kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

More documents

Recommendations

Info

64.4% av barnen sov på mage och 30.9% av barnen sov på sidan. Endast 4.75% av barnen sov på rygg. Detta var något som forskarna inte hade haft en aning om men ganska omgående gick de ut med rekommendationer att vända barnen från mage till rygg i sovläge. Professor Mitchell kom 1992 till Sverige och införde de ändrade sovvanorna. De har också sett att faktorer som att mor röker under graviditet, magläge, samsovning och att ha täckt huvud ökar risken för SIDS. Gällande samsovning så rekommenderar Ed Mitchell att barnet ska sova i föräldarnas rum men i en egen säng och naturligtvis på rygg. I USA kan föräldrar i vissa stater, i fattiga områden, få låna en spjälsäng för att barnet ska få en egen sängplats. På Nya Zeeland är det tradition att lägga sitt lilla nyfödda barn i en fl ätad korg, vilket numera rekommenderas. Det är en 47 % risk att dö i SIDS med magläge enligt Professor Mitchell. I Sverige följer vi Socialstyrelsens rekommendationer: • Sova på rygg • Amma • Ej röka • Se till att barnet är lagom varmt The Paediatrician: Past, Present and Future, Professor Ingemar Kjellmer, Göteborg Professor Ingemar Kjellmer får medaljen för ”enastående insatser inom svensk pediatrik”. I sin forskning har han framför allt fokuserat på mekanismer bakom hjärnskador hos nyfödda. I början av 1800-talet dog 250/1000 barn, idag har vi en barnadödlighet på 3/1000 barn. Professor Kjellmer bygger sin prisföreläsning på att föra en dialog med barnläkare von Rosenstein och jämföra tiden då von Rosenstein verkade med hur det är idag. Har barnläkarkompetensen ökat barnaöverlevandet? På von Rosensteins tid brottades barnläkarna med sjukdomar som TBC, smittkoppor, svält, svåra infektioner, dålig hygien och fattigdom. Idag klarar vi av dess sjukdomar och tillstånd men istället har barnen allergi/astma, övervikt, diabetes och neuro-psykiatriska sjukdomar. Frågan är vad är kostnaden för att rädda alla barn till varje pris? Ibland kan det resultera i svåra följdsjukdomar och utvecklingsförseningar. Men forskningen går hela tiden framåt och de sista 20-30 åren har prematura och hjärtsjuka barn fått en mycket större chans att överleva. Barn med cancer har idag en stor chans att överleva jämfört 20 barnbladet #3 2009 Anatomiska teatern i Museum Gustavianum med på 50-talet. Är barnen lyckligare idag än förr? Levnadsstandarden är god i Sverige och svenska barn toppar listor där de jämförs med andra länder: här är det bra att leva och svenska barn förefaller att vara lyckliga. Men vi vet samtidigt att vi har fl er och fl er ungdomar som mår dåligt med sömnstörningar, mobbing och våldet har ökat och många lever ett självdestruktivt liv. Vad ska vi göra för att bryta denna trend? Studier visar att en aktiv kommun med förebyggande stöd för skolungdomar visar eff ekt på ökad välbefi nnande hos barnen med mindre risk för ohälsosamt beteende. Prisutdelningen ägde rum på Anatomiska teatern följt av mottagning med buff é på Museum Gustavianum den 23/4. Grattis Sigrid och Linnea till Pampers Stipendium! Procter & Gamble (Pampers) stipendium på 25 000 kronor gick i år till Sigrid Behm och Linnea Gustavsson. De kommer att göra en observationsstudie av hur barnsjuksköterskor och sjuksköterskor på neonatalavdelningar följer nationella riktlinjer och lokala PM angående smärtlindring i samband med häl- och venprovtagning. Diplom och vackra blommor överlämnades av Ann-Christin Petterson från Pampers. Stort grattis till stipendiaterna!
Barn med cancer och deras familjer: Familjemedlemmars upplevelser och behov Åren innan jag blev antagen som doktorand arbetade jag som barnsjuksköterska inom den barnonkologiska vården. Arbetet där väckte en nyfi kenhet hos mig över hur familjen upplevde sin situation då ett barn i familjen diagnostiserades med cancer men även hur de upplevde barnets hela behandlingsperiod. Detta resulterade i att jag påbörjade studien som ligger till grund i min avhandling. Hela studien har fi - nansierats av Barncancerfonden och Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I Sverige diagnostiseras omkring 300 barn varje år i cancer och idag botas ungefär 75% av dessa. Barnens behandling pågår under långa perioder och kan vara påfrestande både för barnet och den övriga familjen. I denna avhandling var det övergripande syftet att belysa hela