Ladda ner Insikt - Lafa

More documents

Recommendations

Info

RAPPORT UTIFRÅN ”I kristider får preventionen stryka på foten” Lettland har den näst högsta andelen hivpositiva i EU och idag är de unga kvinnorna en särskilt utsatt grupp. Men när regeringen kämpar med en mardrömslik ekonomisk kris hamnar satsningar på att förebygga hiv långt ned på listan. Insikt åkte över Östersjön och besökte ett Riga i snålblåst. Madara Ladina drömmer om en ungdomsmottaging med barnmorskor, kuratorer och gratis kondomer. Innan den ekonomiska krisen fullständigt knockade Lettland förra året hade organisationen där hon jobbar så smått kommit igång med hennes drömmottagning i huvudstaden Riga men nu finns det inte längre några pengar. – Ungdomsmottagningen ligger på is medan vi väntar på besked om pengar från Riga stad, säger Madara Ladina, ungdomssamordnare på Papardes Zieds, Lettlands motsvarighet till rfsu. Chansen att få stöd till en ungdomsmottagning, när arbetslösheten i Lettland ligger på rekordhöga tjugo procent, är liten. – Preventionen får stryka på foten i kristider, säger Iveta Kelle, som är verksamhetsansvarig på Papardes Zieds, krasst. Enligt henne har det i praktiken aldrig funnits en fungerande strategi för att förebygga hiv och andra sexuellt överförda infektioner i Lettland och även om det finns gott om ambitioner och idéer har krisen effektivt satt stopp för de investeringar som skulle behövas för att förverkliga dem. – Det verkar dessutom som om ungas kunskap om säkert sex har blivit sämre, i alla fall om man ska utgå från de frågor vi får från ungdomar idag, säger Iveta Kelle. När hivspridningen tog fart i slutet av 90- 26 INSIKT 2/10 talet var det nästan uteslutande sprutmissbrukare som drabbades. Nu ligger antalet nya fall på en ganska stabil nivå men smittvägen har förändrats. Sedan ett par år tillbaka sker spridningen av hiv främst genom heterosexuella kontakter. Ökningen är idag störst bland kvinnor mellan 20 och 24 år. – Unga vet ofta hur hiv smittar men många vet inte hur de ska använda en kondom på ett korrekt sätt, säger Madara Ladina. KUNSKAPSSUGET är stort och trycket på Papardes Zieds tjänster är större än någonsin. De utbildar ungdomsinformatörer som går ut i skolorna. Listan med skolor som står i kö är lång och väntetiden är ungefär ett halvår. Tidigare var hälsa ett eget ämne i skolorna i Lettland och där ingick sex och samlevnad, men för två år sedan ändrades systemet och numera ska sex och samlevnad integreras i andra ämnen, som samhällskunskap och biologi. – Många av lärarna klarar inte av att prata om sex och jag tror att det är därför vi har fått fler förfrågningar, säger Iveta Kelle. Papardes Zieds tar också fram utbildningsmaterial för lärare och i höstas producerade de en film som till Iveta Kelles stora förvåning möttes av högljudda protester. Katolska kyrkan samlade ihop namnunderskrifter från 400 föräldrar och krävde att filmen skulle dras in. Ovan: Iveta Kelle, verksamhetsansvarig och Madara Ladina, ungdomssamordnare, tar emot på Papardes Zieds kontor i Riga. Papardes Zieds är Lettlands motsvarighet till RFSU. – Det har aldrig hänt något liknande under de tio år jag har jobbat här. Det var en väldigt oskyldig film riktad till lärare, säger Iveta Kelle. Hon tror att en förklaring är att det är val i år och att kyrkan kraftsamlar för att försvara sin maktposition. Papardes Zieds har svarat med debattartiklar och seminarier och filmen distribueras som planerat. Men det råder ingen tvekan om att det blåser hårda vindar för den som vill prata om sex i Lettland. – Det händer att vi får arga samtal från föräldrar när våra ungdomsinformatörer besökt en skola. En del elever får inte vara med på lektionen när vi kommer, säger Madara Ladina. Om unga är en viktig grupp inom hivpreventionen så är internerna på Lettlands elva välfyllda fängelser definitivt en annan. Förra året stod de för 18 procent av alla nya hivfall. Även här är Papardes Zieds engagerade i ett projekt som går ut på att utbilda fängelsepersonalen som i sin tur informerar internerna om hur de ska skydda sig själva och sina partner. fn-organet unodc som arbetar mot droger och brottslighet deltar också i fängelseprojek-
