här - Club300
här - Club300
här - Club300
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Lunds universitet<br />
Sociologiska institutionen VT06<br />
Avdelningen för Socialantropologi Handledare: Steven Sampson<br />
informationskällan för flera år framöver. Men det skulle visa sig att inte ens denna lösning var<br />
hållbar i längden. C3-skådarna ringde hela tiden och i en sån mängd att banden i bandspelaren<br />
ofta gick av, telefonlinjen blev glödhet och ibland blockerades telefonlinjerna till hela<br />
samhället. Så småningom skulle man komma att få en trådlös förbindelse till en central<br />
placerad i Kalmar. Från och med 1995 har Mikael Nord (”The Voice”) stått för inläsningarna<br />
från Getterön. 28<br />
Den första september 1996 introducerades RiXlarm, ett system som byggde på att en kod på<br />
20 siffror skickades ut till de användare som nyttjade tjänsten. Från början var larmen inte så<br />
avancerade som de skulle komma att bli, utan endast fem siffror larmades ut. Dessa siffror<br />
avslöjade vilken fågelart det handlade om och i vilket landskap den observerats. 29 Hur<br />
systemet utvecklades till att se ut som det gör idag beskrivs ingående i ett senare kapitel<br />
gällande draget och dess betydelse.<br />
3.1.4 Medlemsavgiften och andra intäkter<br />
När Club 300 grundades förekom två medlemsavgifter - en fast avgift på 30 kronor per år och<br />
en rörlig på tio kronor. Den rörliga avgiften var direkt baserad på hur många nya arter man<br />
sett under föregående år (10 kronor/art), vilket gjorde att medlemsavgiften kunde bli riktigt<br />
hög för den som drog på många rariteter. Debiteringsmodellen övergavs 1996. 30<br />
Idag är det inget krav att ha sett 300 fågelarter för att bli medlem i Club 300. Föreningen är<br />
öppen för alla som betalar avgiften. Överskottet av de pengar Club 300 får in går oavkortat till<br />
föreningens fågelskyddsfond som sedan 1991 delat ut miljontals kronor till olika<br />
fågelskyddsprojekt i Sverige och utomlands. Majoriteten av de pengar man får in kommer<br />
från svarartjänsten, nämnd ovan. 31 Exempel på vart dessa pengar gått innefattar projekt för<br />
jaktfalk i Norrbotten, White-naped tit i Indien och kejsarörn i Makedonien. 32<br />
28 RR#3:2004, sid. 19, 24<br />
29 RR#3:2004, sid. 20<br />
30 RR#3:2004, sid. 19<br />
31 http://www.club300.se/Birdprot/Default.aspx<br />
22