen sist och 

slutligen säger om stödet är 

osäkert, säger Sandvik. 

Mot rotröta och för dikning 

I samband med en kalavverkning 

kan stöd betalas för stubbehandling 

mot rotröta om 

avverkningen sker från 1 april 

till 30 november. I praktiken 

får man ersättning för kostnaden 

för preparatet. 

det utnyttjas mycket sällan. 

Också för nya skogsbilvägar 

finns samma stödmöjligheter 

men i praktiken byggs få nya 

skogsbilvägar på Åland – det 

finns helt enkelt för få områden 

som uppfyller de krav 

som ställs. 

För att stöda en ny väg måste 

skogsbrukets nytta av vägen 

överstiga 50 procent, det 

måste finnas 50 hektar växtlig 

skogsmark per kilometer väg 

och den minsta längd som 

kan komma i fråga för en ny 

väg är 500 meter. 

– Det viktigaste i dag är att 

grundförbättra befintliga vägar, 

behovet är ganska stort 

runt om på Åland. De gamla 

vägarna byggdes för en helt 

annan maskinpark. Dessutom 

skapar det ökade uttaget av 

grot och energivirke ett stort 

tryck på skogsbilvägarna även 

under de delar av året då drivning 

normalt inte utförs, säger 

Pettersson. 

I budgeten finns 11 000 

11 

euro för vägbyggen – en summa 

som räcker till några enstaka 

projekt. 

I årets tilläggsbudget har ett 

extra anslag på 100 000 euro 

upptagits som får användas 

för vägbyggen och grundförbättringar 

samt för iståndsättningsröjningar. 

– Det är således skäl att 

passa på att göra något åt sina 

vägar i år, säger Pettersson. 

Det måste dock finnas en 

plan som godkänts av landskapsregeringen 

innan arbetet 

inleds för att man ska kunna 

erhålla stöd. 

Vi söker en 

För biotopskydd 


HELENA FORSGÅRD 

Ab Mellanå Plant Oy är ett växande ISO 9001 

och 14001-certi erat skogsplantbolag 

med Kristinestad som huvudort. 

PRODUKTIONSCHEF 

för vår skogsplantsodling och utveckling 

av produktionsprocesser. 

I budgeten finns även 15 000 

euro för biotopskydd. Om 

till exempel en skyddsvärd 

rasbrant eller ett skyddsvärt 

alkärr hindrar skogsägaren att 

utnyttja sin skog på det aktuella 

området kan en ersättning 

betalas ut efter prövning 

för utebliven inkomst. 

Vi önskar att du har minst skogs- eller 

trädgårdsexamen på institutnivå och 

goda kunskaper i båda inhemska språken. 

Vår blivande produktionschef är utåtriktad, 

exibel teamledare med goda IT-kunskaper. 

Vi uppskattar även intresse för marknadsföring. 

Om du är den vi söker, erbjuder vi en intressant 

arbetsplats med motiverade arbetskamrater. 

Närmare uppgifter ges av vd Rainer Bodman, 

tel 040 5460274. 

Din ansökan och CV vill vi ha före 29.8.2008 till: 

Mellanå Plant Ab Oy, Mellanåvägen 33, 

64320 Dagsmark 

eller rainer.bodman@mellanaplant.

Gammal skogsbilväg 

fick stöd för förbättring 

EN TVÅ KILOMETER LÅNG SKOGSBILVÄG, SOM ANLADES I BÖR- 

JAN AV 1960-TALET, HAR GRUNDFÖRBÄTTRATS OCH HÖR TILL 

DEM SOM FÅTT STÖD AV ÅLANDS LANDSKAPSREGERING. 

Skogsbilvägen går genom 

två kommuner 

och sägs vara en av 

Ålands första skogsbilvägar, 

kanske rent av den 

allra första. 

I dag är Kristoffer Karlsson, 

som bor i byn Ringsböle i Jomala, 

en av sysslomännen för 

vägen och han var med och 

tog initiativ till grundförbättringen. 

– Det behövdes verkligen. 

Vägen var gropig och i dåligt 

skick, speciellt den sista biten. 

Sedan den byggdes har inga 

större åtgärder gjorts förutom 

att man kört ut ett lass grus 

nu och då. Om det var blött 

och man körde på vägen med 

tunga fordon blev det djupa 

spår, säger han. 

Vägrenarna och dikena 

var helt igenväxta av unga 

träd. Det var ställvis så tätt 

att grenarna tog i traktorns 

backspeglar när man körde 

på vägen. 

Alla med på noterna 

Tolv markägare i två kommuner, 

Finström och Jomala, är 

delägare i vägen och det var 

inga problem att få alla med 

på grundförbättringen. 

12 

– Alla var helt överens om 

att något måste göras, konstaterar 

Kristoffer Karlsson. 

Handläggaren Henrik Pettersson 

vid landskapsregeringens 

skogsbruksbyrå kalllade 

delägarna till ett möte 

och hade även räknat ut vad 

var en skulle betala. 

”Det mesta av jobbet gjordes av en 

inhyrd entreprenör.” 

– Man får bra service av 

landskapet, det blev inte 

överdrivet mycket jobb för oss 

delägare, säger Karlsson. 

Delägarna betalade i regel 

mellan 500 och 1 000 

euro var för vägförbättringen. 

Summorna räknades ut i förhållande 

till den skogsareal 

man har längs vägen. Kristoffer 

själv hamnade dock på en 

andel på 3 500 euro eftersom 

han också har en åker längs 

vägen och därmed anses använda 

vägen mer. 

Röjde vägrenarna 

Vid förbättringen lade man på 

nytt grus av två olika dimensioner 

på hela vägen. Ytterligare 

ett lager av finare grus var 

planerat men visade sig inte 

Handläggaren 

Henrik Pettersson 

vid landskapsregeringensskogsbruksbyrå 

får beröm för 

bra service av delägarna 

i vägen. 

Han kallade delägarna 

till ett möte 

och hade även 

färdigt räknat ut 

vad var en skulle 

betala.

ehövas. Ytan blev ändå tillräckligt 

bra för de fordon som 

ska köra på vägen. Vidare förbättrade 

man vändplanen så 

att en lastbil med släp utan 

problem kan svänga på den. 

Dessutom lät man hugga 

ner alla träd på dikesrenen 

och i dikena – det blev en hel 

del som blev eldningsflis till 

biovärmekraftverket i Mariehamn. 

– Det fick vi inget betalt för 

men i gengäld slapp vi betala 

för jobbet, säger Karlsson. 

Det mesta av jobbet gjordes 

av en inhyrd entreprenör men 

vissa sysslor, som att släta ut 

grus, gjorde några av delägarna. 

Uppfyllde kraven 

Landskapet bidrar med 55 

procent av kostnaderna för en 

Vid förbättringen av skogsbilvägen i Jomala lade man på nytt 

grus av två olika dimensioner. Några delägare slätade ut gruset 

men det mesta av jobbet gjordes av en inhyrd entreprenör. 

13 

Kristoffer Karlsson är nöjd med grundförbättringen av skogsvägen. 

Här står han i diket där man rensat bort allt sly. Det var 

helt igenvuxet tidigare. 

grundförbättring av en skogsbilväg 

men då måste vissa 

villkor uppfyllas. Vägen ska 

bland annat till minst 50 procent 

tjäna skogsbruket och 

inte i huvudsak fritidsbostäder 

längs den. 

När det gäller ovan nämnda 

väg är den en renodlad skogsbilväg 

– ingen bebyggelse 

finns längs den – och även 

övriga krav uppfylldes. 

– Vi är nöjda med förbättringen. 

Nu ska vi hålla efter 

vägrenarna bättre och röja 

med jämna mellanrum, säger 

Kristoffer Karlsson. 


HELENA FORSGÅRD 

Fart på virkeshandeln 

med stöd för skogsvägar 

Vägförvaltningen kommer att bevilja stöd för skogsvägar 

som är viktiga för virkestransporter. Regeringen har lovat tio 

miljoner euro i öronmärkta resurser per år under åren 2009– 

2011. Stödet som distribueras som en del av de såkallade 

Kemera stöden ska förbättra flödet av virke från skogarna till 

industrin. Hittills har vägförvaltningen bara stött befintliga 

privatvägar som har fast bebyggelse. Understödet kommer 

att förutsätta att vägen efter förbättringsåtgärderna håller för 

tunga transporter året om. Stöd kan möjligen också fås för 

att bygga nya skogsvägar, hur det blir med den saken klarnar 

under höstens lopp. 

Källa: Vägförvaltningen

SKOGEN I VÄRLDEN 

Exporttullarna på virke 

har vittgående verkningar 

RYSSLANDS EXPORTTULLAR PÅ VIRKE SÄTTER SINA SPÅR BÅDE 

I FINLAND OCH I RYSSLAND. NÄR VIRKESEXPORTEN UPPHÖR 

ÖKAR VIRKESUTBUDET I RYSSLAND OCH DET SÄNKER VIRKES- 

PRISERNA I LANDET OCH VIRKESKOSTNADERNA FÖR SPECIELLT 

SÅGVERK. FASTÄN DET HAR EN POSITIV INVERKAN PÅ SÅGINDU- 

STRINS TILLVÄXT KOMMER DE MINSKADE AVVERKNINGSMÄNG- 

DERNA ATT BROMSA UTVECKLINGEN AV DET RYSKA SKOGSBRU- 

KET. 

Skogssektorn i Ryssland 

har genomgått många 

förändringar efter 

Sovjetunionens fall. 

Under sovjettiden skulle det 

vara stora fabrikskomplex som 

tillverkade standardprodukter 

för den inhemska marknaden. 

