kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

med föräldrar. Kay visar oss ett antal videosekvenser
av olika barn i olika situationer
med sina föräldrar. Både situationer
där barnet och förälderns samspelar
med gester, mimik, språk och guidning
men också situationer där allt detta saknas
och barnet är vilset.
Under småbarnsåren samlar barnet
alla sina känslor och upplevelser som i en
mapp. Mappen blir en inre arbetsmodell,
uppbyggd av alla erfarenheter som följer
oss resten av livet. Det är 1000-tals detaljer
i vardagliga livet som ger barn inre arbetsmodeller.
60-70 % av alla barn har en trygg anknytning
till sina föräldrar och kan lita
på sin inre arbetsmodell, men ett barn
som har en deprimerad mamma får inte
ögonkontakt, inte uppmuntran, inga leenden
eller nickningar. Barnet vänjer sig
vid frånvaro av uppmuntran och får obalans
i sina arbetsmodeller. Barnet får en
låg tilltro till sin omgivning och redan ett
litet barn på 6 månader har skapat dessa
minnesbilder av en känslomässig frånvaro.
Kay har bl a skrivit boken Anknytning
– om att tolka samspelet mellan föräldrar
och små barn.
Kängurumetoden. Möjligheter –
svårigheter. Ylva Thernström Blomkvist,
barnsjuksköterska och doktorand,Uppsala
Tidigare fanns det ingen plats för föräldern
att stanna hos sitt för tidigt födda barn
dygnet runt. På sin höjd kunde personalen
ordna en stol bredvid barnets säng. I
samband med en ombyggnation och fl ytt
av avdelningen började personalen arbeta
på ett nytt sätt, målet var att alla föräldrar
ska kunna sova hos sitt svårt sjuka barn.
Ylva utvärderade införandet av kängurumetoden
med en enkätstudie där det hu-
18 barnbladet #3 2009
RfB:s Årsmöte 23 april
Riksföreningen för Barnsjuksköterskors
Årsmöte var torsdagens första punkt och
trots den tidiga timman var uppslutningen
god. Evalotte Mörelius omvaldes till Riksföreningens
ordförande och Elisabeth
Magnusson från Västerås avtackades
för sitt arbete i styrelsen. Elisabeths
huvuduppgift har varit att ansvara för
medlemsregistret. Elisabeth efterträds av
Catrin Jonson, Sundsvall. Verksamhetsberättelsen
för 2008 och verksamhetsplanen
för 2009-2010 finns att läsa påwww.
barnsjukskoterska.com
vudsakliga resultatet visade att mammorna
upplevde vården och kängurumetoden
som positiv och ingen skulle vilja vara utan
den typen av vård. Kängurumetoden
är den verkliga familjecentrerade vården.
Milda skallskador hos barn, dess
konsekvenser. Ann-Charlotte Falk, Med Dr,
IVA-sjuksköterska. Stockholm
Skallskador är de vanligast förekommande
olycksfallen, och består till 80-90% av
milda skallskador. Trots en mild skallskada
har 10-15% långvariga kvarstående
symtom.
Ann-Charlotte beskrev att hon i sitt
arbete med barn med skallskador saknat
riktlinjer som är specifi kt inriktade på
barn. Huvuddelen av rådande riktlinjer
och informationsmaterial är utarbetade
utifrån erfarenheter av vården av vuxna.
Ann-Charlotte gjorde bl. a en journalgranskning
av alla barn som slagit sig
i huvudet under ett års tid och som sökt
på akutmottagningen, totalt 3168 barn.
Största åldersgruppen var barn under 18
mån. Resultatet visade att ungefär hälft en
av barnen observerades under en period
på akutmottagningen medan bara en liten
del blev inlagda för fortsatt vård. Resultatet
visade även att barn i olika åldrar
uppvisade skillnad i vilka symtom de
utvecklade. Inga dokumenterade initiala
kliniska symtom kunde
förutse vilka barn som
beskrev kvarvarande
symtom eft er tre månader.
Föräldrarna behöver
informeras om vad
som är normalt förlopp.
När ska de söka igen?
Vilka är vanliga och
normala symtom?
Tonårstjejers hälsa –
hur mår de och varför?
Reneé Flacking, Med Dr,
Kay Karlsson och Gunn Engvall
barnsjuksköterska, Falun
Tjejer skattar sin hälsa lägre än killar
(självskattad hälsa) och har mer psykosomatiska
besvär än killar. Renée presenterade
en intervjustudie utförd på 18 tjejer
från Dalarna. Resultatet beskrev tjejernas
upplevelse av att få känna att de är accepterade
och älskade för den de är. Att
få känna sig accepterad är ett skydd, det
gör dem inte lika sårbara. Att känna sig
avvisad skapar stress och det är vanligt att
de säger att de är stressade, stress likställs
med känsla av att vara värdelös, mobbad,
dissad. Det är viktigt med status och attraktionskraft
. Budskapet var att ta allvarligt
på när tjejer uttrycker att de är stressade.
Det är oerhört viktigt att ge tonårs
tjejer ett rum och en plats där de vågar uttrycka
sig. Behåll de skolsjuksköterskorna
som fi nns, viktigt med stöd inom skolan!
En av de sista i raden av föreläsare var
Gunn Engvall. Gunn, som ägnat stor
del av våren åt att organisera Barnsjuksköterskedagarna
och även presenterade
alla föreläsarna, berättade om tonåringars
copingstrategier för att hantera cancersjukdom.
Femtiosex tonåringar hade
intervjuats. Deras strategier var av olika
slag men de fl esta hade fl era olika sätt att
hantera sjukdomen. Att acceptera att läget
var som det var, t ex med olika läkemedelsbiverkningar
var en strategi. Tänka
positivt, att själv söka information och
att använda sig av distraktion var andra
sätt som ungdomarna använde sig av. Att
försöka minimera sitt eget problem, t. ex
genom att framhålla att det fanns andra
som hade det värre, men också att söka
stöd genom att exv. prata med kompisar
var andra tillvägagångssätt som användes.
Barnsjuksköterskan Ewa Lundberg
och Olof Frode, förskollärare har under
fl era år haft ett projekt där de samlat barn
som förlorat någon nära familjemedlem.
”Barns sorg är randig”
d.v.s. sorgen kommer
och går.
Den som vill läsa
mer om de olika föredragen
kan gå in på vår
hemsida där det fi nns
mer utförliga sammanfattningar
av fl era av
presentationerna.
Av Berit Finnström,
Ewa-Lena Bratt, Lisa
Ernstsson och Magnus
Forslin