kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

More documents

Recommendations

Info

Monica Johansson Verksamhetsutvecklare BarnIVA Drottning Silvias Barn & ungdomssjukhus monica.rn.johansson@ vgregion.se Vi ställde oss frågorna: Hur kan vi förbättra smärtskattningen på intuberade barn, hur gör man när självskattning av smärta är omöjlig och de verktyg som fi nns inte är användbara? 8 barnbladet #3 2009 Tema / intensivvård COMFORT–B och FLACC smärtskalor i pediatrisk intensivvård Smärta är ett komplext fenomen och generellt svårbedömt på barn. Självskattning är ”en gyllene standard” men är inte användbar på fl ertalet barn eft ersom det krävs att barnet är verbalt, välutvecklat och har en ålder på 5 år eller över. I gruppen nyopererade barn som behandlas med analgetika och lugnande läkemedel samt har respiratorstöd är det i de fl esta fall helt omöjligt att självskatta smärtupplevelsen. Obehandlat smärttillstånd kan påverka barnet både fysiskt och psykiskt men även för mycket smärtlindring och sedation kan påverka barnet negativt och ge en förlängd intensivvårdsperiod. För att ge en adekvat smärtlindring och sedation rekommenderas i litteraturen att barnet skattas med ett skattningsinstrument för smärtrelaterade beteenden samt fysiska indikatorer för smärta. Den kliniska bedömningen kan på så sätt förbättras och bli mer objektiv. Eft ersom vi ville förbättra rutinerna kring smärtskattning och behandling av smärta på vår enhet startade vi ett projekt som mynnade ut i en studie. Vi valde att testa svenska versioner av COM- FORT–B skalan (Figur 1) och FLACC skalan (Figur 2) på postoperativt intuberade barn. Vi gjorde en prospektiv observationsstudie på 40 intuberade barn (0 – 10 år) som vårdades postoperativt på barnintensivvårdsavdelningen. Exkluderade från studien var barn med svåra fysiska och mentala handikapp samt barn behandlade med muskelrelaxantia. Smärtgruppens deltagare (sjuksköterskor, undersköterskor och läkare) skattade med COMFORT– B och FLACC och den patientansvariga personalen skattade smärta med VASobs (0 – 10) samt sedation med hjälp av en tregradig skala; översederad, lagom sederad eller undersederad. Totalt 119 skattningar gjordes vid två till tre tillfällen under de första postoperativa dagarna. Patienterna var till största delen (ca 80%) under ett år gamla och hade genomgått öppen eller sluten hjärtkirurgi. Cirka 70% av patienterna hade en grundsedering i form av en midazolaminfusion och 88% var smärtlindrade med morfi ninfusion. Resultatet visade att både COMFORT–B och FLACC är användbara som smärtskattningsinstrument på intuberade barn. COMFORT–B skalan gav dock en mer subtil information om sederingsgraden samt upplevdes mer anpassad för intensivvård än FLACC skalan. Eft ersom en smärtskattning med enbart beteende parametrar
Figur 1. COMFORT–B är begränsande valde vi att komplettera med VAS skattning. En VASobs skattning av smärtintensiteten möjliggjorde att personalens erfarenhet av barnets agerande vid olika tillfällen såsom hunger, oro, läge i sängen mm kunde läggas in i bedömningen. I samband med smärtskattning bör personalen ha möjlighet att observera barnets ansikts- och kroppsrörelser i minst två minuter. Skattningen avslutas med observation av barnets muskeltonus genom att känna på arm- eller bentonus. Avslutningsvis bedömer man VASobs och däreft er noteras vilken totalpoäng som erhållits för COMFORT–B och VASobs. För att underlätta i bedömningen har vi arbetat fram en algoritm enligt Sophia Children´s Hospital i Rotterdam. Behandlingsalgoritmen underlättar för sjuksköterskan i utvärderingen av vilken behandling barnet behöver. Alternativen farmakologisk behandling eller omvårdnad beror på vilken grad av smärta alternativt vilken sedationsgrad som barnet befi nner sig i (Figur 3). Studien fi nns publicerad i Nursing in Critical Care 2009, Vol14, Nummer 3, sid 122 - 130 Vi har nu använt COMFORT–B skalan under Tema / intensivvård Figur 2. FLACC ca 2 år och har gjort en uppföljning av smärtskattning med skalan. Resultatet visar att det fi nns en nedgång i antalet noterade skattningar i journaltext samt på observationslistan per patient kontra antalet bolusdoser av morfi n samt midazolam. Vi planerar därför en ny undervisning av både skalan och hur man smärtskattar under hösten. Referenser kan rekvireras från redaktionen: info@barnbladet.se Figur 3. Algoritm barnbladet #3 2009 9
Page 1 and 2: BARNBLADET Tidskrift för Sveriges
Page 3 and 4: LEDARE ............................
Page 5 and 6: 20090320ROTA:214 Nära hälften av
Page 7: framtagning av skrift en ATL Barn (
Page 11 and 12: BUS-huset. Detta bidrog till att de
Page 13 and 14: 04-08-04-02 SE Vårda ditt barns ö
Page 15 and 16: skatta smärta hos ett nyfött barn
Page 17 and 18: docent i Molekylär Medicin vid Kar
Page 19 and 20: Riksföreningens styrelse och Ed Mi
Page 21 and 22: Barn med cancer och deras familjer:
Page 23 and 24: sitt arbetsfält Läkare utan Grän
Page 25 and 26: ildningen, verkar vara en mer utsat
Page 27 and 28: Det svenska samhället har blivit a
Page 29 and 30: Kulturella skillnader i barnuppfost
Page 31 and 32: arnen måste lyda sina äldre sysko
Page 33 and 34: Alla föräldrar i Kina vill sitt b
Page 35 and 36: Ny kompetensbeskrivning för barnsj

kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?