Nu är skogspolitiken inriktad 

på ekonomisk tillväxt och investeringar 

som ska öka förädlingen 

av inhemskt virke. 

Låg förädlingsgrad i Ryssland 

Produkter som den ryska 

skogssektorn exporterar har 

en låg förädlingsgrad. Av hela 

skogssektorns export utgjorde 

exporten av rundvirke 35 

procent, exporten av sågade 

trävaror 25 procent och exporten 

av papper och kartong 

tillsammans under tjugo procent 

år 2006. 

I Finland, som har satsat 

mycket på pappersindustrin, 

är siffrorna helt annorlunda. 

Exporten av rundvirke utgör 

mindre än en procent medan 

exporten av papper och kartong 

utgör 66 procent. 

Finland har varit den största 

importören – nu är det Kina 

och Japan 

Vid Sovjetunionens sönderfall 

i början av 1990-talet 

kollapsade skogsindustrin i 

Ryssland. Den minskade ef- 

terfrågan i hemlandet och en 

friare utrikeshandel gjorde det 

möjligt att öka virkesexporten. 

Det här var positivt för ryska 

virkesanskaffningsföretag som 

kunde skaffa sig valutainkomster. 

Speciellt eftertraktade var 

handelspartner i Västeuropa 

och Finland blev det viktigaste 

landet i Västeuropa för den 

ryska virkesexporten. 

Omkring sextio procent av 

den ryska exporten av barrvirke 

till Europa har kommit 

till Finland. Andelen för björk 

har varit ännu större, omkring 

sjuttio procent. De senaste 

åren har den ryska virkesexporten 

vuxit snabbast i Asien 

och Finlands andel av det 

ryska exportvirket har minskat 

till tjugo procent år 2007. 

I dag är Kina den största importören 

av ryskt virke med 

närmare sextio procent av 

den totala mängden. 

Kapacitet har byggts upp på 

importvirke 

Vår skogsindustri i östra Finland 

drabbas märkbart när 

virkesimporten från Ryssland 

upphör, både den mekaniska 

och den kemiska skogsindustrin. 

Ökade avverkningarna i 

våra skogar kan inte helt kompensera 

verkningarna av att 

virkesimporten upphör. Både 

produktionen och arbetstillfällen 

minskar i östra Finland. 

14 

Försenade virkesleveranser är ett stort problem för utländska 

skogsindustriföretag i Ryssland. 

En del av investeringarna i 

fabriksanläggningar har utgått 

ifrån att vi kan importera virke 

från Ryssland. 

Avverkningar och virkespriser 

sjunker i Ryssland 

Ryssland har varit det land 

som har exporterat mest virke 

i hela världen, men Rysslands 

höga tullar på virke, sätter 

sannolikt stopp för nästan 

all export. Myndigheterna i 

Ryssland har stramat till sina 

krav för att exporten av oförädlade 

råvaror och produkter 

med låg förädlingsgrad ska 

minska och satt som mål att 

höja förädlingsgraden. Om 

investeringarna inte tar fart i 

den omfattning som man förväntar 

sig betyder det bl.a. 

för Karelska republiken att 

arbetstillfällen starkt minskar 

och likaså totalproduktionen, 

när virkesexporten avstannar. 

Det har gjorts scenarier som 

visar hur den ryska marknaden 

för råvirke utvecklas om 

Ryssland genomför sina virkestullar 

som planerat så att 

de stiger till 50 euro/m 3 för 

alla virkessortiment. 

– avverkningarna sjunker 

med 35 procent fram till år 

2020. 

– exporten av rundvirke upphör 

nästan helt 

– fabrikspriset på lövmassaved 

sjunker snabbt med 

omkring 50 procent och 

börjar småningom sakta 

stiga för att år 2020 vara på 

samma nivå som år 2005. 

Även priset på andra sortiment 

sjunker. Orsaken är 

det ökade utbudet. 

Ryskt virke dyrare än 

inhemskt 

Det ryska virket har för Finlands 

del förlorat sin konkurrensför- 

Foto: UPM.

del prismässigt. Rysk massaved 

är klart dyrare än finsk. 

Under årets tre första månader 

var priset på björkmassaved 

vid gränsen 55,53 euro/m 3 . 

Under samma period var leveranspriset 

på björkmassaved i 

östra Finland 33,63 euro/m 3 , 

dvs. den var drygt tjugo euro 

per kubikmeter billigare. Tallmassaveden 

var femton euro 

billigare och granmassaveden 

sjutton euro billigare. 

För timrets del är prisskillnaderna 

också tydliga. Den 

inhemska björkstocken var 

under samma period 23 euro 

billigare, granstocken fem 

euro billigare och tallstocken 

drygt två euro billigare. 

I prisjämförelserna används 

för det ryska virkets del priset 

vid gränsövergången och för 

det finska virkets del det leveranspris 

som betalts till skogsägare 

i östra Finland. Således 

motsvarar priserna inte exakt 

varandra eftersom det ryska 

virkespriset innehåller kostnader 

för t.ex. transporter som 

saknas i det finska virkespriset. 

På abstrakt nivå är priserna så 

jämförbara som det bara är 

möjligt när endast offentlig, 

officiell statistik står till buds. 

Ryssland och Finland konkurrenter 

på sågvarumarknaden 

Ryssland har kraftigt ökat sin 

export av sågade trävaror. 

Enligt officiell rysk statistik år 

2005 gick sjuttio procent av 

sågvaruproduktionen på export. 

Det kan jämföras med 

mitten av 1990-talet då andelen 

var tjugo procent och 

sovjeterans sista år då andelen 

var nere i fem procent. Finland 

exporterar drygt sextio procent 

av sin sågvaruproduktion. 

Produktionen av sågade trävaror 

visar också en uppgång 

i Ryssland och finska företags 

etableringar i sågverk i nordvästra 

Ryssland har bidragit 

till uppgången. 

Internationellt sett håller 

Ryssland på att etablera sig 

på den plats i handeln med 

sågade trävaror som landet 

utgående från sina skogstillgångar 

borde ha. 

Ryska företag inom den 

mekaniska skogsindustrin, 

bl.a. sågverken, ser mycket 

ljust på framtiden. I planerna 

ingår ett vidare utbud och ytterligare 

satsningar på export. 

I Ryssland är konsumtionen 

av skogsindustriprodukter i 

dag endast 20–30 procent av 

konsumtionen i Västeuropa. 

Ur Finlands synvinkel betyder 

det att konkurrensen på 

exportmarknaden hårdnar ytterligare. 

16000 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

1992 

1993 

Prisutvecklingen på finskt och ryskt virke* ) . 

€/m3 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

1998 

1999 

Leveranspris 

Pris vid gränsen 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

1000 m 3 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

60 

60 

Björkstock Björkmassaved Granmassaved 

€/m3 

50 

40 

30 

20 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

Foto: UPM. 

15 

Investeringar i Ryssland är 

inte problemfria 

Finskägda företag har investerat 

aktivt i Ryssland inom flera 

branscher. Den finska skogsindustrin 

har i flera sammanhang 

klandrats för att vara långsam 

och alltför försiktig. Det finns 

dock all orsak att vara försiktig. 

Orsakerna är bl.a. 

€/m3 

50 

40 

30 

20 

1998 

1999 

Flis 

Tallstock 

Granstock 

Björkstock 

Tallmassaved 

Granmassaved 

Björkmassaved 

Annat rundvirke (främst asp) 

Importen av virke från Ryssland 1992–2007. Källa: Skogsforskningsinstitutet, 

Tullstyrelsen. 

Över två tredjedelar av den ryska exporten av björk har haft 

Finland som mottagarland. 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

* ) Priset på finskt virke är leveransvirkespriser i östra Finland och priset på ryskt virke är priset vid 

gränsövergången. Källa: Skogsforskningsinstitutet, Tullstyrelsen. 

– dålig infrastruktur, ställvis 

saknas vägar helt 

– tillgången på energi osäker 

bl.a. beroende på statens 

monopolställning 

– tullförfarandet är på många 

platser oklart, lokala myndigheter 

gör upp egna regler 

– brist på arbetskraft som har 

samma kvalifikationer som 

västerländsk arbetskraft 

gällande utbildning, arbetserfarenhet 

och förmåga att 

anpassa sig till västerländsk 

företagskultur 

– beslutsfattandet räcker länge 

och ska gå genom många 

instanser. För att etablera 

ett sågverk krävs det flera 

hundra ansökningar om tillstånd 

av olika slag. Om en 

ansökan är fel ifylld kan det 

för en tid stoppa upp allt arbete. 

– försenade och osäkra virkesleveranser 

är ett stort problem 

för utländska skogsindustriföretag 

i Ryssland 

– kvalitetstänkandet har inte 

fått fotfäste i Ryssland. 

TEXT: 


Källa: Slutrapport från forskningsprojektet 

”Kohti edistyvää metsäsektoria 

Luoteis-Venäjällä”, Skogsforskningsinstitutet, 

2008. Den kan laddas 

ner från webben: http://www.metla. 

fi/julkaisut/workingpapers/2007/ 

mwp062.htm

EKONOMI 

Stormar och brand hotar vår 

skogsegendom – försäkringar 

lindrar om skadan är framme 

I SVERIGE UNDERSÖKTE SKOGSSTYRELSEN SKOGSÄGARNAS 

FÖRSÄKRINGSBENÄGENHET EFTER STORMEN GUDRUN. AV DE 

STORMDRABBADE SKOGSÄGARNA HADE CA. 40 PROCENT EN 

SKOGSFÖRSÄKRING. ANDELEN SKOGSFÖRSÄKRADE VAR LÄGRE 

BLAND ÄGARE AV MINDRE FASTIGHETER (30 PROCENT I STOR- 

LEKSKLASS 0–20 HEKTAR) OCH STÖRST BLAND STORA ÄGARE 

(80 PROCENT I STORLEKSKLASS STÖRRE ÄN 400 HEKTAR). RISK- 

MEDVETENHETEN VAR ALLTSÅ STÖRRE PÅ STÖRRE FASTIGHETER. 

