kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

More documents

Recommendations

Info

jag känner mig orättvist behandlad eller känner att jag har kommit sist i kön eller så, fast där måste vi ju tänka att dom kan inte bättre” Föräldrars känsla av maktlöshet i vården Viljan att skydda sitt barn är djupt mänsklig och när ett barn blir sjukt påverkar det hela familjen oavsett vilken kulturell eller social bakgrund man har. Föräldrarna känner oft a skuld och en maktlöshet i relation till barnets sjukdom. När föräldrarna sedan söker sjukvården så kan denna känsla förstärkas eller försvagas i mötet med personalen. Om de känner att de får vara delaktiga och att deras synpunkter tas på allvar minskar deras upplevelse av maktlöshet. Om föräldrarna däremot misstänker rasism eller diskriminering ökar känslan av frustration i en situation av maktlöshet och beroende i relation till personalen. “Alltså det värsta felet var att jag vill inte göra fel. För att mitt barn ligger i läkarnas händer … och jag vill inte att vi missförstår varandra. Alltså jag är här [för] att lyssna och att göra mitt bästa… ” Att drabbas av barncancer är en mycket svår känslomässig börda i en osäker situation och framtid. I denna situation gör föräldrarna allt för att uppnå bästa möjliga vård för sitt barn och skydda sin familjs intressen. Detta gör de bl.a. genom att använda olika förhållningssätt i interaktionen med personalen: att förtroendefullt samarbeta, att strida och att ge upp i uppgivenhet. Vilket sätt som används beror på föräldrarnas personlighet och tidigare erfarenheter, men framför allt hur de blir bemötta, attityder hos personalen och hur maktlösa de känner sig. Nedan beskrivs ett av förhållningssätten. Att strida När föräldrars förväntningar på sjukvården inte tillgodoses eller om det fi nns misstankar om rasism och diskriminering så kan deras enda utväg bli att strida. Detta är oft a kopplat till ett en stark känsla av maktlöshet och ibland även misstroende mot personalen. Brist på tillit påverkar stridandet och den transkulturella vårdrelationen negativt. Många börjar strida redan då de försöker få tillgång till sjukvården vilket exemplifi eras av följande citat: “Så vi kom där tredje gången på en vecka, tredje gången kom vi. Och hennes pappa sa att ‘du måste skrika på dom, du 28 barnbladet #3 2009 Tema / kulturella Tema aspekter / obstipation på föräldraskap måste säga att du vill att dom ska undersöka din dotter ordentligt’. Då sa jag, ‘du måste följa med och säga det själv, du är ju man, kanske dom lyssnar’.” Övertygande kommunikation används oft a som ett verktyg i striden då föräldrarna ihärdigt ger information, ibland med känslomässiga uttryck och hot. Föräldrar har oft a en intuitiv kunskap om sitt barns tillstånd och reaktioner på behandlingen men kan ha svårt att uttrycka det med ett språk som personalen kan förstå. Diskussion kring resultaten Känslan av maktlöshet i relation till barnets sjukdom har i likhet med denna studie även framkommit i en svensk studie av föräldrar till barn med cancer där personer som inte talade och förstod svenska uteslöts (Bjork, Wiebe, & Hallstrom, 2005). Detta talar för att maktlösheten är en generell upplevelse hos föräldrar i samband med barncancer och förmodligen även vid andra allvarliga sjukdomar hos barn. Det fi nns kulturella skillnader och likheter i hur vi uttrycker känslor; en del uttrycksmönster är universala, medan andra uttryckssätt är kulturspecifi ka genom att kulturen defi nierar vilka uttryckssätt som är lämpliga (Koenig & Davies, 2003; Mesquita & Frijda, 1992). Det skulle vara allvarligt om kulturen sågs som den enda förklaringen till starka uttryck av ilska eft ersom det skulle förstärka rasistiska stereotyper och ytterligare underblåsa föräldrars känsla av maktlöshet och diskriminering. Andra orsaker måste erkännas och förebyggas. Utrikes födda föräldrars maktlöshet har framkommit i presenterade studier med personal som en underliggande orsak till starka uttryck av ilska i vården. Enligt intervjuer med personal fi nns det en insikt om att ilska orsakas av många olika faktorer inklusive maktlöshet. Trots detta kan uttryck av ilska riskera att väcka känslor