Grevinnan på tredje våningen - Läs en bok

8
Marta vaknade med ett ryck och upptäckte att hon satt i
fåtöljen framför teven som var på. Förvirrad reste hon sig
och stängde av teven. Och såg att klänningen var både
skrynklig och fläckig. Balkongdörren stod öppen och
sommarnatten var mild och full av dofter. Marta gick ut
och satte sig i sin vilstol och genast kom katten.
– Ja men lille vän har jag inte gett dig mat? Vad är det med
mig? sa hon lite undrande till Oscar. Det är som om jag inte
riktigt vet vad jag gör. Olustigt skakade hon på huvudet. Jag
tror att ska ta mig ett bad, fortsatte hon när katten fått sin mat.
Hon tappade upp vatten och karet fylldes av bubblande vitt
skum med en doft av syren. Marta klädde av sig och försökte
undvika att se sig i spegeln. Kroppen var mager och skrynklig
och det grå håret rufsigt och glanslöst. Hon kände sig gammal
och ful. Hon kunde heller inte förstå varför hon hade suttit i
stolen framför teven klädd i den smutsiga klänningen. Och
varför låg det en påse bullar på vasken? Hon tyckte inte om
sådana kakor. De var torra och smaklösa. Ja, jag får väl mata
fåglarna i morgon, sa hon för sig själv. Det var som hon inte
kunde tänka klart, som en dimma låg över hennes tankar.
Emellanåt visste hon inte riktigt var hon var, det kändes som
hon stod utanför sig själv.