DET FANNS ENDAST SMÅ SKILLNADER I ANDEL FÖRSÄKRADE BE- 

ROENDE PÅ HUR STOR DEL AV INKOMSTEN SOM KOMMER FRÅN 

SKOGEN. 

Medlemmar i LRF 

eller en skogsägareförening 

och skogsägare 

med högre utbildning (gymnasium 

eller akademisk utbildning) 

var försäkrade i 

högre utsträckning. Också i 

Finland har skogsägarnas organisationer 

avtal med olika 

försäkringsbolag om förmåner 

för sina medlemmar. 

Innan stormen Gudrun drabbade 

Sverige var mindre än 

16 

50 procent av skogsägarna 

medvetna eller mycket medvetna 

om risken med storm. 

Skogsstyrelsens undersökning 

visade också att var tredje 

skogsägare i Sverige tecknar 

en försäkring på andra grunder 

än som en handling för 

att minska riskerna för ekonomisk 

förlust vid en storm. 

Vad ersätter försäkringarna 

Med en skogsförsäkring kan 

du försäkra de flesta normala 

risker som kan förekomma på 

din skogsmark. En skogsförsäkring 

omfattar både trädbeståndet 

och plantbeståndet. Också 

virke, som avverkats på lägenheten 

och som finns på avverk- 

ningsplatsen eller på en upplagsplats 

i skogen eller invid en 

väg, ingår i försäkringen. 

Försäkringen ersätter allmänt 

brand-, storm- och snöskada, 

stöld och uppsåtlig 

skadegörelse på trädbeståndet, 

planbeståndet eller virket. 

Den försäkrade får alltså en ersättning 

för den inkomst som 

gått förlorad och dessutom 

ersätts ofta en eventuell förlust 

av förväntningsvärdet. Också 

insekt- eller översvämningsskador 

på trädbeståndet, skador 

förorsakade av gnagare, 

eller svampsjukdomar ersätts 

allmänt av en heltäckande 

skogsförsäkring. 

De viktigaste begränsningarna 

i försäkringsskyddet är att 

försäkringen inte alltid ersätter 

kostnader för skogsodling 

efter en skada som uppstått 

på trädbestånd. Kostnader för 

släckning och efterröjning på 

brandplatsen ingår inte heller 

alltid i ersättningen. Skador 

som beror på förorening av 

luft, vatten, jordmån eller plötslig 

oförutsägbar skada ersätts i 

regel inte. Alla försäkringar har 

en självrisk och ofta också en 

minimiareal för skadeområdet 

som ska överskridas för att 

ersättning ska betalas. Försäkringspremien 

är avdragsgill i 

skogsbrukets beskattning. 

Branden har förstört förnyelseytan 

av tall. En skogsbrandförsäkring 

ersätter kostnaderna 

för nytt plantmaterial och 

planteringskostnaderna enligt 

ett tabellvärde förutsatt att 

självriskandelen överskrids.

Försäkringar med olika 

skyddsnivåer 

En speciell skogsbrandförsäkring 

ersätter endast brandskador 

och skador som uppstått 

vid släckningsåtgärder. Kombinerad 

med en mera allmän 

skogsförsäkring får skogsägaren 

ett heltäckande skydd 

för olika skador i skogen. De 

olika försäkringsbolagen erbjuder 

olika paket uppbyggda 

av olika skyddsnivåer. Som 

skogsägare borde du alltså 

tillsammans med din rådgivare 

överväga vilka risker som 

är viktiga i just din skog och 

därefter bygga upp en lämplig 

försäkring. 

Försäkringar för olika typer 

av lägenheter 

Skogsförsäkringens ersättningsbelopp 

har oftast en minimigräns. 

För små skogsarealer 

och tomtskogar erbjuder försäkringsbolagen 

därför också 

egna försäkringar. Dessa ersätter 

även mindre skador. 

Kombinera försäkringen med 

andra försäkringar 

Skogsförsäkringen kan antingen 

tecknas som en skild 

försäkring eller anslutas till en 

annan försäkring till exempel 

till hemförsäkringen eller företagarens 

andra försäkringar. 

Orsaker till att så få skogsägare 

är försäkrade 

Skogsstyrelsen analyserade 

det svenska skogsägarfältets 

försäkringsbenägenhet och 

kom till bland annat följande 

slutsatser: 

Den aktiva riskhantering i 

skogsbruket är liten. Skogens 

långa omloppstider leder till 

en uppfattning om att ”saker 

och ting jämnar ut sig över tiden”. 

Skogsägare litar mycket 

på sina rådgivare och den 

rådande skogsbrukskulturen. 

Här tar man inte tillräckligt 

upp frågan om riskhantering. 

Försäkringsmarknaden kanske 

inte erbjuder en tillräckligt 

bra försäkringsprodukt 

åt skogsägarkunderna. Det 

finns också få tvingande skäl 

Skogsägaren Gunilla Rehnberg 

blev utsatt för en skogsbrand 

i juni. Eftersläckningsarbetet 

hör till skogsägarens 

ansvar så hon övernattade 

med full släckningsutrustning 

på brandplatsen. 

17 

Blixtnedslag som tänder skogsbränder 

är inte ovanliga. 

för en ny skogsägare att investera 

i en skogsförsäkring, 

t.ex. kräver kreditinstitut inte 

en försäkring för att bevilja 

lån. Skogsägarna förväntar 

sig också att staten går in med 

ekonomiskt stöd när stormskador 

uppkommer, antar 

Skogsstyrelsen. 

Var förberedd 

En kultur av aktiv riskhantering, 

medvetenhet och information 

behövs inom skogsbruksnäringen. 

Genom att 

anpassa skötseln av din skog 

och teckna försäkring minimeras 

riskerna för skador. 

Fundera över om det finns 

möjligheter till alternativt 

brukande som kan minska 

riskerna. Bättre skogsbilvägar 

underlättar både skötseln i förebyggande 

syfte och behövs 

också om olyckan är framme. 

Företagsmässiga övervägande 

mellan avkastning och 

risk borde också skogsägarna 

ägna tid på. 

Många bolag erbjuder 

försäkringar 

Den skog som du äger kan 

vara försäkrad med en allframtidsförsäkring. 

En dylik 

försäkring har bara liten betydelse 

vid en skadesituation. 

Det försäkringsbelopp som 

man en gång i tiden kommit 

överens om jämförs med 

skogens nuvarande värde och 

ersättningen sätts i relation till 

dessa värden. En skog som är 

försäkrad med en Allframtidsförsäkring 

är alltid ordentligt 

underförsäkrad. Med en modern 

skogsförsäkring är risken 

för underförsäkring mindre. 

De flesta försäkringsbolag 

erbjuder skogsförsäkringar, 

bl. a Fennia, If, Lokalförsäkring, 

Pohjola, Tapiola, Veritas 

och Ålands ömsesidiga försäkringar. 

 


MARIA LINDÉN

Foto: Roger Turku 

Gardera dig mot 

SORKARNA ÖKAR NU STARKT I ANTAL OCH NÄSTA VINTER KAN 

SKOGSÄGARE I SÖDRA FINLAND RÄKNA MED OMFATTANDE 

SORKSKADOR I SINA PLANTSKOGAR. I FAROZONEN ÄR SPECIELLT 

PLANTOR SOM PLANTERATS I VÅR OCH NU I SOMMAR. 

I 

våras efter snösmältningen 

uppdagades det 

i östra Tavastland att 

sorkar ställvis förstört 

planteringar nästan fullständigt. 

Upp till nittio procent av 

plantorna på en yta kunde ha 

så omfattande barkgnag att 

plantorna dör. 

Ett tydligt tecken på att sorkstammen 

är stor är att ugglornas 

häckning har lyckats bra, 

dvs. att de har många ungar. 

sorkskador 

Åkersorken ringbarkar 

plantorna 

Det är både skogssork och 

åkersork som ökar i antal. 

Skogssorken äter knoppar och 

bark på klena kvistar. Knopparna 

och kvistarna är avbitna 

med en vass, snedställd 

snittyta. Ofta ser man spår av 

de mycket små framtänderna 

på snittytan. Skador av skogssork 

leder till kvalitetsfel. En- 

Åkersorkens barkgnag har ringbarkat plantan. Även kvistarna 

är avbitna. 

18 

bart skogssorken sprider sorkfeber. 

Åkersorkens barkgnag görs 

på plantornas nedersta delar 

inom sorkens räckvidd från 

marken eller under vintern 

Sorkfeber 

inne i snötäcket. Gnaget leder 

ofta till ringbarkning av 

plantan så att den dör. Åkersorken 

biter också av kvistar, 

som ibland kan ses ligga 

på marken intill plantan. 

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssork. 

Smittade sorkar, som själv inte tycks bli påverkade eller 

sjuka, utsöndrar virus i saliv, urin och avföring. 

