kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

More documents

Recommendations

Info

Efter utbildningsdagen ”Barn och läkemedel” hösten 2006 i Stockholm framkom det att det fanns ett stort behov av att underlätta och förstärka säkerheten i läkemedelshanteringen. Riksföreningen för Barnsjuksköterskor (RfB) och Apoteket AB samt Scandinavian Pediatric Pharmacist Group (SPPG) utarbetade en enkät för att få bättre kunskap om var behoven fanns. Enkäten skickades ut till alla barnkliniker i Sverige och besvarades av sjuksköterskor som arbetar med barn. Totalt inkom 1107 svar från samtliga landsting vilket överträff ade alla förväntningar. Detta visar på ett mycket stort engagemang och medvetenhet om vikten av säker läkemedelshantering. Vid sammanställning av enkäten framkom det att 90% av alla som svarade hade arbetat mer än 8 år. Cirka 90% hade specialistutbildning för barn och ungdom. Det fi nns en risk att sjuksköterskor med grundutbildning kanske inte har nåtts av enkäten i den utsträckning som varit önskvärd vilket måste beaktas. Nedan redovisas en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Det framkom tydligt att det föreligger ett stort behov av utbildning kring: • lagar och författningar gällande läkemedel till barn (80 %) • läkemedelsräkning (60 %) • farmakokinetik (90 %) Inom följande områden fi nns behov av stöd i det praktiska arbetet gällande • hjälp med nationella spädningsscheman (50 %) • fl er färdigberedda lösningar från apoteket (80 %) • en farmacevt knuten till avdelningen. 6 barnbladet #3 2009 (85%) Övriga frågor i enkäten handlade om avvikelserapportering. Det framkom att frekvensen avvikelserapporteringar är hög men oroväckande många tycket att • det tar för mycket tid • det är ingen idé att tjata • onödig pappersexercis • responsen uteblir vid felaktig ordination • datasystemet är krångligt man är rädd för påföljder Vad kan vi göra i nuläget? Kommentarer från Apoteket Farmaci Ingrid Brännström, leg. apotekare Apoteket Farmaci har goda möjligheter att erbjuda utbildning inom området Far- Rose-Marie Strandberg Styrelseledamor RfB Barnklinken, Sunderby Sjukhus RfB:s enkät om läkemedelshantering – vad visade den? Ingrid Brännström Leg. apotekare Apoteket Farmaci Sunderby sjukhus makokinetik. Kontakta närmaste sjukhusapotek eller sök information på Apoteket Farmacis hemsida (www.apotekfarmaci.se) Antibiotika stod högst på önskelistan över fl er färdigberedda lösningar. Apoteket Farmaci kommer under våren 2009 att kunna erbjuda olika lösningar i form av förfyllda sprutor och infusionspåsar med antibiotika som aktiveras på avdelningen. För att kunna tillhandahålla andra beredningar måste apoteket ha specifi ka önskemål. Dessa kan antingen åtgärdas på plats eller kanaliseras till en central enhet som tar ställning till eventuell tillverkning av lagerberedning. Vid behov kan en tvärprofessionell arbetsgrupp med barnläkare, barnsjuksköterskor och farmacevter bearbeta förslagen såsom man gjort vid
framtagning av skrift en ATL Barn (Apotekstillverkade Läkemedel för Barn). Beredningar gjorda på apotek har en längre mikrobiologisk hållbarhet jämfört med om det iordningsställs på avdelningen varför ni gärna kan ta upp en diskussion med ert lokala apotek om möjlighet till färdigspädda lösningar. En del av er har redan en farmacevt knuten till avdelningen men många har kommenterat att ni gärna skulle vilja ha en särskild avdelningsfarmacevt. Det är viktigt att bygga upp långsiktiga relationer. Bäst är om ni kan få till stånd någon form av avtal mellan Apoteket Farmaci och ert landsting så att ett fruktsamt samarbete kan utvecklas. Det kan röra sig om stöd kring terapival, dosering, blandbarhet, praktisk hantering, framtagning av säkra rutiner och IT-relaterade frågeställningar såsom datoriserade läkemedelsordinationer. Framför era önskemål om avdelningsfarmacevt både till det lokala apoteket och internt i er egen organisation. När det gäller nationella spädningsföreskrift er så pågår ett arbete att införa sådana i SIL= Svensk Informationsdatabas för Läkemedel - en databas som successivt inlemmas i alla landstingens journalsystem, men detta ligger på planeringsstadiet och det kommer att dröja fl era år innan spädningsföreskrift erna är på plats. * * * Kommentarer från RfB, Rose- Marie Strandberg, barnsjuksköterska, styrelsemedlem: Vad kan vi göra för att öka patientsäkerheten vid läkemedelshantering i slutenvården? 