av förakt och störa utvecklingen av vårdrelationen. Detta är i enlighet med Norberg et al. (2005a) som argumenterar för att starka uttryck kan ha negativa effekter och konsekvenser för kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal. Föräldrars förväntningar av vården påverkas av kultur och tidigare erfarenheter och kombinerat med hinder för kommunikationen kan det bidra till missförstånd och att föräldrarna upplever ett behov av att strida för sina rättigheter vilket ytterligare påverkar utvecklingen av vårdrelationen. Detta är i likhet med vad som framkommit i en studie av Ezperel & Canam (2003) interaktionen påverkades positivt om föräldrarnas förväntningar på sjuksköterskorna möttes (Espezel & Canam, 2003). Vidare visade sig goda relationer vara avgörande för interaktionen och samspelet mellan föräldrar och personal. Maktlösheten i dessa studier har fokus på interaktionen med personal och deras möjlighet att öka eller minska denna känsla hos föräldrarna. När hälso- och sjukvårds personal misslyckas med att identifi era och överbrygga hinder för vårdrelationen påverkar det hela vårdprocessen (Eriksson, 2000). Tilliten är dessutom central både i vårdrelationen men också för att förebygga och minska känslan av maktlöshet. Slutsatser Hälso- och sjukvårdspersonal behöver vara medveten om den känsla av maktlöshet som föräldrar har och att den kan förstärkas om de misstänker diskriminering eller rasism. Vidare behöver man vara medveten om de tillvägagångssätt som föräldrar har i interaktionen med personal, överbrygga hinder för vårdrelationen samt arbeta för förtroendefulla transkulturella relationer och samarbete. Föräldrarnas synpunkter behöver lyssnas på och tas på allvar för att motverka att föräldrar behöver strida eller ger upp i uppgivenhet Tack Stort tack till föräldrar och vårdpersonal som har deltagit i intervjuer och bidragit med sin tid och sina erfarenheter. Studierna kunde genomföras tack vare fi nansiering av Barncancerfonden samt Centrum för Vårdvetenskap vid Karolinska Institutet. Referenser Full referens kan rekvireras från redaktionen: info@barnbladet.se Bjork, M., Wiebe, T., & Hallstrom, I. (2005). Striving to survive: Families’ lived experiences when a child is diagnosed with cancer. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 22(5), 265-275. Callery, P., & Smith, L. (1991). A study of role negotiation between nurses and the parents of hospitalized children. Journal of Advanced Nursing, 16(7), 772-781. Chevannes, M. (2002). Issues in educating health professionals to meet the diverse needs of patients and other service users from ethnic minority groups. Journal of Advanced Nursing, 39(3), 290-298.
Kulturella skillnader i barnuppfostran och utvecklingsideal Den viktigaste förklaringen är att barnuppfostran handlar om att fostra till något, till ett samhälle och en livshållning. Det är olika färdigheter som krävs för att klara sig bra i dagens Sverige och vad som krävdes för att klara sig i 1600-talets, eller för den del 1900-talets Sverige. Det är andra förmågor som uppskattas av föräldrarna om man växer upp i en bondefamilj på kinesiska landsbygden än om man växer upp i ett akademikerhem i Stockholm. Skillnader mellan samhällen i tid och rum skapar skilda utvecklingsideal. Det som är bestående är att föräldrar vill sina barns bästa och strävar eft er att uppfostra sina barn så att de på bästa sätt klarar sig och passar in i det samhälle föräldrarna känner till och är en del av. Självständighet eller samhörighet. Föräldrar kan mycket tidigt uppmuntra individualitet och självständighet och därmed markera avgränsningen mellan barnet och omvärlden. Andra föräldrar skapar i stället en intensiv närhet mellan sig och spädbarnet samt betonar en ”vi-känsla” snarare än en tidig upplevelse av att vara ”avskild”. När det gäller fostran till individualitet kontra gemenskap fi nns det tydliga kulturella skillnader som framförallt är kopplade till familjestorlek och levnadsvillkor i samhället. En viktig skiljelinje går mellan den familjetyp som brukar kallas ”kärnfamilj” dvs. en familj som enbart består av föräldrar och barn, och ”utvidgade familjer”, alltså sådana där fl era generationer