Smittspridning från skogssork till människa sker framför 

allt via inandning av damm som förorenats av sorkars urin 

och avföring eller via direktkontakt med saliv, urin eller 

avföring. Det är svårt att ge något exakt svar på hur länge 

viruset överlever efter att det har utsöndrats från sorken eftersom 

faktorer som till exempel temperatur och luftfuktighet 

påverkar dess överlevnad. Gjorda studier visar dock 

att viruset kan vara smittsamt i två veckor, troligen ännu 

längre. 

Hundar och katter drabbas inte av sorkfeber. Sjukdomen 

smittar inte direkt från människa till människa. Inkubationstiden 

är 2–6 veckor. 

Sorkfeber yttrar sig med hög feber, muskelvärk, allmän 

sjukdomskänsla och ofta svåra buk- och ryggsmärtor. Njurarna 

angrips och nedsatt njurfunktion kan ses under 1–2 

veckor. Ibland kan hudblödningar uppträda. Trots att många 

är rejält sjuka tillfrisknar nästan alla utan kvarstående men. 

Dödligheten anges vara under en procent. Någon specifik 

behandling finns inte, eventuell behandling får därför riktas 

mot patientens symtom. Dialysbehandling kan krävas. 

Diagnos ställs genom att antikroppar påvisas mot virus i 

patientens blod. Genomgången infektion anses ge livslång 

immunitet. Något vaccin finns inte. 

För att förebygga smittspridning är det viktigt att tänka 

på att: 

– undvika direktkontakt med gnagare. 

– undvika inandning av damm som kan vara förorenat av 

sorkens utsöndringar. När du städar bör du inte dammsuga 

eller torrsopa. Spraya istället med disk- eller desinfektionsmedel 

och gör sedan rent med en blöt engångstrasa. Använd 

handskar och tvätta händerna noggrant efteråt med 

tvål eller desinfektionsmedel. 

– använda handskar vid hantering av avföring, döda sorkar 

eller föremål där sorkar ofta befinner sig, till exempel 

ved. 

– klipp eller kratta fjolårsgräs strax efter att det har regnat. 

 

Källa: Smittskyddsinstitutet, Sverige

Vattensorken kan åstadkomma 

stora skador i skogsplanteringar 

på nedlagd åkermark. 

Barkgnaget sker huvudsakligen 

på rötterna inne i marken. 

Skadade träd kan helt 

dödas och falla omkull efter 

vinterns gnag. 

Gräsbekämpning, musfällor 

och illaluktande medel 

Skogsägaren kan själv göra en 

hel del för att motverka sorkskador 

i planteringar. Det viktigaste 

är gräsbekämpningen. 

Vintertid lever sorkarna under 

snön där de gräver gångar. 

Där är de skyddade mot kylan. 

Gångarna under snön förstärker 

de med torrt gräs. När 

snön smälter syns gångarna 

som små tunnlar. Vid stubbar, 

stenar och buskar kan man se 

hål ned till gångarna. Under 

barmarksperioden ser man 

gångar av sorkar och möss i 

gräset nere vid markytan. 

Gångarna använder sorkarna 

för att i skydd av gräset 

utom synhåll för sina fiender, 

bl.a. ugglor, förflytta sig från 

en plats till en annan. 

Gräsfritt runt plantan betyder 

att sorken ogärna uppehåller 

sig intill den av risk för 

att bli ugglemat. 

Vanliga musfällor är bra 

sorkbekämpningsverktyg. Det 

säger Heikki Henttonen som 

är sorkexpert på Skogsforskningsinstitutet. 

Med femtio musfällor laddade 

med ost, som placeras 

intill sorkarnas gångar och 

hål, fastnar största delen av 

sorkarna i fällorna på ett par 

dagar. När sorkjakten inleds 

på senhösten, kommer inga 

nya sorkar och etablerar sig 

på planteringsytan. 

Illaluktande medel, samma 

medel som sprutas på plantor 

för att motverka älgbetning, 

håller också sorkar borta från 

plantor. 

Åkersorken är en större skadegörare 

än skogssorken. Om 

sorkskadorna är så omfattande 

att antalet levande och utvecklingsdugliga 

plantor har 

sjunkit till under 600 st/hektar, 

får skogsägaren ersättning 

från staten. 

TEXT: 


Foto: Maria Lindén. 

19 

Musfällor är ett bra sorkbekämpningsverktyg. 

Husmus och näbbmus 

I Finland är husmusen så gott som helt bunden till våra hus. 

När hösten kommer söker den sig in i hus och under sommaren 

flyttar den gärna ut. Den bor i väggar eller i tak och 

golv och finner sig till rätta när den hittar bomaterial och har 

nära till mat. 

Dess fruktsamhet är enorm. Fortplantning kan i varma bostäder 

ske året om och efter 20–23 dygns dräktighet föds 

3–12 ungar. 

Näbbmössen är inte närmare släkt med mössen utan mer 

med mullvad och igelkott. Näbbmusen påminner i utseende 

lite om mössen, men har en långt utdragen och spetsig nos. 

Ofta hittar man döda näbbmöss som fångats av räv, vessla 

eller katt och sedan lämnats. Troligen har rovdjuren trott att 

det varit sorkar eller riktiga möss och därför tagit dem. Näbbmössen 

har stinkkörtlar på sidorna som gör dem oaptitliga 

för de flesta djur. Ugglorna tycks dock inte bry sig om detta 

utan äter dem gärna. 

Foto: Erkki Oksanen. 

Enligt Skogsforskningsinstitutet 

ska skogsägarna vara beredda 

på omfattande skador 

av åkersork i sina plantskogar 

under vintern.

VILTVÅRD 

Fällor och fällfångst 

Som vandrare i skog 

och mark kan man 

ibland påträffa fällor 

och fångstredskap 

trots att de helst bör vara 

kamouflerade. I en sådan situation 

kan man se om allt 

är i sin ordning och är man 

tveksam kan man prata med 

en jägare eller jaktvårdsföreningens 

verksamhetsledare. 

Att på eget bevåg börja mixtra 

med fångstanordningen är 

inte att rekommendera. Enligt 

jaktlagens 31 paragraf är det 

nämligen förbjudet att förhindra 

laglig jakt genom att göra 

fångstredskap odugliga eller 

på annat sätt störa fångsten. 

Predatorkontroll 

En målsättning med fällfångst 

är att reducera oönskade predatorer 

(djur som dödar och 

äter andra djur) som mårdhund 

och mink. Bägge arterna 

är invandrare i vår natur 

med få naturliga fiender och 

sprider sig således fritt. Mårdhunden 

är dessutom en effektiv 

spridare av skabb då den 

använder samma gryt som 

räv och grävling medan minken 

beskattar sjöfågelbestånden 

hårt. Naturligtvis önskar 

fångstmannen också räv och 

mård i sina fällor men det blir 

något av bonus om man får 

dessa byten då de i allmänhet 

är svårfångade. Får man räv i 

en fälla är det oftast fråga om 

ungrävar, däremot är grävlingen 

lättare att få i fälla. 

Grävlingen har dock en särställning 

genom att den är en 

inhemsk art med daggmask 

som stapelföda och således 

inte en så svår marodör i markerna. 

Den har också ett så 

lågt reproduktionstal som sju 

(räv 128), d.v.s. teoretiskt högsta 

möjliga antal djur som ett 

par av en art kan ge upphov 

till under tre års fri förökning. 

Visserligen måste konstateras 

att allätare som den är duger 

också fågelägg och ungar om 

den råkar hitta sådana. Forskare 

har dock konstaterat att 

endast ungefär tio procent av 

identifierade matrester tillhörde 

viltarter. 

20 

Viltvården 

Samtidigt som man idkar viltvård 

genom att fånga pälsdjur 

erhåller man värdefulla pälsverk 

som kan användas till 

olika bruksföremål. Däremot 

är det endast viltvård då man 

fångar kråkfåglar även om det 

finns sådana som säger att grillad 

kråka smakar bra. Predatorerna, 

om de blir för många, 

tär hårt på småviltstammarna, 

skogshöns- och sjöfågelhäckningarna. 

Jägare har vid flera 

tillfällen blivit inkallade för 

att reducera mårdhund och 

mink i våtmarksområden där 

häckningarna år efter år slagit 

slint. Ruskisområdet vid 

Borgå åmynning är ett sådant 

område där mårdhund och 

mink får dödas medan grävlingen 

släpps fri. 

Nylands och sydöstra Finlands 

miljöcentraler var under 

åren 2003–07 ansvariga 

för ett lyckat fångstprojekt i 

våtmarker som finansierades 

av EU. Medan projektet pågick 

fångades 1 310 mårdhundar 

och 391 minkar. För 

Här har grävlingarna gått ett hårt öde till mötes då de gjorde misstaget att ”bosätta” sig under ett 

uthus som de underminerat genom gräva ut massor med jord och sand. 

detta krävdes 20 000 timmar 

frivilligt arbete av jägarna. 

Resultatet har inte heller låtit 

vänta på sig utan det har skett 

en märkbar ökning av häckande 

sjöfågel och vadare. 

Miljöcentralerna har nu börjat 

ge direktiv om reducering 

av de små rovdjuren som en 

åtgärd vid skötsel av våtmarker. 

På vissa områden ingår 

även räven på listan över icke 

önskvärt vilt. 

Levande fångst 

Man talar om två typer av fällor 

d.v.s. sådana som fångar 

bytet levande och sådana som 

dödar bytet direkt. Fällor som 

fångar byte levande får användas 

(jaktlagen § 11) för fångst 

av lodjur, bäverarter, bisamråtta, 

i farm uppfödd fjällräv, 

rödräv, mårdhund, hermelin, 

mink, iller, skogsmård, grävling, 

utter, östersjövikare och 

gråsäl samt icke fredade djur. 