tet. Evija Dompalma tar emot på unodc:s kontor intill katedralen mitt i Rigas sagolikt vackra gamla stad. – Vi vet ännu inte om spridningen av hiv har minskat men det här projektet har fått andra konsekvenser. Relationen mellan interner och personal har förbättrats och stämningen har blivit lugnare. Internerna har varit väldigt intresserade och motiverade, säger Evija Dompalma. Men i slutet av 2010 försvinner unodc från Lettland och därmed även pengarna till fängelseprojektet. I UTKANTEN av Riga ligger snöhögarna från den stränga vintern fortfarande kvar. En försiktig vårsol lyser upp Inga Upmaces kontorsrum. Hon är chef för den nationella avdelningen för hiv- och aidsprogram i Lettland och mycket oroad över vad som kommer att ske i fängelserna när unodc:s tillfälliga kontor i Riga försvinner. – Fängelseinterner är visserligen en av de prioriterade grupperna i det nya nationella hiv- och aidsprogrammet men regeringen förlitar sig på frivilligorganisationernas insatser, säger hon. Inga Upmace var med och startade de så kallade lågtröskelcentren för drogmissbrukare i Lettland. De finns i 16 städer och erbjuder information, stöd och rådgivning om hiv. Där kan sprutmissbrukare dessutom få rena sprutor. Satsningarna har varit lyckade. 2001 diagnosticerades över 600 sprutmissbrukare med hiv men sedan dess har antalet nya fall av hiv bland sprutmissbrukare gått ned. – Nu är det viktigt att vi börjar vända oss till andra riskgrupper, inte bara sprutmissbrukare utan unga, fängelseinterner, prostituerade och män som har sex med män, säger Inga Upmace. Men precis som preventörerna på Papardes Zieds är hon djupt bekymrad över resursbristen. – Vi försöker få politikerna att förstå vikten av prevention men det är en extrem situation just nu. Vi har inga pengar, säger hon utan omsvep. Inga Upmace berättar att de hade planerat att genomföra en stor studie av ungas sexuella beteende i år för att få en bättre bild av vilka satsningar som krävs. – Men vi kämpar emot utbildningsdepartementet i den här frågan och deras representanter säger att ungdomar har tillräckliga kunskaper om säkert sex. Det tror inte vi och vi behöver den här undersökningen för att kunna bevisa det. TILLBAKA TILL organisationen Papardes Zieds och deras kontor i ett slitet flervåningshus bredvid floden Daugava. Madara Ladina berättar om en högriskgrupp som ökar snabbt just nu – de socialt utsatta ungdomarna. ANNA DAHLQVIST INGET LAND i Europa har drabbats lika hårt av den ekonomiska krisen som Lettland. 26 procent av letterna beräknas vara fattiga, att jämföra med Sveriges 12 procent. ● Lettland har den näst högsta andelen hivpositiva i EU, efter Estland. Förra året var det totala antalet hivpositiva i Lettland 4 614 av en befolkning på 2,2 miljoner. ● De flesta som lever med hiv är mellan 20 och 24 år. Män dominerar men andelen kvinnor ökar. ● Sedan 2008 är sexuell smitta vanligare än smitta via injektionsmissbruk. ● Män som har sex med män står för en relativt liten andel av dem som lever med hiv men det kan också bero på att många inte är öppna med sin homosexualitet. IDAG FÅR 451 personer i Lettland behandling med bromsmediciner men enligt både nationella och internationella bedömare har mellan 700 och 1200 personer behov av hivbehandling. Många av dem är sprutmissbrukare och de möts av en fördömande attityd inom vården. Lettland har också fått kritik för att de inte följer WHO:s rekommendationer om när behandling ska sättas in men de planerar nu att ändra sin policy och börja bromsbehandlingarna tidigare. Källor: WHO, UNODC, Smittskyddsinstitutet, Infectology Center of Latvia. Inga Upmace, t v, och Evija Dompalma, t h. Båda är aktiva i kampen mot hiv i Lettland. – De har hoppat av skolan och det är vanligt att de dricker alkohol och använder droger. I och med krisen blir de fler och fler och vi har svårt att nå dem, säger hon. Många har svåra familjeförhållanden. Ibland har båda föräldrarna åkt utomlands, exempelvis till Sverige, för att tjäna pengar och de tvingas lämna barnen hemma med mor- och farföräldrar. – De har inte någon vuxen att prata med. Ofta är den äldre generationen som ska ta hand om de här ungdomarna alltför konservativa för att prata om sex, säger Madara Ladina. ANNA DAHLQVIST 2/10 INSIKT 27
Page 1 and 2: 2/10 2/10 Om Om hiv, hiv, sex sex
Page 3 and 4: ☎ INSIKT ringde till … … MARI
Page 5 and 6: andra - Alla tänker att det värst
Page 7 and 8: ULRICA ZWENGER Alla de blivande hä
Page 9 and 10: ningen och framtiden individen som
Page 11 and 12: - Den här gruppen av människor s
Page 13 and 14: NAD FÖR ensamkommande MARTINA JUNS
Page 15 and 16: ● Du kan anmäla dig till hösten
Page 17 and 18: upp aktuella frågor och eventuella
Page 19 and 20: Ivårt moderna samhälle är vi sex
Page 21 and 22: sionen har för lite plats i samhä
Page 23 and 24: JULIANA LOPERA dare ” Fyra år ha
Page 25: Verkliga fall i Colombia Angela Ang
Page 29 and 30: ANITA JONSSON Barbro Gustafsson på
Page 31 and 32: Kolla in Knullträdet ”HUR MÅNGA

Ladda ner Insikt - Lafa

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?