lever tillsammans. I dag går utvecklingen mot kärnfamiljer med få barn i hela världen. I hela Asien, med de folkrika staterna Kina och Indien, har antalet barn per familj sjunkit och motsvarande har skett i Latinamerika. Kulturella värderingar som är förknippade med uppväxt och liv i utvidgade familjer är stadda under rask förändring globalt sett. Fortfarande har dock en stor andel av första generationens invandrare i Sverige vuxit upp i utvidgade familjer, framförallt de som har sin härkomst från Mellanöstern. Därför är det vanligt att föräldrarnas syn på hur barn ska fostras präglas av utvecklingsideal som formats i traditionella kulturer med utvidgade familjer. I ett urbaniserat samhälle, som dagens Sverige, är förmågan att arbeta och leva självständigt, att kunna fatta egna beslut och ta initiativ, viktiga egenskaper för att klara sig. Barnuppfostran är därför inriktad på att träna dessa egenskaper, och det börjar redan i späd ålder. Små barn uppmuntras att äta själva, ta på sig kläderna själva, ta bort tallriken från bordet själv och så vidare. Egna viljeyttringar uppmuntras och respekteras t.ex. genom att föräldrarna frågar barnen vad de vill göra (se på teve eller läsa saga?). Träningen att klara sig själv leder till 1) tidig diff erentiering, det vill säga upplevelsen av klara gränser mellan ”själv” och ”andra”, 2) instrumentellt oberoende, det vill säga självtillit i fråga om praktiska saker, ”kan själv”, 3) känslomässigt oberoende, till exempel förmågan att vara ensam och att hävda sig själv, och 4) självkontroll (Osterwil & Nakamura, 1991). Självtilliten är grunden för individuell självständighet, men den har också en baksida. Har man en stabil tilltro till att man inte behöver andra för att klara sig här i livet kommer man också att välja att klara sig själv i situationer då det är svårt eller konfl iktfullt att leva tillsammans med andra. Ensamhet är självtillitens baksida. Betoningen på självständighet i motsats till samhörighet framhålls oft a som den kanske viktigaste skillnaden mellan västerländsk och österländsk barnuppfostran. El-Hadi (1996) menar t.ex. att de förväntningar om autonomi och individualitet som riktas mot västerländska barn vid tolv månaders ålder inte riktas mot barn i asiatiska kulturer förrän de är tidigast fyra - fem år gamla. I samhällen som är baserade på jordbruk har den utvidgade familjen varit den dominerande familjemodellen. Det innebär att fl era generationer lever tillsammans eller åtminstone så nära varandra att vardagslivet baseras på gemenskapen. Betoningen i utvecklingsidealet ligger på samhörig- Kjerstin Almqvist Docent i psykologi Karlstads Universitet och Landstinget i Värmland Kjerstin.Almqvist@kau.se Hur man ska uppfostra barn på bästa sätt är en fråga med ständig relevans. Barnuppfostran är såväl föremål för forskning inom olika discipliner som något som i stort sett alla har sin egen åsikt om. Åsikterna skiftar emellertid, inte bara mellan olika personer utan över tid och mellan kulturer. Vad beror det på? Varför har vi så olika åsikter om något så basalt och hur kan det komma sig att det fi nns så stora skillnader i synen på barnuppfostran mellan olika tider och olika samhällen? barnbladet #3 2009 29
Page 1 and 2: BARNBLADET Tidskrift för Sveriges
Page 3 and 4: LEDARE ............................
Page 5 and 6: 20090320ROTA:214 Nära hälften av
Page 7 and 8: framtagning av skrift en ATL Barn (
Page 9 and 10: Figur 1. COMFORT-B är begränsande
Page 11 and 12: BUS-huset. Detta bidrog till att de
Page 13 and 14: 04-08-04-02 SE Vårda ditt barns ö
Page 15 and 16: skatta smärta hos ett nyfött barn
Page 17 and 18: docent i Molekylär Medicin vid Kar
Page 19 and 20: Riksföreningens styrelse och Ed Mi
Page 21 and 22: Barn med cancer och deras familjer:
Page 23 and 24: sitt arbetsfält Läkare utan Grän
Page 25 and 26: ildningen, verkar vara en mer utsat
Page 27: Det svenska samhället har blivit a
Page 31 and 32: arnen måste lyda sina äldre sysko
Page 33 and 34: Alla föräldrar i Kina vill sitt b
Page 35 and 36: Ny kompetensbeskrivning för barnsj

kulturella aspekter på föräldraskap - Välkommen till Barnbladet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?