Fotsnaror får användas för 

fångst av rödräv under den tid 

terrängen är snötäckt. Då man 

håller på med fångst av detta 

slag bör man minst en gång 

per dygn konstatera om ett 

djur gått i fällan. Om man fått 

ett lovligt byte så avlivar man 

det med miniatyrgevär eller en 

grytpistol. Vid avlivning av djur 

i fälla får användas konstgjord 

Till höger en KaNu – fälla 

uppfunnen av Kalevi Nurmentausta, 

måtten är 180 

cm x 120 cm x 60 cm och 

till vänster en s.k. ”mårdhundsfälla” 

med måtten 

100 cm x 60 cm x 60 cm. 

Genom att ställa upp två 

mårdhundsfällor med öppningarna 

åt olika håll kan 

mårdhundarna, som ofta 

rör sig parvis, bägge fångas 

samtidigt.

En bra minkfälla, trappersax samt skyddslåda. Ingångsöppningen 

storlek kan regleras beroende av om man är ute efter mink 

eller mård. Locket till vänster sätts på och fällan kamoufleras. 

ljuskälla. Har det däremot gått 

ett villebråd som inte är lovligt 

eller man inte vill avliva det så 

är det bara att öppna luckan 

och låta djuret löpa. Det är inte 

ovanligt att man har en lo i fällan 

och den måste naturligtvis 

släppas fri så fort som möjligt 

och med små åthävor eftersom 

den stressas hårt i fångenskap. 

Grävlingen får också löpa ibland 

med stämpeln ”mindre 

skadlig predator”. En sådan 

grävling kan tycka att fällans 

bete är lättförvärvad föda och 

återkomma dag efter dag. En 

jaktkamrat hade en gång fyra 

dagar i följd grävling i sin fälla 

och varje gång fick den sin frihet. 

En bra fälla för levande 

fångst av t.ex. mårdhund och 

grävling är den s.k. KaNu 

– fällan. Fällan kan man själv 

tillverka, ritningar finns att 

tillgå, eller köpa t.ex. från 

Jägarförbundets butik. Det 

finns också andra bra fällor 

för levande fångst. Speciella 

fällor för fångst av tamduvor 

och kråkfåglar finns också. 

Tidigare fick man använda levande 

lockfågel men detta är 

numera förbjudet. 

Omedelbart dödande fälla 

En sax som är avsedd för fångst 

av vilt skall vara sådan att djuret 

måste gå igenom saxen. 

Dess storlek i förhållande till 

djurets storlek ska vara sådan 

att den omedelbart dödar ett 

djur som gått i saxen. Diametern 

på en sax får vara högst 

30 centimeter (jaktlagen § 10). 

Saxar används vanligen för 

” Reducering av de små rovdjuren 

är en åtgärd vid skötsel av 

våtmarker.” 

bäver, bisamråtta, hermelin, 

mink, iller och skogsmård. De 

vanligaste saxarna är Coniber, 

Trapper och Ihjäl Fällan. 

Coniber – saxen, finns i olika 

storlekar och används med 

fördel vid fångst av bäver och 

bisamråtta. 

För fångst av mink och mård 

sätts saxen, Coniber eller Trapper 

in i en låda som är invittrad 

med ”goda dofter” samt har ett 

bete så att bytet måste utlösa 

saxen för att nå det. 

Trapper är en robust sax som 

21 

Den här grävlingen, som gick i fälla i skogsterräng, släpptes 

fri omgående. 

kräver vana och skicklighet att 

spänna upp utan risk för fingrarna 

men också Coniber nyper 

ordentligt om man är ovarsam. 

Att använda handskar då 

man spänner upp dessa saxar 

är inte heller helt fel. 

Jaktetik 

Fällor som används bör fylla i 

jaktlagen och jaktförordningen 

uppställda direktiv. Jakttiderna 

bör respekteras, våren 

och försommaren är reproduktionstid 

och icke fångsttid. 

Det hör till god jaktsed att 

fällorna inte är gillrade under 

denna tid. Genomgångsfällor 

kan dock med fördel stå öppna 

så att viltet s.a.s. ”vänjer” 

sig att besöka dessa. Rödräv, 

mårdhund, grävling, iller och 

mink hör till den grupp predatorer 

som är lovliga året om 

dock så att hona som åtföljs 

av årsunge är fredad under 

tiden 1.5– 31.7. De flesta jägare 

avhåller sig från fångst 

under reproduktionstiden då 

dessutom skinnen är värdelösa 

under våren och sommarhalvåret. 

Personligen är 

jag av den åsikten att skinnen 

av pälsdjuren alltid, då det är 

möjligt, bör tas tillvara och 

användas. 

Icke fredade fåglar som 

kråka, gråtrut, tamduva och 

björktrast är fridlysta i kustområdet 

10.3–31.7 medan 

skatans fredningstid är 1.4– 

31.7 och skogsmårdens 1.4.– 

1.10. 

Dags för jaktstart 

Hösten är för övrigt en bra 

fångsttid då det finns mycket 

unga individer som lättare går 

i fällor och om de tas bort lätttar 

trycket på övrigt vilt under 

vintern. Fångst med fällor är 

effektivt då de ”arbetar” dygnet 

runt och det räcker med att 

fångstmannen gör en daglig 

kontroll. Dessutom fångar fällorna 

”tyst” så att ex. tamduvor 

och kråkor kan fångas behändigt 

t.o.m. inne i tätorter. 

För den unga jägaren med 

färskt jaktkort på fickan är 

det ett bra sätt att inleda jägarbanan 

som fångstman. För 

att fånga icke fredade fåglar, 

kråka, skata, gråtrut, havstrut, 

tamduva och björktrast behövs 

inte ens jaktkort, dock 

jakträttsinnehavarens tillstånd. 

 


BJARNE ANDERSSON

Arter i solexponerade miljöer 

drar nytta av avverkningar 

VÄXT- OCH INSEKTARTER SOM SPECIALISERAT SIG PÅ ATT LEVA 

PÅ SYD- OCH VÄSTVÄNDA ÅSBRANTER HAR ANPASSAT SIG TILL 

ETT LIV PÅ SOLEXPONERADE TORRA OCH ÖPPNA SLUTTNINGAR. 

ARTER SOM TIDIGARE FÖREKOM RIKLIGT I DE HÄR SOLIGA MIL- 

JÖERNA ÄR T.EX. KATTFOT OCH BACKTIMJAN. DE HAR BLIVIT 

SÄLLSYNTARE EFTER HAND SOM SKOGARNA PÅ ÅSAR VÄXER 

IGEN. ÅSARNA ÄR OCKSÅ OFTA BEBYGGDA MED VÄGAR EL- 

LER BOSÄTTNING. ARTERNAS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN KAN 

ÅTERSTÄLLAS GENOM RÄTT PLANERAD SKÖTSEL OCH AVVERK- 

NINGAR. 

I 

skötselåtgärderna för solexponerade 

sluttningar 

ingår att man hugger bort 

träd som skuggar sluttningen. 

Det här är till nytta 

för sluttningens växt- och insektarter. 

Arterna skulle också 

spridas lättare om markytan 

blottas. Skötselmetoderna för 

solexponerade miljöer har 

utvecklats inom ramen för ett 

omfattande skogs- och miljöprojekt 

som koordineras av 

Finlands miljöcentral (SYKE) 

och Skogsbrukets utvecklingscentral 

Tapio. Skötselåtgärderna 

på solexponerade 

sluttningar är frivilliga för 

skogsägare. 

Fakta om solexponerade 

miljöer (källa Metso-programmet) 

Solexponerade åsar är trädbevuxna livsmiljöer med stor 

betydelse för mångfalden. Arter som specialiserat sig på 

att leva där hotas av att vegetationen sluter sig till följd av 

uteblivna skogsbränder, gräs som växer upp efter avverkningar 

och tät plantskog. 

Kvävenedfallet från luften ökar frodigheten och försämrar 

de krävande åsarternas levnadsförhållanden. Solexponerade 

åsskogar kan skötas med samma metoder i skyddsområden 

och ekonomiskogar. Restaureringen går vanligen ut på att 

åstadkomma gläntor och söndra markytan. Solexponerade 

miljöer förekommer typiskt som nätverk på sluttningarna av 

åsar. 

Solexponerade miljöer är en av livsmiljöerna i METSOprogrammets 

urvalskriterier. Också FFCS kriterier för den 

skogsägarspecifika certifiering tar upp de solexponerade 

miljöerna i skogsnaturen. I ekonomiskogarna kan de bevaras 

med hjälp av metoder som utarbetats i METSOs pilotskede. 

Av Finlands markareal består ca 5 % (15 000 km2 ) av åsar. 

Av dem ligger två tredjedelar inom METSOs programområde 

(södra och mellersta delarna av Finland). Det finns uppskattningsvis 

ca 160 km2 soliga sydsluttningar med en lutning 

som överstiger 5 %. Bland dem finns troligen merparten av 

de solexponerade sluttningar som är av betydelse för mångfalden. 

 

22 

Öppna lägen för gassande solsken och sönderkrafsad markyta 

är platser där till exempel kattfoten trivs. 

Inventering pågår 

Just nu pågår en fältinventering 

inom Kustens skogscentrals 

område. Skogsbruksingenjör 

Mona Bäckman som rör sig 

i de södra delarna av Kustens 

skogscentrals verksamhetsområde 

tar gärna emot tips 

om lämpliga solexponerade 

sluttningar som skogsägare 

skulle vilja återställa eller förbättra 

genom skötselåtgärder. 

