kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

docent i Molekylär Medicin vid Karolinska
institutet, som handlade om Kommersiella
gentester. Tester som kan ge
allmänheten information om risken att
vara bärare av genetiskt betingade sjukdomar.
Polemiken kom att handla om individens
rätt till information rörande sin
egen kropp, kontra spridning av oönskad
information, exempelvis till anhöriga som
inte vill veta, eller kommersiella intressen
som livförsäkringsbolag.
Utsatta unga eller oinsatta vuxna?
handlade bl a om ungdomars sexualitet.
En av föredragshållarna var barnmorskan
Maria Ekstrand som har doktorerad på
ungdomars syn på risker vid oskyddat
sex. Bland tonåringar och unga vuxna har
både aborter och könssjukdomar, som
t.ex klamydia ökat med 50 % under den
senaste tioårsperioden. Ökningen har
varit större i Sverige än i övriga Norden.
Maria Ekstrand ville i sin avhandling undersöka
vad som låg bakom dessa siff ror.
Studierna är baserade på kvalitativa intervjuer
med tonåringar av båda könen.
Hon fann att ungdomarna har en liberal
inställning till oskyddat sex. Många
har sex när de är alkoholpåverkade, vilket
gör att de då tar större risker. Attityden
hos både män och kvinnor var att det är
kvinnans ansvar att se till att hon inte blir
gravid och säger hon inget så tar killen för
givet att hon äter p-piller eller dagen-efter-piller.
Kondom uppfattas som krångligt
men också lite pinsamt att börja prata
om. Flera tjejer menade att det kan verka
som att man tror att partnern är smittad
om man ber honom använda kondom
eller – ännu värre – att man själv skulle
vara smittad. Kompisarnas attityder till
kondom och risker med oskyddat sex har
stor betydelse. Riskerna relateras mest till
den egna individen. Risken för en ev. graviditet
tänker inte killarna så mycket på.
Killarna känner sig maktlösa om kvinnan
skulle bli gravid eft ersom det är hon
som har makten att bestämma om hon
ska göra abort eller inte och de fl esta säger
att de skulle försöka övertala henne
att göra abort. ”Tonårsmamman” är följaktligen
någon man ser lite ner på medan
man tycker synd om ”tonårspappan” som
har åkt på att bli förälder så tidigt. Men
även kvinnan kände sig maktlös genom
påtryckningar från både den blivande
fadern och föräldrar och andra att göra
abort. Sammanfattningsvis kom Maria
fram till att i praktiken ligger ansvaret för
att förhindra både könssjukdomar och
graviditet på kvinnan, trots att mannen
oft ast är den som tar initiativ till sex.
Föredrag:
Vad gör de på nätet? Per-Erik Åström,
Utredningssekreterare, Socialdepartementet
Vår värld ligger öppen tack vare internet.
Ingen äger det och inget kontrollerar det.
Våra barn har tillgång till hela världen i sitt
eget hus. Per-Erik berättar om nätpornografi
n och hur barn i hela världen utsätts
för övergrepp. Med barnpornografi menas
dokumenterade sexuella övergrepp
på barn. Det kan röra sig om fi lmer, fotografi
er, teckningar, fotomontage m.m. Det
är oerhört svårt att kontrollera nätpornografi
och varje vecka tillkommer fyra nya
barn i pornografi ska bilder/fi lmer på nätet.
Det vi vet idag är att det fi nns miljoner
av bilder/fi lmer i trafi k, de tekniska
kunskaperna är omfattande, barnpornografi
fi nns på alla
nivåer och det
krävs ökade kunskaper
hos polis
och åklagare.
Det är mycket
svårt att fånga in
de skyldiga och
även när fallen är
lösta, den skyldige
bakom lås och
bom och barnet
har fått hjälp, så
fi nns bilder/fi lmer
kvar i internet världen i fl era år. Det
är viktigt att alla som misstänker något
om nätbarnpornografi tipsar polis eller
anmäler via de tipssidor som fi nns på nätet.
Per-Erik berättar hur en oskyldig bild
på en ung fl icka kan hamna i pornografi ska
sammanhang då det är enkelt för kunniga
nätpedofi ler att locka till sig foto på
fl ickor. Uppmaningen är att tala med våra
barn/ungdomar, vem chattar de med, vem
delar de ut telefonnummer till, vem träff ar
de och att vara engagerade och frågvisa.
Hur och när sover de?
Arne Lowden, Sömn- och stressforskare
Vårt samhälle är ett 24 timmars öppet hus.
Idag lider många av sömnbrist och störd
dygnsrytm vilket avspeglar sig på dagarna
i skola och arbete. För barn/ungdomar
under 25 års ålder är sömnen oerhört
viktig. Hjärnan och kroppen är i ständig
tillväxt och känslig för sömnrubbningar.
Människan behöver sova för att ladda
hjärnan med energi, för att uppgradera
minnet, för att aktivera immunförsvaret,
utsöndra tillväxthormon. Idag sover ung-
domar i snitt 1 ½ timma för lite varje vardag.
Frågan är om skolans tider är gynnsamma
för optimalt lärande för eleverna?
Om sömnen störs blir man skör. Den som
sovit bara fem timmar per natt i en vecka
uppvisar en gradvis försämring av prestationsförmågan.
Man blir sämre på att planera,
kommunicera och tänka kreativt,
eft ersom sömnlöshet först slår på frontalloben.
Det går inte att sova igen förlorad
sömn på en natt. På helgerna ändrar
många sina sovvanor och är uppe senare
och sover längre på morgonen – det tar
cirka tre dygn att återställa dygnsrytmen
eft er en sådan helg! Det är viktigt att skolungdomar
får kunskap om sömn och dess
påverkan på kroppen. Några sovråd som
är viktiga är att sova i ett mörkt, tyst och
svalt rum med en skön säng och att inte se
på tv eller göra läxor i sängen.
Anknytning i praktiken. Kay Karlsson,
Psykolog och författare, Stockholm.
Kay Karlsson är leg psykolog och leg psykoterapeut
med mångårig erfarenhet av
att arbeta med spädbarn. Vi barnsjuksköterskor
är nyckelpersoner i småbarnsvärlden.
Vi släpps in i spädbarnsfamiljen på
ett sätt som ingen annan utom familjen
gör. För det lilla nyfödda barnet är samspelet
med sin omgivning enda sättet att
överleva. I nyföddhetsperioden är hjärnan
outvecklad, en kritisk tid då hjärnceller
ska organiseras. Hjärnan är maximalt
formbar men också maximalt sårbar
och oerhört känslig för stress. Nyfödda
barn har låg stresshormon/kortisol så
länge de har hjälp och omvårdnad men
ett barn som inte får hjälp blir stressat och
kortisol ökar. En trygg omvårdnad ger
möjlighet att stänga av stresshormoner
men en otrygg omvårdnad ökar stressen
och barnet upplever ett kroniskt stresstillstånd.
Detta ger bl.a. ett sårbart immunförsvar.
Det nyfödda barnet har möjligheternas
hjärna för att utveckla och lära men
detta måste göras i ett gynnsamt samspel
barnbladet #3 2009 17