1. ATC-kodsystem är ett sätt att minska förväxlingsrisken! Detta system innebär att läkemedlen ordnas i läkemedelsrummet utifrån dess anatomiska huvudgrupp och terapeutiska undergrupp. Exempelvis: A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning B Blod och blodbildande medel C Hjärta och kretslopp D Hud Förväxlingsrisken är stor om läkemedel med väldigt lika namn står bredvid varandra i läkemedelsrummet. Det är lätt att förväxla läkemedel med namn som Zyprexa/Zyrlex, Stesolid/Stemetil och Lamisil/Lamictal. Fördelarna med ATC-systemet är ökad patientsäkerhet, minskade läkemedelskostnader, ökad förståelse för läkemedel och att det är lättare att lära sig nya generikaläkemedel. För att genomföra ATC-kodsystemet kan vi rekommendera att ta hjälp av apoteket lokalt som kan erbjuda utbildning. 2. Introduktionen av nyanställda sjuksköterskor behöver bli bättre. På många avdelningar fi nns ”Lokala rutiner för läkemedelshantering”. Det är viktigt att som ny få en genomgång av basläkemedlen på avdelningen och genomgång av spädningslistor med rekommenderad dos för att få ett ”rimlighetstänk”. 3. Datoriserade läkemedelslistor är på gång inom fl era landsting. Dessa kommer att öka tydligheten vad gäller läslighet och fullständighet och också minska risken för räknefel förutsatt att ordinationen är korrekt. 4. Inför dubbelsignering av potenta läkemedel - inte bara att någon kontrollräk- Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, Apoteket Farmaci, SPPG och Norrbottens Läns Landsting inbjuder till utbildningsdagar i Luleå 19 och 20 november, 2009 Barn och läkemedel n med föreläsningar om bl.a. Läkemedel till barn Biverkningsrapportering ATC-ordning i läkemedelsrummet Patientsäkerhet Datoriserade läkemedelslistor nar utan att var och en räknar var för sig och sedan jämför man vad man kommit fram till. 5. Respektera varandra, stör inte någon som håller på att räkna, iordningställa eller administrera läkemedel. 6. Kontinuerlig och återkommande utbildning kring läkemedel är nödvändig. Ta upp behov av utbildning med din arbetsledare. Träna gärna läkemedelsräkning på era avdelningar. 7. Kommunicera mera och tydligare. Acceptera aldrig ett svar där du tror att du har förstått utan förvissa dig om att du har förstått genom att t.ex. fråga ”så du menar att jag ska ge 1ml?” 8. Känn dig aldrig dum för att du frågar en gång till. Tänk på att du gör det för patientens skull. 9. Acceptera aldrig en halvfärdig ordination. Kan du inte läsa vad det står ska du be ordinatören skriva om det. 10. Vi ska inte vara rädda för att rapportera våra misstag vi måste lära oss att tänka på att missar innebär fel i systemet, fel som kan rättas till. Om vi rapporterar missar eller nära missar så fi nns det en chans att man kan införa barriärer och skydd så att det inte kan hända igen. Om avvikelser däremot inte rapporteras fi nns det en risk att misstaget upprepas och kanske till och med blir värre nästa gång. Utifrån svaren vi fått på enkäten kan vi utläsa att barnsjuksköterskorna ser många förbättringsmöjligheter och gärna vill samarbete med apoteket för att läkemedelshanteringen skall bli säkrare. Enligt förslagen till den nya patientsäkerhetslagen åläggs alla vårdgivare en skyldighet att bedriva systematisktpatientsäkerhetsarbete och vi behöver då ha forum för att diskutera och lära av varandra. Därför planerar RfB och Apoteket Farmaci utbildningsdagar i november 2009 i Luleå med fokus på patientsäkerhet och då framför allt läkemedelshantering. barnbladet #3 2009 7
Page 1 and 2: BARNBLADET Tidskrift för Sveriges
Page 3 and 4: LEDARE ............................
Page 5: 20090320ROTA:214 Nära hälften av
Page 9 and 10: Figur 1. COMFORT-B är begränsande
Page 11 and 12: BUS-huset. Detta bidrog till att de
Page 13 and 14: 04-08-04-02 SE Vårda ditt barns ö
Page 15 and 16: skatta smärta hos ett nyfött barn
Page 17 and 18: docent i Molekylär Medicin vid Kar
Page 19 and 20: Riksföreningens styrelse och Ed Mi
Page 21 and 22: Barn med cancer och deras familjer:
Page 23 and 24: sitt arbetsfält Läkare utan Grän
Page 25 and 26: ildningen, verkar vara en mer utsat
Page 27 and 28: Det svenska samhället har blivit a
Page 29 and 30: Kulturella skillnader i barnuppfost
Page 31 and 32: arnen måste lyda sina äldre sysko
Page 33 and 34: Alla föräldrar i Kina vill sitt b
Page 35 and 36: Ny kompetensbeskrivning för barnsj

kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?