Ingår i skogscertifikatet 

I kriterierna för skogscertifikatet 

FFCS (som privatskogarna 

är certifierade enligt) 

nämns också solexponerade 

sluttningar. ”På solexponerade 

sluttningar på åsar växer 

tack vare det ljusa soliga 

mikroklimatet och tidigare 

bränder arter som urskiljer 

sig från sin omgivning.” sägs 

det i kriterierna för certifikatet. 

Certifikatets avisningar 

står just nu i konflikt med de 

skötselåtgärder som arbetsgruppen 

rekommenderar för 

dylika platser. FFCS-kriterier 

slår nämligen fast: ”Ett soligt 

mikroklimat upprätthålls genom 

att man avlägsnar träd 

eller genom att man bränner, 

men markytan på området 

bereds inte.” 

Enligt Terhi Ajosenpää vid 

Tapio kan det bli aktuellt att 

i samband med revideringen 

av skogscertifikatets kriterier 

se över den här punkten. Lätt 

markberedning fläckvis på 

små områden borde tillåtas 

enligt Ajosenpää. 


MARIA LINDÉN

Tro inte på reklamen. 

På Metko-mässan i Jämsänkoski 28–30.8.2008 förevisar vi vårt förnyade 

maskinprogram: skördare, skördaraggregat och skotare. Pålitlig basteknik, stark 

och balanserad struktur, modern design och lösningar som underlättar förarens 

arbete gör de inhemska Logset-maskinerna till effektiva verktyg i de finska sko- 

garna och världen över. 

Du är välkommen att följa med våra demonstrationer och bekanta dig närmare 

med maskinerna som känns rätt. 

Kom och se för dig själv. 

Du hittar oss på Metkos avdelning 918! 

– det känns rätt. 

Hännisvägen 2, 66530 Kvevlax, 

Tel. 010 286 3200, Fax 06-210 3216 

MASKINFÖRSÄLJNING: 

Erno Mäntynen 040 849 3115 

Raimo Nieminen 0400 173 710 

www.logset.com

Friluftsled på min mark 

– vad kan jag kräva? 

VANDRINGSLEDER OCH LÄNGRE FRILUFTSLEDER BYGGS ALLT 

MERA. DE FLESTA LEDER BYGGS PÅ PRIVAT MARK, OFTA I SKOGS- 

TERRÄNG, DÅ MERPARTEN AV MARKEN I FINLAND ÄGS AV PRI- 

VATPERSONER. 

Friluftsleder utgör en 

viktig del av kommunernas 

infrastruktur 

för rekreation och 

naturturism. Förändringarna 

i samhället ökar friluftsledernas 

betydelse. Behovet av 

handledda friluftsaktiviteter, 

markerade leder och tjänster 

i anslutning till naturturism 

ökar. 

Markägaren har lokalkännedomen 

Fritidsleden i sig själv bör vara 

attraktiv. Ofta besitter markägaren 

sådan information som 

Grunder för ersättningar 

Ersättningar för leder på skogsmark (rekommendation) 

– Rätt att nyttja vinterväg, stigar och körstråk i skogen eller 

längs åkerkanter 

– enligt markens värde till fullt belopp 

– Rätt att nyttja väg som ägs av en skild fastighet 

– skälig andel av värdet på marken intill vägen, 40–60 % 

anses vara skäligt 

– Rätt att nyttja enskild väg med flera delägare 

– i enlighet med lag om enskilda vägar 

– För skador fastställs skild ersättning. 

Ersättning för trädbestånd som avverkas 

Ersättningen beräknas enligt lantmäteriverkets normer, som 

publiceras i ”Arvot och korvaukset 2008”. 

När skogsägaren själv avverkar träden från området och 

säljer virket i egen regi, får han en separat ersättning för att 

det är dyrt att avverka enskilda träd och för att priset som betalas 

för små virkespartier är lägre. Beroende på virkesmängdens 

storlek får skogsägaren för det här en tilläggsersättning 

som är 15–50 procent av det avverkade trädbeståndets avverkningsvärde, 

alltså en tillägg på virkespriset. 

I mån av möjlighet ska en friluftsled inte dras på åkermark. 

Om frilufsleden används endast vintertid som skidspår får 

markägaren ingen ersättning för att han överlåter nyttjanderätten. 

Växtligheten på åkern kan drabbas av isbränna på 

uppkörda skidspår och då får markägaren ersättning för den 

produktionsförlusten som kan uppstå som följd av isbränna. 

 

(Grunderna för ersättning är från publikationen ”Ulkoreittisopimus” och de 

har godkänts av SLC, MTK och Kommunförbund) 

Foto: Skogsindustrin 

24 

En skogsägare har rätt till ersättning för friluftsleder i sin skog, 

både för marken som nyttjas och för träd som avverkas. 

underlättar en ändamålsenlig 

dragning av leden. 

Markägarna bör tas med redan 

i planeringsfasen och tillfrågas 

vad de anser om olika 

dragningsalternativ och vad 

de innebär. Planeringen utgår 

från att man förhandlingsvägen 

försöker få till stånd en 

lösning som passar alla parter. 

Alla markägare bör behandlas 

likvärdigt. 

Ja till skidspår, 

nej till snöskoterleder 

Joensuu universitet har gjort 

en undersökning om markägarnas 

inställning till naturturism 

och friluftsleder. 

Enligt markägarna är människor 

som rör sig i skogen 

och utnyttjar allemansrätten 

inte till besvär för markägarna. 

Inställningen till skidspår 

är positivast. Negativast 

är inställningen till leder för 

snöskotrar och till parkeringsplatser. 

Markägarna är positivare 

till friluftsleder som byggs och 

underhålls av kommunen eller 

någon lokal organisation 

än till leder som sköts av privata 

företagare. 

En årlig ersättning för nyttjande 

anser markägarna vara 

det bästa. Markägarna är 

däremot betänksamma till 

att ingå långa avtal bl.a. på 

grund av svårigheten med att 

uppskatta eventuella skador 

såsom risken för skogsbränder 

och med att uppskatta 

egna behov och egen markanvändning.

Avtal räcker när 

sämjan är bra 

MTK och SLC rekommenderar 

skriftliga avtal när markägarna 

är relativt få och det är 

bra sammanhållning mellan 

alla parter. Då är det vanligtvis 

lätt att komma överens om ersättningar 

för nyttjanderätten 

eller att det inte behövs några 

ersättningar. Avtal bör ingås 

med samtliga markägare. 

Avtalen bör vara tidsbundna, 

och helst minst 30 år. Det är 

bra om de antecknas i lagfarts- 

och inteckningsregistret. 

Friluftsledsförrättning rekommenderas 

på områden 

med stort antal markägare. 

Då löser sig också problem 

med markägare som motsätter 

sig en ändamålsenlig 

dragning av friluftsleden eller 

METSOs nya urvalskriterier 

I 

början av juni publicerades 

de nya naturvetenskapliga 

urvalskriterierna 

för METSO-handlingsplanen 

2008–2016. Vid utarbetandet 

av de nya urvalskriterierna 

har man använt sig 

Trädbevuxna livsmiljöer 

som är viktiga för mångfalden 

i METSO 2008– 

2016 

Lundar 

Moskogar med stort inslag 

av död ved 

Skogar kring småvatten 

Trädbevuxen torvmark och 

skogskantad torvmark 

Lövsumpskogar och svämskogar 

Solexponerade åsar 

Mångfaldsobjekt vid landhöjningskusten 

Trädbevuxna vårdbiotoper 

Livsmiljöer med skog på 

kalkberg och ultrabasisk 

mark 

Övriga skogbevuxna berg 

i dagen, stup och blockfält 

som är betydande för 

mångfalden. 

problem med ersättningar för 

nyttjanderätten. 

Friluftsledsförrättningen genomförs 

av lantmäteriverket. 

Lantmäteribyrån fastställer 

som opartisk ersättningarna 

för nyttjanderätten och uppgiften 

om friluftsleden införs 

i fastighetsregistret under fastigheten. 

Hittills har friluftslederna 

främst genomförts genom att 

muntliga eller skriftliga avtal 

ingås med markägarna. 

TEXT: 


av preliminära resultat från 

granskningen av naturtypernas 

hotkategori (LUTU) som 

gjordes som en del av den föregående 

METSO- handlingsplanen. 

Tryggar mångfalden utan 

strikta regler 

Målet för urvalskriterierna är 

att åtgärderna för att trygga 

och skydda skogarnas mångfald 

ska vara så kostnadseffektiva 

och ändamålsenliga som 

möjligt. Avsikten är att stödja 

de beslut som fattas både på 

skyddsområden och i ekonomiskogar 

för att trygga mångfalden, 

men de är inte avsedda 

att tillämpas som strikta 

regler, heter det i presentationen 

av de nya kriterierna. 

Urvalskriterierna omfattar de 

livsmiljöer och strukturella 

drag som är viktigast för skogarnas 

mångfald. Områdets 

läge i förhållande till det nuvarande 

nätverket av skyddsområden 

är också viktigt. Vid valet 

av objekt kan man dessutom 

ta fasta på konsekvenserna 

25 

Lag om friluftsliv 

Lag om friluftsliv (1973/606) anger bl.a. följande om 

friluftsleder: 

”Är det för den allmänna friluftsverksamheten av vikt 

att färdseln för den som idkar friluftsliv ledes genom 

en fastighet, och åsamkas icke fastigheten betydande 

olägenhet av detta, skall från fastigheten upplåtas ett 

område att användas såsom friluftsled. 

För anläggande av friluftsled skall plan för friluftsleden 

uppgöras och fastställas samt friluftsledsförrättning 

hållas på platsen. 

