här - Club300

More documents

Recommendations

Info

Lunds universitet Sociologiska institutionen VT06 Avdelningen för Socialantropologi Handledare: Steven Sampson analyserar och söker svar precis som vilken annan reflekterande varelse som helst. Trots detta uppfattas Club 300 ofta som en ansamling galningar. Uppfattningen förekommer såväl bland C3-skådarna själva och bland människor i deras närhet som bland allmänheten. De frågeställningar som ämnas bli besvarade i denna uppsats är därför: Hur kommer det sig att en grupp intelligenta män uppfattas som galna? Vilket förhållande har medlemmarna av Club 300 till varandra, till föreningen och till övriga samhället? De båda frågorna är ämnade att komplettera varandra. Den första frågan kan inte besvaras utan en genomgående förståelse av den andra, och vice versa. Därför presenteras föreningens verksamhet så utförligt som möjligt utan hänsyn till vilken av frågeställningarna som besvaras. Det överlåtes till slutsatsen. 1.3 Språk Under arbetet med denna uppsats kom Club 300 att genomföra ett byte av sin larmtjänst. Man gick under årsskiftet 2005/2006 från det gamla sökarbaserade ”RiXlarm” till det nya, mobilbaserade, ”C3 BMS”. Detta gjorde att uppsatsens språk stötte på ett enormt problem i det faktum att larmtjänsten inte skulle se likadan ut när uppsatsen gick i tryck som när den skrevs. Förändring är förödande för tempus. Språket har därför någorlunda konsekvent hållits på en nivå som avspeglar hur Club 300 ser ut då uppsatsen går i tryck. Men uppsatsen avspeglar också hur föreningen sett ut tidigare, exempelvis genom karaktärsdraget att personsökaren piper vid olämpliga tider (en personsökare som alltså inte längre förekommer när uppsatsen trycks). I förklaringen av hur Club 300 fungerar beskrivs alltså huvudsakligen hur föreningen ser ut under 2006. Vissa avvikelser från denna norm förekommer. Ett annat språkligt dilemma utgörs av den rika flora av specialuttryck som Club 300 genomsyras av. Om fullkomligt korrekta ord använts helt konsekvent skulle uppsatsen bli oläslig för en lekman. Om förhållandet varit det omvända hade flera missförstånd kunnat orsakas. I uppsatsen används därför flera enklare uttryck vars förklaring står att finna i 6
Lunds universitet Sociologiska institutionen VT06 Avdelningen för Socialantropologi Handledare: Steven Sampson Appendix 1, allt för att göra texten så lättförståelig som möjligt för alla läsare. Några större försök att på ett djupare plan söka förklaringar på uttryck som vid ett första ögonkast kan te sig snarlika (t.ex. plocka, hänga in, obsa, kryssa) har inte gjorts med anledning av att den sortens förklaringar inte setts som nödvändiga för besvarandet av frågeställningen. För enklare förklaringar hänvisas till ordlistan i slutet av uppsatsen. Inom skådarvärlden förekommer flera som särskiljer de båda begreppen ”fågelskådare” och ”skådare”. Då fågelskådaren uppfattas vara den klassiska urtypen av en tråkig naturälskande skogsmulle i gummistövlar, blir skådaren en hetsig person med smak för sällsynta fåglar och inte särskilt mycket mer. Den senare typen har ibland fått namn som ”artjägare” och ”raritetsskådare”. Somliga menar att det är viktigt att särskilja begreppen, medan andra vill blanda ihop dem eftersom man menar att det inte finns någon egentlig skillnad på dem. 2 I denna uppsats används det någorlunda neutrala begreppet ”C3-skådare” tämligen konsekvent då det varken är min avsikt eller önskan att välja sida i någon debatt. Uppsatsen har som önskan att beskriva medlemmarna i Club 300. I de fall då andra uttryck än C3-skådare används, är det i fall då beteendet är specifikt för den distinktion som används. Vissa mönster återfinns enbart bland exempelvis artjägare, och definieras därför genom ordvalet. I uppsatsen behandlas C3-skådaren konsekvent som en man. Detta språkbruk har varit ett medvetet val då majoriteten av Club 300s medlemmar är just män. Med språkbruket hoppas jag kunna belysa problematiken kring manlighet och den roll manligheten har i Club 300. Vilken roll denna manlighet har i C3-skådandet, analyseras vid ett par tillfällen i uppsatsen. 2 Kaufman, sid. 6 7
Page 1 and 2: Lunds universitet Sociologiska inst
Page 5: Lunds universitet Sociologiska inst
Page 57 and 58:
Lunds universitet Sociologiska inst
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
show all

här - Club300

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?