familjens upplevelser och behov samt vilken inverkan ett barns cancersjukdom och behandling har på enskilda familjemedlemmar och på familjen som helhet. Hela familjen följdes under barnets hela sjukdom och behandlingsperiod. Familjerna tillfrågades inom en månad från det att deras barn fått sin diagnos om de ville delta. Kriterierna för att delta i studien var att ett barn i familjen var diagnostiserat med cancer för första gången och att barnet var under 13 år. Vidare skulle familjen kunna tala och förstå svenska och behandlingen (kirurgi i kombination med kemoterapi/strålning eller enbart kemoterapi/strålning) påbörjades inom en månad från diagnos. Familjer som uppfyllde dessa inklusionskriterier tillfrågades under en 10 månadersperiod om de ville delta i studien. Detta ledde till att sjutton familjer inkluderades i studien. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer med enskilda familjemedlemmar över sju år, vid tre olika tillfällen; i samband med diagnos, under behandling och eft er avslutad behandling. Vid samtliga intervjutillfällen inbjöds deltagarna att berätta om sina upplevelser av att ha ett barn i familjen som insjuknat i cancer/var under behandling/avslutat sin behandling. De barn som var under sju år observerades i samband med den initiala sjukhusvistelsen. Intervjuerna analyserades utifrån en hermeneutisk ansats och observationerna analyserade med kvalitativ innehållsanalys på manifest och latent nivå. I den första intervjuomgången som skedde i samband med att barnet diagnostiserats med cancer intervjuades fem barn med cancer, fem syskon, 17 mödrar och 12 fäder från 17 familjer. I observationsstudien observerades 12 barn. Observationerna utfördes i samråd med barnen och föräldrarna och planerades för att täcka olika situationer under barnets sjukhusvistelse. I den andra intervjuomgången som skedde under barnets behandling intervjuades fyra barn diagnostiserade med cancer, fyra syskon, nio mödrar och nio fäder från elva familjer. Den tredje och sista intervjuomgången ägde rum i samband med att barnet slutat sin behandling. I denna intervju deltog fyra barn som avslutat sin behandling mot cancer, två syskon, tio mödrar och åtta fäder från tio familjer. Familjens upplevelser då ett barn i familjen insjuknade i cancer beskrevs som att familjens livsvärld föll itu. Allt som tidigare varit tryggt och välkänt försvann och ersattes av känslor av rädsla, osäkerhet, kaos och ensamhet. I samma stund som familjernas livsvärld brast så påbörjades nästan omedelbart och intuitivt en strävan att skapa en ny livsvärld med ett nytt ramverk. Detta för att underlätta familjens strävan att överleva både situationen samt barnets sjukdom. De små barnens behov (>7 år) under den initiala sjukhusvistelsen formulerades i fem teman. Dessa var ”behov att ha föräldern nära”, ”behov av att leka och känna glädje”, ”behov av att delta i vård och behandling”, ”behov av att ha en god relation med personalen” och ”behov av fysisk och emotionell tillfredsställelse”. Några av behoven kan relateras till cancerbehandlingen medan andra Maria Björk Barnsjuksköterska, Dr Med Vet Institutionen Vård och Natur Högskolan Skövde e-post: maria.bjork@his.se Under perioden 2003-2008 var jag antagen som doktorand vid Institutionen Hälsa, Vård och Samhälle, Medicinska fakulteten vid Lunds Universitet. I maj månad 2008 försvarade jag min avhandling Living with childhood cancer: Family Members’ Experiences and needs. barnbladet #3 2009 21 Aktuell forskare
Page 1 and 2: BARNBLADET Tidskrift för Sveriges
Page 3 and 4: LEDARE ............................
Page 5 and 6: 20090320ROTA:214 Nära hälften av
Page 7 and 8: framtagning av skrift en ATL Barn (
Page 9 and 10: Figur 1. COMFORT-B är begränsande
Page 11 and 12: BUS-huset. Detta bidrog till att de
Page 13 and 14: 04-08-04-02 SE Vårda ditt barns ö
Page 15 and 16: skatta smärta hos ett nyfött barn
Page 17 and 18: docent i Molekylär Medicin vid Kar
Page 19: Riksföreningens styrelse och Ed Mi
Page 23 and 24: sitt arbetsfält Läkare utan Grän
Page 25 and 26: ildningen, verkar vara en mer utsat
Page 27 and 28: Det svenska samhället har blivit a
Page 29 and 30: Kulturella skillnader i barnuppfost
Page 31 and 32: arnen måste lyda sina äldre sysko
Page 33 and 34: Alla föräldrar i Kina vill sitt b
Page 35 and 36: Ny kompetensbeskrivning för barnsj

kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?