Då friluftsledsförrättning vunnit laga kraft och ersättning 

erlagts till markägaren har upprätthållaren av friluftsleden 

rätt att tillträda det till friluftsleden hörande 

området. På tillträtt område får vid behov träd och buskar 

avlägsnas samt andra naturhinder för friluftsleden 

borttagas”. 

Strukturella drag, ekologiska variationsriktningar och 

andra egenskaper hos livsmiljöerna som har en särskild 

betydelse för mångfalden i skogarna i METSO 2008–2016 

Död ved: lågor, döda högstubbar, torrakor, döda stående 

trädstammar, ihåliga träd, vindfällen 

Resliga och gamla lövträd: asp, björk, sälg, rönn 

Ädla lövträd 

Grov brandskadad ved 

Karaktär av lund 

Karaktär av kärr 

Kälpåverkan 

Sipperytor 

Karaktär av sumpskog 

Karaktär av rikkärr 

Grundvattenpåverkan 

Kalkpåverkan 

Näringsrik berggrund 

Vattenhushållning i naturtillstånd eller restaurerbart tillstånd 

Trädbestånd med varierande struktur och öppningar i kronskiktet 

Om du är intresserad av att erbjuda skog till METSO-programmet 

lönar det sig att ta kontakt med skogscentralen. 

för näringslivet, rekreations- 

och turismanvändningen samt 

kulturvärdena. De ansvariga 

ministerierna har som uppgift 

att utarbeta verkställighetspro- 

Källa: Metso-programmets webbplats 

gram som är specifika för respektive 

livsmiljö. Ytterligare 

information om urvalskriterierna 

ger miljöcentralerna och 

skogscentralerna.

Rapportering från: 

ENLIT DE URSPRUNGLIGA PLANERNA SKULLE INTERIMSSTYREL- 

SEN FÖR SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN ÖSTERBOTTEN, SOM INLE- 

DER SIN VERKSAMHET VID ÅRSSKIFTET, SAMMANTRÄDA DEN 4 

AUGUSTI FÖR ATT BL.A. UTSE VILKA PERSONER SOM FÅR TITELN 

OMRÅDESANSVARIG. MÖTET ÄR DOCK FRAMFLYTTAT TILL DEN 

29 AUGUSTI. DÅ SKA ORGANISATIONSSTRUKTUREN BEHAND- 

LAS, DE OMRÅDESANSVARIGA UTSES OCH NÅGRA ANDRA VA- 

KANSER SKA OCKSÅ FASTSTÄLLAS. 

Enligt Jan Slotte på 

Skogsägarförbundet 

Kusten kommer sannolikt 

några tjänster 

att lediganslås. Några skogsfackmän 

går i pension vid 

årsskiftet och dessutom ska 

experttjänter inrättas. Den 

nya föreningen kommer att 

bl.a. att ha personer som ansvarar 

för drivning och energivedsanskaffning 

och personer 

som ansvara för skogsförbättring. 

Tjänsterna kommer att 

lediganslås i oktober eller 

november bl.a. i tidningen 

Skogsbruket. 

Tjänsten som verksamhetsledare 

lediganslås 

– I slutet av året, sannolikt i 

november, kommer tjänsten 

som verksamhetsledare att 

lediganslås, säger Bo Storsjö 

som är ordförande för interimsstyrelsen. 

I styrelsen har 

vi inte ännu diskuterat saken 

och inte heller tagit ställning 

till vilka kvalifikationer vi 

förutsätter att verksamhetsledaren 

ska ha. Men tjänsten 

lediganslås, det är helt klart. 

Storsjö berättar att förhoppningen 

är att den nya verksamhetsledaren 

ska kunna 

tillträda vid årsskiftet. 

Jan Slotte vill inte uttala sig 

om huruvida han kommer att 

söka den nyinrättade tjänsten 

som verksamhetsledare för 

Skogsvårdsföreningen Österbotten 

eller om han förtsätter 

jobba i Skogsägarförbundet. 

Fullmäktige nedbantas från 

drygt 250 ledamöter till 38 

I höst väljer skogsvårdsföreningarna 

ny fullmäktige. I 

Österbotten betyder det att 

de fullmäktige som nu väljs 

kommer att vara fullmäktige 

i den nya skogsvårdsföreningen. 

Mandatperioden är fyra år 

och den inleds vid årsskiftet. 

Vid höstens fullmäktigeval 

indelas den nya skogsvårdsföreningens 

område i 

valdistrikt enligt nuvarande 

26 

skogsvårdsföreningars verksamhetsområde. 

Till fullmäktige väljs 38 ledamöter. 

De kandidater som 

får mest röster per valdistrikt 

blir invalda i Skogsvårdsföreningen 

Österbottens fullmäktige. 

Invalda personer 

per valdistrikt: Norrskog 9, 

Terjärv 1, Nykarleby 3, Vörå- 

Maxmo 4, Söderskog 10, Malax 

4, Korsnäs 2, Övermark 

1, Pörtom 1, Kristinestad 3. 

Från de två största valdistrikten, 

Skogsvårdsföreningen 

Norrskog och Skogsvårdsföreningen 

Söderskog väljs två 

suppleanter, från de övriga 

valdistrikten en. 

I dagsläget sitter det omkring 

250 personer i fullmäktige 

i de skogsvårdsföreningar 

som från årsskiftet bildar 

Skogsvårdsföreningen Österbotten. 

Antalet ska nerbantas 

till 38. Enligt skogsvårdsföreningslagen 

är maximiantalet 

ledamöter i fullmäktige 39. 

Enligt Jan Slotte är det 

mycket viktigt att det till den 

nya fullmäktige väljs personer 

som är kunniga och engagerade. 

Fullmäktige väljer styrelsen 

som består av sju personer. 

Styrelsen är föreningens verkställande 

organ. Verksamhetsledaren 

och övrig fast anställd 

personal anställs och avskedas 

av styrelsen. 

En medlem i styrelsen får 

inte ha fyllt 64 år före mandatperiodens 

början. Styrelsemedlemmarna 

väljs för en 

mandatperiod på två kalenderår. 

 

TEXT: 


Logga in på 

Användarnamn skogsbruket1 

och lösenord skogsbruket2

VIRKESPRISER 

Virkeshandeln har 

tagit fart 

Skatterabatten på virkesinkomster som är femtio procent till utgången 

av år 2009 har satt fart på virkeshandeln. Inköpsmängderna 

har stigit till över 0,5 miljoner kubikmeter per vecka, 

vilket är ovanligt för den här årstiden. Första veckan i augusti 

köpte skogsindustrin 0,64 miljoner kubikmeter. År 2007, som 

var ett rekordår, var inköpsmängderna under motsvarande period 

en halv miljon kubikmeter per vecka. Priserna har stigit en 

aning för tallmassaved och björkmassaved. 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. 

Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare 

och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder 

ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. 

Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda 

skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder 

och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av 

alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset 

på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något 

sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , 

anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , anges (-) som pris. 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har 

hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

27 

Svenska Österbotten hör till ett 

mycket stort område och det 

försämrar prisstatistikens användbarhet. 

 

TEXT: GERD 

MATTSSON-TURKU 

KESKI- 

SUOMI 

LAPPI 

SAVO-KARJALA 

KYMI- 

SAVO

ÖVERSIKT ÖVER VIRKESMARKNADEN 

Speciellt bra efter- 

frågan på massaved 

SKOGSINDUSTRINS PRODUKTIONSVOLYMER I FINLAND UNDER 

ÅRETS SEX FÖRSTA MÅNADER HAR MINSKAT I ALLA PRODUKT- 

GRUPPER I JÄMFÖRELSE MED ÅR 2007. PÅ GRUND AV DÅ- 

LIG SÅGVERKSKONJUNKTUR HAR PRODUKTIONEN AV SÅGADE 

TRÄVAROR SJUNKIT KRAFTIGT. UNDER PERIODEN JANUARI-JUNI 

PRODUCERADES NÄSTAN 1,5 MILJONER KUBIKMETER MINDRE 

SÅGVAROR ÄN ETT ÅR TIDIGARE. DET MOTSVARAR EN MINSK- 

NING PÅ 21 PROCENT. PRODUKTIONSMÄNGDERNA I MASSA- 

OCH PAPPERSINDUSTRIN VAR DÄREMOT NÄSTAN PÅ SAMMA 

NIVÅ SOM UNDER MOTSVARANDE PERIOD I FJOL. 

Den bicentriska ut- 

vecklingen i skogs- 

industrins produk- 

tion avspeglas ock- 

så i avverkningsvolymerna. 

Avverkningarna av sågtimmer 

(9,5 milj. m 3 ) minskade med 

16 procent under perioden 

januari – maj. Avverkningarna 

av massaved (14,6 milj. m 3 ) 

ökade i stället med 6 procent. 

I slutet av maj hade sammanlagt 

avverkats cirka 1,0 milj. 

m 3 (-4 procent) mindre än under 

motsvarande period i fjol. 

Privatskogarnas andel av de 

totala avverkningarna under 

årets fem första månader var 

över 82 procent. Resten avverkades 

från stats- och företagsägda 

skogar. 

Import har kompenserat 

inhemskt virke 

Den finländska skogsindustrin 

har kompenserat de 

minskade avverkningsvolymerna 

genom att importera 

ökande virkesvolymer från 

utlandet. Under årets fem första 

månader importerades ca 

1,5 milj. m 3 mera än år 2007. 

Importmängderna har ökat 

trots att importpriserna har 

stigit kraftigt i förhållande till 

de inhemska virkespriserna. 

Importstatistiken bekräftar 

den utveckling som man har 

sett i skogsindustrins virkesbehov 

och i de inhemska avverkningarna. 

Efter maj hade 

importen av sågtimmer minskat 

med en tredjedel. Under 

samma period ökade importen 

av massaved med över 

30 procent. Importen av flis 

ökade ännu mera till och med 

40 procent. 

Läget för virkesinköp har 

ändå varit helt olika än läget 

för avverkningar. Under 

årets sju första månader (efter 

vecka 31) köpte skogsindustrin 

drygt hälften av den 

mängd virke som köptes under 

motsvarande period i fjol. 

Fjolåret var visserligen ett 

rekordår gällande virkesinköp. 

Jämfört med år 2006 har 

virkesinköpen minskat med 

drygt tiondedel. 

Prisutvecklingen varierande 

Rotpostspriserna för sågtimmer 

av barr sjönk kraftigt 

under perioden juli till ja- 

28 

Erno Järvinen 

född 1972 

agronomie- och forstmagister, 

AFM från Helsingfors 

universitet, utexaminerad 

2002. 

Huvudämne: Marknadsföring 

av skogsprodukter. 

Forskningsdirektor vid 

MTK’s skogsgrupp från september 

2007. 

Har tidigare jobbat bl.a. 

som forskare och skogsekonom 

vid Pellervo ekonomiska 

forskningsinstitut 

PTT. 

nuari förra året. Därefter har 

prisutvecklingen varit ganska 

stabil. I januari-juni 2007 var 

priset på sågtimmer av tall sju 

procent lägre än under motsvarande 

period i fjol. Priset 

för sågtimmer av gran hade 

under samma period sjunkit 

med en tiondedel. Till följd av 

ett gynnsamt marknadsläge i 

fanerindustrin har priset på 

sågtimmer av björk stigit med 

fem procent. Rotpostspriserna 

för tall- och björkmassaved 

har utvecklats på ett positivare 

sätt. Dessa priser var efter 

juni sju respektive fem procent 

högre än i fjol. Priset för 

granmassaved hade däremot 

sjunkit med fem procent. 

Den ökade efterfrågan på 

massaved har avspeglats speciellt 

på leveransvirket, vars 

inköpsmängd och -pris har 

stigit tydligt. Efter juni var 

leveranspriset för björk- och 

tallmassaved en fjärdedel högre 

än i fjol. Leveranspriset 

för granmassaved hade under 

samma period stigit med 15 

procent. 

Enligt skogsindustrin är 

virkesbehovet stort 

Det är förståeligt att inköpsaktiviteten 

har varit så ringa. 

Under förra årets livliga virkeshandel 

samlade skogsindustri 

stora rotpostreserver, 

som de har avverkat i början 

av detta år. Enligt skogsindustrins 

egna meddelanden är 

virkesbehovet nu ungefär på 

samma nivå som i fjol. Man 

väntar att skattelindringen 

piggar upp både utbudet och 

framför allt efterfrågan på 

finskt virke mot slutet av året. 

Den partiella skattefrihet för 

inkomster av försäljning av 

virke som regeringen beslutade 

att ge, höjer säkert virkesutbudet 

från skogsägarna 

om virkespriserna inte börjar 

sjunka. 

TEXT: ERNO JÄRVINEN 

erno.jarvinen@mtk.fi

Per-Erik Järn i Pedersöre 

är en ung intresserad 

skogsägare. För 

en tid sedan köpte 

han ett skogsskifte i Lepplax. I 

vintras lät han slutavverka ett 

avverkningsmoget bestånd på 

ungefär en hektar. Hyggesresterna 

togs tillvara för energiproduktion. 

På en tredjedel av avverkningsytan 

har Per-Erik planterat 

klibbal, som är ett mycket 

ovanligt förnyelseträdslag så 

långt norrut. 

– Jag vill se hur klibbal lyckas 

här, säger Per-Erik Järn. 

Virkesproduktionen kommer 

i andra hand. Nu lär jag mig 

hur man sköter klibbalsbestånd, 

som kanske kan vara 

något att satsa på i framtiden. 

Markberedning utfördes på 

Per-Erik Järn testar hur klibbal klarar sig som 

skogsodlingsträdslag i norra Österbotten. 

Klibbal provas i Österbotten 

hela ytan, fläckupptagning på 

de högre delarna som planterades 

med tall och dikeshög- 

29 

läggning på de lägre delarna 

som är verkligt bördiga, med 

snudd på lund fläckvis. 

Planteringsytan var dikeshöglagd eftersom den var bördig, nästan 

lund på vissa ställen. Här planterar Hans-Erik Björnvik och 

Ingvald Boberg. 

Styckepriset för klibbalsplantorna 

var lite över femtio cent. 

Klibbal planteras något glesare 

än barrotsplantor. Rekommendationen 

är 1 600 st/ha. 

Älgbetning är ett hot mot 

klibbalsplanteringen. 

Tidningen Skogsbruket 

kommer under några år att 

följa med hur klibbalsbeståndet 

utvecklas. Det har sitt 

intresse eftersom vi i dessa 

trakter småningom rör oss i 

klibbalens nordligaste utbredning. 

 


MÅNS ÅKERBLOM

KÖP & SÄLJ 

På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag 

annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till 

skog och skogssektorn. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, 

tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth 

Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby 

med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och 

rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver 

inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet 

nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets 

köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt 

ifyllda annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

30 

– Vad får dig att tro att Pelle inte borde ha 

valt skogsbranschen? 

– Varje gång dataförbindelsen till hans 

kommunikator bryts får han panik!

404 T 606 Biocombi 

Ingen kan skogen bättre än den som lever med och av den. Därför har vi utvecklat vår skördare, Vimek 404 T 

i nära samarbete med våra kunder. Den är liten, robust, kraftfull, driftsäker, effektiv, beståndsgående och 

bränslesnål. Perfekt kompletterad av 606 Biocombi, en ny drivare för energiuttag, vår skotare 606 TT och 

miniskotaren Minimaster 620. Mer info: Försäljning +46 933 71082 eller www.vimek.se 

Finansiering i samarbete med Caplease. 

Vimek 606 TT. Skotaren som 

är det perfekta komplementet 

till 404:an. 

UTNÄMNINGAR 

Vimek Minimaster 620. 

Miniskotaren med 

mängder av tillbehör. 

Vid Kustens skogscentral har skogsbruksingenjör Kjell Sundsten 

utnämnts till skogsförbättringschef från och med 1.9.2008. 

Forstmästare Göran Ådjers har valts till planeringschef från 

1.10.2008 och forstmästare Annikka Selander till skogsvårdschef 

från och med 1.1.2009. 

Statsrådet har utnämnt agronomie- och forstdoktor Liisa Saarenmaa 

till biträdande avdelningschef för skogsavdelningen från 

den 1 augusti 2008. Den biträdande avdelningschefen bistår avdelningschef 

Aarne Reunala med att leda skogsavdelningen. 

Skogsbruket har öppnat nya sidor på webben endast för sina 

prenumeranter. Som prenumerant kan du logga in på skogsbruket.fi 

och läsa färska uppgifter om virkespriserna. Vi uppdaterar 

prisuppgifterna i medeltal en gång i veckan. På skogsbruket.fi 

kan du också läsa ledaren, kolla in ToK:s vitsruta och annonsplatsen 

Köp & Sälj. Välkommen till Skogsbruket på webben! 

Ditt användarnamn och lösenord för inloggning är skogsbruket. 

 

Du kan ge respons per e-post till adressen 

skogsbruket@tapio.fi eller per post till adressen 

Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. 

Du kan också ringa redaktionen direkt, 

våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. 

31 

Hårdingar med hjärtat i skogen! 

Skogsforskningsinstitutet 

flyttar till Vanda 

Nollnionoll 

Frankrike vill öka avverkningarna 

med sextio procent 

Avverkningsmängden i Frankrike ska öka med sextio procent, 

det har den franska regeringen bestämt. Mängdmässigt betyder 

det med 12 milj. m 3 de närmaste fem åren. Med ökade avverkningar 

vill man minska virkesimporten. 

Konkret ska skogsbruket stimuleras på olika sätt. Till exempel 

genom betydande skattelättnader till skogsägarna för röjning 

och avverkning, men också genom att ge skogsägarna hjälp 

med att upprätta kontrakt för förvaltning och skötsel av skogsegendomen. 

Förenklingar utlovas också vid arv och försäljning av skogslägenheter. 

Ett stort problem i Frankrike är att det finns alldeles 

för många skogsägare med mycket små, övergivna eller dåligt 

skötta skogsegendomar. Enligt ett förslag ska det bli möjligt att 

undvika att stycka skogslägenheter på mindre än tio hektar vid 

arvsskifte. Källa: Tidningen Skogen 4/2008. 

Skogsforskningsinstitutets verksamhet i huvudstadsregionen 

koncentreras till Ånäs i Vanda. Personalen från verksamhetsstället 

i Helsingfors och från centralenheten vid Forsthuset flyttade 

i början av juli till Ånäs i Vanda. Forsthuset (Unionsgatan 

40) används i fortsättningen endast av Helsingfors universitet. 

Skogsforskningsinstitutet har från tidigare ett verksamhetsställe 

i Ånäs och efter flytten finns hela Metlas verksamhet i huvudstadsregionen 

på samma ställe. Verksamhetsstället ligger cirka 

en kilometer från tågstationen i Dickursby, besöksadressen är 

Ånäsgränden 1, telefonnumren ändras inte.

pdf 3,3 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?